Framställning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

Transkript

1 1 (11) FRAMSTÄLLNING Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten RA /11 Verksjurist Aimée Jillger Er referens Regeringskansliet Finansdepartementet STOCKHOLM Framställning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet Rikspolisstyrelsen hemställer att förordningen (2001:580) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ändras så att vissa tidigare registrerade (historiska) uppgifter om en person får lämnas ut till Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Sammanfattning Polisen har för närvarande via Polisens person- och adressregister - PPA - tillgång till fyra år gamla uppgifter (nedan benämnt historiska uppgifter) avseende en persons adress, folkbokföring, medborgarskap, civilstånd, make barn, föräldrar och vårdnadshavare (nedan benämnt relationer) och namn. PPA förs med stöd av punkt 2 i övergångsbestämmelserna till den nuvarande polisdatalagen (1998:622) och Datainspektionens tillstånd. När den nya polisdatalagen (2010:361) träder i kraft den 1 mars 2012 upphör Datainspektionens tillstånd att gälla för registret. Som framgår av vad som nedan redovisas om regleringen i den nya polisdatalagen kommer det i den lagen inte att finnas stöd för den personuppgiftsbehandling som i dag sker i PPA. Rikspolisstyrelsen bedömer att det inte heller finns stöd för att föra registret enligt personuppgiftslagens bestämmelser. Polisen kommer således att efter den 1 mars 2012 inte längre att få tillgång till ifrågavarande uppgifter och behöver därför inhämta uppgifterna från Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Enligt polislagen (1984:387) hör till polisens uppgifter, förutom att bedriva spaning och utreda brott, bl.a. att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen, dvs. polisens hjälpande verksamhet. Detta innebär bl.a. att polisen ska medverka vid katastrofer och olyckor. Till polisens uppgifter hör också att bl.a. utfärda pass enligt passlagen (1978:302). Postadress Box Stockholm Org.nr Besöksadress Polhemsgatan 30 Stockholm Telefon till Polisen Telefon (direkt) Telefax E-post rikspolisstyrelsen@polisen.se

2 2 Polisen kan med stöd av ändamålsbestämmelserna i den nya polisdatalagen bl.a. behandla de slags personuppgifter som nu avses i den brottsbekämpande verksamheten, t.ex. för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet och utreda eller beivra brott. När det gäller behandling av personuppgifter i samband med den hjälpande verksamheten och vid handläggning av passärenden gäller personuppgiftslagen (1998:204). I den polisiära verksamheten behövs även historiska uppgifter avseende en persons adress, folkbokföring, civilstånd, medborgarskap, relationer och namn för att t.ex. fastställa en persons identitet och snabbt via direktåtkomst få fram uppgifter som kopplar ihop offer med gärningsmän vid brottsutredningar, kunna identifiera och hitta personer i samband med katastrofer eller olyckor, hitta försvunna personer samt vid handläggning av passärenden. Det görs dygnet runt sökningar via direktåtkomst i PPA. Uppgifterna finns i Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Efter det att PPA inte längre får användas, kan polisen endast få tillgång till uppgifterna genom att de lämnas ut från databasen. Emellertid framgår av 12 förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet bl.a. att dessa uppgifter inte får lämnas ut till en myndighet. Rikspolisstyrelsen lämnar mot den angivna bakgrunden ett förslag till ändring av nämnda förordning så att Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna får tillgång till historiska uppgifter avseende en persons adress, folkbokföring, civilstånd, medborgarskap, relationer och namn. Bakgrund Som nyss nämnts förs Polisens person- och adressregister PPA f.n. med stöd av punkt 2 i övergångsbestämmelserna till den nuvarande polisdatalagen och Datainspektionens tillstånd. När den nya polisdatalagen träder i kraft den 1 mars 2012 upphör Datainspektionens tillstånd att gälla. Det kommer således efter denna tidpunkt inte att finnas något stöd för att få föra registret. Lagändringen medför att polisen inte längre kan få tillgång till bl.a. vissa historiska folkbokföringsuppgifter. Polisens uppgifter enligt polislagen I 2 polislagen föreskrivs att till polisens uppgifter hör att 1. förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, 2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, 3. bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, 4. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen, 5. fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt särskilda bestämmelser.

3 3 Punkten 1 avser den brottsförebyggande verksamheten, t.ex. att ge allmänheten brottsförebyggande information. Under punkt 2 åsyftas polisens övervakningsverksamhet, t.ex. trafikövervakning, gränsövervakning m.m. Punkt 3 behandlar spaning och brottsutredning som bl.a. innefattar upptagande av brottsanmälan, brottsspaning, kriminalteknisk undersökning och brottsutredning. Den verksamhet som avses under punkt 4, dvs. polisens hjälpande verksamhet, innefattar bl.a. olika slags hjälpåtgärder vid olyckshändelser, t.ex. inom trafiken, samt medverkan i åtgärder vid katastrofer o.d. I lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor regleras polisens medverkan i annan verksamhet till skydd mot olyckor, t.ex. när det gäller att efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa (4 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor). Även vid sidan av sina uppgifter enligt lagstiftningen om skydd mot olyckor har polisen skyldighet att vid behov ingripa i akuta situationer i samband med katastrofer och liknande händelser (Polislagen En kommentar, Johan Munck m.fl., s. 38). När det gäller verksamheten under punkt 5 avses polisens åligganden av olika slag inom området för allmän förvaltning, den s.k. polismyndighetsverksamheten, t.ex. ärenden enligt vapenlagen (1996:67) och passlagen (1978:302). Regleringen av behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet Som tidigare nämnts kommer polisdatalagen att gälla fr.o.m. den 1 mars Till lagen har knutits polisdataförordningen (2010:1155). Lagen ersätter den nuvarande polisdatalagen (1998:622) och gäller behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet. Lagen är tillämplig hos Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Ekobrottsmyndigheten. Den personuppgiftsbehandling som sker med stöd av de särskilda lagarna om belastningsregister (1998:620), misstankeregister (1998:621), Schengens informationssystem (2000:344), passagerarregister (2006:444) samt polisens allmänna spaningsregister (2010:362) omfattas inte av polisdatalagen (1 kap. 2 ). Lagen gäller i stället för personuppgiftslagen och innehåller hänvisningar till de bestämmelser i personuppgiftslagen som är tillämpliga i polisens brottsbekämpande verksamhet (2 kap. 2 ). I lagen anges för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma. Ändamålen delas in i primära och sekundära ändamål. De primära ändamålen är att 1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, 2. utreda eller beivra brott, eller 3. fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden (2 kap. 7 ).

4 4 De sekundära ändamålen avser behandling för olika typer av utlämnande av personuppgifter, t.ex. får uppgifter behandlas för att tillhandahålla information som behövs i brottsbekämpande verksamhet hos bl.a. Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Tullverket och Kustbevakningen (2 kap. 8 ). Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter (2 kap. 11 ). I 3 kap. finns bestämmelser om gemensamt tillgängliga uppgifter. Med gemensamt tillgängliga uppgifter avses behandling av personuppgifter som görs eller har gjorts gemensamt tillgängliga i polisens brottsbekämpande verksamhet (3 kap. 1 ). Av förarbetena till lagen (prop. 2009/10:85, s. 335) framgår att en tumregel vid bedömningen av vad som är gemensamt tillgängliga uppgifter är att uppgifterna är att anse som gemensamt tillgängliga, om antalet personer som kan ta del av uppgifterna överstiger ett tiotal. Följande personuppgifter får göras gemensamt tillgängliga: 1. Uppgifter som kan antas ha samband med misstänkt brottslig verksamhet, om den misstänkta verksamheten a) innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver, eller b) sker systematiskt. 2. Uppgifter som behövs för övervakningen av en person, om han eller hon a) kan antas komma att begå brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver, och b) är allvarligt kriminellt belastad eller kan antas utgöra ett hot mot andras personliga säkerhet. 3. Uppgifter som förekommer i ett ärende om utredning eller beivrande av brott. 4. Uppgifter som behövs för att fullgöra vad som följer av internationella åtaganden, om det krävs för att den aktuella förpliktelsen ska kunna fullgöras. 5. Uppgifter som har rapporterats till polisens kommunikationscentraler (3 kap. 2 ). Bestämmelsen innebär att i polisarbete som avser att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet (underrättelseverksamhet) får under vissa förutsättningar personuppgifter göras gemensamt tillgängliga. Vidare får uppgifter göras gemensamt tillgängliga vid behandling av personuppgifter i brottsutredningar och ärenden om beivrande av brott, ärenden som rör internationella åtaganden samt uppgifter som rapporteras till polisens kommunikationscentraler. I 4 kap. finns bestämmelser om särskilda register såsom DNA-registrena, fingeravtrycks- och signalementsregister, penningtvättregister samt det internationella registret.

5 5 Bestämmelser om gallring av personuppgifter i polisdatalagen Personuppgifter får inte bevaras under längre tid än vad som behövs för något eller några av de i lagen angivna ändamålen (2 kap. 12 ). Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga ska gallras senast ett år efter det att de behandlades automatiserat första gången eller, om de har behandlats i ett ärende, senast ett år efter det att ärendet avslutades (2 kap. 13 ). Personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga och som kan antas ha samband med brottslig verksamhet ska som huvudregel gallras senast tre år efter utgången av det kalenderår då den senaste registreringen avseende personen gjordes. Vid allvarlig brottslighet är tidsfristen fem år. Personuppgifter som har behandlats i samband med övervakning av brottsbelastade eller potentiellt farliga personer ska gallras senast tio år efter utgången av det kalenderår då den senaste registreringen avseende personen gjordes. Den tid då en person avtjänar ett fängelsestraff eller genomgår sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska inte räknas med vid beräkningen av respektive gallringsfrist. Uppgifter som har behandlats inom ramen för det internationella samarbetet ska gallras senast ett år efter utgången av det kalenderår då ärendet som uppgifterna behandlades avslutades. Uppgifter som har behandlats enbart på den grunden att de har rapporterats till polisens kommunikationscentraler ska gallras senast ett år efter utgången av det kalenderår då rapporteringen gjordes (3 kap. 14 ). För uppgifter i ärenden om utredning eller beivrande av brott finns inte några särskilda gallringsbestämmelser. Det finns i stället vissa begränsningar i möjligheten att behandla uppgifter i brottsanmälningar, förundersökningar eller andra utredningar som handläggs enligt 23 kap. rättegångsbalken i den brottsbekämpande verksamheten. Begränsningarna hindrar inte att uppgifterna arkiveras eller gallras enligt arkivlagens (1990:782) bestämmelser. Om en förundersökning har lagts ned, om åtal har lagts ned eller om den misstänkte har frikänts genom dom som har vunnit laga kraft, får personen inte vara sökbar som misstänkt (3 kap. 13 ). Personuppgifter i en brottsanmälan, som inte har lett till förundersökning eller annan motsvarande utredning, får inte behandlas i polisens brottsbekämpande verksamhet när det brott som anmälan avser har preskriberats. Uppgifter i en anmälan som avser ett handlande som inte har bedömts utgöra brott får inte behandlas (3 kap. 10 ). Personuppgifter i förundersökningar och liknande brottsutredningar får inte behandlas i polisens brottsbekämpande verksamhet när det har förflutit fem år efter utgången av det kalenderår då en dom, eller ett beslut med anledning av domstolsprövning, vann laga kraft eller sedan fem år förflutit från utgång-

6 6 en av det kalenderår då förundersökningen lades ned eller avslutades på annat sätt. När de angivna tidsfristerna har löpt ut får uppgifter i en förundersökning behandlas endast om 1. uppgiften behövs för något nytt enligt lagen tillåtet konkret ändamål, t.ex. i en annan förundersökning eller i en undersökning av viss brottslig verksamhet, eller 2. Uppgiften får behandlas längre enligt föreskrifter som har meddelats av regeringen (3 kap ). För de register som förs enligt 4 kap. gäller särskilda gallringsregler. Uppgifter i DNA- registret ska gallras senast när uppgifterna om den registrerade gallras ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregistret. Utredningsregistret ska gallras när uppgifterna om den registrerade får föras in i DNA-registret eller när förundersökning eller åtal läggs ned. För spårregistret gäller en gallringsfrist på trettio år, för vissa brott gäller en gallringsfrist på sjuttio år (4 kap. 7 ). Uppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregister ska som huvudregel gallras senast tre månader efter det att uppgifterna om personen har gallrats ur belastningsregistret och misstankeregistret (4 kap. 14 ). Personuppgifter i penningtvättregistret ska gallras senast fem år efter utgången av det kalenderår då den senaste registreringen avseende personen gjordes (4 kap. 20 ). Det internationella registret ska gallras senast tre år efter utgången av det kalenderår då ärendet som uppgifterna behandlades i avslutades (4 kap. 22 ). Behandling av personuppgifter i polisens övriga verksamhet Personuppgiftsbehandling i sådan verksamhet som inte är brottsbekämpande, exempelvis hanteringen av förvaltningsärenden, omfattas inte av den nya polisdatalagen utan kommer liksom nu att regleras av personuppgiftslagen (1998:204). Passregistret Resehandlingssystemet (RES) Passregistret är ett exempel på register som förs med stöd av personuppgiftslagen. Passystemet stödjer handläggningen av passärenden genom att automatiskt hämta folkbokföringsuppgifter som medborgarskap, födelselän, födelseland, födelse (hem) ort samt vårdnadshavare av personer under 18 år. Registrets ändamål är att tillhandahålla uppgifter som behövs - för att utfärda pass - för kontroll av vilka personer som är passinnehavare - för att förhindra innehav av mer än ett vanligt pass - för kontroll om passtillstånd erfordras - för identifieringskontroll i polisens verksamhet - för avstämning av passuppgifter, passböcker och avgifter. Uppgifter i passregistret gallras enligt beslut från Riksarkivet. Uppgifterna gallras i regel ett år efter det att passets giltighetstid har gått ut.

7 7 Bestämmelser om utfärdande av pass m.m. finns i passlagen (1978:302) och i passförordningen (1979:644). Rikspolisstyrelsen har också meddelat föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheters hantering av pass och nationellt identitetskort; RPSFS 2009:14, FAP Polismyndigheterna är passmyndigheter i riket (2 passlagen). Rikspolisstyrelsen ska föra ett centralt passregister samt ett centralt register över omständigheter som avses i 20 1 och 3 passlagen. Uppgifter förs in i passregistret av Rikspolisstyrelsen och passmyndighet inom riket (23 passförordningen). Polisens person- och adressregister - PPA PPA innehåller uppgifter som hämtas från Statens person- och adressregister (SPAR) samt kompletterande uppgifter från Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter (Navet). I PPA ingår följande folkbokföringsuppgifter: - personnummer, samordningsnummer - kön - skyddsmarkering - hänvisningspersonnummer - avregistreringsorsak (inklusive datum) - namn - folkbokföring - folkbokföringsadress - riksnycklar - särskild postadress (endast svensk) - utlandsadress - datum för utlandsadress - civilstånd - födelsehemort - utländsk födelseort - utländskt födelseland - invandringsdatum - make/maka/partner - vårdnadshavare - vårdnadhavare för - barn - moder, fader, förälder - medborgarskap, inklusive datum (max 3) Enligt Datainspektionens tillstånd den 24 september 1993 (dnr ), den 15 december 1997 (dnr ), den 16 april 1992 (dnr och ) samt den 21 januari 1997 (dnr får PPA innehålla historiska uppgifter avseende samtliga uppgifter om en person som finns i SPAR, uppgifter om relationer mellan föräldrar och barn, adresser samt medborgarskap. Från Skatteverket uppdateras informationen via distributionsvägarna Navet och SPAR. I PPA bevaras historiska uppgifter i fyra år och därefter sker gall-

8 8 ring. När registret inte längre får föras kommer det att avställas i avvaktan på Riksarkivets beslut om eventuell gallring. Polisen använder uppgifterna i PPA för att på ett effektivt och rättssäkert sätt kunna utföra sina uppgifter enligt polislagen (1984:387). PPA används dygnet runt genom manuella sökningar med hjälp av direktåtkomst och genom att automatiska inhämtningar görs till olika system hos polisen. I det följande redovisas vilka folkbokföringsuppgifter som i dag är tillgängliga via PPA för polisen och som även efter den 1 mars 2012 kommer att vara tillgängliga samt de uppgifter som inte kommer att vara tillgängliga. Personuppgifter som polisen kan ha fortsatt tillgång till efter den 1 mars 2012 Som tidigare nämnts får Polisen i sin brottsbekämpande verksamhet enligt 2 kap. 7 polisdatalagen behandla personuppgifter för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller beivra brott eller fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Polisens behandling av personuppgifter vid hanteringen av exempelvis förvaltningsärenden regleras av personuppgiftslagen (1998:204) (se prop. 2009/10:85, s. 1). Polisen kan således med stöd av polisdatalagen och personuppgiftslagen behandla sådana personuppgifter som anges i 2 kap. 8 lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Polisen kan med stöd av 12 förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet få tillgång till de senaste registrerade uppgifterna om en person enligt följande: - födelsetid, - födelsehemort, - födelseort, - folkbokföring under särskild rubrik, - medborgarskap, - civilstånd, - make, barn, föräldrar, vårdnadshavare, - inflyttning från utlandet, - avregistrering enligt folkbokföringslagen (1991:481), En tidigare registrerad uppgift får enligt 12 andra stycket samma förordning också lämnas ut om den avser: - person- eller samordningsnummer, - folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik som ersatts av en ny uppgift, om utlämnandet sker inom två år efter utgången av det år då ändringen registrerades, och

9 9 - datum för inflyttning från utlandet om utlämnandet sker inom fyra år efter utgången av det år då uppgiften registrerades. Personuppgifter som polisen inte kan få tillgång till efter den 1 mars 2012 Polisen har i dag tillgång till vissa historiska uppgifter i PPA. Av 12 första stycket förordningen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet framgår att polisen inte kommer att få tillgång till historiska uppgifter avseende ändringar samt datum för ändringar när det gäller adress, folkbokföring, medborgarskap, civilstånd, relationer och namn. Polisens behov av historiska uppgifter från folkbokföringsdatabasen Polisen behöver fortsatt tillgång till historik med ändringsdatum och tidigare uppgifter för ändringar av personuppgifter. Inom polisen används historiska uppgifter bl.a. för att söka fram aktuella uppgifter om en person och man inhämtar också historiska uppgifter med hjälp av t.ex. personnummer. Polisen behöver ha tillgång till uppgifter under fyra år bakåt i tiden för följande uppgifter: Personnummer, tilldelade personnummer, samordningsnummer, namn, adresser, folkbokföring, civilstånd, relationer, medborgarskap och namn. I den polisiära verksamheten används dessa uppgifter i bl.a. följande situationer: - Polisen behöver snabbt få fram historiska uppgifter som är nödvändiga initialt vid brottsutredningar. Sådana sökningar görs i PPA i stor omfattning. Vid t.ex. grova våldsbrott såsom mord är det historiska uppgifter om relationer som i många fall kopplar ihop offer med gärningsman. - Polisen måste kontrollera en persons identitet då denne saknar identitetshandlingar, t.ex. när en misstänkt behöver identifieras på plats. Idag sker identifiering genom att personen får lämna uppgifter om exempelvis relationer och adresshistorik, som kontrolleras genom sökning i PPA. Det kan därmed göras troligt att personen har uppgivit korrekt identitet. En person som inte kan identifieras kan behöva tas med till polisstation. - Polisen behöver snabbt identifiera och hitta personer i samband med en katastrof eller olycka. - Polisen behöver snabbt hitta försvunna personer. Om historiska uppgifter inte kan användas kan detta medföra livsfara. - För att kunna hantera en passansökan behövs historiska uppgifter om relationer, utvandring/medborgarskap, namnändringar samt födelseort. Vidare behövs historiska uppgifter om medborgarskap för utvandrade eller obefint-

10 10 lighetsförklarade personer. Uppgift om f.d. make, maka, partner samt uppgift om vigseldatum mm. behövs vid handläggning av passansökan för att klarlägga om barnet ska anses som svensk medborgare, t.ex. när barnet är fött i ett annat land. Förslag till ändring av förordningen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet Polisen behöver i samband med bl.a. brottsutredningar och i sin hjälpande verksamhet uppgifter under enperiod av fyra år bakåt i tiden avseende en persons adress, folkbokföring, medborgarskap, civilstånd, relationer och namn. Uppgifterna hämtas i dag från PPA men kommer inte att vara tillgängliga för polisen då den nya polisdatalagen träder i kraft den 1 mars Polisen behöver även i fortsättningen använda uppgifterna i sin verksamhet och kan endast få tillgång till dem genom att de lämnas ut från Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Emellertid framgår det av 12 förordningen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet att dessa uppgifter inte får lämnas ut till en myndighet. Det behövs således en ändring av förordningen för att polisen ska få tillgång till uppgifterna. Rikspolisstyrelsen föreslår mot den angivna bakgrunden att det i förordningen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet införs en ny paragraf 12 a med följande lydelse: För de ändamål som avses i 12 första stycket får en tidigare registrerad uppgift om en person lämnas ut till Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna, utöver vad som framgår av 12 andra stycket, om den avser - adress (folkbokföringsfastighet, lägenhetsnummer och folkbokföring under särskild rubrik), - medborgarskap, - civilstånd, - make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller - namn om utlämnandet sker inom fyra år efter utgången av det år då uppgiften registrerades. Rikspolischefen Bengt Svenson har beslutat denna skrivelse. I den slutliga handläggningen har deltagit avdelningschefen Ulrika Herbst, chefsjuristen Eva-Lotta Hedin och verksjuristen Aimée Jillger, föredragande. RIKSPOLISSTYRELSEN Bengt Svenson Aimée Jillger

11 11 Kopia till Justitiedepartementet, PO Samtliga polismyndigheter Rikspolisstyrelsens styrelse Statens kriminaltekniska laboratorium Arbetstagarorganisationerna