Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Transkript

1 Datum Diarienr GodEl i Sverige AB Parkvägen 2A Solna Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut GodEl i Sverige AB handlar i strid med 4 inkassolagen genom att i inkassokravet framföra hot om att avbryta överföringen av el utan att först pröva om gäldenärens avtalsbrott är väsentligt, avräkna delbetalningar på ett felaktigt sätt och debitera gäldenärer kostnader utan laga grund. Datainspektionen förutsätter att GodEl i Sverige AB vidtar åtgärder för att komma till rätta med de påpekade bristerna. Ärendet avslutas. Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har granskat de åtgärder som elbolagen vidtar för att driva in konsumenters obetalda elfordringar, dvs. den inkassoverksamhet som elbolagen själva bedriver. Som ett första led i granskningen har Datainspektionen ställt frågor till 20 elbolag. Av dessa bolag har 13 lämnat svar som innebär att bolaget inte bedriver någon egen inkassoverksamhet, utan anlitar inkassobolag för indrivningen. Bland de sju elbolag som har uppgett att de bedriver inkassoverksamhet har Datainspektionen valt att inspektera fyra bolags verksamhet på plats. GodEl i Sverige AB (nedan GodEl) är ett av de bolag som Datainspektionen har besökt. Postadress: Box 8114, Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: Webbplats: Telefax:

2 Vid inspektionen hos GodEl har i huvudsak följande kommit fram. GodEls inkassoverksamhet avser enbart indrivning av egna fordringar för elleverans. Först skickar GodEl en betalningspåminnelse till gäldenären. Därefter skickar GodEl ett inkassokrav till gäldenären. I inkassokravet framgår att utebliven betalning kan medföra ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, med efterföljande utmätning, alternativt frånkoppling av elleveransen. Inkassokravet föregås inte av någon väsentlighetsprövning av avtalsbrottet/betalningsförsummelsen. Från det att tidsfristen i inkassokravet har löpt ut, till dess att ärendet är färdigt för frånkoppling, anlitar GodEl ett inkassoombud. Innan GodEl lämnar över inkassoärendet till inkassoombudet gör GodEl en prövning av om avtalsbrottet/betalningsförsummelsen är väsentligt. Överstiger en enstaka förfallen faktura kr eller om det är fråga om två eller flera förfallna fakturor överlämnas ärendet till ombudet för utskick av uppmaning enligt ellagen (1997:857) m.m. Beloppet kr innefattar fordringar på el, moms, energiskatt samt eventuella kostnader för påminnelse och inkassokrav. När 21 dagar har passerat sedan gäldenären, genom inkassoombudets försorg, blev delgiven underrättelsen enligt 11 kap. 4 ellagen får GodEl en frånkopplingsrapport från ombudet. Därefter kontaktar GodEl alltid gäldenären innan frånkoppling begärs. GodEl vill ha en dialog med gäldenären i syfte att hitta en lösning och därmed undvika frånkoppling. Bolagets rutin är att aldrig frånkoppla elen om gäldenärens kapitalfordran understiger kr. I sina inkassokrav specificerar GodEl det fordrade beloppet som kapitalbelopp kvar att betala, betalningspåminnelse och inkassokostnad. Kapitalbeloppet kan innehålla tillkomna kostnader, såsom kostnader för påminnelser och inkassokrav, hänförliga till ett tidigare ärende mot gäldenären. Det beror på att GodEl aldrig lämnar över inkassokostnaden till inkassoombudet, utan i stället påför den på gäldenärens nästa faktura. I de fall gäldenären delbetalar en fordran avräknar GodEl i praktiken det inbetalade beloppet i första hand mot kostnaderna, även om delbetal- Sida 2 av 7

3 ningens belopp skulle motsvara kapitalfordran och det resterande beloppet skulle motsvara fordran avseende kostnader. Genom en muntlig överenskommelse mellan gäldenären och GodEl kan en förfallen faktura delas upp i delbelopp, som GodEl därefter aviserar. GodEl debiterar gäldenären 150 kronor för överenskommelsen. Skäl för beslutet Inledning Indrivning av fordringar genom inkassoåtgärder kallas inkassoverksamhet. Med inkassoåtgärd menas en påtryckning på gäldenären (1 inkassolagen). I förarbetena till inkassolagen uttalas att det inte är möjligt att uttömmande ange vilka påtryckningar mot en gäldenär som är en inkassoåtgärd i lagens mening. Normalt är det fråga om att gäldenären hotas med rättsliga eller exekutiva åtgärder. Även en uppgift om att borgenären kan komma att dra in en prestation som denne annars fortlöpande tillhandahåller gäldenären, till exempel leverans av el eller anslutning till telefonnätet, kan vara en sådan påtryckning (prop. 1980/81:10, s. 142 f.). Ett hot om avstängning av el i förening med en uppmaning att betala omfattas normalt av inkassolagens regler. Därför konstaterade man i ellagens förarbeten att elbranschen har att iaktta principerna om god inkassosed (prop. 1996/97:136, s. 96). Enligt 4 inkassolagen ska inkassoverksamhet bedrivas i enlighet med god inkassosed, dvs. att gäldenären inte får vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. God inkassosed preciseras i 5-11 inkassolagen, Datainspektionens allmänna råd Tillämpning av inkassolagen och Datainspektionens praxis i inkassofrågor. Att handla i enlighet med god inkassosed innebär att man även efterlever bestämmelser i annan relevant författning, t.ex. ellagens bestämmelser om avbrytande av överföring av el på grund av konsumentens avtalsbrott. Innehållet i väsentlighetsprövningen Överföring av el får avbrytas, om konsumenten försummar sina skyldigheter och försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott (11 kap. 3 första stycket ellagen). Sida 3 av 7

4 När det gäller bristande betalning bör sådana omständigheter som skuldens storlek och antalet obetalda avgifter vara av avgörande betydelse. Är det fråga om något enstaka dröjsmål avseende mindre belopp bör väsentlighetskravet normalt inte anses uppfyllt (prop. 1996/97:136, s. 186 f.). Branschorganisationen Svensk Energi har kommenterat och utarbetat rekommendationer när det gäller kravrutiner. Organisationen har uttalat att förfarandet med att avbryta överföringen av el till konsumenten måste inledas med en individuell prövning av elnätsföretaget och/eller elhandelsföretaget av frågan huruvida konsumentens försummelse utgör ett väsentligt avtalsbrott. Vid väsentlighetsbedömningen måste nätdelen respektive elhandelsdelen samt dessutom varje abonnemang bedömas var för sig. Givetvis får sådana obetalda belopp på en faktura som avser t.ex. vatten, avlopp eller renhållning överhuvudtaget inte läggas till grund för väsentlighetsbedömningen (Svensk Energis rapport Hantering av bristande betalning och andra avtalsbrott vid överföring och leverans av el, s. 3 och 11). Svensk Energi ger följande riktlinjer för väsentlighetsprövningen. För lägenhetskunder/villakunder utan eluppvärmning bör gränsen för ett väsentligt avtalsbrott, vid enstaka betalningsförsummelse, vara ca en tredjedel av årskostnaden för el respektive nät, bedömda var för sig. För villakunder med eluppvärmning bör motsvarande gräns utgöra ca en fjärdedel av årskostnaden. Beloppsskillnaderna mellan lägenhetskunder/villakunder utan elvärme och villakunder med eluppvärmning beror på att bedömningen ska göras utifrån elföretagets risk. Denna är givetvis större för större elanvändare. Även debiteringsperiodens längd och mängden överförd el måste beaktas. Om det är fråga om två obetalda räkningar så kan man nog inte undvika att samtidigt titta på det totala beloppets storlek. Om det däremot rör sig om minst tre obetalda räkningar torde väsentlighetskravet vara uppfyllt oavsett det totala beloppets storlek. Det förutsätter att samtliga räkningar ligger relativt nära i tiden. Vid bedömningen av om väsentlighetskravet är uppfyllt ska också eventuella delbetalningar som sker under handläggningstiden beaktas. I de fall en konsument systematiskt under lång tid endast betalar en del av fakturorna kan det dock vara att anse som ett väsentligt avtalsbrott. Om kunden gör en delbetalning innan avbrytandet ägt rum torde en ny bedömning behöva göras huruvida väsentlighetskravet alltjämt är uppfyllt (Svensk Energis rapport, s. 11 f.). Energimarknadsinspektionen har räknat om Svensk Energis riktlinjer till reella belopp (Energimarknadsinspektionens promemoria Utsatta kunder frånkoppling på grund av bristande betalning, s. 17). Myndigheten har då kommit fram till att de föreslagna beloppsgränserna (gällande elnätskostnaden) skulle vara ungefär 500 kronor för konsumenter boende i en mindre lä- Sida 4 av 7

5 genhet, ungefär kronor för konsumenten utan eluppvärmning och kronor för konsumenten med eluppvärmd villa. Det saknas prejudicerande rättspraxis kring hur man ska bedöma vad som är ett väsentligt avtalsbrott i ellagens mening. Datainspektionens bedömning Mot bakgrund av det oklara rättsläget är det en grannlaga uppgift för de inblandade aktörerna att bedöma när en betalningsförsummelse utgör ett väsentligt avtalsbrott i ellagens mening. Datainspektionen har, i denna del, att avgöra om GodEls rutin för att bedöma om avtalsbrottet är väsenligt är sådan att den kan sägas uppfylla god inkassosed. För att ta ställning i den frågan har Datainspektionen jämfört GodEls rutin med uttalandena i förarbetena, Svensk Energis riktlinjer och rutinerna hos de andra elbolag som myndigheten har inspekterat. Datainspektionen konstaterar att GodEl lämnar över ett ärende till inkassoombudet för utskick av uppmaning enligt ellagen m.m. om en enstaka förfallen faktura överstiger kr eller om det är fråga om två eller flera förfallna fakturor. Beloppet innefattar fordringar på el, moms, energiskatt samt eventuella kostnader för påminnelse och inkassokrav. När ärendet är färdigt för frånkoppling och lämnas tillbaka till GodEl från inkassoombudet har GodEl som rutin att aldrig frånkoppla elen om gäldenärens kapitalfordran understiger kr. Datainspektionen har inget att anmärka på GodEls rutiner i denna del. Tidpunkten för väsentlighetsprövningen Enligt god inkassosed bör inte gäldenären hotas med en åtgärd som faktiskt inte övervägs eller som det inte finns förutsättningar för att genomföra (allmänna råden, s. 23). Av det följer att man redan innan man i inkassokravet framför hot om frånkoppling av elen måste göra en väsentlighetsprövning, för att på så sätt fastställa om det finns förutsättningar för att frånkoppla elen. Väsentlighetsprövningen behöver sedan göras på nytt under senare skeden av indrivningsförfarandet eftersom förutsättningarna kan förändras, t.ex. genom delbetalningar. Sida 5 av 7

6 Datainspektionens bedömning GodEl gör inte någon väsentlighetsprövning innan man skickar ut inkassokravet. Redan i inkassokravet talar dock GodEl om att utebliven betalning kan medföra frånkoppling av elleveransen. Datainspektionen konstaterar således att GodEl framför hot om frånkoppling av elen, utan att först kontrollera att det finns förutsättningar för att frånkoppla elen. Det kan i sin tur leda till att bolaget framför hot som det inte finns förutsättningar för att genomföra. GodEls agerande strider därmed mot god inkassosed, och därigenom mot 4 inkassolagen. Avräkningen av delbetalningar Vid frivillig betalning gäller om inte annat är avtalat att inkassobolaget bör beakta gäldenärens anvisning om hur beloppet ska avräknas. Gäldenärens anvisning kan vara uttrycklig eller framgå av omständigheterna, till exempel när det inbetalade beloppet överensstämmer med kapitalskulden (allmänna råden, s. 45). Datainspektionens bedömning I de fall gäldenären delbetalar en fordran avräknar GodEl i praktiken det inbetalade beloppet i första hand mot kostnaderna, även om delbetalningens belopp skulle motsvara kapitalfordran och det resterande beloppet skulle motsvara fordran avseende kostnader. Datainspektionen konstaterar att GodEl handlar i strid med god inkassosed, och därmed i strid med 4 inkassolagen, genom att avräkna delbetalningar på ett felaktigt sätt. GodEls sätt att avräkna, inte minst i kombination med att GodEl påför obetalda kostnader på gäldenärens nästa faktura, riskerar att i förlängningen leda till att elen frånkopplas trots att gäldenären avsett att betala den fordran på el som GodEl använder som grund för frånkopplingen. Debiteringen för amorteringsplanen Lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. gäller en gäldenärs skyldighet att ersätta en borgenärs kostnader för åtgärder som syftar till att få gäldenären att betala en förfallen skuld (1 ). Gäldenären är bl.a. skyldig att utge ersättning för upprättande av fullständig plan för amortering av återstående del av skulden, om planen har tillkommit i samråd med gäldenären samt har satts upp skriftligt och lämnats över eller sänts till gäldenären (3 ). Om borgenären har vidtagit någon annan åtgärd i syfte att få gäldenären att betala en förfallen skuld än de som nämns i lagen är gäldenären inte skyldig att er- Sida 6 av 7

7 sätta kostnaderna för åtgärden (5 ) och avtalsvillkor som innebär att gäldenärens skyldighet att ersätta kostnader utvidgas är ogiltiga (6 ). Föreligger sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller framstår fordringen annars som obefogad, bör inkassoåtgärd inte vidtas (8 inkassolagen). Datainspektionens bedömning GodEl debiterar gäldenären en avgift för en muntlig överenskommelse om att dela upp en förfallen faktura i delbelopp, dvs. en amorteringsplan. Då lagen kräver att amorteringsplanen är skriftlig och har lämnats över eller sänts till gäldenären för att borgenärens ska ha rätt att debitera gäldenären för upprättandet av planen, saknar GodEl laga grund för ett debitera gäldenären för sin amorteringsplan. Då det framgår direkt av lag att det inte finns grund för att ta betalt för en fordran måste det anses strida mot god inkassosed att debitera en sådan fordran inom ramen för inkassoverksamhet. Datainspektionen konstaterar således att GodEl handlar i strid med god inkassosed, och därmed i strid med 4 inkassolagen, genom att debitera gäldenärer kostnader utan laga grund. Hur man överklagar Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som överklagas och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor från den dag ni fick ta del av beslutet. Datainspektionen sänder överklagandet vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning, om inspektionen inte själv ändrar beslutet på det sätt ni har begärt. Även Justitiekanslern får överklaga beslutet för att tillvarata allmänna intressen. Tiden för överklagande för Justitiekanslern räknas dock från den dag beslutet meddelades. Detta beslut har fattats av generaldirektören Kristina Svahn Starrsjö i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, enhetschefen Catharina Fernquist, avdelningsdirektören Hans Kärnlöf samt juristerna Gunilla Öberg och Malin Fredholm, föredragande. Kristina Svahn Starrsjö Malin Fredholm Sida 7 av 7