Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Transkript

1 Yttrande Dnr Ert Dnr Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Stockholm Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Allmänt I kommitténs första delbetänkande gjordes en mycket utförlig och omfattande kartläggning av integritetsskyddet i Sverige som mynnade ut i slutsatsen att skyddet för den personliga integriteten inte kunde anses tillfredsställande reglerat. Grundproblemet beskrevs bl.a. vara en brist på helhetssyn, systematik och proportionalitetstänkande i lagstiftningen. Den nu föreslagna bestämmelsen i 2 kap. 6 andra stycket RF kan säkert få stor betydelse när det gäller att höja medvetandet om integritetsskydd och proportionalitetstänkande i samband med sådana lagförslag som innebär risk för vissa allvarliga integritetskränkningar från det allmännas sida. En övergripande synpunkt är dock att möjligheterna att ta fram generella regler i vanlig lag till skydd för den personliga integriteten är så angelägen att man ändå bör fortsätta att utreda möjligheterna till sådan lagstiftning. Datainspektionen har inte något att invända mot den föreslagna straffbestämmelsen om olovlig fotografering men anser att vissa förtydliganden kan behövas. Postadress: Box 8114, STOCKHOLM E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Fleminggatan 14, plan 9 Telefon: Webbplats: Telefax:

2 2 (5) Datainspektionen har inte heller några invändningar mot en utvidgning av myndighetens uppdrag men anser att det finns starka skäl att ompröva myndighetens roll i ett bredare perspektiv än vad som föreslås i betänkandet Materiellt skydd i grundlag Kommittén föreslår inte något heltäckande grundlagsskydd med hänvisning till att det råder osäkerhet om vilka konsekvenser för lagstiftningen och dess effektivitet det skulle få. Kommittén hänvisar också till att det ändå finns ett visst skydd för andra integritetsintrång än de som omfattas av den föreslagna grundlagsbestämmelsen genom bl.a. Europakonventionen. Datainspektionen anser att bestämmelsen innebär en förstärkning av integritetsskyddet men att förutsättningarna för generella regler i vanlig lag till skydd för integriteten hade behövt utredas närmare Normgivningsregeln i 2 kap. 3 andra stycket RF Enligt kommittén kommer bestämmelsen i 2 kap 6 andra stycket att innebära ett i princip heltäckande skydd mot känslig övervakning och kartläggning från det allmännas sida och det finns därmed inte längre något behov av 2 kap 3 andra stycket. Datainspektionen vill dock erinra om att denna bestämmelse avsett att ge ett integritetsskydd gentemot såväl det allmänna som mellan enskilda. Vidare avser bestämmelsen inte enbart sådana allvarliga intrång som täcks av det föreslagna nya skyddet i 2 kap. 6. Inspektionen instämmer i tanken att grundlagsskyddet för den personliga integriteten inte ska vara teknikberoende. Lämpligheten att ta bort bestämmelsen i 2 kap 3 andra stycket bör dock diskuteras mot bakgrund av avsaknaden av generella regler om integritetsskydd i vanlig lagstiftning. Datainspektionen avstyrker inte förslaget att ta bort bestämmelsen men hänvisar till vad som anförs nedan om behovet av generella regler i vanlig lagstiftning.

3 3 (5) 7.3 Materiellt skydd i vanlig lag Kommitténs slutsats i delbetänkandet om brister i integritetsskyddet avsåg inte enbart regleringen av det allmännas verksamhet utan även situationen för integritetsskyddet i annan verksamhet, dvs. även i förhållandet mellan enskilda. Kommittén konstaterar också i slutbetänkandet att det finns ett behov av generellt tillämpliga skyddsbestämmelser för den personliga integriteten men anför olika hinder för att ge förslag till sådana bestämmelser. Datainspektionen har i och för sig förståelse för de problem och svårigheter som kommittén anför men anser att frågan om en generellt tillämplig integritetsskyddslagstiftning är så angelägen att man ändå bör fortsätta att utreda möjligheterna till sådan lagstiftning Ett straffrättsligt skydd mot olovlig fotografering Datainspektionen har i princip inget att invända mot bestämmelsen om förbud mot olovlig fotografering. Såsom framförts ovan anser Datainspektionen dock att det finns behov av generella bestämmelser om integritetsskydd i vanlig lag. Behovet av generella regler illustreras bl.a. av diskussionen om huruvida endast själva fotograferingen ska vara straffbelagd eller om även spridningen av foton ska omfattas. Integritetskränkningar i detta sammanhang består ofta i en kombination av fotografering och spridning. Det kan därför behöva övervägas närmare vad den föreslagna straffbestämmelsen kommer att innebära i praktiken. En annan aspekt är hur den föreslagna straffbestämmelsen för olovlig fotografering stämmer överens med personuppgiftslagens tillämpning ifråga om uppgifter som behandlas genom kameraövervakning etc. Datainspektionen har ansett att den behandling av personuppgifter som uppstår vid kameraövervakning i vissa fall kan omfattas av undantaget från personuppgiftslagens hanteringsregler därför att uppgifterna inte varit strukturerade på visst sätt och att åtgärden inte heller varit kränkande. Detta har bl.a. gällt kameraövervakning i bostadsrättsföreningars tvättstugor och på vissa arbetsplatser, dvs. platser dit allmänhe-

4 4 (5) ten inte har tillträde och inte heller insyn. I betänkandet finns en analys av den föreslagna straffbestämmelsens förhållande till lagen om allmän kameraövervakning men inte förhållandet till personuppgiftslagen. En sådan analys bör göras. 7.4 Rätten till effektivt rättsmedel vid kränkning Datainspektionen anser i likhet med utredningen att frågan om effektiva rättsmedel är av stor betydelse i frågan om det faktiska skyddet för den personliga integriteten och enskildas möjligheter att göra rätten till sådant skydd gällande. I diskussionen om straff i förarbeten till personuppgiftslagen (se prop. 1997/98:44 s. 108) uttalades att de huvudsakliga sanktionerna mot personuppgiftsansvariga som inte följde lagen skulle vara skadestånd och vite. Personuppgiftslagen innehåller en särskild bestämmelse om skadestånd som även omfattar s.k. ideell ersättning utan krav på att ett brottsligt förfarande konstateras. Det kan dock ifrågasättas om systemet fungerat på det sätt som var tänkt. Enligt Datainspektionens mening är det inte bara de rättsliga möjligheterna att väcka talan om skadestånd som är begränsande. Det kan också av praktiska skäl (rädsla för stora rättegångskostnader, tidsfördröjning till följd av bristande resurser hos rättsväsendet m.m.) vara svårt eller kännas meningslöst för enskilda att väcka talan om skadestånd. 7.5 Andra åtgärder för att stärka integritetsskyddet Datainspektionen tillstyrker förslaget om att regeringen i en årlig skrivelse till riksdagen ska informera om situationen för integritetsskyddet. I utredningen föreslås att Datainspektionens roll breddas och utvecklas till att omfatta ett uppdrag att följa den tekniska utvecklingen och att särskilt uppmärksamma nya företeelser och dess effekter på den personliga integriteten. Kommittén föreslår att regeringen i särskild ordning utreder de närmare förutsättningarna och formerna för en sådan utökning av inspektionens uppdrag.

5 5 (5) Datainspektionen har i och för sig inga invändningar mot en utvidgning av uppdraget. Vi anser emellertid att det finns starka skäl att ompröva myndighetens roll i ett betydligt bredare perspektiv. Hur har omvärlden och därmed uppdraget förändrats, jämfört med tidpunkten för myndighetens bildande? Har myndigheten de verktyg som krävs för att fullgöra uppdraget? Får medborgaren det stöd som kan förväntas när det gäller intrång i den personliga integriteten? Är gränssnittet till andra myndigheters uppdrag optimalt? Vår egen bedömning är att myndigheten gör stor nytta i sammanhang där den personuppgiftsansvarige vill göra rätt eller för sin verksamhet är beroende av vad medborgare/konsumenter anser. Vi ser dock stora svårigheter att effektivt hjälpa medborgare som utsätts för kränkningar av andra medborgare. Det förhållandet har naturligtvis främst helt andra orsaker än frågan om dataskyddsmyndighetens effektivitet. Det finns dock anledning att fundera på möjligheterna att stärka myndighetens roll i detta avseende. I samband med en sådan utredning bör man granska hur motsvarande myndigheter i övriga EU är uppbyggda och vilka verktyg de försetts med. När det gäller frågan om inrättande av ett integritetsskyddsråd delar inspektionen utredningens uppfattning att det inte nu finns skäl att föreslå en sådan åtgärd. Detta yttrande har beslutats generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Leif Lindgren, teamledaren Britt-Marie Wester och avdelningsdirektören Elisabeth Wallin, föredragande. Göran Gräslund Elisabeth Wallin