Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys (SOU 2007:22)

Transkript

1 1 (5) YTTRANDE Verkssekretariatet Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten Verksjurist Aimée Jillger Er referens Ju2007/3589/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Grundlagsenheten Stockholm Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys (SOU 2007:22) Rikspolisstyrelsen konstaterar att kommittén gjort en omfattande kartläggning och analys av den nuvarande lagstiftningen som rör den personliga integriteten. Kommittén har dock inte föreslagit någon ny lag eller förändrad lagstiftning på detta område. Sammanfattning - Att brottsligheten och terrorismen i dag ofta är välorganiserad i nätverk och är gränsöverskridande måste beaktas vid bedömningen av polisens möjlighet att få använda olika slag av tvångsåtgärder och spaningsmetoder, - Rikspolisstyrelsen är positiv till en reglering av vissa av polisens spaningsmetoder, framför allt de teknikbundna spaningsmetoderna samtidigt som lagstiftningen måste ta hänsyn till den teknik- och metodutveckling som kont i- nuerligt äger rum, - Rikspolisstyrelsen finner det angeläget att, utifrån ett brottsförebyggande och brottsbekämpande perspektiv, få bevara den biometriska informationen i passen i en databas. Rikspolisstyrelsen kommenterar i det följande de bedömningar som kommittén gjort inom de områden som har relevans för Polisens verksamhet. Kommentarerna följer betänkandets disposition. 9 Straffprocessuella tvångsmedel Kommittén pekar på att det finns brister i underlaget när det gäller lagstiftarens beslut om införandet av nya tvångsmedel, bl.a. beskrivs inte det polisiära behovet av nya tvångsmedel på ett tillräckligt konkret sätt och det brister vidare i avvägningen mellan de åtföljande försämringarna av integritetsskyddet. Postadress Box Stockholm Org.nr Besöksadress Polhemsgatan 30 Stockholm Telefon till Polisen Telefon (direkt) Telefax E-post rikspolisstyrelsen@rps.police.se

2 2 I sammanhanget vill Rikspolisstyrelsen betona att Polisen i dag arbetar i stora delar mot en helt annan brottslighet än vad som tidigare var fallet. Brottsligheten är i dag ofta väl organiserad i olika nätverk och den är inte sällan gränsöverskridande. Detta gäller även den internationella terrorismen. Det är inte självklart att samhället och Polisen alltid är - eller uppfattas som - den starkare parten när sådan brottslighet ska bekämpas. Detta måste beaktas när Polisens möjlighet att få använda olika typer av tvångsåtgärder eller spaningsmetoder diskuteras och beslutas. Kommittén finner att den parlamentariska kontrollen av användningen av de hemliga tvångsmedlen är svag och att den inte bedrivs effektivt. Rikspolisstyrelsen har inte något emot att denna kontroll stärks och bedrivs mer effektivt. Polisen är, särskilt när det gäller de hemliga tvångsmedlen, beroende av allmänhetens förtroende. Blotta misstanken att Polisen skulle använda dessa tvångsmedel på ett felaktigt sätt eller på otillräckliga grunder är ägnat att allvarligt skada förtroendet för den polisiära verksamheten. Rikspolisstyrelsen är därför generellt positiv till en effektivare insyn och kontroll av användandet av de hemliga tvångsmedlen från riksdagen och organ under regeringen, även om detaljer vid utformningen av en sådan kontroll måste diskuteras. Kommittén anser att den rättsliga verkan av den enskildes samtycke till kroppsvisitation och kroppsbesiktning, däribland tagande av DNA-prov, bör klargöras genom lagreglering. Rikspolisstyrelsen konstaterar att rättsverkan av ett samtycke vid användningen av tvångsmedel är en stor och viktig fråga. När det gäller frågan om en reglering av samtycke vid tagande av DNA-prov uttalade regeringen (prop. 2005/06:29, s. 26) att det inte är lämpligt att reglera samtyckefrågan endast vad gäller den specifika form av kroppsbesiktning som tagande av DNA-prov utgör. Rikspolisstyrelsen instämmer i denna bedömning och anser att en reglering av DNA-prov är en väl smal avgränsning av en större frågeställning. 10 Polisens spaningsmetoder Kommitténs huvudsakliga bedömning är att det, med hänsyn till den enskildes integritet, bör införas en mer uttrycklig reglering av polisens integritetskänsliga spaningsmetoder än vad som finns i dag. Rikspolisstyrelsen har i sitt yttrande (RÄS /03) över betänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) ställt sig positiv till en reglering av vissa av polisens spaningsmetoder, framför allt de teknikbundna spaningsmetoderna. Rikspolisstyrelsen gör den bedömningen att en reglering av användningen av dessa metoder bör medföra ett ökat skydd för den personliga integriteten, stärka rättssäkerheten och öka förutserbarheten. Vidare instämmer Rikspolisstyrelsen i att en lagreglering i vissa fall framstår som nödvändig med hän-

3 3 syn till innehållet i främst artikel 8 i Europakonventionen. Samtidigt måste hänsyn tas till att lagstiftningen inte får bli alltför begränsande och att man i lagstiftningen måste ta till vara den teknik- och metodutveckling som kontinuerligt äger rum. Hänsyn måste också tas till att det i kriminella kretsar, och särskilt inom den organiserade brottsligheten, finns en betydande kreativitet som leder till att man snabbt tar till sig nya tekniska landvinningar och utnyttjar dem i brottsliga syften. Om lagstiftaren inte hänger med i svängarna, finns det stor risk för att Polisen hamnar på efterkälken. Om en reglering av Polisens spaningsmetoder genomförs, är det också viktigt att det inte motsatsvis kommer att följa att Polisen blir förhindrad att använda sig av metoder som inte är uttryckligt reglerade i lag. För vissa mindre integritetskränkande metoder torde det även i framtiden vara tillräckligt med exempelvis artikel 8 i Europakonventionen och de principer som anges i 8 polislagen (1984:387) som grund bedöma om en viss åtgärd får genomföras eller inte. Rikspolisstyrelsen noterar att Regeringen överväger att utse en särskild utredare som ska ta ställning till vissa straffprocessuella och polisrättsliga frågor angående de brottsbekämpande myndigheternas dolda spanings- och utredningsmetoder (se förslag till kommittédirektiv Vissa polisiära arbetsmetoder). 11 Sekretess och behandling av personuppgifter i polisen verksamhet Kommittén finner det inte tillfredställande att polisens behandling av personuppgifter inte har fått någon ny reglering, trots att det redan år 1999 konstaterades att gällande reglering var i behov av en översyn med hänsyn såväl till intresset av en fungerande verksamhet som till integritetsskyddet. Rikspolisstyrelsen noterar att beredningen av en ny polisdatalag pågår inom Justitiedepartementet och har därför inte några kommentarer i denna fråga. Kommittén tar upp (betänkandet s. 209) förslaget från Beredningen för rättsväsendet utveckling (BRU) angående sekretess mellan de brottsbekämpande myndigheterna (SOU 2005:117). Rikspolisstyrelsen vill framhålla att dagens situation med en tämligen omfattande och rättsosäker tillämpning av bestämmelsen i 14 kap. 3 sekretesslagen (1980:100) inte är tillfredställande. Det vore enligt Rikspolisstyrelsen att föredra att det nödvändiga informationsutbytet mellan de brottsbekämpande myndigheterna, även med de utgångspunkter som kommittén anför, ges en klar och tydlig reglering. Vad kommittén anför kring de förändrade reglerna angående registrering av DNA-analyser synes enbart ta sikte på de överväganden lagstiftaren redovisat i lagstiftningsärendet och föranleder därför inte någon kommentar från Rikspolisstyrelsens sida.

4 4 14 Gränskontroll Kommittén kritiserar det förhållandet att bestämmelser om passregistret inte är intagna i lag utan i förordning samt att det saknas bestämmelser om vad registret får innehålla. Rikspolisstyrelsen finner att frågan huruvida bestämmelser om passregistret bör regleras i lag eller förordning är en fråga för lagstiftaren som styrelsen saknar skäl att kommentera. Frågan om vilka uppgifter som får registreras i passregistret och hur dess ska hanteras är emellertid inte, vilket formuleringarna i betänkandet (s. 277) kan ge intryck av, oreglerad. Personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser är tillämpliga på registret. I sammanhanget finner Rikspolisstyrelsen det angeläget att understryka att, det utifrån ett brottsförebyggande och brottsbekämpande perspektiv, vore till stor nytta om den biometriska informationen i passen fick sparas i en databas. Enligt nuvarande regler ska biometriska data omedelbart förstöras när passet har lämnats ut eller passansökan avslagits eller återkallats. Om biometrisk information sparas i en databas skulle polisen få möjlighet att säkerställa att tidigare lämnade biometriska uppgifter i en passansökan överensstämmer med den passansökande personens uppgifter vid förnyelse av pass. Det är nämligen inte ovanligt att en person ansöker om pass i en annan persons identitet, något som exempelvis kan resultera i att en person med terroristkoppling kan anskaffa en svensk passhandling med en svensk medborgares personuppgifter. 16 Allmän kameraövervakning Kommittén gör bedömningen att dold allmän kameraövervakning inte längre ska förekomma, utan att bestämmelserna om hemlig kameraövervakning i stället ska tillämpas i de fall där dold övervakning bedöms nödvändig. Tilllämpningsområdet är enligt kommittén i huvudsak detsamma. Rikspolisstyrelsen vill framhålla att hemlig kameraövervakning förutsätter, även med beaktande av lagändringen år 2004, att åtgärden vidtas inom ramen för en förundersökning. Syftet ska alltså vara brottsutredande, dvs. antingen övervaka en skäligen misstänkt för brottet eller utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Integritetskränkningen vid hemlig kameraövervakning är därmed enligt Rikspolisstyrelsen av en helt annan karaktär än vid allmän kameraövervakning. Att de regler som omgärdar användningen av respektive typ av dold övervakning skiljer sig åt framstår därmed inte i sig som betänkligt. Att kringgå bestämmelserna om hemlig kameraövervakning genom att inom ramen för en förundersökning i stället tillämpa dold allmän kameraövervakning får självfallet inte förekomma.

5 5 22 Arbetslivet Kommittén finner att det saknas ett sammanhållet regelverk som tydligt anger var gränserna går för arbetssökandes och arbetstagares integritetsskydd och att det i vissa avseenden även är oklart vad som rättsligt sett gäller, exempelvis i fråga om drogtester på arbetsplatsen. Vidare konstaterar kommittén att dessa brister länge varit kända för regeringen utan att det lett till förslag om ny lagstiftning. Mot den bakgrunden anser kommittén det angeläget att det utredningsarbete som för närvarande pågår på området leder till resultat. Rikspolisstyrelsen instämmer i kommitténs slutsats att det finns brister vad gäller regleringen av integritetsfrågor i arbetslivet. Styrelsen anser därför, i likhet med kommittén, att det är angeläget att det utredningsarbete som för närvarande pågår och som har till uppdrag att föreslå en lagreglering av skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet leder till konkreta resultat. Rikspolischefen Stefan Strömberg har beslutat detta yttrande. I den slutliga handläggningen har deltagit chefsjuristen Ulf Berg, rikskriminalchefen Therese Mattson, avdelningscheferna Marina Rydholm och Bengt Svenson samt verksjuristen Aimée Jillger, föredragande. Stefan Strömberg Aimée Jillger Kopia till Justitiedepartementet, PO Samtliga polismyndigheter Rikspolisstyrelsens styrelse Statens kriminaltekniska laboratorium Arbetstagarorganisationerna