Remissen Statskontorets rapport Tredje penningtvättsdirektivet tillsyn och organisation

Transkript

1 YTTRANDE Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten RA /08 Verksjurist Ulrica Clerton Er referens Fi2007/2472 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen STOCKHOLM Remissen Statskontorets rapport Tredje penningtvättsdirektivet tillsyn och organisation Rikspolisstyrelsen lämnar följande synpunkter på rapporten. Styrelsen ser positivt på förslaget i de två delar som innebär att de nuvarande fyra tillsynsmyndigheterna och Sveriges Advokatsamfund förblir de ansvariga tillsynsorganen för respektive område i enlighet med det förslag som presenterades i betänkandet Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet (SOU 2007:23) och utövar tillsyn enligt dagens modell och att en särskild samordningsnämnd för penningtvättstillsyn organiseras som en försöksverksamhet. Framför allt bedömer styrelsen inrättandet av en samordnande funktion som helt nödvändigt för samverkan mellan berörda myndigheter och för fokusering av ansvaret för t.ex. metodstöd och utbildningsfrågor. Rikspolisstyrelsen bedömer att en samlad tillsyn kan åstadkomma en naturlig överföring av kunskap mellan de olika branscherna som omfattas av lagstiftningen och möjliggöra riktade tillsynsinsatser mot branscher vid uppgifter som kan tyda på brister i arbetet med att förebygga och motverka penningtvätt och terrorismfinansiering. Enligt styrelsens mening bör nödvändig branschkunskap kunna förvärvas och utvecklas inom en samlad tillsyn. Rikspolisstyrelsen är dock tveksam till den tredje delen av förslaget, att länsstyrelserna i de tre storstäderna får tillsyn över de verksamheter som tillkommer enligt direktivet. För det första har en betydande andel av de verksamheter som omfattas av tredje penningtvättsdirektivet sin verksamhet utanför de tre storstadslänen och utredningen besvarar inte frågan hur tillsynen i praktiken ska nå ut till verksamhetsutövare i de övriga 18 länen. För det andra har flera av de verksamheter som kommer att omfattas av tredje penningtvättsdirektivet inte någon tydlig koppling till länsstyrelsernas nuvarande ansvarsområden. För det tredje saknar länsstyrelserna för närvarande tillsynsuppdrag enligt lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (penningtvättslagen). Det kan därför inte uteslutas att kunskap och framför allt erfarenhet av E-post rikspolisstyrelsen@rps.police.se Hemsida Org.nr Postadress Besöksadress Telefax Telefon Box Polhemsgatan STOCKHOLM STOCKHOLM (exp)

2 2 bekämpning av penningtvätt saknas vid de länsstyrelser som föreslås få tillsynsansvar. Ett alternativ som tidigare har diskuterats är att ge Finansinspektionen detta tillsynsansvar och Rikspolisstyrelsen skulle gärna se att en sådan lösning övervägs vid den fortsatta beredningen av ärendet. Allmänna synpunkter Vid nästan alla metoder för penningtvätt av brottsvinster och terrorismfinansiering utnyttjas tjänster som tillhandhålls av olika fysiska och juridiska personer som omfattas av penningtvättslagen. Effektiv tillsyn över dessa fysiska och juridiska personer kan verkningsfullt motverka kriminella personers tillgång till tjänsterna och därigenom försvåra penningtvätt och terrorismfinansiering. Att nuvarande tillsyn inte är tillräcklig framgår av följande tabell. Penningtvättsrapportörer 2007 enligt 1 och 2 lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt Antal rapporteringspliktiga juridiska och Fysiska personer Antal juridiska och fysiska personer som har rapporterat Annan finansiell verksamhet Auktionsföretag Bank & Finans Betalningsförmedling 42 5 Bilhandlare (handel med transportmedel) Casino 1 1 Fastighetsmäklare Fondbolag Försäkringsförmedlare Handel med antikviteter och konst Handel med skrot 86 0 Handel med ädelstenar och ädelmetaller Kortföretag (ej anmälningspliktigt företag) 0 1 Kreditmarknadsbolag 67 0 Livförsäkringsrörelse Pensionsstiftelse 79 0 Revisorer Skatterådgivare Valutaväxling 43 9 Verksamhet för utgivning av elektroniska 3 0 pengar Värdepappersrörelse Övriga, icke rapporteringspliktiga 0 1 Summa Ur tabellen kan sammanfattningsvis utläsas att det för närvarande finns drygt tillsynsobjekt som omfattas av penningtvättslagen men att endast 52 av dem, eller cirka 3,5 promille, har lämnat penningtvättsrapporter till Finanspolisen, vilket de enligt lagen är skyldiga att göra. Antalet tillsynsobjekt är i själva verket högre än med tanke på att

3 3 det inte är känt hur många handlare av egendom till ett värde som överstiger euro som finns i Sverige. Det bör kunna röra sig om åtminstone Rikspolisstyrelsen vill i sammanhanget lyfta fram frågan om i vilken utsträckning den föreslagna ordningen kommer att förbättra tillsynen av objekten som omfattas av penningtvättslagen och leda till att tillsynsobjekten reagerar när kriminella personer tillgodogör sig tillgångar med hjälp av brottsvinster. Vidare vill styrelsen framhålla att tillsynen bör vara aktiv, utåtriktad, kunskapsbaserad och erfarenhetsstyrd och att det är befogat att ställa frågan om den föreslagna ordningen kan arbeta utifrån dessa behov. Närmare synpunkter på förslagen Reaktiv eller proaktiv tillsyn systeminriktad eller med flera inslag? Rikspolisstyrelsen ställer sig bakom förslaget att samtliga föreslagna tillsynsmyndigheter ska vara skyldiga att rapportera till Rikspolisstyrelsen när de i samband med tillsyn upptäcker information som kan tyda på penningtvätt eller terrorismfinansiering. Det bör även förtydligas att sådana rapporter från tillsynsmyndigheterna ska kunna ligga till grund för en utredning enligt 9 penningtvättslagen och att Rikspolisstyrelsen under en sådan penningtvättsutredning ska kunna inhämta kompletterande information från samtliga fysiska och juridiska personer som omfattas av lagen Länsstyrelserna som tillsynsmyndighet för tillkommande branscher Rikspolisstyrelsen kan av de skäl som har angetts ovan inte utan vidare ställa sig bakom förslaget att länsstyrelserna i de tre storstäderna tillförs uppgiften att utöva tillsyn över de verksamheter som för närvarande inte omfattas av någon tillsyn. Styrelsen vill återigen framhålla att det är nödvändigt att länsstyrelserna bygger upp den behövliga kunskapen om branscherna och om metoderna för hur tjänsterna inom dessa branscher används för penningtvätt och terrorismfinansiering. Vidare bedömer styrelsen att det krävs ett nära samarbete mellan främst Polisen (polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen), Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket Samordning som alternativ till tillsynskoncentration Så som har angetts ovan anser Rikspolisstyrelsen att det är väsentligt att det skapas en samordnande funktion för penningtvättstillsyn. Enligt styrelsens bedömning är sådan samordning avgörande för att förebygga

4 4 och bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering enhetligt och effektivt. Rikspolisstyrelsen vill även peka på att det finns behov av en samordningsfunktion mellan myndigheterna inom rättsväsendet. En sådan samordning bör omfatta Polisen (polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen), Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Avsaknaden av sådan samordning medför bl.a. svårigheter att få omedelbara resultat av den information som rapporteras till Polisen med stöd av penningtvättslagen. Detta innebär i vissa fall att värdefull information och möjligheter att säkra och förverka brottsvinster går till spillo därför att ingen myndighet vidtar omedelbara åtgärder för att säkra brottsvinsterna Uppgifter för en samordnings- och samarbetsfunktion Rikspolisstyrelsen ställer sig positiv till de uppgifter som föreslås för det nya samordningsorganet och vill lyfta fram följande detaljer. 3) Utarbeta metodstöd till berörda myndigheter Metodstöd till berörda myndigheter kräver enligt styrelsens bedömning - aktiv omvärldsbevakning (bl.a. deltagande i nationella och internationella seminarier, samverkan med myndigheter inom rättsväsendet som har operativ kunskap om penningtvätt och terrorismfinansiering, samverkan med branschorganisationer och om möjligt med fysiska och juridiska personer som bedöms vara nyckelaktörer) - identifiering av riskfaktorer (bl.a. tjänster, kundkategorier, länder och regioner). 4) Utbildning och information Utbildning och information bör enligt styrelsens bedömning omfatta - omvärldskunskap som ger möjligheter att förmedla en kontinuerligt uppdaterad utbildning och information - förmåga att förmedla utbildning och information utifrån mottagarens behov och kunskapsnivå Förordningsreglerat råd eller nybildad nämnd? Styrning och ledning av samordningsnämndens verksamhet Rikspolisstyrelsen ställer sig bakom förslaget om en nämndmyndighet i synnerhet som en sådan myndighet får ett tydligt uppdrag och ett

5 5 återrapporteringskrav för uppnådda resultat. En väl använd mål- och resultatstyrning från regeringen bör ge förutsättningar för en effektiv samordning av tillsynsmyndigheterna, vilket i förlängningen kan leda till en effektivare och mer omfattande tillsyn av de fysiska och juridiska personer som omfattas av penningtvättslagen. 4.2 Ekonomiska och övriga konsekvenser Rikspolisstyrelsen ställer sig tveksam till om de föreslagna resurserna för samordningsfunktionen kan anses tillräckliga. Styrelsen bedömer att om de föreslagna arbetsuppgifterna ska kunna utföras av funktionen på ett sätt som ger verkliga resultat, bör resurserna åtminstone fördubblas. Därutöver vill styrelsen nämna att Rikskriminalpolisen kan komma att få svårt att möta den ökade arbetsbördan inom nuvarande budgetram. Mängden arbete som ska utföras av Rikskriminalpolisen kommer sannolikt att öka genom att ökad tillsyn leder till större inflöde av rapporter. Inrättandet av en samrodningsfunktion leder troligen till ökat behov av samverkan. Chefsjuristen Lotta Gustavson har beslutat detta yttrande. I den slutliga handläggningen av ärendet har deltagit t.f. avdelningschefen Ralf Hedin, sektionschefen Tommy Kangasvieri och verksjuristen Ulrica Clerton, föredragande. RIKSPOLISSTYRELSEN Lotta Gustavson Ulrica Clerton Kopia till Justitiedepartementet, PO Polismyndigheterna Rikspolisstyrelsens styrelse Statens kriminaltekniska laboratorium Arbetstagarorganisationerna