Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola

Transkript

1 Datum Diarienr Cybergymnasiet i Göteborg AB Mjölnarvägen Nacka Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola Datainspektionens beslut Datainspektionen förelägger Cybergymnasiet i Göteborg AB (Cybergymnasiet) att upphöra med kameraövervakningen inomhus i skolan under ordinarie skoltid. Ärendet avslutas, men kan komma att följas upp. Redogörelse för tillsynsärendet Den 24 september 2010 inspekterade Datainspektionen Cybergymnasiets personuppgiftsbehandling genom kameraövervakning inomhus i skolan. Skolan har omkring 430 elever och 70 personal. Entrédörrarna till skolan är låsta och kan endast öppnas med passerkort. Varje elev har sitt eget personliga passerkort. Under inspektionen och i efterföljande kompletteringar har bl.a. följande framkommit. Övervakningskameror m.m. När gymnasiet flyttade in i sina nuvarande lokaler övertogs fem analoga övervakningskameror av den tidigare hyresgästen. År 2003/04 introducerades ett nytt digitalt kameraövervakningssystem. I dagsläget finns 17 övervakningskameror fördelade på tre våningsplan. De utrymmen som övervakas är i huvudsak korridorer, entréer, en lektionssal med datorer, ett uppehållsrum, lärarrum, elevcafé, musiksal och spiraltrappa. I lektionssalen med datorer får elever endast vistas under lärarledda lektioner. Postadress: Box 8114, Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: Webbplats: Telefax:

2 Kamerorna är synliga, påslagna dygnet runt och har rörelsestyrd inspelning. Inspelat material lagras på en server i skolan. Endast intendenten och en ITtekniker har tillgång till inspelat material. Gallring sker efter två till tre veckor. Information om kameraövervakningen ges genom skyltning vid skolans entré. Ändamål Cybergymnasiet uppger att syftet med kameraövervakningen är att avskräcka från bråk och skadegörelse samt att kunna utreda de incidenter som inträffar. Vidare uppges att det är generellt en lugnare miljö på plan 3, varför övervakningen sker framför allt för inbrottssyfte. Cybergymnasiet menar att oavsett om behov finns eller inte, har övervakningen en avskräckande effekt. Behov av kameraövervakning Enligt Cybergymnasiet förekom mycket inbrott nattetid innan kamerorna installerades. På dagarna förekom bråk och sabotage. Datautrustning stals, elever lekte med tändare och sprayburkar, det förekom burn outs med elmoped i korridoren, brandlarm utlöstes och det klottrades. Cybergymnasiet har inte lämnat in någon redogörelse som visar omfattningen av incidenter, tidpunkter, platser m.m. Övriga åtgärder Cybergymnasiet uppger att försök har gjorts med att låsa datautrymmen samt få personal att röra sig mer bland eleverna, men det har inte fungerat. Cybergymnasiet uppger att kameraövervakningen installerades i samråd med skolledning och personal. Även eleverna var positivt inställda eftersom stölder av mobiltelefoner m.m. förhoppningsvis skulle kunna klaras upp. Cybergymnasiets uppfattning är att problemen har minskat avsevärt sedan kamerorna installerades. Närmare information om vad som framkommit i ärendet och legat till grund för Datainspektionens bedömning framgår av skälen för beslutet. Tillämpliga rättsregler m.m. I lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning finns bestämmelser om användning av övervakningsutrustning allmän kameraövervakning. De flesta av bestämmelserna i den lagen gäller dock inte övervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde. När det rör sig om övervakning av en sådan Sida 2 av 6

3 plats genom automatiserad behandling av personuppgifter är däremot personuppgiftslagens regler tillämpliga. Exempel på platser dit allmänheten inte har tillträde är bl.a. inomhus i skolor, i personalutrymmen på arbetsplatser och i flerfamiljshus. De övervakningskameror som omfattas av detta tillsynsärende är riktade mot platser dit allmänheten inte har tillträde. Vid bildupptagningen används digital teknik som medger att enskilda personer kan identifieras. Cybergymnasiets övervakning utgör således sådan automatiserad behandling av personuppgifter som faller under personuppgiftslagen. Samtidigt ska uppmärksammas att vissa grundläggande bestämmelser i lagen om allmän kameraövervakning även gäller vid sådan övervakning som omfattas av personuppgiftslagen. Det är bl.a. bestämmelserna om att allmän kameraövervakning ska ske med tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet samt att upplysning om allmän kameraövervakning ska ske genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt. När är kameraövervakning tillåten enligt personuppgiftslagen? De i ärendet behandlade personuppgifterna har inte bearbetats eller strukturerats på ett sätt som påtagligt underlättar sökningar efter eller sammanställningar av personuppgifter. Datainspektionen bedömer därför att personuppgiftsbehandlingen som sker genom kameraövervakningen är att betrakta som ostrukturerad i den mening som avses i 5 a 1 st. personuppgiftslagen. Av 5 a 2 st. följer att kameraövervakningen inte får utföras om den innebär en kränkning av de övervakades personliga integritet. Enligt förarbetena ligger det i sakens natur att tillämpningen av bestämmelsen i 5 a får bygga på en intresseavvägning där den övervakades intresse av en fredad, privat sfär vägs mot andra motstående intressen i det enskilda fallet (prop. 2005/06:173 s. 26 f.). Som regeringen också framhåller är det i slutändan en fråga för rättstillämpningen att i varje enskilt fall, med beaktande av samtliga omständigheter, väga det intrång som kan ha skett i den personliga integriteten. Bedömningen ska göras på ett sätt som inte kommer i strid bl.a. med varje människas rätt till respekt för sitt privatliv i enlighet med artikel 8 i Europakonventionen. Artikel 8 stadgar att rätten till respekt för privatliv inte får inskränkas annat än om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa angivna motstående intressen. Inskränkningar i integritetsskyddet får göras endast om det motstående intresse som ska tillgodoses är så starkt och integritetsskyddsintresset så förhållandevis svagt att inskränkningen framstår som proportionerlig. Detta innebär att det krävs starka skäl för att en kameraövervakning ska vara motiverad och förenlig med personuppgiftslagen. Sida 3 av 6

4 Ovanstående medför att bedömningen av om kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a 2 st. personuppgiftslagen, bl.a. innefattar en proportionalitetsbedömning. Vid denna bedömning ska avgöras om kameraövervakningen och den till övervakningen kopplade personuppgiftsbehandlingen är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål (exempelvis att förhindra stöld) och till de övervakades intresse av en fredad och privat sfär och det intrång i denna sfär som övervakningen innebär. Man ska således fråga sig om övervakningen verkligen är påkallad i förhållande till de problem som man söker komma till rätta med och om den är rimlig med hänsyn till de konsekvenser den har för enskildas personliga integritet. Enkelt uttryckt kan man säga att om resultatet av den bedömningen är att övervakningen inte är rimlig med hänsyn till integritetsintrånget så är kameraövervakningen att betrakta som kränkande. I proportionalitetsbedömningen bör bl.a. vägas in om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre intrång i den personliga integriteten och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Sammanfattningsvis anser Datainspektionen att frågan om huruvida kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a 2 st. personuppgiftslagen, måste avgöras genom en bedömning av bl.a. följande faktorer: Ändamålen med kameraövervakningen. Behovet av kameraövervakningen Vilka konkreta problem finns? Var och när uppstår dessa problem, samt i vilken omfattning uppstår respektive problem? Graden av integritetsintrång, vilken bl.a. avgörs av vem som övervakas vilken plats som övervakas samt när övervakningen sker. Om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre integritetsintrång och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Vilken information som ges till de registrerade om att platsen är kameraövervakad. Hur länge det inspelade materialet sparas. Vem eller vilka som har tillgång till det inspelade materialet. På vilka grunder man får ta del av bilder i realtid och inspelat material. Sida 4 av 6

5 Även andra faktorer än ovan nämnda kan naturligtvis i det enskilda fallet visa sig vara av betydelse för bedömningen. Datainspektionen anser att ett införande av kameraövervakning bör föregås av en analys i enlighet med ovanstående. Kammarrätten om kameraövervakning inomhus i skolor Kammarrätten i Stockholm meddelade i januari 2011 två domar rörande kameraövervakning inomhus i skolor ( och ). I domarna anför Kammarrätten att kameraövervakning av lektionssalar, korridorer, bibliotek, uppehållsrum och liknande i en skola generellt sett måste betraktas som ett intrång i de registrerades personliga integritet och bör därför i möjligaste mån undvikas. För att kameraövervakning inte ska vara kränkande i personuppgiftslagens mening ska det stå klart att det finns ett påtagligt behov av en sådan övervakning där alternativa åtgärder och mindre ingripande sådana har övervägts eller prövats men visat sig vara otillräckliga eller exempelvis av ekonomiska skäl orealistiska för att komma tillrätta med problemet ifråga. Vidare krävs det, vid en intresseavvägning, att behovet av övervakning väger tyngre än de enskildas intresse i det särskilda fallet. Skäl för beslutet I ärendet har Datainspektionen att bedöma om kameraövervakningen inomhus i Cybergymnasiet är förenlig med bestämmelserna i personuppgiftslagen. I ärendet har framkommit att kameraövervakningen på skolan omfattar såväl utrymmen för skolarbete datasal och musiksal som utrymmen där eleverna umgås under skoldagen korridorer, uppehållsrum och elevcafé. Kameraövervakning av sådana utrymmen under ordinarie skoltid innebär generellt sett ett avsevärt intrång i elevernas personliga integritet. De problem som Cybergymnasiet anfört, bl.a. stölder och sabotage, stöds inte av någon redogörelse som visar på problemens art, omfattning, var de inträffar på skolan m.m., trots att Cybergymnasiet getts tillfälle att komma in med sådan komplettering. Mot bakgrund av ovanstående finner Datainspektionen att Cybergymnasiet inte har visat att det finns ett påtagligt behov av kameraövervakningen. Det kan även ifrågasättas om de alternativa åtgärder som prövats varit tillräckligt ändamålsenliga. Kameraövervakningen är därmed kränkande i den mening som avses i 5 a 2 st. personuppgiftslagen. Datainspektionen förelägger därför Cybergymnasiet att upphöra med kameraövervakningen inomhus i skolan under ordinarie skoltid. Sida 5 av 6

6 Hur man överklagar Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som överklagas och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor från den dag ni fick del av beslutet för att kunna prövas. Datainspektionen sänder överklagandet vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning om inspektionen inte själv ändrar beslutet på det sätt ni har begärt. Detta beslut har fattats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, teamledaren Erik Janzon och juristen Ulrika Harnesk, föredragande. Göran Gräslund Ulrika Harnesk Sida 6 av 6