Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Transkript

1 Datum Diarienr Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB (org.nr ) alltjämt handlar i strid med 4 inkassolagen genom att rutinmässigt använda sig av konkursinstitutet mot bokföringsskyldiga personer. Med stöd av 15 inkassolagen meddelar Datainspektionen Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB följande föreskrift. Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB får inte hota en gäldenär med konkursrättsliga åtgärder förrän försök att få betalt på annat sätt har misslyckats och uppdragsgivaren är beredd att faktiskt ansöka om konkurs i det enskilda inkassoärendet. Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB ska dokumentera grunderna för beslut att hota med konkursrättsliga åtgärder eller att ansöka om att en gäldenär ska försättas i konkurs i varje enskilt inkassoärende. Ärendet avslutas, men kommer att följas upp inom kort. För det fall Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB åsidosätter föreskriften kommer Datainspektionen att överväga att återkalla Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB:s tillstånd att bedriva inkassoverksamhet. Postadress: Box 8114, Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: Webbplats: Telefax:

2 Redogörelse för tillsynsärendet I ett tidigare tillsynsärende (dnr , beslut ) konstaterade Datainspektionen att Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB (nedan Likviditetskontroll) handlat i strid med god inkassosed genom att dels rutinmässigt använda sig av konkursinstitutet mot juridiska personer, dels hota med åtgärd som bolaget inte tänkt genomföra. Datainspektionen förutsatte att bolaget skulle se över sina rutiner vid handläggning av inkassoärenden och i fortsättningen göra en prövning i varje enskilt fall om förutsättningar finns för användande av konkursinstitutet samt att bolaget inte skulle använda hot som faktiskt inte övervägs. Mot bakgrund av det tidigare tillsynsärendet och ett klagomål mot bolaget beslutade Datainspektionen att återigen inleda tillsyn. Likviditetskontroll har skriftligen yttrat i huvudsak följande. När bolaget får in en faktura från borgenären har de inte anledning att betvivla att den är en klar fordran eftersom gäldenären inte har bestritt den, vilket alltid klargöres. I och med det anser bolaget att konkursinstitutet kan användas, vilket också framgår av 2 kap 9 konkurslagen. Bolaget informerar borgenären om att meddela det vad som förekommit efter att en faktura har skickats. Om bolaget efter sitt första krav till gäldenären får uppgift om gäldenärens bestridande i ärendet används inte konkursanmaning eller ansökan om konkurs. Bolaget begär att alla uppgifter från gäldenären ska vara skriftliga. Ett bestridande översänds till borgenären med begäran om skriftligt yttrande. Ärendet vilar i avvaktan på svar från borgenären. Vid telefonsamtal med en representant för Likviditetskontroll har i huvudsak följande framkommit. Bolaget har inte vidtagit några förändringar i rutinerna vid handläggningen av inkassoärenden sedan Datainspektionens beslut den 8 december Samtidigt som en konkursanmaning skickas till gäldenären skickas en förfrågan till uppdragsgivaren om konkursansökan. Anmaningen skickas även om bolaget inte vet om uppdragsgivaren vill ansöka om konkurs i det aktuella ärendet. Sida 2 av 6

3 Bolaget kontrollerar inte om en fordran är klar och förfallen när den kommer in från en uppdragsgivare. Man förutsätter att fakturan är riktig och att uppdragsgivaren meddelar om gäldenären har kommit in med någon skrivelse. Det är dock inget som bolaget har avtalat om med sina uppdragsgivare. Det måste uppdragsgivaren förstå själv. Bolaget menar att fordran måste vara klar och förfallen för att konkursinstitutet ska kunna användas. Det anses den vara om gäldenären inte har bestritt till bolaget eller uppdragsgivaren. Det krävs också att uppdragsgivaren vill lämna in en ansökan om konkurs för att bolaget ska göra det. Bolaget tillämpar inga beloppsgränser för att ansöka om konkurs. Bolaget använder konkursinstitutet som första åtgärd för att få betalt. Om gäldenären bestrider muntligen kräver bolaget att gäldenären ska komma in med sitt bestridande i skrift. Om skriftligt bestridande inte kommer in kan det hända att bolaget går vidare med ärendet med ansökan om betalningsföreläggande när det gäller privatpersoner och med konkursanmaning när det gäller företag. Om gäldenären skriftligen bestrider en fordran skickas det över till uppdragsgivaren som får besvara det. Efter skriftväxling förlikas parterna, betalar gäldenären eller så drar uppdragsgivaren tillbaka ärendet. Om gäldenären hävdar att en fordran är betald och uppdragsgivaren menar att den inte är betald har gäldenären att visa att fordran är betald genom t.ex. kvitto. Hur bolaget agerar i det enskilda fallet om inte gäldenären kan visa att fordran är betald bedöms i varje enskilt fall. Laga åtgärder kan komma att vidtas redan på den tionde dagen räknat från det att inkassokravet skickades ut. I PM för inkassohandläggning, som har getts in av Likviditetskontroll och som beskriver bolagets handläggningsrutiner, står bl.a. följande. Efter 10 dagar vidtages laga åtgärder om inte gäldenären inkommit med betalning, uppgörelse eller bestridande. I det fall gäldenären är bokföringsskyldig göres en s.k. konkursdelgivning. För personer som inte är bokföringsskyldiga ansöker vi om betalningsföreläggande. På Likviditetskontrolls webbplats ( framgår följande. Sida 3 av 6

4 Vad som kanske skiljer oss väsentligt från andra inkassoföretag är det, att vi efter första kravet arbetar med s.k. konkursdelgivning som därefter kan leda till konkursansökan. Dessa åtgärder använder vi alltid när gäldenären är ett företag, enskild firma etc. Vi kan därigenom få snabbare rutiner och gå förbi myndigheternas "byråkrati" även som utmätning. Sålunda förkortas handläggningstiden med cirka 3-6 månader för laga åtgärder om gäldenären ej betalat inkassokrav. Tiden för handläggningen av ett betalningsföreläggande tar alltså cirka 3-6 månader längre p.g.a. att myndigheterna är överhopade av ansökningar. Vi får alltså bättre "respons" på vårt arbete med denna åtgärd eftersom gäldenären oftast är obekant med denna och har större respekt för en konkursdelgivning än de vanligt förekommande åtgärderna (såsom betalningsföreläggande). Skäl för beslutet Enligt 4 inkassolagen ska inkassoverksamhet bedrivas i enlighet med god inkassosed. Vad som är god inkassosed framgår av 5-11 inkassolagen, Datainspektionens allmänna råd och Datainspektionens praxis i inkassofrågor. Användande av konkursinstitutet I förarbetena till inkassolagen (prop. 1974:42 s. 80) uttalas att det inte är givet att ett påtryckningsmedel alltid bör anses som godtagbart enbart därför att det är allmänt erkänt eller normalt leder till resultat. Bedömningen måste alltid göras med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Vad särskilt gäller hot om konkursansökan, måste detta som regel betraktas som en adekvat och lämplig åtgärd, om försök att få betalt på annat sätt har misslyckats. Däremot bör det anses otillåtet att hota med ansökan om konkurs, när det på grund av det fordrade beloppets storlek eller av annan orsak är uppenbart att en sådan ansökan inte kommer att göras. Härav följer att det i varje enskilt fall måste ske en prövning av om det finns förutsättningar för att använda konkursinstitutet och att inkassobolag får hota med konkursrättsliga åtgärder endast då sådana förutsättningar föreligger. Enligt god inkassosed bör ett inkassobolag också dokumentera grunderna för beslutet att hota med eller att ansöka om konkurs. Sida 4 av 6

5 I ärendet har bl.a. framkommit att Likviditetskontroll använder konkursinstitutet som första åtgärd för att få betalt. Det har vidare framkommit att bolaget, i inkassokrav och konkursanmaning, hotar om att ansöka om konkurs utan att veta om uppdragsgivaren är beredd att faktiskt ansöka om konkurs i det aktuella inkassoärendet. Bolaget har också uppgett att man inte har vidtagit några förändringar i rutinerna vid handläggningen av inkassoärenden sedan Datainspektionens tidigare beslut. Mot bakgrund av vad som har framkommit i tillsynsärendet kan Datainspektionen konstatera att Likviditetskontroll fortfarande rutinmässigt använder sig av konkursinstitutet mot bokföringsskyldiga personer, utan att först pröva om det finns förutsättningar för att använda konkursinstitutet i varje enskilt fall. Detta strider mot god inkassosed och därmed mot 4 inkassolagen. Då Likviditetskontroll inte på något sätt har hörsammat Datainspektionens tidigare beslut finner vi skäl att meddela bolaget en föreskrift kring användande av konkursinstitutet vid indrivning. Ärendet ska därefter avslutas, men kommer att följas upp inom kort. För det fall Likviditetskontroll åsidosätter föreskriften kommer Datainspektionen att överväga att återkalla Likviditetskontrolls tillstånd att bedriva inkassoverksamhet. Övrigt Mot bakgrund av vad som i övrigt har framkommit i ärendet vill Datainspektionen erinra Likviditetskontroll om följande. Enligt god inkassosed bör ett inkassoombud ha sådana rutiner att denne skyndsamt får besked om invändningar och betalningar från gäldenären som har sänts direkt till borgenären. Det är därför viktigt att klargöra för borgenären att denne, såväl initialt som löpande, omgående ska meddela ombudet om gäldenären gör en invändning eller betalar helt eller delvis. Detta regleras lämpligen i ett skriftligt avtal. Det strider mot god inkassosed att kräva att eventuella invändningar ska framställas skriftligen. Sakliga invändningar, oavsett om de har framförts muntligen eller skriftligen, innebär att fordran inte är klar och att varken konkursanmaning eller ansökan om betalningsföreläggande får göras. I det sammanhanget har det ingen betydelse huruvida inkassobolaget eller borgenären anser att invändningen är befogad eller inte. Om det tydligt framgår att gäl- Sida 5 av 6

6 denärens invändning är sakligt grundad bör en eventuell talan i stället väckas vid domstol genom en stämningsansökan. Enligt god inkassosed bör den tidsfrist som anges i inkassokravet inte vara kortare än åtta dagar räknat från den dag som kravet skickas. Rättslig åtgärd bör inte göras tidigare än fyra dagar efter det att den tidsfrist som anges i inkassokravet har gått ut. Det innebär att rättslig åtgärd aldrig bör vidtas tidigare än 12 dagar efter att inkassokravet skickades. Hur man överklagar Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som överklagas och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor från den dag ni fick ta del av beslutet. Datainspektionen sänder överklagandet vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning, om inspektionen inte själv ändrar beslutet på det sätt ni har begärt. Även Justitiekanslern får överklaga beslutet för att tillvarata allmänna intressen. Tiden för överklagande för Justitiekanslern räknas dock från den dag beslutet meddelades. Detta beslut har fattats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, teamledaren Catharina Fernquist, avdelningsdirektören Håkan Meurling och juristen Malin Fredholm, föredragande. Göran Gräslund Malin Fredholm Kopia till: 1. Justitiekanslern 2. Klaganden i dnr Sida 6 av 6