Fjärrvärmenämnden Utvärdering t o m 2010 Svensk Fjärrvärme Forskningsprojekt 8028 Februari 2011
2 (91)
3 (91) Sammanfattning Fjärrvärmenämnden inrättades den 1 juli 2008, då fjärrvärmelagen (2008:263) trädde i kraft, och har varit operativ sedan januari 2009. Nämnden ligger som en självständig organisatorisk enhet under Energimyndigheten, som också håller nämnden med ett kansli. Fjärrvärmenämndens uppgift är att vara en medlingsfunktion vid förhandlingar mellan fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder om villkor för fjärrvärme enligt fjärrvärmelagen, det vill säga prissättning och tillträde till fjärrvärmenätet. Nämnden har en medlande roll utan befogenheter att döma i frågorna. Svensk Fjärrvärme har låtit utvärdera nämndens arbete för att ge underlag för bedömning om inrättandet av fjärrvärmenämnden och nämndens verksamhet har haft önskvärd effekt. Fjärrvärmelagen anger att nämndens uppgift är att medla mellan leverantör och fjärrvärmekund i de frågor som regleras enligt 7, 19, och 37 i fjärrvärmelagen. Utifrån denna lagstiftning kan konstateras att Fjärrvärmenämnden har fullgjort sin uppgift, vilket också framkommer i kontakt med Energimarknadsinspektionen som är tillsynsmyndighet i frågan. Intentionerna i fjärrvärmelagen har dock varit att stärka kundernas ställning gentemot fjärrvärmeleverantören. De faktorer i utvärderingen som talar emot att styrkeförhållandet mellan parterna har kunnat utjämnas genom Fjärrvärmenämndens medlingsfunktion är att söktrycket på Fjärrvärmenämnden har varit lågt, samt att det har varit svårt att få igenom överenskommelser om pris i medlingarna. Att det har varit svårt att uppnå överenskommelser i prisfrågan beror framförallt på tolkningen av likabehandlingsprincipen i rådande konkurrenslagstiftning. Mindre än hälften av fjärrvärmeföretagen och kunderna anger att de tycker att kundernas position har stärkts genom medlingen. För kundernas del har dock detta förhållande förändrats i och med att Fjärrvärmenämnden har förändrat sitt arbetssätt och för kunder som deltog vid medling under 2010 uppgav hela 75 % att medlingen bidrog till att stärka deras position gentemot fjärrvärmeleverantören, att jämföra med 18, 2 % 2009. Nämnden har tagit fram ett arbetssätt som fokuserar på att avhjälpa kundernas informationsunderläge. Detta arbetssätt har bidragit till att ge företagen större förståelse för kundernas behov av information vid prisförändringar. Företagen har i medlingssituationerna fått erfarenheter som kan användas för att vidareutveckla företagets kundarbete och flera företag uppger också att de har förändrat sina rutiner kring kundhanteringen med utgångspunkt från dessa erfarenheter. Även om detta kan innebära förbättringar som kommer många kunder till del så förefaller dock nyttan med medlingen, åtminstone i den specifika affärsrelationen mellan de parter som deltar vid medlingstillfället, vara större för företaget än för kunden. Nämndens sammansättning förefaller vara en bra komposition av kompetenser. Att ordförande utgörs av en lagfaren domare ger nämnden legitimitet som ett oberoende medlingsinstitut. Med domarerfarenheten följer också en medlingsvana. Experterna anses av övriga representanter i nämnden ha god kompetens både avseende fjärrvärmekompetensen och den personliga kompetens som krävs i medlingssituationen. De flesta kunder är också nöjda med det stöd som de fått av nämnden för att kunna föra en konstruktiv dialog med motparten. För att förstärka kundens situation vid själva medlingssammanträdet skulle eventuellt även partsledamöterna kunna delta. För att kunna utgöra ett verkligt stöd till kunderna i prisfrågor behöver nämnden få ett utökat mandat. I vilken form som nämnden skulle kunna få ett utökat mandat är en fråga som bör utredas närmare. Fjärrvärmenämnden har ännu inte fått in någon ansökan om medling för tillträde till fjärrvärmenätet, varför nämndens funktion i denna fråga inte har kunnat utvärderas.
Den genomförda utvärderingen baseras på information som har erhållits vid intervjuer med nämndens representanter, enkäter till kunder och företag som har deltagit vid medling i nämnden, samt på tillgängligt skriftligt material. 4 (91)
Affärsområde Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport SVFJNÄMrapport Författare Datum Arkiv / Uppdrag Kerstin Sernhed 2011-02-10 EnEnsys Namnteckning Granskad Godkänd Till För info Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 7 1.1 Uppdragets syfte och avgränsning...7 2 FJÄRRVÄRMENÄMNDEN... 9 2.1 Bakgrund till nämndens inrättande...9 2.2 Fjärrvärmenämndens uppdrag...9 2.3 Nämndens sammansättning...10 2.4 Ärendehantering...13 2.5 Beviljade medlingar...13 2.6 Genomförande av medling...15 3 UTVÄRDERINGENS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE...17 3.1 Genomförande...17 4 MEDIEANALYS...19 5 MYNDIGHETERS SYN PÅ FJÄRRVÄRMENÄMNDEN...23 6 NÄMNDENS SYN PÅ SITT EGET ARBETE...25 6.1 Erfarenheter från medlingssammanträden...25 6.2 Nämndens sammansättning...27 6.3 Nämndens egna förslag eller idéer till utveckling av nämndens arbete...28 7 KUNDERNAS SYN PÅ MEDLINGARNA OCH NÄMNDENS ARBETE...29 7.1 Ansökningsförfarandet...29 7.2 Genomförandet av medling...31 7.3 Resultat av medlingen...41 7.4 Styrkeförhållande mellan fjärrvärmekund och fjärrvärmeföretag...44 7.5 Förslag till förbättring...47 8 FJÄRRVÄRMEFÖRETAGENS SYN PÅ MEDLINGARNA OCH NÄMNDENS ARBETE...49 8.1 Stöd inför medling...49 8.2 Erfarenheter från medling...50 8.3 Medlingens resultat...55 8.4 Förbättringsförslag...61 9 SLUTSATSER...63 9.1 Har nämndens arbete lett till bättre dialog mellan parterna?...63 9.2 Har nämndens arbete lett till förändrade rutiner hos leverantörsföretagen?...63 9.3 Har styrkeförhållandet mellan parterna utjämnats?...63 9.4 Upplever kunden i processen att den har fått det stöd den behöver för att föra en konstruktiv dialog?...65
6 (91) 9.5 Har nämnden rätt uppdrag?...66 9.6 Är nämndens sammansättning rätt?...67 Bilagor Bilaga A Bilaga B Bilaga C Kundenkät Företagsenkät Lista över intervjupersoner
7 (91) 1 Inledning Fjärrvärmenämnden inrättades formellt den 1 juli 2008, då fjärrvärmelagen (2008:263) trädde i kraft. Nämnden ligger som en självständig organisatorisk enhet under Energimyndigheten som håller nämnden med ett kansli 1. Fjärrvärmenämndens uppgift är att vara en medlingsfunktion vid förhandlingar mellan fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder om villkor för fjärrvärme enligt fjärrvärmelagen, det vill säga prissättning och tillträde till rörledning. Fjärrvärmenämnden har nu varit operativ sedan januari 2009 och det finns intresse av att nämndens arbete utvärderas för att ge underlag för bedömning om inrättandet av fjärrvärmenämnden och nämndens verksamhet har haft önskvärd effekt. Redan i Fjärrvärmeutredningen, när utredaren överlämnade sitt betänkande 2005 påpekade utredaren att nämndens arbete borde utvärderas efter en tid för att se om fjärrvärmenämnden fungerar som avsett eller om man måste justera fjärrvärmenämndens uppgifter eller roll. Andra skäl till utvärdering är att det har framförts kritik mot nämnden från kunder och myndigheter, samt att den pågående utredningen om tredjepartstillträde bör ta del av en utvärdering av fjärrvärmenämnden. Utvärderingen har beställts av Svensk Fjärrvärme och bekostats inom ramen för Forskningsprogrammet Fjärrsyn. Utvärderingen har genomförts av Kerstin Sernhed, Grontmij AB. 1.1 Uppdragets syfte och avgränsning Utvärderingen syftar till att utvärdera om fjärrvärmenämndens arbete kan sägas uppfylla de mål som finns för nämndens verksamhet. I uppdraget ingår att ta del av fjärrvärmenämndens egen bild av sin verksamhet, samt att undersöka hur kunder och leverantörer som deltagit i medling har upplevt medlingen. De frågeställningar som skall besvaras är: Har nämndens arbete lett till bättre dialog mellan parterna? Har nämndens arbete lett till förändrade rutiner hos leverantörsföretagen? Har styrkeförhållandet mellan parterna utjämnats? Upplever kunden att den har fått det stöd i processen som den behöver för att föra en konstruktiv dialog? Har nämnden rätt uppdrag? Är nämndens sammansättning rätt? Dessutom skall det utvärderas om det arbetssätt som Fjärrvärmenämnden tagit fram, och som tagits i bruk under det andra verksamhetsåret, på något sätt förändrar kunders och företags uppfattning om nämnden. 1 Förtydligande: Som fristående organisatorisk enhet har Energimyndighetens generaldirektör inte någon beslutanderätt över nämnden.
8 (91)
9 (91) 2 Fjärrvärmenämnden 2.1 Bakgrund till nämndens inrättande I samband med avregleringen av elmarknaden 1996 infördes även ett undantag från de kommunala likställighets- och självkostnadsprinciperna för distribution av fjärrvärme. Detta undantag syftade till att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan energislagen. Runt millennieskiftet höjdes fjärrvärmepriserna på många håll i landet, vilket ledde till en omfattande samhällsdebatt. I slutet av 2002 tillsattes en utredning med huvudsyftet att stärka kunders och konsumenters ställning på fjärrvärmemarknaden, den så kallade Fjärrvärmeutredningen. Fjärrvärmeutredningens arbete ledde fram till den nya fjärrvärmelagen som innebär ökade krav på öppenhet i fjärrvärmeföretagens redovisning, prissättning och avtalsvillkor. Lagen gav också kunder och konsumenter förhandlingsrätt inför prishöjningar. I fjärrvärmeutredningen föreslogs att en nämnd Fjärrvärmenämnden - skulle inrättas för att medla i pris och tillträdesfrågor mellan fjärrvärmekunder och fjärrvärmeföretag. Det föreslogs att nämnden skulle ha till uppgift att avgöra konfliktfrågorna genom beslut i form av rekommendationer 2. Fjärrvärmelagen trädde i kraft den 1 juli 2008. I samband med att lagen trädde i kraft inrättades fjärrvärmenämnden. Först den 1 januari 2009 började nämnden agera operativt med medlingsärenden. Regeringen gav inte Fjärrvärmenämnden mandat att lämna rekommendationer, utan nämnden fick enbart en medlande roll. Detta betyder att nämnden inte har rätt att pröva skäligheten i en prishöjning eller ett nekande till tillträde till fjärrvärmenätet, samt att det inte finns någon rättslig instans för parterna att överklaga till, i det fall överenskommelser inte kan nås vid förhandling. Detta beklagades av såväl oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som av Svensk Fjärrvärme och olika kundorganisationer som tycker att prisprövning behövs för att stärka kundernas ställning och för att skapa förtroende för fjärrvärmens prissättning. 2.2 Fjärrvärmenämndens uppdrag I fjärrvärmelagen står att fjärrvärmeföretag ska förhandla med en fjärrvärmekund som begär förhandling, antingen om priset för fjärrvärme eller om kapaciteten hos en anslutning till fjärrvärmeverksamheten. Fjärrvärmeföretaget är skyldigt att förhandla med fjärrvärmekund och ange skälen för de avtalsvillkor som förhandlingen gäller, samt ge kunden tillräcklig information för att denne ska kunna göra en bedömning av skäligheten i avtalsvillkoret. Det står vidare i lagen att fjärrvärmeföretaget ska försöka komma överens med kunden om avtalsvillkoren. Om överenskommelse inte kan uppnås vid förhandlingen ska fjärrvärmeföretaget underrätta kunden om att förhandlingen är avslutad och ange skälen för fjärrvärmeföretagets inställning. Kunden har då rätt att ansöka om medling i hos fjärrvärmenämnden 3. Nämnden har i uppdrag att efter ansökan medla i följande fall: 2 Delbetänkande av fjärrvärmeutredningen. SOU 2004:136 Skäligt pris på fjärrvärme. 3 Nämndens uppgifter och ansvar finns reglerat i Fjärrvärmelagen (2008:263), Fjärrvärmeförordningen (2008:526), samt i Förordning (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet. http://www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/fjarrvarmenamnden/
10 (91) 1. om en kund begär förhandling om priset för fjärrvärme eller om kapaciteten hos en anslutning till fjärrvärmeverksamheten (7 ), 2. om företaget gjort en ensidig ändring av avtalsvillkoren till kundens nackdel (19 ), 3. om någon begärt att få tillträde till rörledningarna för att sälja värme till fjärrvärmeverksamheten eller använda ledningarna för distribution av värme (37 ). 2.3 Nämndens sammansättning Fjärrvärmenämnden består av ordförande och vice ordförande som båda är eller har varit ordinarie domare, två partssammansatta ledamöter där en ska vara väl förtrogen med fjärrvärmeföretags förhållanden och en ska vara förtrogen med fjärrvärmekunders förhållanden, samt tre experter som har kunskap om produktion och distribution av fjärrvärme. Dessa experter får inte vara anställda hos något fjärrvärmebolag eller hos någon part på fjärrvärmemarknaden. Nämnden representeras i dagsläget av följande personer, se Tabell 1: Tabell 1. Nämndens representanter. Roll i nämnden: Namn Roll utanför nämnden Ordförande Lennart Christianson Rådman Ersättare för ordförande Mari Heidenborg Chefsrådman Ledamot Thore Sahlin Vice VD, Göteborg Energi AB Ersättare Peter Dahl Vice VD, Svensk Fjärrvärme Ledamot vakant vakant Ersättare vakant vakant Expert Sven Werner Professor Expert Lennart Thörnqvist Professor emeritus Expert Anders Sandoff Universitetslektor Även om nämnden inte har varit aktiv i mer än drygt två år, har nämnden hunnit med tre byten på ordförandeposten. Sittande ordförande är Lennart Christianson. Lennart Christianson satt i tidigare förordnande som vice ordförande under perioden 1 maj t.o.m. den 31 oktober 2010. Ordförandeskapet lämnades över den 1 nov 2010 av Mari Heidenborg som nu istället sitter som vice ordförande. Dessförinnan övertog Mari Heidenborg ordförandeskapet från Annika Marcus, som var den första på ordförandeposten som utsågs av regeringen i slutet av 2008. Mari Heidenborg tillträdde i november 2009. Från början fanns det inte någon ersättare till ordföranden, vilket nämnden påtalade till Näringsdepartementet. Behovet av ersättare på ordförandeposten blev påtagligt då en jävsituation uppstod som gjorde att ordförande inte kunde delta i medlingssammanträdet. Det var på detta vis som Mari Heidenborg introducerades i nämnden. Nämndens kansli består av juristen Camilla Rosenberg, som är sekreterare i nämnden, samt Margareta Marklund som är administratör. Camilla Rosenberg har anmält att hon kommer att sluta som sekreterare i nämnden. Någon ersättare är ännu inte utsedd. Kansliet står för
11 (91) administration av ansökningar och diarieförande av medlingar. Kansliet är också ansvarigt för nämndens hemsida. Ledamöternas främsta roll är att vid nämndens sammanträden består i att bevilja eller avslå ansökningar om medling. Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme representerar företagssidan i Fjärrvärmenämnden. Lena Sommestad, dåvarande VD för Svensk Fjärrvärme, satt som ordinarie ledamot från november 2008 tills hon avgick som VD för Svensk Fjärrvärme den 1 mars 2010. Ersättare under denna period var Thore Sahlin, ordförande i Svensk Fjärrvärmes styrelse. När Lena Sommestad avgick övertog Thore Sahlin rollen som ordinarie ledamot och Peter Dahl, vice VD inom Svensk Fjärrvärme, övertog rollen som ersättare. Ulrika Jardfeldt, nuvarande VD för Svensk Fjärrvärme, kommer att sitta som ordinarie ledamot för leverantörssidan framgent, enligt beslut från Näringsdepartementet. Fastighetsägarna utsågs av regeringen som ledamöter på kundsidan. Per-Åke Eriksson, dåvarande VD för Fastighetsägarna utsågs som ordinarie ledamot och Emma Henriksson som ersättare. När Per-Åke Eriksson lämnade sitt uppdrag som VD i Fastighetsägarna, efterträddes han av Reinhold Lennebo både i VD-rollen och som ledamot i nämnden. Lennebo tillträdde den 1 juli 2009. Från och med den 1 november 2010 avsade sig Fastighetsägarna sitt deltagande i Fjärrvärmenämnden, och därefter har platserna som ordinarie och ersättande ledamöter för kundsidan stått tomma. För närvarande står nämnden utan kundrepresentant. Näringsdepartementet har ännu inte funnit någon ersättande organisation och person som kan verka som kundledamot i nämnden, vilket betyder att nämnden för närvarande inte är beslutsmässig. Beslut om att nya ansökningar till nämnden skall bifallas eller avslås kan därför i dagsläget inte fattas. De ärenden som kommer in kan inte behandlas och de företag som ärendena rör måste avvakta med eventuella prishöjningar till dess att medling kan ske. Fjärrvärmenämndens tre experter har suttit med sedan nämnden instiftades. Experterna har alla akademisk bakgrund. Sven Werner är professor i Energiteknik vid Högskolan i Halmstad, Lennart Thörnqvist är professor emeritus vid Institutionen för Energivetenskaper, Lunds Tekniska Högskola och Anders Sandoff är lektor vid Företagsekonomiska Institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg.
12 (91) Tabell 2 redovisar närvaron vid Fjärrvärmenämndens sammanträden. Tabellen ger en bild av hur deltagandet har sett ut över tid. Tabell 2: Närvaro vid Fjärrvärmenämndens sammanträden. Ordförande, samt ersättare Ledamöter, samt ersättare Experter Sekreterare Administratör Möte Datum Annika Marcus Mari Heidenborg Lennart Christianson Lena Sommestad Per-Åke Eriksson 1 2008-11-20 x x x x x x x x x 2 2009-01-23 x x x x x x x x x x 3 2009-02-27 x x x x x x x x x x 4 2009-03-27 x x x x x x x x 5 2009-04-17 x x x x x x x x 6 2009-06-03 x x x x x x x x x 7 2009-08-28 x x x x x x 8 2009-09-25 x x x x x 9 2009-10-23 x x x x x 10 2010-01-29 x x x x x x x x x x 11 2010-02-26 x x x x x 12 2010-05-31 x x x x x x 2010-09-08 2010-09-09 x x x x x x x x x x 13 Antal möten 8 6 2 9 6 7 10 7 1 9 8 10 12 6 Reinhold Lennebo Thore Sahlin Emma Henriksson Peter Dahl Anders Sandoff Lennart Thörnqvist Sven Werner Camilla Rosenberg Margareta Marklund
13 (91) 2.4 Ärendehantering Ansökan om medling hos fjärrvärmenämnden ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag fjärrvärmeföretaget underrättade kunden om att förhandling avslutats. Ansökan är belagd med ansökningsavgift som för konsument uppgår till 500 kr och för övriga till 1000 kr. Ansökan om medling ska bifallas endast om myndigheten bedömer att en medling kan leda till en överenskommelse mellan fjärrvärmeföretaget och kunden. Ansökan ska avvisas om sökanden inte har betalt ansökningsavgiften, om ansökan inte innehåller tillräcklig redogörelse för de omständigheter som har betydelse för medlingsuppgiften (trots att sökanden förelagts att avhjälpa bristen) eller om ansökan har kommit in för sent till myndigheten. Ansökningsärendena diarieförs av Fjärrvärmenämndens kansli. Det görs sedan en granskning och ärendehandläggning där det kontrolleras att inkommen ansökan är komplett, att den är inkommen i rätt tid, att den rör den typ av frågeställning som nämnden enligt fjärrvärmelagen kan medla i och att den rör rätt parter. Om ansökningen inte är komplett anmodas den sökande att komma in med kompletterande underlag. Vissa ansökningsärenden får gå flera varv innan ansökan är komplett. Kompletta ansökningar tas sedan upp med vid Fjärrvärmenämndens sammanträde och beslut tas om ärendet skall beviljas medling eller om det föreligger skäl för avslag. Skäl för avslag kan till exempel vara att avgift ej erlagts eller att efterfrågade kompletteringar inte har inkommit till nämnden. Tidpunkt och plats för medling kommuniceras med parterna då ansökan om medling beviljas. Ordinarie lokalitet är Rosenlundsgatan 9, Stockholm, i Energimyndighetens kontor. I vissa fall har medling genomförts på andra platser som geografiskt varit mer fördelaktigt för deltagande parter. I några fall där flera kunder ansökt om medling med ett och samma fjärrvärmeföretag har medling kunnat samordnas under en och samma dag. Parterna har i förväg fått godkänna detta förfarande. 2.5 Beviljade medlingar Under fjärrvärmenämndens första verksamhetsår (perioden nov 2008 till okt 2009) beviljades medling i 14 fall (gråmarkerat i tabell) medan 13 medlingsfall behandlades under det andra verksamhetsåret (perioden nov 2009 till okt 2010). I Tabell 3 redovisas beviljade medlingar från båda perioderna, vilket lagrum som åberopats, samt om överenskommelse uppnåddes vid medlingen.
14 (91) Tabell 3. Genomförda medlingar i Fjärrvärmenämnden. Parter Lagrum Resultat av medling Period Bostadsrättsförening - ENA Energi AB 19 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Bostadsrättsförening - AB Fortum Värme 7 Ö.k.ej uppnådd nov 2008-okt 2009 Bostadsrättsförening - AB Fortum Värme 19 Ö.k.ej uppnådd nov 2008-okt 2009 Bostadsrättsförening - AB Fortum Värme 19 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Fastighetsbolag - Lantmännen Agrovärme 19 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Fastighetsbolag - Hedemora Energi AB 7 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Fastighetsägare - Agrovärme Enköping AB 19 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Villakund - AB Fortum Värme 19 Ö.k. ej uppnådd nov 2008-okt 2009 Villakund - E.ON Värme 19 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Villakund - E.ON Värme 19 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Villakund - E.ON Värme 19 Ö.k. ej uppnådd nov 2008-okt 2009 Villakund - Höganäs Fjärrvärme AB 19 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Samfällighetsförening - Södertörns Fjärrvärme AB 19 Ö.k.ej uppnådd nov 2008-okt 2009 Andra bolag -Gotlands Energi AB 19 Ö.k. uppnådd nov 2008-okt 2009 Fastighetsbolag - Statkraft Värme AB 19 Ö.k uppnådd nov 2009-okt 2010 Bostadsbolag - Rindi Syd AB 19 Ö.k uppnådd nov 2009-okt 2010 Annat bolag - Rindi Syd AB 19 Ö.k uppnådd nov 2009-okt 2010 Villakund - Rindi Syd AB 19 Ö.k uppnådd nov 2009-okt 2010 Villakund - Jämtkraft AB 19 Ö.k uppnådd nov 2009-okt 2010 Bostadsrättsförening - AB Fortum Värme 19 Ö.k uppnådd nov 2009-okt 2010 Fastighetsbolag E.ON Värme 19 Ö.k ej uppnådd nov 2009-okt 2010 Fastighetsbolag - Lantmännen Agrovärme AB 19 Ö.k ej uppnådd nov 2009-okt 2010 Annat bolag - Lantmännen Agrovärme AB 19 Ö.k ej uppnådd nov 2009-okt 2010 Annat bolag - Lantmännen Agrovärme AB 19 Ö.k ej uppnådd nov 2009-okt 2010 Annat bolag - Lantmännen Agrovärme AB 19 Ö.k ej uppnådd nov 2009-okt 2010 Villakund - Umeå Energi AB 19 Ö.k ej uppnådd nov 2009-okt 2010 Samfällighetsförening - Södertörns Fjärrvärme AB 19 Ö.k ej uppnådd nov 2009-okt 2010 Under första perioden uppnåddes överenskommelse mellan parterna i åtta av 14 fall, det vill säga i 57 % av fallen. I andra perioden nåddes överenskommelse i sex av 13 fall, det vill säga i 46 % av fallen. Totalt uppnåddes överenskommelse i 52 % av fallen. Observera att överenskommelse har uppnåtts inte behöver betyda att överenskommelse har uppnåtts i den fråga som ansökan om medlingen rörde, utan överenskommelsen kan gälla något annat som parterna har kommit överens om. Samtliga ärenden som har varit uppe i Fjärrvärmenämnden har rört prisfrågor. Med tanke på det stora antalet fjärrvärmekunder som finns i landet som varje år står inför prishöjningar eller avtalsförändringar, är det förvånande att så få kunder har sökt medling i fjärrvärmenämnden. Inget ärende har rört tillträde till distributionsnätet, men i detta fall är det dock betydligt färre aktörer i form av spillvärmeleverantörer som kan ha ställts inför möjligheten att vända sig till Fjärrvärmenämnden för medling.
15 (91) 2.6 Genomförande av medling Vid själva medlingssammanträdet deltar representant/er för fjärrvärmekunden och företaget, nämndens ordförande, sekreterare, samt en av nämndens tre experter. Fjärrvärmenämndens ordförande öppnar mötet, hälsar alla välkomna och håller en introduktion om vad mötet skall handla om och vilka befogenheter som nämnden har att medla mellan parterna. En sådan genomgång har visat sig vara nödvändig på grund av att kunderna, framförallt i början då nämnden var ny, inte alltid har förstått att nämnden inte har någon rättslig möjlighet att döma i frågorna. Efter introduktionen tar experten över och går in på sakfrågorna i medlingen. På Fjärrvärmenämndens hemsida rapporteras endast vilka parter som har deltagit vid medling, vilket lagrum som åberopas och huruvida medlingen ledde till överenskommelse mellan parterna eller ej. Vad som i övrigt framkommit under medlingssammanträdet eller vad parterna kommit överens om är inte offentliga uppgifter och kan därför inte kommenteras av nämnden. Om båda parter går med på att det i protokollet införs dessa uppgifter föreligger inga hinder för detta. Denna möjlighet anges numera även på nämndens hemsida. 2.6.1 Fjärrvärmenämndens budget Det framgår av Fjärrvärmenämndens redogörelser till Näringsdepartementet att nämndens intäkter för perioden 2008-07-01 till 2009-10-31 var 15 000 kr (ansökningsavgifter från konsumenter och kunder). Utgifterna för samma period uppgick till 2 102 512 kr (ersättningar till nämndens representanter, utgifter för medlingssammanträden, informationsinsatser, samt kostnader för nämndens kansli). För perioden 2009-11-01 till 2010-10-31 var nämndens intäkter 14 500 kr och utgifterna uppgick till 1 302 555 kr. 2.6.2 Informationsaktiviteter Förutom att nämnden håller sig med en hemsida har de även försökt sprida information om nämndens arbete på andra sätt: I syfte att informera bostadsorganisationer som inte är representerade i Fjärrvärmenämnden deltog representanter från nämnden vid Värmemarknadskommitténs möte den 19 nov 2009 I syfte att informera fjärrvärmeföretag och leverantörer av spillvärme om möjligheten att söka medling vid Fjärrvärmenämnden inbjöds intresserade aktörer att delta i en informationsträff i Stockholm den 19 nov 2009. Nämnden har också utfört aktiviteter i syfte att informera sig om hur myndigheter och media ser på nämndens arbete: Representanter från Energimarknadsinspektionen inbjöds till möte för att presentera Energimarknadsinspektionens rapport: Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet, EI R2009:9 Representanter från Energimyndigheten redogjorde 2010-01-29 i sin presentation Fjärrvärmenämnden i media 2009 för vad som skrivits om nämnden under det gångna året.
16 (91)
17 (91) 3 Utvärderingens omfattning och genomförande Utvärderingen omfattar intervjuer med Fjärrvärmenämndens deltagare, intervjuer med myndigheter som berörs av frågan, samt enkätstudier med kunder och företag som deltagit i medling vid Fjärrvärmenämnden i syfte att belysa följande frågeställningar: Har nämndens arbete lett till bättre dialog mellan parterna? Har nämndens arbete lett till förändrade rutiner hos leverantörsföretagen? Har styrkeförhållandet mellan parterna utjämnats? Upplever kunden i processen att den har fått det stöd kunden behöver för att föra en konstruktiv dialog? Har nämnden rätt uppdrag? Är nämndens sammansättning rätt? 3.1 Genomförande Analys och kartläggning av de beskrivna frågeställningarna har i huvudsak baserats på intervjuer och enkäter men även på skriftligt material från Fjärrvärmenämnden, samt en mindre medieanalys. 3.1.1 Intervjuer Intervjuer (de flesta över telefon) har genomförts med ett flertal nyckelpersoner inom Fjärrvärmenämnden. Intervjupersonerna redovisas i Tabell 4. Tabell 4: Intervjupersoner roll och organisationstillhörighet. Roll i fjärrvärmenämnden Person F.d. Ordförande Mari Heidenborg Chefsrådman Ordförande Lennart Christianson Rådman Organisationstillhörighet och yrkesroll Ledamot Tore Sahlin Vice VD, Göteborgs Energi AB F.d. ledamot Reinhold Lennebo VD Fastighetsägarna Expert Sven Werner Professor, Högskolan i Halmstad Expert Lennart Thörnqvist Professor emeritus, LTH, LU Expert Anders Sandoff Universitetslektor, Handelshögskolan, Göteborg Sekreterare (avgående) Camilla Rosenberg Jurist vid Energimyndigheten Kontakt har även tagits med Energimarknadsinspektionen, där Katarina Abrahamsson har intervjuats per telefon om Energimarknadsinspektionens syn på Fjärrvärmenämnden och nämndens arbete, samt Konkurrensverket där Stig-Arne Ankner har inkommit med respons
18 (91) om Konkurrensverkets syn per e-post och i hänvisning till rapporter och yttrande som författats av Konkurrensverket. 3.1.2 Enkäter Två olika enkäter utvecklades, en till kunder och en till företag som deltagit i medling hos Fjärrvärmenämnden. Enkätstudien har utförts i syfte att undersöka hur kunder och företag som deltagit i medling har upplevt medlingen och Fjärrvärmenämndens arbete. Enkätundersökningen är en totalundersökning eftersom alla de kunder och företag som har deltagit i medling i Fjärrvärmenämnden har fått möjlighet att genom enkäterna ge uttryck för sina erfarenheter. Kundenkäten redovisas i Bilaga A och Företagsenkäten i Bilaga B. Båda enkäterna sändes med post i ett första utskick den 15 dec 2010 med svarstid fram till den 14 januari 2011. Då svarstiden gått ut kontrollerades vilka kunder och företag som svarat och ett andra utskick gjordes med enkät och påminnelse till dem som ej svarat i första omgången. Ny svarstid var till den 28 januari 2011. Totalt uppnåddes efter två utskick en svarsfrekvens på 86 % bland företagen (12 av 14 företag svarade), samt 72 % (18 av 25 kunder svarade). Enkäterna har kodats, lagts in och analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 19. Flera frågor har ställts till både kunder och företag, vilket möjliggör jämförelser av kundernas och företagens synsätt i dessa specifika frågor. 3.1.3 Skriftligt material Skriftligt material som har beaktats i utvärderingen är följande: Sammanträdesprotokoll, 13 stycken totalt. Nämndens årliga redogörelser till Näringsdepartementet 4. Nämnden har lämnat in två redogörelser, en redogörelse för perioden nov 2008 till okt 2009 och en redogörelse för perioden nov 2009 till okt 2010. Rapporter från Konkurrensverket och Energimarknadsinspektionen. 3.1.4 Medieanalys En mindre medieanalys av webbkällor har genomförts med hjälp av medieanalystjänsten Retriever. Tjänsten är knuten till ett mediearkiv innehållande ett mycket stort antal olika webbtidningar och andra webbkällor. En sökning med sökordet Fjärrvärmenämnden utfördes för åren 2008 2010. 4 Fjärrvärmenämnden skall enligt Förordning (2008:528) årligen lämna en redogörelse för verksamheten till Näringsdepartementet. I redogörelsen ska fjärrvärmenämnden bland annat redovisa antalet medlingsupppdrag, vilka som varit parter i förhandlingarna, de frågor som förhandlingarna gällt och resultatet av medlingen.
19 (91) 4 Medieanalys En mindre medieanalys för webbkällor har utförts inom ramen för utvärderingen. Sökning med sökordet fjärrvärmenämnden har genomförts i Retrievers mediearkiv för åren 2008, 2009 och 2010. Sökningen gav 35 träffar för 2008, 32 träffar för 2009 och 14 träffar 2010. Antalet träffar för olika månader under perioden redovisas i Figur 1. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 sep-10 nov-10 Figur 1: Antalet träffar på sökordet Fjärrvärmenämnden för perioden 2008-2010. Det finns fyra avgränsade perioder under åren 2008 och 2009 där Fjärrvärmenämnden omnämns i media av olika anledningar. Under 2010 har rapporteringen minskat i omfattning. Nedan följer en innehållsanalys av vad de olika artiklarna har handlat om i stora drag och vad det är för specifika händelser som har föranlett rapporteringen i media. Våren 2008: Riksdagen rapporterar om fjärrvärmelagen och nämndens inrättande, media hakar på. Oppositionspartiernas kritik mot att nämnden inte får rätt av pröva fjärrvärmeprisets skälighet rapporteras på flera ställen. Även Näringsutskottet kritiserar att nämnden inte har fått någon prisprövningsfunktion. Anledningen till att nämnden inte givits mandat att besluta i prisärenden - att regeringen inte hinner ta fram någon metod för hur man skall kunna avgöra skäligheten i en prissättning - får också rubriker. Hösten 2008: Fjärrvärmenämndens representanter (ordförande, ledamöter och experter) är nu utsedda av Näringsdepartementet. Det skrivs också en del artiklar inför det första pilotfallet i nämnden som rör Fortum och bostadsrättsföreningen Hugin 20 i Stockholm. Våren/försommaren 2009: Utfallet i medlingen mellan Fortum och Hugin 20 leder till rubriker eftersom Fortum inte går med på att ändra sitt krav på prishöjning. Kritiska röster låter höra att fjärrvärmenämnden är tandlös. Konkurrensverkets åtgärdsförslag för bättre konkurrens i fjärrvärmebranschen uppmärksammas, där en av de åtgärder som föreslås är att lägga ned Fjärrvärmenämnden. Svensk Fjärrvärme genmäler i ett pressmeddelande att prisprövning är att föredra framför prisreglering, eftersom det bland annat i Danmark har visat sig att prisreglering inte har gynnat kunderna. Industrigruppen Återvunnen Energi debatterar om att det är dags att använda industrins värme. Spillvärmeföretagen vill få avsättning för sin värme och för att de inte skall bli nekade tillträde till nätet förordar Industrigruppen Återvunnen Energi
20 (91) tredjepartstillträde (TPA) och ser fram emot den utredning som skall tillsättas för att utreda denna fråga. Täby kommuns initiativ att vilja öppna upp nätet för andra värmeproducenter uppmärksammas. Hösten/vintern 2009: HSB tycker att fjärrvärmelagen ska rivas upp eftersom lagen är tandlös och inte skapar någon press på marknaden. Fastighetstidningen skriver att Fjärrvärmenämnden får svidande kritik från de kunder som har haft med nämnden att göra. Spillvärmeföretag menar att fjärrvärmenämnden hamnar i ett moment 22 då fjärrvärmebolagen inte kan tvingas uppge vad det kostar att nyttja fjärrvärmebolagens rörsystem och då nämnden inte har något mandat att pröva tillträde. Lösningen menar företagen är ett tredjepartstillträde. Det rapporteras om uppretade fjärrvärmekunder i samband med pris- eller avgiftshöjningar. Det rapporteras också om ett fall i Fjärrvärmenämnden där kunden fick igenom sina argument för ett sänkt fjärrvärmepris. Svensk Fjärrvärme meddelar att klimatet och fjärrvärmekunderna är vinnarna om fjärrvärme används. Fjärrvärme är ett miljövänligt uppvärmningsalternativ och prishöjningarna inom branschen ligger under alternativens prishöjningar. Svensk Fjärrvärme kritiserar de slutsatser som Energimarknadsinspektionen kommer fram till i sin rapport Uppvärmning i Sverige 2010, där EI föreslår prisreglering utan, som Svensk Fjärrvärme anger, en grundlig analys. Fjärrvärmelagen och Fjärrvärmenämnden har funnits för kort tid för att EI skall kunna dra så långtgående slutsatser menar Svensk Fjärrvärme. Våren 2010: Olika fjärrvärmebolags prissättning debatteras. SABO menar att det är meningslöst att gå till fjärrvärmenämnden och tro att priset sänks efter medling. Träindustrin går ut med att det är orimligt att både fjärrvärmemonopolet och subventionerna till bioenergiindustrin ska få fortgå på bekostnad av träindustrin. Hösten 2010: I september skapar Fastighetsägarna rubriker då de väljer att lämna Fjärrvärmenämnden. Före detta ledamoten Reinhold Lennebo tycker att nämnden borde ges mandat att döma. Höjningar av fjärrvärmepriset på olika orter rapporteras. Dåvarande ordförande i Fjärrvärmenämnden, Mari Heidenborg citeras om svårigheterna att få till överenskommelser i Fjärrvärmenämnden. I Figur 2 redovisas vilka källor som har omnämnt Fjärrvärmenämnden minst två gånger under perioden 2008-2010. 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2008 2009 2010 Fastighetstidningen Riksdagen Webfinanser MyNewsdesk Energinyheter ERA FastighetsSverige PIR E24 VVS-forum Svenska Dagbladet Realtid Figur 2: Källor som har omnämnt Fjärrvärmenämnden under åren 2008-2010.
21 (91) Av Figur 2 framgår att Fastighetstidningen, Riksdagen, Webfinanser och My Newdesk är de webbkällor som mest frekvent har rapporterat om Fjärrvärmenämnden under perioden 2008-2010. Slutsatser: Fjärrvärmenämnden ses inte längre som en nyhet och rapporteringen under 2010 har minskat jämfört med föregående år. Den kritik som Fjärrvärmenämnden får rör framförallt det förhållande att den inte har getts en dömande funktion. Flera olika kundorganisationer, men även leverantörernas branschorganisation Svensk Fjärrvärme uttrycker att nämnden borde ha fått möjlighet att genomföra prisprövning. Prishöjningar i fjärrvärmeföretag skapar rubriker. Detta skulle kunna tyda på en ökad bevakning av fjärrvärmeföretagens prishöjningar till följd av den nya fjärrvärmelagen. För att undersöka om en ökning verkligen har skett gjordes även en sökning med sökordet fjärrvärmepris. Sökningen gav noll träffar för åren 2004 och 2005, två träffar 2006, 35 träffar 2007, 29 träffar 2008, 26 träffar 2009 och hela 67 träffar 2010. Det förefaller därför som att det har skett en ökning i medias bevakning av fjärrvärmepriserna.
22 (91)
23 (91) 5 Myndigheters syn på Fjärrvärmenämnden För att undersöka Energimarknadsinspektionens syn på Fjärrvärmenämnden har Katarina Abrahamsson, ansvarig för fjärrvärme inom avdelningen för marknadsövervakning, intervjuats. Energimarknadsinspektionen (EI) utövar tillsyn över 5-9, samt 18-21 i fjärrvärmelagen, vilket innebär att EI ur detta perspektiv även utövar tillsyn över hur fjärrvärmenämnden fungerar, men det är framförallt formalia runt om medlingarna som EI kan ha tillsyn i. EI hanterar därmed rådande lagstiftning och utifrån detta perspektiv anser EI att fjärrvärmenämnden fungerar på det sätt som den i lagstiftningen är tänkt att fungera. EI har inte haft några ärenden som handlar om att fjärrvärmenämnden inte utgör det medlingsinstitut som den enligt lagen har i uppgift att vara. I rapporten Uppvärmning i Sverige 2010 (EI R2010:04) konstaterar EI att det förekommer flera olika aktiviteter som ökar transparensen på värmemarknaden, såsom följande: Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet. Uppgifter inrapporteras till EI Åläggande att lämna information kring priser för fjärrvärme. Inrapportering av drift- och affärsuppgifter till EI Fjärrvärmeföretagen är skyldiga att förhandla med enskild fjärrvärmekund och vissa avtalsvillkor för fjärrvärme Om parterna inte kan komma överens kan de söka medling hos Fjärrvärmenämnden Branschinitiativ för att öka fjärrvärmens förtroende, den s.k. Reko-certifieringen Konkurrensverket bevakar att fjärrvärmeföretag inte gör överträdelser mot konkurrenslagen Det ses förstås som positivt att transparensen har ökat och det är dessutom så att vissa av åtgärderna såsom särredovisning av fjärrvärmeverksamhet och inrapportering av drift- och affärsuppgifter för fjärrvärmeföretagen även utgör ett bra underlag för Fjärrvärmenämndens arbete då experter och kunder lättare kan få insyn i fjärrvärmeverksamheten. EI förespråkar dock en annan lagstiftning eftersom de menar att ovanstående åtgärder inte i första hand syftar till att hantera risken för överprissättning som förekommer på en monopolmarknad. Risken för överprissättning står enligt EI:s sätt att se det i vägen för en långsiktig kundtrygghet, oavsett som det verkligen förekommer överprissättning eller inte. EI ser prisreglering som den enda rimliga möjligheten att hantera denna risk. Hur en sådan prisreglering skulle se ut går EI inte in på i rapportern. En sådan reglering, skulle enligt Katarina Abrahamsson behöva föregås av en utredning av frågan. Konkurrensverket (KKV) anser att fjärrvärme, ur ett konkurrensperspektiv, utgör en egen relevant marknad och är att betrakta som ett lokalt monopol där fjärrvärme finns tillgänglig. Stig-Arne Ankner, Konkurrensverket, svarar i mailkorrespondens inom ramen för denna utvärdering, att myndigheten inte har några praktiska erfarenheter av Fjärrvärmenämnden, men att KKV principiellt är tveksamma till institutet som sådant 5. För att få en bild av hur 5 Mailkorrespondens med Stig-Arne Ankner, Konkurrensverket
24 (91) Konkurrensverket ser på Fjärrvärmenämnden hänvisas till rapporten 2009:4 Åtgärder för bättre konkurrens förslag, som har tagits fram av KKV på uppdrag av regeringen. Konkurrensverket ger i sin rapport följande åtgärdsförlag för att, som det står, skydda fjärrvärmekunderna mot oskäliga fjärrvärmepriser: Reglering av fjärrvärmepriserna Ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att på förhand pröva skäligheten av fjärrvärmepriserna Avveckling av Fjärrvärmenämnden Införande av juridisk och funktionell åtskillnad mellan fjärrvärme och annan verksamhet, samt Låta utreda förutsättningar för ett reglerat tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Att Fjärrvärmenämnden förslås avvecklas beror på att Konkurrensverket anser att nämnden saknar effektiva rättsmedel, då nämnden inte har någon rättslig möjlighet att pröva skäligheten i villkoren för fjärrvärme, varken i form av prisets skälighet eller när det gäller tredjepartstillträde till distributionsnätet. Konkurrensverkets slutsats är att medling i prisfrågor och tillträdesfrågor inte utgör ett tillräckligt påtryckningsmedel för att kunna pressa priserna på marknaden eller för att medge tillträde till distributionsnätet i annat fall än där tillträdet är ekonomiskt fördelaktigt för den befintliga fjärrvärmeleverantören. Möjligheten till förhandlat tillträde till distributionsnätet torde därför inte leda till en ökad prispress för de lokala fjärrvärmemonopolen. Genom korrespondens via e-post med Stig-Arne Ankner framkommer också att den input som Konkurrensverket har fått i form av sporadiska andrahandsrapporteringar och pressinformation inte har bidragit till att få Konkurrensverket att ändra sina principiella invändningar mot Fjärrvärmenämnden.
25 (91) 6 Nämndens syn på sitt eget arbete Nedan ges en sammanfattad bild av vad som har framkommit i intervjuer med nämndens deltagare, samt i de verksamhetsberättelser som nämnden årligen skickar till Näringsdepartementet. 6.1 Erfarenheter från medlingssammanträden Det konstateras i nämndens redogörelser till Näringsdepartementet, liksom det framkommer i intervjuerna, att det föreligger försvårande förhållanden vid medling som minskar möjligheterna för parterna att komma till överenskommelser om priset. En sak som tas upp är styrkeförhållandet mellan de parter som uppträder i medlingarna, där kunderna numerärt ofta är i underläge i förhållande till fjärrvärmeföretagens representanter. En annan, mer påtaglig svårighet i medlingsarbetet är de konsekvenser som den gällande konkurrenslagstiftningen 6 har för företagens möjligheter att ändra priset till en enskild kund, den så kallade likabehandlingsprincipen som innebär att företaget måste tillämpa lika villkor för likvärdiga transaktioner. Denna princip stöds också inom det frivilliga åtagandet som många företag inom branschen har i och med Reko-certifieringen. Med hänvisning till denna princip är det mycket svårt att få igenom en prisförändring för en enskild kund eftersom prissättningen måste tillämpas lika för alla inom samma kundgrupp. Det framkommer dock i intervjuer med nämndens representanter att den tolkning av konkurrenslagstiftningen som görs av fjärrvärmeföretagen när de delar in alla bostadskunder i en och samma grupp kanske är väl summarisk och att det inom ramen för lagstiftningen säkert skulle vara möjligt att särskilja grupper utifrån till exempel förbrukningsmönster eller andra kostnadsdrivare. Att utan mandat att döma i prisfrågorna blir det väldigt svårt för fjärrvärmenämnden att kunna uppnå överenskommelser mellan leverantörer och kunder i prisfrågor, på grund av de svårigheter som beskrivs ovan. Nämnden har därför funnit det mer fruktbart att fokusera på att försöka avhjälpa kundernas informationsunderläge, än att försöka få till en överenskommelse om fjärrvärmepriset mellan parterna. Denna inställning har lett till ett förändrat arbetssätt vid medlingssammanträdena. 6.1.1 Utveckling av arbetssättet vid medling Fjärrvärmenämndens arbetssätt har fått växa fram då fjärrvärmenämnden är en ny nämnd där man vare sig kunde veta vilket söktryck som skulle finnas och vilken typ av frågor som ansökningarna skulle gälla. I och med att nämnden bara fick en medlande roll och inte en beslutande roll har utmaningen varit att ändå på ett meningsfullt sätt genomföra medlingar 6 Konkurrenslag (2008:579) om företags missbruk av en dominerande ställning: 7 Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på marknaden är förbjudet. Sådant missbruk kan särskilt bestå i att 1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor, 2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna, 3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller 4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.
26 (91) med förhoppning om att medlingarna skall få en positiv inverkan på relationen mellan kunder och leverantörer. Inför uppdraget hade nämnden flera sammankomster där lagtexter och förutsättningarna för nämnden diskuterades. Medlingarna hade från början en relativt fri form. Man utgick från en agenda som gick ut på att ordföranden öppnar mötet och informerar om nämndens roll och befogenheter. Efter detta lät man parterna formulera sig kring vad som är huvudorsaken till att de är där. Detta följs av en diskussion. På slutet av medlingssammanträdet ställer ordföranden en riktad fråga om parterna anser att överenskommelse har uppnåtts eller inte. Denna agenda följs fortfarande men diskussionen har strukturerats upp och experten har getts ett större utrymme att styra diskussionen mot fem frågeställningar som har till syfte att avhjälpa kundernas informationsunderläge så att de skall få ett bättre bedömningsunderlag. Nämnden har också valt att minska fjärrvärmeföretagens möjlighet att presentera sin verksamhet tidsmässigt, eftersom nämnden upplevde att företagens presentationer upptog orimligt mycket av tiden vid medlingssammanträdet. Många företag höll en företagspresentation på 30-45 minuter. Med det förändrade arbetssättet får företagen nu istället 5-10 minuter på sig att presentera verksamheten. De fem frågeställningar som har utvecklats och som numera skall styra diskussionen under medlingarna är följande: Kan kunden med hjälp av tillgänglig information beräkna sin fjärrvärmekostnad? Kan kunden med hjälp av tillgänglig information förstå hur priset sätts? Kan kunden, med hjälp av tillgänglig information bilda sig en uppfattning om skäligheten i priset? Kan kunden, med hjälp av tillgänglig information bilda sig en uppfattning om framtida prisnivåer? Finns andra omständigheter i fjärrvärmeföretagets kundkommunikation som bidrar negativt till kundernas förtroende för företagets nuvarande och framtida verksamhet? Utifrån dessa fem frågeställningar utför experterna en granskning av de sakförhållande som är av betydelse för fjärrvärmeföretagens prissättning. Diskussionen blir som ett tufft läxförhör för fjärrvärmeföretaget. Avsikten är att kunden ska kunna få information som skall vara en hjälp för kunden att ta ett medvetet beslut om denne finner att det är tillräckligt fördelaktigt att vara kvar som kund hos fjärrvärmebolaget eller inte. I och med de nya riktlinjerna som expertgruppen har tagit fram och som man har valt att jobba efter tycker man att man har funnit ett sätt att avhjälpa kundernas informationsunderläge gentemot leverantörerna. Vidare upplever man att det har varit värdefullt för leverantörerna att vid medlingstillfället verkligen få möjlighet att sätta sig in de frågeställningar och informationsbehov som kunderna har. Detta hoppas man skall leda fram till en ny praxis i fjärrvärmeföretagens kundhantering, vilket är något som i så fall kommer alla företagens kunder till del. Sedan det nya arbetssättet utvecklades har målet att parterna skall komma till en överenskommelse blivit mindre viktigt i sammanhanget och en lyckad medling behöver inte nödvändigtvis betyda att överenskommelse har uppnåtts utan att parterna har fått bättre insikt i varandras situation och ståndpunkter. I den senaste redogörelsen till Näringsdepartementet uppger nämndens dåvarande ordförande, Mari Heidenborg, att nämnden överlag har fått mycket positiv respons från parterna i medlingarna även i de fall där någon överenskommelse inte har träffats, men att det kan ifrågasättas om den inriktning som Fjärrvärmenämnden har anslagit med sitt nya
27 (91) arbetssätt stämmer överens med nämndens uppgift att medla i själva prisfrågan. Det som dessutom kan vara problematiskt är att fjärrvärmekunderna som vänt sig till nämnden på grund av att fjärrvärmeföretaget har ändrat priset till deras nackdel, naturligtvis förväntar sig att medlingen i huvudsak skall röra denna fråga. 6.2 Nämndens sammansättning Utifrån den bild som vuxit fram i intervjuer med nämndens representanter förefaller det som att alla verkar nöjda med den sammansättning av kompetenser som nämnden har. Samarbetet mellan nämndens representanter uppges ha fungerat mycket bra och sammanträden och medlingar har kunnat genomföras i en positiv anda. Detta speglas i de omdömen som har givits i intervjuerna som visar att det finns en ömsesidig respekt för varandras kompetens och förståelse för de olika roller man har inom nämnden. De lagfarna ordförandenas vana att medla, anges av experterna vara till stor fördel i medlingssituationen, liksom förmågan att hålla sig till sakförhållandet i medlingsärendet. Ordföranderollen bör ju också uppfattas som objektiv och då är bakgrunden som domare även ur denna synpunkt en fördel, då en domare förutsätts ha ett objektiv förhållningssätt. Experternas kompetens ses av övriga representanter i nämnden som mycket god, både vad gäller kunnandet om fjärrvärmeverksamhet och värmemarknad, och den personliga kompetens som krävs för att en konstruktiv dialog skall kunna till stånd mellan de båda parterna i medlingen. Nämndens experter har olika akademisk bakgrund och det är klart att detta, liksom experternas personliga egenskaper, i någon mån kan påverka inriktningen i medlingarna. Samtidigt har det nya, mer strukturerade arbetssättet vid medlingarna säkert bidragit till att medlingarna framöver kommer att ske på ett mer likartat sätt. Även kundrepresentanter från Fastighetsägarna och representanter från Svensk Fjärrvärme tycker att det har varit en givande diskussion vid nämndens sammanträden, där alla på ett positivt sätt har medverkat till att utveckla nämndens arbete utifrån de olika perspektiv man har som företrädare för olika sidor. Fastighetsägarna valde dock att lämna sina poster i Fjärrvärmenämnden från och med den 1 nov 2010. Orsaken var att man inte tyckte att man fortsatt kunde stödja nämnden i den utformning som den fått genom lagstiftningen, det vill säga att nämnden inte har något mandat att döma i prisfrågor och i frågor om tillträde till fjärrvärmenätet. Efter att ha sett svårigheterna att påverka i prisfrågor i medling tyckte Fastighetsägarna helt enkelt inte att kundnyttan med nämnden inte är tillräckligt stor och valde därför att utträda ur nämnden. Före detta kundledamoten Reinhold Lennebo uttrycker i intervju att han hyser stort förtroende för nämndens övriga representanter. Han tycker att nämnden har gjort ett fantastiskt arbete inom ramen för det mandat den har, och att nämnden har utvecklat sitt arbetssätt på så sätt att man försöker få ut det mesta möjliga av medlingarna och försöker spela en roll som gör att man står på kundens sida så långt det går inom regelverket. Trots detta upplever man från Fastighetsägarnas sida att kundens ställning inte har stärkts genom medlingen eftersom nämnden inte kan göra en bedömning av skäligheten i prissättningen. Förtroendet för nämndens representanter är dock fortsatt stort från Fastighetsägarnas sida och Fastighetsägarna skulle vilja ha en ändring i fjärrvärmelagen som går ut på att nämnden får en dömande funktion. Fastighetsägarnas utträde har fått konsekvensen att Fjärrvärmenämnden nu inte är beslutsmässig. Nämnden väntar på besked från Näringsdepartementet om ersättare till Fastighetsägarna står att finna eller om nämnden kan anses beslutmässig även utan