Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus vid Posten Logistik AB:s anläggning på Exportgatan 16 i Göteborg

Transkript

1 Datum Diarienr Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus vid Posten Logistik AB:s anläggning på Exportgatan 16 i Göteborg Datainspektionens beslut Datainspektionen bedömer att Posten Logistik AB:s kameraövervakning vid anläggningen på Exportgatan är förenlig med personuppgiftslagen. Datainspektionen förutsätter att Posten Logistik AB beaktar de synpunkter om hanteringen av lagrat och inspelat material, information och dold kameraövervakning som ges i detta beslut. Ärendet avslutas med de synpunkter som getts, men kan komma att följas upp. Redogörelse för tillsynsärendet Den 24 september 2010 inspekterade Datainspektionen Posten Logistik AB:s (i det följande Posten) personuppgiftsbehandling genom kameraövervakning inomhus vid företagets anläggning på Exportgatan 16 i Göteborg. Under inspektionen och i samband med efterföljande kompletteringar har bl.a. följande framkommit. Vid terminalen arbetar cirka 250 personer varav personer är på plats vid ett givet tillfälle dygnet runt. Framförallt chaufförer kommer och går under dagens lopp. Kamerasystemet togs i bruk under september 2010 i samband med inflyttningen i de nya lokalerna på Exportgatan. Vid tidpunkten för inspektionen hade ännu inga stölder eller liknande inträffat på Exportgatan. Postadress: Box 8114, Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: Webbplats: Telefax:

2 Då problemen ökade vid den föregående anläggningen informerade och utbildade man personalen om detta. Numera görs bl.a. kontinuerliga säkerhetsrevisioner där eventuella brister upptäcks och åtgärdas. Arbetsplatsträffar sker minst en gång per år. Personalen får säkerhetsutbildning, både en generell och mer specifik beroende på arbetsuppgifter. Posten har skyltar om att kameraövervakning finns på terminalen. Samtliga ingångar till produktionshallen är försedda med skyltar om att platsen är kameraövervakad. Inför flytten till Exportgatan informerades personalen om den kommande kameraövervakningen via intern-tv och utskick av ett månadsbrev med e-post. Under projekteringen av terminalen på Exportgatan diskuterades kameraövervakningen med SEKO. Ändamål Ändamålen för de kameror som omfattas av vårt beslut har uppgetts vara att skydda personalen, Postens och kundernas tillgångar. Behov av kameraövervakning Posten har redovisat incidenter, och vid inspektionen återgivit de problem som fanns, vid den anläggning där den inspekterade verksamheten tidigare fanns. Det finns en rutin för hur kameraövervakningen ska gå till inom Postenkoncernen som förhandlats fram centralt med representanter för facket. Rutinen har följts upp under år Även regelbundna uppföljningar har gjorts av de fastställda rutinerna för kameraövervakning. Där har, enligt Posten, sammanfattningsvis kommit fram bl.a. att efterlevnaden är god och att man i verksamheten på ett seriöst sätt har försökt att realisera de intentioner som rutinen innehåller. Vissa förbättringsområden finns enligt Posten vilka successivt kommer att genomföras. Med det arbete som genomförts och pågår stärks, enligt Posten, medarbetarnas integritet samtidigt som säkerheten för medarbetare och kunder höjs. Rutinens genomförande vid Postens anläggningar innebär att de personer som har tillgång till inspelat material ges möjlighet att hantera detta på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Bemyndiganden för hantering av kameraövervakningsutrustning sker på ett särskilt formulär. Det måste alltid finnas någon som kan bistå internutredning och polis med material. Dock involveras alltid så få personer som möjligt i varje ärende. Åtkomst sker endast för de ändamål som beslutats i den interna rutinen och aldrig för att kontrollera exempelvis städning. Sida 2 av 8

3 Tillämpliga rättsregler m.m. I lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning finns bestämmelser om användning av övervakningsutrustning allmän kameraövervakning. De flesta av bestämmelserna i den lagen gäller dock inte övervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde. När det rör sig om övervakning av en sådan plats är däremot personuppgiftslagens regler tillämpliga. Exempel på platser dit allmänheten inte har tillträde är bl.a. inomhus i skolor, i personalutrymmen på arbetsplatser och i flerfamiljshus. Samtliga kameror som omfattas av detta tillsynsärende är riktade mot platser dit allmänheten inte har tillträde. Sedan vår inspektion på plats har Posten meddelats tillstånd enligt lagen om allmän kameraövervakning gällande bl.a. två av de kameror som annars skulle omfattats av detta beslut. Vid bildupptagningen används digital teknik som medger att enskilda personer kan identifieras. Företagets övervakning utgör således sådan automatiserad behandling av personuppgifter som faller under personuppgiftslagen. Samtidigt ska uppmärksammas att vissa grundläggande bestämmelser i lagen om allmän kameraövervakning även gäller vid sådan övervakning som omfattas av personuppgiftslagen. Det är bl.a. bestämmelserna om att allmän kameraövervakning ska ske med tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet samt att upplysning om allmän kameraövervakning ska ske genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt. När är kameraövervakning tillåten enligt personuppgiftslagen? De i ärendet behandlade personuppgifterna har inte bearbetats eller strukturerats på ett sätt som möjliggör sökningar eller sammanställningar av personuppgifter. Datainspektionen bedömer därför att personuppgiftsbehandlingen som sker genom kameraövervakningen är att betrakta som ostrukturerad i den mening som avses i 5 a 1 st. personuppgiftslagen. Av 5 a 2 st. följer att kameraövervakningen inte får utföras om den innebär en kränkning av de övervakades personliga integritet. Enligt förarbetena ligger det i sakens natur att tillämpningen av bestämmelsen i 5 a får bygga på en intresseavvägning där den registrerades intresse av en fredad, privat sfär vägs mot andra motstående intressen i det enskilda fallet (prop. 2005/06:173 s. 26 f.). Som regeringen också framhåller är det i slutänden en fråga för rättstillämpningen att i varje enskilt fall, med beaktande av samtliga omständigheter, väga det intrång som kan ha skett i den personliga integriteten. Sida 3 av 8

4 Bedömningen ska göras på ett sätt som inte kommer i strid bl.a. med varje människas rätt till respekt för sitt privatliv i enlighet med artikel 8 i Europakonventionen. Artikel 8 stadgar att rätten till respekt för privatliv inte får inskränkas annat än om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa angivna motstående intressen. Inskränkningar i integritetsskyddet får göras endast om det motstående intresse som ska tillgodoses är så starkt och integritetsskyddsintresset så förhållandevis svagt att inskränkningen framstår som proportionerlig. Detta innebär att det krävs starka skäl för att en kameraövervakning ska vara motiverad och förenlig med personuppgiftslagen. Bedömningen av om kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a 2 st. personuppgiftslagen innefattar en proportionalitetsbedömning. Vid bedömningen ska avgöras om kameraövervakningen och den till övervakningen kopplade personuppgiftsbehandlingen är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål och till de övervakades intresse av en fredad och privat sfär och det intrång i denna sfär som övervakningen innebär. Man ska således fråga sig om övervakningen verkligen är påkallad i förhållande till de problem som man söker komma till rätta med och om den är rimlig med hänsyn till de konsekvenser den har för enskildas personliga integritet. Enkelt uttryckt kan man säga att om resultatet av den bedömningen är att övervakningen inte är rimlig med hänsyn till integritetsintrånget så är kameraövervakningen att betrakta som kränkande. I proportionalitetsbedömningen bör bl.a. vägas in om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre intrång i den personliga integriteten och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Sammanfattningsvis anser Datainspektionen att frågan om huruvida kameraövervakning på en arbetsplats i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a andra stycket personuppgiftslagen, måste avgöras genom en bedömning av bl.a. följande faktorer: Ändamålen med kameraövervakningen. Behovet av kameraövervakningen. Vilka konkreta problem finns? Var och när uppstår dessa problem, samt i vilken omfattning uppstår respektive problem? Graden av integritetsintrång, vilken bl.a. avgörs av vem som övervakas vilken plats som övervakas samt när övervakningen sker. Sida 4 av 8

5 Om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre integritetsintrång och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Om det finns fackliga överenskommelser rörande kameraövervakningen på arbetsplatsen. Vilken information som ges till de registrerade om att platsen är kameraövervakad. Hur länge det inspelade materialet sparas. Vem eller vilka som har tillgång till det inspelade materialet. På vilka grunder man får ta del av bilder i realtid och inspelat material. Även andra faktorer än ovan nämnda kan naturligtvis i det enskilda fallet visa sig vara av betydelse för bedömningen. Datainspektionen anser att ett införande av kameraövervakning bör föregås av en analys i enlighet med ovanstående. Skäl för beslutet I ärendet har Datainspektionen att bedöma om kameraövervakningen inomhus i Postens anläggning på Exportgatan är förenlig med bestämmelserna i personuppgiftslagen. Posten bedriver verksamhet som fyller samhällsviktiga funktioner. Det är viktigt att säkerheten är hög vid den aktuella anläggningen. Posten har en säkerhetsorganisation som på flera alternativa sätt verkar för en säker hantering av sina och kundernas tillgångar. Den kameraövervakning som är föremål för Datainspektionens tillsyn ingår som en del i upprätthållandet av säkerhetsnivån. I säkerhetsrutinerna ingår flera alternativa och samverkande delar varav kameraövervakningen är en. Vi finner inte skäl att ifrågasätta behovet av kameraövervakning vid den aktuella anläggningen. Vi anser också att de ändamål för vilka kameraövervakningen bedrivs generellt sett är berättigade och godtagbara, men att det krävs noggrannhet i tillämpningen av dem (se mer nedan). De rutiner som Posten tillämpar avseende den aktuella kameraövervakningen är i huvudsak goda. Datainspektionen har dock en del synpunkter vilka utgår från dokumentet Rutin om kameraövervakning i Postenkoncernen. Dokumentet i fråga bör ses över och uppdateras, bl.a. med utgångspunkt i det som sägs i detta beslut. Det sägs exempelvis på den sista sidan i riktlinjerna att kameraövervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde inte regleras i lag. Detta stämmer inte. Dels gäller personuppgiftslagens regelverk för kameraövervakning av sådana Sida 5 av 8

6 platser, dels finns också regler i lagen om allmän kameraövervakning som gäller även då det är fråga om övervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde. Datainspektionen lämnar följande synpunkter. Hanteringen och lagringen av inspelat material I rutindokumentet framgår inte vid vilka tillfällen som det kan bli aktuellt att granska inspelat material. Det kan självfallet vara svårt att i ett rutindokument ange alla tänkbara scenarion som kan betyda att det inspelade materialet granskas. Men det torde gå att med relativt stor noggrannhet exemplifiera vilka typer av händelser som gör att åtkomst till det inspelade materialet medges. Sådan information torde även kunna ha en viss avhållande effekt. Kompletteringar av rutindokumentet i detta avseende bör också återspeglas i den blankett för bemyndigande som ska fyllas i för att en person ska ges rätt att ha åtkomst till lagrat bildmaterial. Rutindokumentet anger att lagrat material från de kameror som omfattas av vår tillsyn normalt bör bevaras i minst 30 dagar, men högst 90 dagar om skäl föreligger. Sådant skäl kan vara att reklamationsprocessen tar viss tid på sig. Har ett ärende överlämnats till polis eller åklagarmyndighet med anledning av misstanke om brott medges, enligt dokumentet, bevaring i över 90 dagar. Huvudregeln som följer av personuppgiftslagen är att bildmaterial från kameraövervakning inte ska sparas längre än nödvändigt. Utgångspunkten för allt lagrande av bildmaterialet bör enligt Datainspektionens mening vara de maximalt 30 dagar som Posten angav vid inspektionen. Ska bildmaterialet bevaras längre än så anser vi att detta bör få ske endast i undantagssituationer och prövas från fall till fall. Skälen för längre bevarande måste vara legitima och tydliga. Information om kameraövervakningen Informationen kring den aktuella kameraövervakningen såväl genom skyltning som genom andra åtgärder måste vara god. Såväl personal som besökare måste på ett tydligt sätt informeras om kameraövervakningen. Informationen måste också nå ut till eventuell inhyrd personal. Visserligen skyltas det på väg in i den större lokal som kameraövervakas, men lokalen är stor och Posten bör därför, enligt vår mening, överväga att skylta också inne i denna lokal. Information om kameraövervakning fyller också en funktion som avhållande faktor. Sida 6 av 8

7 I utbildningsmaterialet som alla nyanställda får del av och signerar att de tagit del av finns sparsamt med information om kameraövervakningen. Det är därför vår rekommendation att rutindokumentet om kameraövervakning sprids aktivt av Posten. Dold kameraövervakning Vi ser stora risker för personalens integritet i och med de formuleringar angående dold kameraövervakning som förekommer i Postens rutindokument. Riktlinjerna anger nämligen att undantag från informationsskyldigheten gentemot personalen föreligger när dold kameraövervakning sätts upp tillfälligt under pågående utredning och med brottsmisstanke som grund. Posten har i sitt yttrande uppgivit under vilka förutsättningar dold kameraövervakning skulle kunna bli aktuell. Att installera dold kamerautrustning, utan tydlig skyltning eller anslag och utan att informera personalen i förväg om övervakningen, inger stora betänkligheter ur integritetshänseende. Detta gäller också dold kameraövervakning av begränsade ytor i annars synligt kameraövervakade stora lokaler. Särskilt om information genom skyltning i sådana l0kaler är sparsam. En principiell invändning, som ofta aktualiseras vid kameraövervakning, är de risker som är förknippade med insamling av så kallad överskottsinformation. Genom att kameraövervaka utrymmen, i vilka många arbetar, riskerar en stor mängd personer att hamna på bild, även sådana personer som saknar samband med de problem som föranlett övervakningen. Från integritetssynpunkt är det viktigt att den som övervakas får kännedom om övervakningen. Enligt 3 lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, som är tillämplig då övervakningen avser en plats dit allmänheten inte har tillträde, gäller att upplysning om allmän kameraövervakning skall lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt samt att om ljud kan avlyssnas eller tas upp vid övervakningen skall särskild upplysning lämnas om detta. Upplysningsplikten är straffsanktionerad. Om det finns synnerliga skäl får länsstyrelsen meddela undantag från upplysningsskyldigheten, så kallad dold kameraövervakning. Dold kameraövervakning bör, av integritets- och rättsäkerhetsskäl, i de allra flesta fall vara förbehållen polisen och andra brottsbekämpande myndigheter inom de ramar som ryms inom tvångsmedelslagstiftningen. Det ingår inte i en arbetsgivares verksamhet att identifiera och lagföra exempelvis förövare av stölder och sabotage. Däremot kan ett företag med ett tydligt behov och ändamål kameraövervaka och, om incidenter sker, överläm- Sida 7 av 8

8 na bildmaterial till exempelvis polis och åklagare för att fylla ovan angivna syften. Ärendet avslutas med de synpunkter som getts, men kan komma att följas upp. Detta beslut har fattats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, teamledaren Erik Janzon och juristen Lars Söderberg, föredragande. Göran Gräslund Lars Söderberg Sida 8 av 8