Finanspolisens årsrapport Polismyndigheten

Transkript

1 Finanspolisens årsrapport 2015 Polismyndigheten

2

3 Innehåll Innehåll Förord...5 Omorganisationen...6 Vad är dispositionsförbud?...7 Finansiering av terrorism...8 Exempel på finansiering...8 Antalet ärenden har ökat...9 Hur kan vi effektivisera arbetet mot finansiering av terrorism?...9 Ny lagstiftning inom området...10 Arbetet mot inhemsk extremism...12 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism...12 FATF...13 SOU 2016:8 fjärde penningtvättsdirektivet...14 Kundkontrollen ska öka...14 Samarbete är nödvändigt...14 Statistik fyller en viktig funktion...14 Statistik...15 Upprepade eller stora utlandsbetalningar väcker misstankar...17 Både nationella och internationella misstänkta transaktioner...18 Dispositionsförbud

4 Finanspolisens årsrapport

5 Förord Förord Finanspolissektionens uppdrag är att bedriva finansiell underrättelseverksamhet avseende organiserad och ekonomisk brottslighet med särskilt fokus på penningtvätt och finansiering av terrorism. Den 1 januari 2015 omvandlades de tidigare polismyndigheterna till en nationell polismyndighet. Finanspolissektionen är placerad vid underrättelseenheten, nationella operativa avdelningen. Penningtvätt och finansiering av terrorism är internationella problem som utgör allvarliga hot mot det finansiella systemet och dess institutioner. Med årsrapporten vill finanspolissektionen bidra med kunskap och information kring nuläge och utveckling för att fler ska kunna delta i bekämpningen av denna brottslighet. Under 2015 inträffade flera allvarliga terrordåd, inte minst i Europa. Ett viktigt arbete för finanspolissektionen var att, i samverkan med Säkerhetspolisen, delta i ett brett internationellt samarbete för att identifiera den bakomliggande finansieringen. Samarbetet har resulterat i ett utökat informationsutbyte där information från finanspolissektionen haft avgörande betydelse i arbetet med identifiering av de individer som rest till eller återvänt från konfliktområden där krigsbrott eller terrorism kan misstänkas. Därutöver påbörjades ett arbete för att tillsammans med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverkets skattebrottsenhet öka underrättelsearbetet avseende bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten och penningtvätt. Arbetet har redan lett till att fler operativa underrättelser lämnats från finanspolissektionen till framför allt Ekobrottsmyndigheten. Ett tydligt och mätbart resultat av finanspolissektionens verksamhet är att antalet dispositionsförbud, dvs. att tillgångar fryses i avvaktan på beslut av åklagare, fortsatte att öka under det gångna året. I samtliga fall har förundersökning inletts. Under 2016 ska Sverige utvärderas av Financial Action Task Force (FATF). Syftet är dels att se hur väl Sverige följer de reviderade standarder som FATF antog 2012, dels att bedöma hur effektivt det svenska systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är. Då finanspolissektionen har en central del i detta präglades stora delar av 2015 av förberedelser inför utvärderingen. Vidare avser Polismyndigheten att under 2016 ytterligare förstärka finanspolissektionen med syfte att öka förmågan att motverka finansiering av terrorism. Dessutom ska det påbörjade arbetet tillsammans med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverkets skattebrottsenhet leda till ökad lagföring av ekonomisk brottslighet och fler brottsförebyggande insatser utifrån nya fenomen och tillvägagångssätt. Mats Löfving Chef för nationella operativa avdelningen 5

6 Finanspolisens årsrapport 2015 Omorganisationen Den 1 januari 2015 ombildades den tidigare polisorganisationen bestående av Rikspolisstyrelsen, 21 polismyndigheter och Statens kriminaltekniska laboratorium till en polismyndighet. Den nya myndigheten, Polismyndigheten, består av sju polisregioner och nio avdelningar. Polismyndigheten är en enrådsmyndighet, och leds av en chef, rikspolischefen, som inför regeringen bär ansvaret för myndighetens verksamhet. Det är regeringen som utser rikspolischefen. Det finns nio avdelningar i den nya organisationen: nationella operativa avdelningen nationellt forensiskt centrum it-avdelningen rättsavdelningen ekonomiavdelningen HR-avdelningen kommunikationsavdelningen avdelningen för särskilda utredningar rikspolischefens kansli. Den nationella operativa avdelningen (Noa) har processansvar för myndighetens brottsbekämpande verksamhet och funktionsansvar för: den nationella insatsstyrkan polisflyget det nationella bombskyddet den nationella ledningscentralen telefonväxeln underrättelseverksamhet avseende penningtvätt och finansiering av terrorism. Under perioden januari september fanns det också en utvecklingsavdelning vid Polismyndigheten. Utvecklingsavdelningens uppdrag var att leda och styra det strategiska utvecklingsarbetet av polisiära metoder och utrustning. Denna verksamhet är sedan 21 september 2015 organiserad under Noa. I den nya organisationen har Noa fått ett samlat ansvar för flertalet processer inom den brottsbekämpande verksamheten, däribland underrättelseverksamheten. Ett effektivt underrättelsesystem är en förutsättning för det underrättelseledda arbetet då operativa underrättelser så snabbt som möjligt ska kunna omsättas till operativa åtgärder. Genom Noas nationella processansvar har även styrning av inhämtning av underrättelser och samordning av dessa utvecklats. För finanspolissektionens vidkommande har förändringen inneburit att vi tilldelats ett funktionsansvar för myndighetens underrättelseverksamhet avseende penningtvätt, terrorfinansiering och penningförfalskning. Vid sektionen handläggs även ärenden avseende dispositionsförbud enligt 3 kap. 8 och 9 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta funktionsansvar innebär ett nationellt ansvar för att styra, utveckla och följa upp verksamheten samt säkerställa enhetlighet. Finanspolissektionens uppdrag har i den nya organisationen tydliggjorts vilket förväntas skapa bättre förutsättningar för effektivisering och förbättrat verksamhetsresultat. 6

7 Vad är dispositionsförbud? Polismyndighetens övergripande organisation Polismyndigheten Rikspolischef Rikspolischefens kansli Internrevision Region Syd Region Öst Region Väst Region Stockholm Nationella operativa avdelningen (Noa) Nationellt forensiskt centrum (NFC) Ekonomiavdelningen HR-avdelningen It-avdelningen Kommunikationsavdelningen Avdelningen för särskilda utredningar Region Bergslagen Rättsavdelningen Region Mitt Region Nord Vad är dispositionsförbud? Dispositionsförbud innebär att en misstänkt transaktion kan stoppas temporärt genom ett beslut av finanspolisen. Förbudet får gälla i högst två arbetsdagar, och under den tiden ska det prövas av åklagare. Bestämmelserna om dispositionsförbud finns i 3 kap. 8 och 9 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Ett dispositionsförbud avser egendom som finns hos en verksamhetsutövare, i form av pengar, fordran eller annan rättighet som det finns skäl att misstänka är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism som inte får flyttas eller disponeras på annat sätt och på så sätt försvinna från myndigheternas kontroll. Dispositionsförbudet får avse egendom till ett värde som motsvarar vad som kan beräknas bli föremål för förverkande. Dispositionsförbud innebär att en misstänkt transaktion kan stoppas temporärt genom ett beslut av finanspolisen. 7

8 Finanspolisens årsrapport 2015 Finansiering av terrorism Kampen mot terrorism är mer aktuell än någonsin. Europa drabbades under 2015 av två stora terrorattacker i Paris: Charlie Hebdo den 7 januari 2015, och Batanclan samt flera restauranger den 13 november Just finansieringen av terrororganisationer och enskilda terrorattacker har uppmärksammats som fokusområden om man ska lyckas i kampen mot terrorism. Finansiering av enskilda terrorattacker/ terrorceller kan ske med begränsade medel. Många gånger handlar det om små belopp som ofta dessutom har ett ursprung från legal verksamhet vilket medför svårigheter att upptäcka transaktioner kopplade till terrorism. Just finansieringen av terrororganisationer och enskilda terrorattacker har uppmärksammats som fokusområden om man ska lyckas i kampen mot terrorism. Finanspolisen har ett funktionsansvar för underrättelseverksamheten inom Polismyndigheten vad avser finansiering av terrorism. Detta innebär bland annat att ett stort antal verksamhetsutövare ska rapportera transaktioner till finanspolisen om de misstänker att transaktionerna kan vara kopplade till terrorism. Rapporterna från dessa verksamhetsutövare är mycket viktiga i vårt arbete för att upptäcka och stoppa transaktioner som kan relateras till terrorism. I det analysarbete som följer när vi fått in rapporter om misstänkta transaktioner har vi en nära samverkan med Säkerhetspolisen, ett samarbete som stärktes under Rapporterna från dessa verksamhetsutövare är mycket viktiga i vårt arbete för att upptäcka och stoppa transaktioner som kan relateras till terrorism. Under 2015 noterade finanspolisen ett ökat inflöde av rapporter om resor till Syrien och Irak där personer deltog och stred för våldsbejakande grupper. Personer som rest till området går under benämningen FTF (Foreign Terrorist Fighters). Uppskattningsvis har cirka personer rest från Europa för att ansluta sig till ISIL/al-Qaida. Från Sverige uppskattas att det handlar om cirka 300 personer som har rest till konfliktområdet i Syrien/Irak. Under 2015 noterade finanspolisen ett ökat inflöde av rapporter om resor till Syrien och Irak där personer deltog och stred för våldsbejakande grupper. Dessa resor kräver finansiering för att täcka kostnader för själva resan, utrustning m.m. Då det ofta handlar om yngre män med begränsade tillgångar måste finansieringen på olika sätt sökas externt. Exempel på finansiering Förutom legal verksamhet finns det några andra finansieringskällor som ofta förekommer: Lån i olika former. Företrädesvis blancolån (lån utan säkerhet), sms-/snabblån, CSN-lån och i vissa fall företagslån i de fall man bedriver någon form av verksamhet. Lån kopplade till bilköp/leasing är även de relativt vanliga. Vid några tillfällen har vi kunnat konstatera mer omfattande momsbedrägerier. Utnyttjande och i vissa fall bedrägerier kopplade till olika sociala bidragssystem. 8

9 Finansiering av terrorism Några områden som riskerar att utnyttjas vid terroristfinansiering: aktörer som bedriver kontanthantering, exempelvis växlingskontor penningöverförare utlandsbetalningar insamlingsverksamhet ibland med otydligt syfte kopplat till uppgiven välgörenhet kontantsmuggling cash couriers. Antalet ärenden har ökat Finanspolisen ser en ökning det senaste året av antal ärenden som gäller misstänkt terroristfinansiering. Ökningen är inte koncentrerad till någon särskild landsdel, utan gäller över hela landet. Hur kan vi effektivisera arbetet mot finansiering av terrorism? Det är viktigt att identifiera branscher eller verksamhetsområden som kan anses vara särskilt sårbara för terroristfinansiering. För att vi i framtiden ska kunna bekämpa finansiering av terrorism på ett effektivare sätt krävs ett utökat samarbete mellan den privata sektorn och berörda myndigheter. Strävan bör vara att fördjupa detta samarbete eftersom det ligger i allas intresse att förhindra terrorism i alla dess former. Finansiell information kommer alltid att vara en viktig pusselbit för att förhindra och stoppa finansiering av terrorism. För att vi i framtiden ska kunna bekämpa finansiering av terrorism på ett effektivare sätt krävs ett utökat samarbete mellan den privata sektorn och berörda myndigheter. I slutet av 2015 genomförde finanspolisen tillsammans med Säkerhetspolisen ett heldagsseminarium som riktade sig till verksamhetsutövare. Seminariet fokuserade på finansiering av terrorism och dagen avslutades med en paneldebatt. Målet med seminariet var att förmedla en fördjupad kunskap inom ämnesområdet i arbetet med att identifiera finansiella transaktioner med kopplingar till terrorism. The Egmont Group är ett omfattande internationellt nätverk där finanspolisen medverkar tillsammans med andra FIU:s (Financial Intelligence Unit) runt om i världen. Arbetet i nätverket är inriktat 9

10 Finanspolisens årsrapport 2015 på att ständigt förbättra samarbete och informationsutbyte mellan olika länders FIU:s i frågor som handlar om penningtvätt och finansiering av terrorism. Ett internationellt samarbete i dessa frågor och då inte minst vad gäller finansiering av terrorism är absolut nödvändigt för att lyckas. Vi kan även se en tendens till ett utökat internationellt samarbete för att spåra transaktioner som kan misstänkas finansiera terrorism och där det är en förutsättning att det finns ett fungerande samarbete för att man ska kunna följa en transaktionskedja. Det kan gälla finansiering av en enskild terrorattack eller finansiering av en terrororganisation/terrorcell. Ett internationellt samarbete i dessa frågor och då inte minst vad gäller finansiering av terrorism är absolut nödvändigt för att lyckas. Ny lagstiftning inom området Sedan den 1 april 2016 har Sverige en ny lagstiftning gällande bl.a. resande till konfliktområden samt rekrytering m.m. genom lag (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Sverige fick samtidigt en förändring i lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Förändringen avser 3 som handlar om själva finansieringen: Den som samlar in, tillhandahåller eller tar emot pengar eller annan egendom i syfte att egendomen ska användas eller med vetskap om att den är avsedd att användas för en sådan resa som avses i 5 b lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet döms till fängelse i högst två år. Detta innebär bl.a. att själva finansieringen av en sådan resa nu är straffbar. Detta innebär bl.a. att själva finansieringen av en sådan resa nu är straffbar. Det är för tidigt att dra några slutsatser om effekterna av den nya lagstiftningen och hur denna kommer att påverka finanspolisen. 10

11 Finansiering av terrorism 11

12 Finanspolisens årsrapport 2015 Arbetet mot inhemsk extremism Sedan hösten 2013 finns en överenskommelse mellan polisen och Säkerhetspolisen om en gemensam inriktning mot brottsaktiv inhemsk extremism. Syftet är att motverka och förebygga ideologiskt motiverade brott. Inriktningen är nationell och omfattar: brottsaktiv vänsterextremism brottsaktiv högerextremism brottsaktiv religiös extremism ensamagerande våldsverkare krigsbrott. Finanspolisen medverkar i dessa ärenden med finansiell information och kunskap som berör det finansiella systemet och den särskilda lagstiftningen på bl.a. penningtvättsområdet. Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism De nationella finansunderrättelseenheterna utgör i flera avseenden spindeln i nätet i FATF:s och EU:s system för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Utifrån verksamhetsutövarnas rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism ska finansunderrättelseenheterna analysera metoder, trender och mönster för penningtvätt och finansiering av terrorism samt återkoppla information till verksamhetsutövarna. 12

13 FATF FATF Sommaren 2016 kommer Sverige att få besök av den internationella organisationen och standardsättaren Financial Action Task Force (FATF). Ett utvärderingsteam kommer att på plats granska och utvärdera hur väl Sverige följer de reviderade standarder som FATF antog 2012 hur effektivt det svenska systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är. Som medlem i FATF har Sverige politiskt åtagit sig att efterleva de krav som följer av de 40 rekommendationerna som utgör internationella standarder för hur penningtvätt och finansiering av terrorism ska bekämpas på ett effektivt sätt. Detta innebär också att Sverige har åtagit sig att regelbundet genomgå granskningar av systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta innebär också att Sverige har åtagit sig att regelbundet genomgå granskningar av systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Som en förberedelse inför kommande FATF-utvärdering har finanspolisen medverkat i olika, löpande dialoger med berörda departement och myndigheter. Dialogerna har förts både på lednings- och handläggarnivå. 13

14 Finanspolisens årsrapport 2015 SOU 2016:8 fjärde penningtvättsdirektivet Huvudbudskapet i det fjärde penningtvättsdirektivet är att finansunderrättelseenheten i varje medlemsstat ska vara operativt oberoende och självständig. Den ska vidare ha behörighet och kapacitet att utföra sina uppgifter fritt och kunna fatta självständiga beslut. Målet med det fjärde penningtvättsdirektivet är att ytterligare förstärka ramverket för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom att inkludera en vidare krets av verksamhetsutövare än tidigare utvidgas direktivets tillämpningsområde. Det riskbaserade förhållningssättet betonas som en effektiv metod för att kartlägga och minska risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. För finanspolisen innebär det att kartlägga, förstå och minska de nationella riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Kundkontrollen ska öka Vidare ställer direktivet skärpta krav på kundkontroll. Kundkontrollen kommer nu även att innefatta personer med inhemskt viktiga offentliga funktioner och personer som arbetar för internationella funktioner. För finanspolisen kommer det att innebära en utökad kontroll av dessa personer genom de rapporter som verksamhetsutövarna lämnar om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Kundkontrollen kommer nu även att innefatta personer med inhemskt viktiga offentliga funktioner och personer som arbetar för internationella funktioner. Ytterligare en fråga som har varit central vid förhandlingarna om direktivet har varit hur man på ett effektivt sätt ska kunna öka insynen i verksamhet som bedrivs av juridiska personer och få uppgifter om deras verkliga huvudmän. Här menar direktivet att dessa uppgifter ska lagras i ett centralt register och fungera som ett hjälpmedel för myndigheter, men även verksamhetsutövare och allmänheten ska kunna dra nytta av registret. Samarbete är nödvändigt Samarbete mellan nationella och internationella myndigheter lyfts också fram i direktivet, och varje medlemsstat ska ha en särskild inrättad samordningsfunktion. I Sverige finns det nuvarande samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism under Finansinspektionen, där flera myndigheter och organ deltar i arbetet med att förebygga och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. I 2015 års penningtvättsutredning föreslås i betänkandet (SOU 2016:8) att en ny samordningsfunktion inrättas, som ska ersätta dagens samordningsorgan. Funktionen ska etableras och anförtros en myndighet med funktion att samverka kring frågor som rör arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samarbete mellan nationella och internationella myndigheter lyfts också fram i direktivet, och varje medlemsstat ska ha en särskild inrättad samordningsfunktion. Statistik fyller en viktig funktion Statistiska uppgifter är av stor betydelse för att man på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna upprätthålla ett system mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta inte minst för att kunna identifiera och bedöma risker både nationellt och på verksamhetsutövarnivå, men också för att skapa förutsättningar för ett effektivt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. 14

15 Statistik Statistik Under 2015 rapporterades misstänkta transaktioner till finanspolisen. Finanspolisen konstaterar att det fortfarande är långt ifrån alla rapporteringspliktiga verksamhetsutövare som rapporterar in misstänkta transaktioner. Antalet verksamhetsutövare som rapporterade minst en gång under 2015 var drygt 170 stycken, varav ca 75 var banker. I diagram 1 visas utvecklingen i antalet penningtvättsrapporter under de senaste 20 åren tillsammans med årets antal. Diagram 1. Antal mottagna penningtvättsrapporter

16 Finanspolisens årsrapport 2015 Tabell 1. Antal inkomna penningtvättsrapporter fördelade på bransch Rapporterande verksamhetsutövare Bank- eller finansieringsrörelse inkl.kreditmarknadsföretag Bank- eller finansieringsrörelse Kreditmarknadsföretag Livförsäkringsrörelse Värdepappersrörelse Anmälningspliktig finansiell verksamhet Penningöverföring Valutaväxling Annan finansiell verksamhet Inlåningsverksamhet Försäkringsförmedlare Verksamhet för utgivning av elektroniska pengar Fondverksamhet Fastighetsmäklare Kasino Revision Annan revision- och bokföringstjänst Skatterådgivare Advokat och biträdande jurist Jurist, annan oberoende Bolagsbildare, förvaltare etc Yrkesmässig handel med varor Betaltjänstverksamhet Betalningsinstitut Registrerad betaltjänstleverantör m.m Tillsynsmyndighet Alternativa investeringsfonder Konsumentkreditverksamhet Totalt: Penningöverföring ingår sedan som tillståndspliktig verksamhet enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, men pga. övergångsbestämmelser finns rapporter i denna kategori även I denna kategori ingår auktionsföretag samt företag som handlar med transportmedel, skrot, ädelstenar, antikviteter och konst till ett värde som överstiger EUR. 3 Betaltjänstverksamhet enligt betaltjänstlagen infördes i lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Pga. övergångsbestämmelser och få registrerade företag de inledande åren förekommer det rapporter i denna kategori först Alternativa investeringsfonder infördes i lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Konsumentkreditverksamhet infördes i lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

17 SOU 2016:8 fjärde penningtvättsdirektivet Tabellen visar antalet inkomna penningtvättsrapporter per organisationstyp/bransch och följer indelningen i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Majoriteten av rapporterna 2015 lämnades från bank- eller finansieringsrörelser samt betalningsinstitut, vilket följer mönstret från tidigare år. Majoriteten av rapporterna 2015 lämnades från bank- eller finansieringsrörelser samt betalningsinstitut, vilket följer mönstret från tidigare år. Upprepade eller stora utlandsbetalningar väcker misstankar När en misstänkt transaktion rapporteras från en verksamhetsutövare till finanspolisen uppger verksamhetsutövaren en s.k. anledning till misstanke. Den vanligaste anledningen till att en misstänkt transaktion rapporteras är liksom tidigare år upprepade eller stora utlandsbetalningar följt av upprepade eller stora överföringar till konton. Diagram 2. Anledning till misstanke 0,8% 1,1% 2,6% 4,1% 6,5% 8,4% 10,1% 12,9% 0,7% 0,04% 22,2% 30,6% Upprepade utlandsbetalningar/stor utlandsbetalning Upprepade överföringar/stora överföringar till konto Ovanlig/avvikande transaktion Upprepade kontantinsättningar/stor kontantinsättning Annan Upprepade kontantuttag/stort kontantuttag Kunden antas lämna oriktiga uppgifter Upprepade växlingar/stor växling Kunden antas vara ombud (målvakt) Upprepade kontantköp/stort kontantköp Terroristfinansiering Färgade sedlar 17

18 Finanspolisens årsrapport 2015 Både nationella och internationella misstänkta transaktioner De flesta misstänkta transaktioner som rapporterades 2015 gällde transaktioner inom Sverige (ca 63 %). I de fall en misstänkt transaktion går till eller kommer från ett annat land kan verksamhetsutövare via finanspolisens webbrapporteringssystem ange till eller från vilket land. I tabell 2 och 3 visas vilka som är de vanligaste länderna när det gäller gränsöverskridande rapporterade transaktioner. Under 2015 rapporterades flest misstänkta transaktioner till Sverige från Estland. Flest misstänkta transaktioner från Sverige rapporterades vara till Nigeria och Ghana. Tillsammans med en misstänkt transaktion rapporterar verksamhetsutövarna även ett belopp till finanspolisen. Beloppet är alltså det som den ursprungliga misstanken rör sig om. I själva verket kan det visa sig att det rör sig om både större och mindre belopp när finanspolisen väl jobbar vidare med rapporten. Därför ska summorna tolkas med viss försiktighet. Det är dock viktigt att nämna att om länderna skulle sorteras efter storlek på det rapporterade beloppet så skulle rangordningen i tabell 2 och 3 se annorlunda ut. Tabell 4 och 5 visar att då hamnar istället Schweiz, Kina, Tyskland, Finland och USA högst vad gäller misstänkta transaktioner till Sverige medan Förenade Arabemiraten, Storbritannien, Etiopien och Estland hamnar högst bland misstänkta transaktioner från Sverige. Tabell 2. Antal rapporterade transaktioner till Sverige från andra länder Transaktioner till Sverige Antal transaktioner Estland 107 Kina, folkrepublik 60 USA 46 Iran 40 Storbritannien 40 Irak 38 Turkiet 32 Förenade Arabemiraten 27 Schweiz 23 Libanon 20 Övriga länder 346 Tabell 3. Antal rapporterade transaktioner från Sverige till andra länder Transaktioner från Sverige Antal transaktioner Nigeria 266 Ghana 234 Filippinerna 183 Rumänien 158 Serbien 142 Thailand 103 Turkiet 85 Ryssland 75 Polen 69 Storbritannien 65 Kina, folkrepublik 65 Övriga länder

19 SOU 2016:8 fjärde penningtvättsdirektivet Tabell 4. Rapporterade belopp till Sverige från andra länder Transaktioner till Sverige Schweiz Kina, folkrepublik Tyskland Finland USA Storbritannien Förenade Arabemiraten Turkiet Luxemburg Thailand Övriga länder Tabell 5. Rapporterade belopp från Sverige till andra länder Transaktioner från Sverige Transaktionsbelopp Transaktionsbelopp Förenade Arabemiraten Storbritannien Etiopien Estland Nigeria Kina, folkrepublik Ghana Cypern Lettland Tyskland Övriga länder Dispositionsförbud Den 1 juli 2014 infördes ny lagstiftning som gav finanspolisen möjlighet att fatta beslut om s.k. dispositionsförbud. Under perioden 1 juli 31 december 2014 genomfördes 25 dispositionsförbud till ett värde av drygt 3,4 miljoner kronor. Under 2015 genomfördes 72 dispositionsförbud till ett värde av drygt 7,2 miljoner kronor. Tabell 6. Antal dispositionsförbud och belopp Antal dispositionsförbud Totalvärde (SEK) juli-dec

20

21 SOU 2016:8 fjärde penningtvättsdirektivet 21

22 Finanspolisens årsrapport

23 Utgivare Polismyndigheten Produktion Kommunikationsavdelningen, Polismyndigheten Beställning Polismyndigheten Kundcentrum, telefon Diarienr. A /2016 Upplaga 300 ex Tryck Polisens Tryckeri, Stockholm, 2016 Grafisk form Kommunikationsavdelningen, Produktion Foto Mostphotos

24 polisen.se