Verksamhetsplan 2014. Budget för år 2014 med inriktning för 2015-2016 Beslutad av kommunfullmäktige den 2013-11-20, 135 2013-11-05



Relevanta dokument
Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2013

Budget med verksamhetsplan 2014 för Upplands-Bro kommun. Budget för år 2014 med inriktning för

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december 2014

Bokslutsprognos

Policy för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Revisionsrapport 2018 På uppdrag av revisorerna. November Upplands-Bro kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport 2018

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde den 12 september 2013

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Delårsrapport 31 augusti 2011

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Strategisk plan

Budgetrapport

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Årets resultat och budgetavvikelser

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Budget 2015 och plan

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 29 maj 2013

1(9) Budget och. Plan

bokslutskommuniké 2013

Verksamhetsplan Budget för år 2013 med inriktning för Beslutad av kommunfullmäktige den , 114

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

Bokslutskommuniké 2014

Riktlinjer för budget och redovisning

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

Årsredovisning 2017 för Norrtälje kommun och Norrtälje kommunkoncern samt utdelning från de kommunala bolagen

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Strategisk plan

Vision och mål för Åstorps kommun

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Årsredovisning 2016 för Norrtälje kommun och Norrtälje kommunkoncern samt utdelning från de kommunala bolagen

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Diarienummer KS

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Delårsrapport. För perioden

Boksluts- kommuniké 2007

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Granskning av delårsrapport 2015

Budgetförslag 2016 för Upplands-Bro Kommun

Granskning av delårsrapport 2008

Verksamhetsplan

Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB

Bokslutsprognos per

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Granskning av delårsrapport 2014

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Ägardirektiv för Elmen AB

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetberedning inför oktober Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Verksamhetsplan december 2014, reviderad 9 december 2014

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Mål och budget samt fastställande av skattesats för 2018

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

2019 Strategisk plan

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Bokslutsprognos

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Transkript:

Verksamhetsplan 2014 Budget för år 2014 med inriktning för 2015-2016 Beslutad av kommunfullmäktige den 2013-11-20, 135 2013-11-05

1 Innehållsförteckning Förord... 2 Förslag till Verksamhetsplan 2014... 4 Den politiska viljeinriktningen... 4 Övergripande mål 2011-2014... 4 Planeringsförutsättningar... 5 Förväntad befolkningsutveckling... 5 Förväntad utveckling av skatter och generella bidrag... 5 Skatteintäkter och generella bidrag... 5 Kostnadsutveckling... 7 Prognos över pensionskostnaderna... 8 Investeringar och avskrivning... 8 Finansiering och ränteutveckling... 8 Styrprocessen i Upplands-Bro kommun... 8 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 9 Resultatutjämningsreserv... 9 Balanskravsutredningen... 10 Budgetdirektiv till nämnderna... 10 Generella ägardirektiv för Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag... 11 Ägardirektiv till AB Upplands-Brohus... 12 Ägardirektiv till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB... 12 Budget med ekonomisk plan 2014-2016, mkr... 13 Nämndernas ramar, sammanställning för 2014... 14 Driftbudget 2014... 15 Kommunstyrelsen... 15 Vatten och avloppsverksamheten... 25 Avfallsverksamheten... 27 Bygg- och miljönämnden... 29 Kultur- och fritidsnämnden... 33 Socialnämnden... 40 Ekonomiskt bistånd... 45 Utbildningsnämnden... 48 Investeringsbudget... 55 Kommunstyrelsen... 55 VA-verksamhet... 55 Avfallsverksamhet... 56 Kultur- och fritidsnämnden... 56 Socialnämnden... 56 Utbildningsnämnden... 56 Exploateringsbudget... 57

2 Förord Upplands-Bro har efter tre år med Alliansstyre en mycket stark budget för 2014. Vi tillför 8 mkr i projektmedel och 61,4 mkr i budgetmedel till nämnderna. Totalt 69,4 mkr. Det motsvarar en höjning med 6,7 %. Den internationella återhämtningen går dock långsamt och det dröjer innan arbetslösheten tydligt vänder ned. Sverige har en stark position men vi är beroende av omvärlden med hälften av vår produktion i export. BNP ökar med 1,2 procent i år och förutses att öka nästa år med 2,5 procent. Även om det är 200 000 fler som arbetar nu än 2006 i hela landet, så finns det en betydande risk att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Stockholmsområdet är inte lika hårt drabbat och i Upplands-Bro har arbetslösheten sjunkit de senaste månaderna. Vi fortsätter vår satsning på näringsliv och arbetsmarknad och tillför 3,4 mkr. Vi ska erbjuda personer med försörjningsstöd arbete under viss tid, på företag eller inom kommunen, för att underlätta övergången till arbete och självförsörjning. Fler ska ges möjlighet till egen försörjning! Alla intresserade skolungdomar ska få sommarjobb 9:an, och åk 1 och 2. Det är företagen som skapar jobben och fyra av fem jobb skapas i små företag som vi lyckligtvis har många i Upplands-Bro. Vårt intensiva näringslivsarbete är grundläggande för att skapa jobb och tillväxt i Upplands-Bro. Företagen ska få den bästa möjliga service för att kunna expandera, utvecklas och skapa nya jobb. Vi förstärker Upplands-Bros roll som besöksort och genomför vår nyligen beslutade turiststrategi. Vi har bl.a. golfbanor, ridanläggningar, konferensanläggningar, rik historia och 27 mil Mälarstränder med 50 öar och mycket mer. Vi fortsätter att arbeta aktivt med vårt visionsarbete Upplands-Bro 2030, vårt varumärke och utvecklar vår kommunikation. Upplands-Bro ska vara en kommun där alla känner sig välkomna och får utrymme att växa. Vi vill skapa ett samhälle där varje människa ska komma till sin rätt och kunna förverkliga just sina idéer om en lycklig framtid. Många vill bo i Upplands-Bro och vi når våra inflyttningsmål. Vi inrättar en central resurs för att hålla hög kvalitet på den översiktliga planeringen eftersom inflyttningen är så stort. Vi har mycket högt ställda mål när det gäller ytterligare förbättringen av servicen till invånarna och vi satsar ytterligare 1,7 mkr på att öka servicen både i BroHuset, Kulturhuset och via hemsidan. God ordning och reda i ekonomin och tidigare sparade medel gör det möjligt att ytterligare förbättra kvaliteten inom välfärden. Varje skattekrona ska utnyttjas effektivt och vi ska också finna nya vägar att inom ram förbättra och utveckla kvaliteten. Vi gör, liksom regeringen, bedömningen att vi ska satsa av en del av våra sparade medel i år. Vi satsar 20 mkr, vid årsskiftet har vi 80 mkr i reserven. Vi dröjer med vår egen skattesänkning tills det finns ett reformutrymme. Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att lyckas. Vi satsar på kunskap och tillför sammanlagt 32,8 mkr till driften av utbildningsverksamheten. I vår budget ges full täckning för volymförändringar. Våra förskolor och skolor ska vara trygga och stimulerande miljöer och främja lust till studier och lärande. Som exempel kan nämnas att såväl våra skolor som förskolor deltar i matematiklyftet för att förbättra elevernas kunskap i matematik. Modern informationsteknik ska användas i det pedagogiska arbetet. Vårt mål är att Upplands-Bros skolor ska vara bland Stockholms läns bästa skolor. Elevpeng införs på gymnasieskolan på samma nivå som länet i övrigt. Alla barn och ungdomar är unika och alla elever ska bemötas utifrån sina egna resurser och förutsättningar. Barn i behov av särskilt stöd ska få det stöd som behövs utifrån barnets behov och förutsättningar och vi tillför ytterligare 1 mkr. Klassrummet är en av Sveriges viktigaste arbetsplatser och allt börjar med en bra lärare. Våra lärare ska inte bara vara generellt behöriga utan vara behöriga i de ämnen de undervisar och ges möjlighet till kompletteringsutbildning vid behov. Lärare ska kunna göra karriär och vi deltar i

regeringens satsning på förstelärare. Vi ger full täckning för löne- och prisökningar i enlighet med SKL:s rekommendation och tillför 13,5 mkr Vi fortsätter vår satsning på skickliga lärare och tillför 1 mkr. Socialnämnden tillförs 22, 3 mkr. Omsorgen om våra äldre och personer med funktionsnedsättning ska hålla hög kvalitet. Ett värdigt liv kan ha olika betydelser för olika personer. Respekten för självbestämmande och integritet genomsyrar vår politik inom omsorgen, där vi ställer samma höga krav oavsett vem som är utförare. Vi har infört LOV, Lagen Om Valfrihet. Valfrihet ger kvalitetskonkurrens. Vi fortsätter att förbättra genom fler platser inom äldreomsorgen, ökad bemanning, kvalitetshöjning med matlagning i hemmen och förstärkning genom ung omsorg med fokus på den äldres behov och önskemål. Fritidsnämnden tillförs 5,8 mkr och vi satsar särskilt på BroHuset och Kulturhuset. Alla har rätt till en meningsfull fritid och ett rikt föreningsliv är en stor tillgång. I Upplands-Bro finns åttio aktiva föreningar. Vi ser glädjande en ökad efterfrågan på kultur- och fritids- aktiviteter. Några andra satsningar är moderna bibliotek i Bro och Kungsängen, stall till Upplands- Bro ryttarförening, lokal och elitstöd till bordtennis, konstsnöspår, hopptorn, renovering av utomhusbad och ridstigar. Upplands-Bro är en grön kommun med ett starkt miljöengagemang som genomsyrar all verksamhet. Vi fortsätter att genomföra vår miljöplan och inför miljöledningssystem och arbetar aktivt med energieffektivisering av verksamheterna och våra fastigheter. Vi uppmanar verksamheterna att arbeta aktivt för att få ner matsvinnet. Vi tillför 1 miljon för framtiden. Upplands-Bro ska vara en fortsatt expansiv kommun. Hela kommunen ska utvecklas och leva. Vi arbetar för god bebyggd miljö, och vackra tillgängliga naturmiljöer som främjar god hälsa och välmående hos människor. Vi bejakar utveckling av hela kommunen såväl för bostäder som för verksamhetsområden. Landsbygdprogrammet genomförs under året och uppmuntrar till utveckling av verksamheter och bebyggelse även på landsbygden som är ett viktigt konkurrensmedel. Vi kommer också att öka byggandet runt våra centrum och verksamhetsetableringar vid våra industriområden. Tillgänglighet, Gång och Cykelvägar, projekt Säkrare skolvägar, belysning, blomsterprogram och välkomnande entréer är allt viktigare och vi tillför 32 mkr i investeringar för att den yttre miljön i kommunen ska bli säkrare och attraktivare. Trygghet skapas också genom sammanhållning och insatser av volontärer. Grannstödbilden, Unga för unga, nattvandrare, Anhörigföreningen och många andra ideella krafter gör viktiga insatser för att öka tryggheten i Upplands-Bro. Upplands-Bro ska vara en populär etableringsort, känd för sin snabba hantering av tillstånd. Vi tillför därför över en halv 0,5 mkr för att effektivisera handläggningstider för bygglov och andra tillstånd och utvecklar kommunen rådgivande roll. Kollektivtrafiken är viktig för våra invånare som reser mer och mer kollektivt. Det är Landstinget/Trafiknämnden som beslutar om turtäthet och Trafikverket som finansierar spår och vägar. Vi tillskjuter egna medel för att inleda en utredning av behoven vid Bro station för att kunna öka tågtrafiken till Bro. Vi inleder ett stadsnätsprojekt för bättre bredband och satsar 1 mkr för att förbättra för företag och medborgare. De kommunanställda är en våra viktigaste resurser, det ska därför finnas tydliga karriärvägar inom kommunen. Vi finansierar löneökningar och målsättningen är att finna nya områden där vi kan erbjuda heltidstjänster. 3

4 Förslag till Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen (VP 2014) är Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för att styra utvecklingen i kommunen. Verksamhetsplanen innehåller resultatbudget för år 2014 med plan för år 2015 2016, investeringsplan för 2014, mål och uppdrag samt taxor och avgifter. Ägardirektiv till kommunens helägda dotterbolag i kommunkoncernen Upplands-Bro Kommunföretag AB ingår också. Budgetförslaget innebär att det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till - 20 miljoner kronor. Kommunen har, genom sina goda redovisade resultat kunnat avsätta medel från årens resultat till en reserv att användas vid lågkonjunktur. Det budgeterade underskottet på 20 mkr innebär att kommunen tar 20 mkr i anspråk från sin resultatutjämningsreserv. För 2015 och 2016 planeras kommunens budget att vara i balans. Den politiska viljeinriktningen Alliansen i Upplands-Bro kommun har beslutat om ett politiskt program för mandatperioden 2011 2014. Målen antogs i Kommunfullmäktige den 31 augusti 2011. I den årliga budgeten är de övergripande målen nedbrutna till konkreta verksamhetsmål och därmed hänger mål och budget ihop. Tillsammans skapar de en stabil grund för den fortsatta utvecklingen av kommunen. Övergripande mål 2011-2014 Upplands-Bro kommun ska säkerställa en fortsatt god ekonomi för att säkra välfärden, som är vårt grundläggande uppdrag. Därför fokuserar vi på välfärdens kärna och säkerställer utbudet av välfärd, service och tjänster av hög kvalitet i livets olika skeden. Valfriheten skapar kvalitetskonkurrens. Alla människor har olika förutsättningar, behov och drömmar. Den utgångspunkten är avgörande för oss. En mångfald av utövare, med olika profil och inriktning, ökar valfriheten. Desto fler alternativ vi kan erbjuda, desto större är möjligheten att varje människa får den service som motsvarar de egna förväntningarna och behoven. Upplands-Bro ska - erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden - ha en ekonomi i balans - använda skattebetalarnas pengar effektivt - fortsätta att vara en expansiv kommun - förbättra servicen till medborgare och företagare varje år - vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Befolkningstillväxten ska vara minst 1,5 % per år Minst 250 nya bostäder varje år 350 nya medborgare varje år Skattesänkning under mandatperioden när reformutrymmet tillåter Budgetöverskott om 2 % ska uppnås på tre mandatperioder Varje verksamhet ska hålla sin budget varje år

5 Planeringsförutsättningar Förväntad befolkningsutveckling Kommunens mål är att växa med 350 personer årligen. Nivån på skatter och bidrag beräknas på hur stor befolkningen i Upplands-Bro kommun är den 1 november 2013. Kommuninvånarregistret under början av oktober månad utgör underlag för bedömning av befolkningsunderlaget den 1 november. Bedömningen är att det är 24 600 kommuninvånare den 1 november. Befolkningsprognos Förväntad utveckling av skatter och generella bidrag Kommunen använder sig av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser för skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en bedömning om den samhällsekonomiska utvecklingen och kommer fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Upplands-Bro kommun justerar den prognosen med en egen prognos. Som underlag för budgeten har SKL:s prognos i oktober 2013 använts. Intäkterna beräknas öka med 54,5 miljoner kronor 2014 vilket innebär 5,1 %. Skatteintäkter och generella bidrag Mkr 2013 2014 2015 2016 Skatteintäkter 929,2 964,1 1 008,5 1 065,0 Inkomstutjämning 114,4 120,4 127,2 136,5 Kostnadsutjämning 4,5 19,9 17,5 17,5 Regleringsbidrag/avgift 11,1 5,4 3,1-4,3 Strukturbidrag 2,5 2,6 2,6 LSS-utjämning -18,5-23,9-24,2-24,5 Uppskattad justering LSS-utjämning 5,9 5,9 5,9 Fastighetsavgift 35,3 36,2 36,2 36,2 Summa intäkter 1 076,0 1 130,5 1 176,8 1 234,9

6 Utjämningsavgift för LSS, Lagen om särskild stöd och service Med anledning av kommunens kraftiga ökning av utjämningsavgiften för LSS de senaste åren har en konsult anlitats för att utreda orsakerna till ökningen. Ett antal brister i rapporteringen till Socialstyrelsen och SCB har identifierats och åtgärdats vilket innebär att kommunen kan räkna med att den kraftiga ökningen av avgiften nu ebbar ut. Konsulten har lämnat en uppskattning på att LSS-utjämningsavgiften minskar med cirka 5,9 miljoner kronor jämfört med den prognos som återfinns i SKL:s oktoberprognos. Denna justering beaktats inför budget 2014. En preliminär beräkning av LSS-utjämningsavgiftens storlek för 2014 lämnas av SCB i december 2013. Den definitiva beräkningen av LSS-utjämningens storlek för 2014 lämnas av SCB i mars 2014. LSS-utjämningsavgiftens storlek baseras dels på kommunens rapportering av verksamhetens kostnader men även av andra kommuners eventuella justeringar av deras kostnader vilket kan påverka den uppskattade justeringen både uppåt och nedåt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 LSS-utjämningsavgift, tkr 12 926 14 848 7 820 10 067 13 419 18 668 23900 AFA återbetalning av premier för 2004: AFA Försäkring planerar att återbetala inbetalda premier för 2004 under 2014. AFA:s styrelse har inte fattat beslut om återbetalningen, men många bedömare har aviserat att det är troligt att styrelsen beslutar att återbetala premierna för 2004. Det skulle innebära + 8 mkr i engångspengar för 2014 att användas för punktinsatser. Kommunen har under 2012 och 2013 använt återbetalda premier på liknande sätt i form av särskilda engångsanslag som inte ingått i nämndernas budgetramar inför kommande budgetår. Motivet till att hantera AFA återbetalningen i budgeten för 2014 är att skapa en bättre demokratisk behandling av de återbetalda medlen och samtidigt förbättra planeringsförutsättningarna för verksamheterna. Kommunen har en stor resultatutjämningsreserv och endast ca 25 % används under innevarande år. Det innebär att kommunen kan öronmärka medel från reserven ifall inte återbetalningen sker och på så sätt vidmakthålls Kommunallagens balanskravsregler.

7 Projekt och satsningar under 2014 med AFA medel Kommunstyrelsen Införande av miljöledningssystem 150 Genomförande av två val (merkostnad för EU-val) 150 Införande av beslutsstöd för verksamhetsstyrning 200 Kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem 200 Klarspråksprojekt 200 Beställarunderlag för upphandling av ramavtal 300 Ökad satsning på tjänster för effektivisering av e-tjänster mm 100 Räta upp gatuskyltar och lyktstolpar 100 Utreda förbigångsspår vid Bro station 250 Utreda utomhusbad, rehabbassäng 100 Summa Kommunstyrelsen 1 750 Bygg- och Miljönämnden Kvalitetssäkring och effektivisering av ärendehanteringen för byggenheten: - Ärendehantering 300 - Synpunktshantering 300 Summa Bygg- och miljönämnden 600 Kultur- och fritidsnämnden Konstsnöspår i Bro och Kungsängen 100 Elitbidrag till Tibble-Kungsängen Bordtennisklubb 150 Summa Kultur- och fritidsnämnden 250 Socialnämnden Ekonomiskt bistånd 3 700 Minskat utanförskap, öka anställningsbarhet, Åter i arbete -modellen 500 Feriearbete till våra ungdomar 400 Summa Socialnämnden 4 600 Utbildningsnämnden Förnyelse av läromedel: Lärplattor i skolan 800 Summa Utbildningsnämnden 800 Summa engångsanslag 8 000 Kostnadsutveckling Inflationen är just nu måttlig och enligt de senaste prognoserna ser utvecklingen ut att fortsatt vara på en mycket låg nivå 2014, 1,0 %. Kostnaden för enskilda varor och tjänster kan naturligtvis avvika markant från konsumentprisindex. SKL bedömer i prisindex för kommunal verksamhet att löner och priser ökar med 2,4 %. Det skulle motsvara en ökning av kostnaderna med 25,8 miljoner kronor. I budget 2014 tillskjuts 8 mkr i projektmedel och 61,4 mkr i budgetmedel till nämnderna. Totalt 69,4 mkr. Det motsvarar en höjning med 6,7 %. Tkr

Prognos över pensionskostnaderna KPA:s pensionsprognos används vid bedömning över utvecklingen av pensionskostnaderna i kommunen. Den prognos som ligger till grund för budgetförslaget är framtagen i augusti 2013. Räntan som används som styrränta vid beräkning av pensionskostnaderna, RIPS, sänktes med 0,75 % under 2013 på grund av den fortsatt svaga internationella konjunkturen och finansiella oron i framförallt Europa. En justering av räntan nedåt innebär att pensionsskulden ökat kraftigt och ökade kostnader för pensioner under 2013. 8 Mkr 2013 2014 2015 2016 Pensionskostnad som regleras via PO-pålägg 35,3 37,5 35,9 38,6 Gamla utbetalningar, ÖK-SAP 27,0 26,4 26,9 28,5 Finansiell kostnad 2,9 1,5 2,9 3,9 Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt 65,2 65,4 65,7 71,0 Investeringar och avskrivning I investeringsplanen har investeringar på totalt 68,3 mkr upptagits, varav 7,8 mkr avser vattenoch avloppsverksamheten. Investeringsnivån innebär att 20 mkr externfinansieras med nytt lån. Budgeten för avskrivningarna på befintliga anläggningar under 2013 uppgår till 34 mkr. Av detta avser ca 4-5 mkr VA och avfall som är avgiftsfinansierade verksamheter. Bedömningen är att budgeten för avskrivningar 2014 kan vara oförändrad på 34 mkr, mot bakgrund av den föreslagna investeringsnivån i investeringsbudgeten. Finansiering och ränteutveckling För 2014 bedöms räntenivåerna vara fortsatta låga. Borgensavgift på 0,4 % uttas av Upplands- Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter för lån med kommunal borgen som säkerhet. Kommunens egna lån har minskat till 75 mkr. Kvarvarande lån omsätts under 2014 och ett nytt lån på 20 mkr upptas för att finansiera nyinvesteringar i Kungsängen centrum etapp 2 och säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar. I och med detta bedöms budgeten för finansnettot vara positiv med 1 mkr, d v s intäkterna överstiger kostnaderna med 1 mkr. Styrprocessen i Upplands-Bro kommun Den ekonomiska styrningen utgår från den budgetram som tilldelas varje nämnd och förvaltning. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. I styrprocessen samordnas alla olika behov och resurskrav och prövas mot hela kommunens. Nämndernas internbudgetar ska vara fastställda senast i januari 2014. av budget till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige sker enligt styrprocessen:

9 Behandling i Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Omfattning Årsbokslut för 2013 Kommunstyrelsen 29 januari Muntligt preliminärt resultat för kommunen Årsbokslut för 2013 Kommunstyrelsen i mars Information om nämndernas verksamhetsberättelser Årsredovisning för 2013 Kommunstyrelsen i april Kommunfullmäktige i maj Resultat- och balansräkning, kassaflödesrapport, drift-, investeringsoch exploateringsredovisning samt Delårsbokslut 1 för perioden januari april 2014 Delårsbokslut 2 för perioden januari augusti 2014 Kommunstyrelsen i maj Kommunfullmäktige i juni Kommunstyrelsen i november Kommunfullmäktige i november Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning nämndernas verksamhetsberättelser Ekonomisk uppföljning av drift- och investeringsverksamheten i nämnder och koncernbolag Ekonomisk uppföljning av drift- och investeringsverksamheten i nämnder och koncernbolag samt uppföljning av mål och uppdrag Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. I budgeten ska kommunen ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För Upplands-Bro kommun innebär god ekonomisk hushållning att: - Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. - Vid överskott reserveras högsta möjliga belopp till kommuns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. - Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad 2014. - Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig användbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. - Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. - Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. - Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, effektivt och med stor kostnadsmedvetenhet. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. - Våra taxor ska vara aktuella. Samtliga kontor får i uppdrag att årligen höja alla taxor utom maxtaxa inom barnomsorgen med KPI med bas oktober 2011. Resultatutjämningsreserv Kommuner kan reservera medel till en resultatutjämningsreserv inom ramen för balanskravsutredningen och eget kapital. Reservering till resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap

3 a lagen om kommunal redovisning, som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunal ekonomisk utjämning eller 2 % av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser. Balanskravsutredningen Upplands-Bro kommun har reserverat medel inom ramen för balanskravsutredningen. I och med kommunens goda resultat har 68 mkr reserverats i resultatutjämningsreserven, RUR, för att hantera eventuella underskott i resultatbudgeten. Kommunen har ännu inte gjort något uttag ur reserven. För 2013 prognosticeras ett helårsresultat på 23,3 mkr, där ca 12 mkr kan avsättas till resultatutjämningsreserven. Det innebär en reserv på 80 mkr vid årsskiftet. För 2014 kommer 20 mkr att användas från tidigare reserverade medel. När 2013 års resultat tillkommer bedöms uttaget motsvara ca 25 % av reserven. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett nollresultat efter att disposition på 20 mkr av gjorda reserveringar till resultatutjämningsreserv ianspråktagits i budgeten för 2014. Därutöver öronmärks 8 mkr ytterligare från reserven ifall inte AFA återbetalningen sker 2014 och på så sätt vidmakthålls Kommunallagens balanskravsregler. Kommunen har i och med detta uppfyllt lagens krav på balans. 10 Balanskravet i Kommunallagens 8:e kapitel 2014 2013*) 2012 2011 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen - 20 000 23 300 42 595 29 800 26 148 Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar -111-2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar - 20 000 23 300 42 484 29 798 26 148 Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 0 12 466 32 001 19 644 16 395 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 20 000 0 0 0 0 Årets balanskravsresultat 0 10 834 10 483 10 154 9 753 Ackumulerad resultatutjämningsreserv 60 506 80 506 68 040 36 039 16 395 *) Resultat för 2013 är prognos. Budgetdirektiv till nämnderna Budgetdirektivet antogs av Kommunstyrelsen den 29 maj 2013, 74. Med budgetdirektivet som grund påbörjas nämndernas och bolagens verksamhetsplanering. I budgetdirektiven har uppräkning av löner och priser ingått i den preliminära budgetramen till respektive nämnd. Nämnden har i sitt budgetförslag bedömt storleken på pris- och lönejustering samt nämndens effektiviseringsmöjligheter och omfördelningar inom budgetramen. Kommunen ska fortsätta arbetet med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, elever, företagare och kunder. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budget. Kommunen tar ansvar för miljö och hållbar utveckling. Nuvarande generation i kommunen tar ansvar för kommande generationer.

11 Generella ägardirektiv för Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag Grunder för verksamheten Bolagens verksamhet ska grundas på: Affärsmässighet Långsiktig ekonomisk planering och styrka Verksamheten ska bedrivas med minst det kassaflöde som krävs för att klara reinvesteringar. Relationerna till kommunens förvaltningar ska i största möjliga utsträckning bygga på skriftliga avtal. Tidplanen för upprättande av bolagens budget och delårs- och årsredovisningar ska samordnas med kommunens tidsplan. Koncernnyttan Bolagen ska i sin verksamhet anlägga en helhetssyn och sträva efter att tillämpa ett koncerntänkande. Samordning av funktioner ska ske där fördel kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Om nackdelar kan uppstå för det enskilda bolaget ska samråd ske med moderbolagets styrelse och Kommunstyrelsen. Utöver det som anges i bolagspolicyn om gemensamma policys ska samordning inom bland annat följande områden eftersträvas: Personal- och ledarutveckling Informationssystem och informationsteknik Upphandling Intern kontroll Marknadsföring Finanssamverkan Försäkringar Samordnad revision Kommunens revisorer granskar hur Kommunstyrelsen fullgör sina åligganden såvitt avser de kommunala företagen. Kommunens revision ska vara samordnad med företagens. Detta ska tillgå så att två av kommunens revisorer också väljs till lekmannarevisorer i företagen. Miljöhänsyn Kommunens bolag ska vara med och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Bolagens personal ska ha kunskap och hög medvetenhet om god miljö. Kommunens miljömål ska implementeras i samtliga bolag som därutöver kan lägga till egna och specifika miljömål för respektive bolag. Inhämtande av kommunfullmäktiges ställningstagande Innan beslut fattas eller åtgärder vidtas i bolagen som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska Kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Detta gäller bland annat följande: Ändring av bolagsordning Ändring av aktiekapital Fusion av företag Förvärv eller bildande av dotterbolag Försäljning eller likvidation av dotterbolag Köp eller försäljning av fast egendom för högre belopp än 25 mkr per år eller högre än 5 mkr per objekt.

Ägardirektiv till AB Upplands-Brohus - Upplands-Brohus ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Det innebär att marknadsmässigt avkastningskrav ställs på Upplands-Brohus. Bolaget ska ha en direktavkastning på minst 3,5 % på fastigheternas marknadsvärde. - Upplands-Brohus ska genom lönsamhet i den dagliga driften och affärsmässiga beslut kring förvärv, nybyggnation och försäljning av fastigheter uppnå en synlig soliditet på 20 % år 2020. - Upplands-Brohus ska ha en avkastning som ger möjlighet att årligen lämna ett koncernbidrag som motsvarar en avkastning på insatt kapital, före skatt, med den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procent. - Upplands-Brohus ska erlägga en marknadsmässig borgensavgift för de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som Upplands-Brohus har. Borgensavgift utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av 2014 samt nya lån som bolaget tecknar under året och uppgår till 0,40 %. - Upplands-Brohus ska bygga hyresrätter samt för äldre kommuninvånare hyreslägenheter i form av äldre- och trygghetsboenden. Dessa investeringar ska bidra till bolagets lönsamhet åtminstone inom rimlig tid. Ungdomsbostäder ska skapas genom nybyggnation av attraktiva lägenheter med sikte på att frigöra äldre och mindre lägenheter med lägre hyror genom en s k flyttningskedja. - Omvandling av hyresrätter till bostadsrätter ska erbjudas hyresgästerna om en majoritet av hyresgästerna i en fastighet önskar detta. Försäljning av del eller hel av bolaget kan ske. Bedömning av affärsnyttan på långsikt görs i varje enskilt fall av styrelsen. - Det frigjorda kapitalet vid försäljning eller ombildning ska användas dels till att finansiera nyproduktion och dels till att förbättra den yttre miljön som entréer och utemiljöerna kring fastigheterna. Arbetet ska ske i samarbete med Tillväxtkontoret. - Upplands-Brohus ska öka kundnöjdheten som ska undersökas regelbundet. - Upplands-Brohus ska aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum. - Upplands-Brohus ska bevaka utvecklingen i Bro samhälle och vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen. Ägardirektiv till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB - Upplands-Bro Kommunfastigheter ska ha en avkastning som möjliggör ett årligt koncernbidrag med 3,7 % på insatt kapital. - För lån som Upplands-Bro kommun vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter ska bolaget erlägga ränta enligt kreditvillkoren. - Upplands-Bro Kommunfastigheter ska erlägga en marknadsmässig borgensavgift för de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som Upplands-Bro Kommunfastigheter har. Borgensavgift utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av 2014 samt nya lån som bolaget tecknar under året och uppgår till 0,40 %. - Upplands-Bro Kommunfastigheters serviceinsatser i tid och kvalitet ska motsvara en kundnöjdhet på minst 80 %. - Underhållsinsatserna i alla Upplands-Bro Kommunfastigheters lokaler ska öka med minst 20 % till och med 2014. (Under 2014 ska underhållsinsatserna öka med 7 %. 2012 och 2013 ökade underhållsinsatserna med 7 % per år.) - Bolaget ska tillsammans med kommunen utreda en förändring av nuvarande hyressättningsmodell. - Schablondelen i nuvarande hyressättningsmodell får uppräknas med 1,7 % inför 2014. 12

13 Budget med ekonomisk plan 2014-2016, mkr Budgetförslaget innebär att det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till -20 miljoner kronor. För 2014 kommer 20 mkr att användas från tidigare reserverade medel. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett nollresultat efter att disposition på 20 mkr av tidigare gjorda reserveringar till resultatutjämningsreserven ianspråktagits i budgeten för 2014. Under 2015 och 2016 planeras kommunens budget att vara i balans. 2014 2015 2016 Nämndernas budgetramar 1 030,2 1 091,1 1 113,9 Justering av engångsanslag 2013-0,5 Löne- och prisjustering av budgetramen 21,8 Volymförändringar 17,7 Tillskott och satsningar 21,9 Ramutrymme 22,8 55,4 Ny budgetram för nämndverksamheten 1 091,1 1 113,9 1 169,3 Avskrivningar 34,0 36,0 37,0 Pensionskostnader, totalt 65,4 65,7 71,0 Pensionskostnader, ej reglerat i PO-pålägg 26,4 26,9 28,6 Summa verksamhetskostnad 1 151,5 1 176,8 1 234,9 Skatteintäkter 964,1 1 008,5 1 065,0 Inkomstutjämning 120,4 127,2 136,5 Kostnadsutjämning 19,9 17,5 17,5 Regleringsbidrag 5,4 3,1-4,3 Strukturbidrag 2,5 2,6 2,6 LSS-utjämning -23,9-24,2-24,5 Uppskattad justering LSS-utjämningen 5,9 5,9 5,9 Fastighetsavgift 36,2 36,2 36,2 Summa skatteintäkter och bidrag 1 130,5 1 176,8 1 234,9 Finansnetto 1,0 0,0 0,0 Summa finansiering 1 131,5 1 176,8 1 234,9 ÅRETS RESULTAT -20,0 0,0 0,0 Disposition från resultatutjämningsreserven, RUR 20,0 Balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0

14 Nämndernas ramar, sammanställning för 2014 av ekonomi, mål och uppdrag ska ske i varje nämnd enligt kommunens beslutade styrprocess. På hemsidan ska nämnderna redovisa mål och uppdrag samt sitt arbete i jämförelse med andra kommuner. De olika nämndernas tillskott specificeras i respektive nämnds budget/verksamhetsplan. Justeringar av budgetramarna av redovisningsmässiga budgetförändringar mellan nämnderna kan ske under året. Revisorernas budget anslås direkt av Kommunfullmäktige utan beredning av Kommunstyrelsen. Budgeten för revision har uppräknats med 25,2 % till 1 mkr enligt budgetäskande från revisorerna. Nämnd/Verksamhet Budgetram Engångs- Löne-/pris Volym - Tillskott och Budgetram 2013 anslag 2013 uppräkning förändringar satsningar 2014 Revision 799 14 187 1 000 Kommunstyrelsen 113 738-100 1 860 1 350-4 638 112 210 Bygg- och miljönämnden 513 112 5 988 6 613 Utbildningsnämnden 557 912-400 13 500 8 325 11 375 590 712 Kultur-och fritidsnämnden 39 208 1 062 4 741 45 011 Socialnämnden 290 188 5 000 8 000 9 325 312 513 Ekonomiskt bistånd 22 741 300 23 041 Kommungemensamt *) 5 100-5 100 0 SUMMA 1 030 199-500 21 848 17 675 21 878 1 091 100 *) Kommungemensamt avser dubbla hyreskostnader under 2013. Denna budget flyttas till Utbildningsnämnden 2014.

15 Driftbudget 2014 Kommunstyrelsen Ordförande: Kontorschef: Irène Seth Karl-Erik Lindholm, Kommunledningskontoret Marianne Hagman, Tillväxtkontoret Utveckling av kommunens som tillväxtkommun Upplands-Bro kommun är en tillväxtkommun i Stockholmsregionen vilket ställer krav på strategisk och långsiktig planering, utveckling och kommunikation. Kommande år arbetar vi vidare med att utveckla och försköna kommunens mark genom blomsterprogram, asfaltering och ljussättning. Vi fortsätter utvecklingen av entréerna till kommunens centrum så att de blir välkomnande och attraktiva. Arbetet fortsätter med att skapa ett bra företagsklimat och tydliggöra detta för omvärlden. Internt fortsätter arbetet för att öka förståelsen för företagarnas vardag och inkludera detta i det dagliga arbetet med att förbättra och förenkla servicen till företag. Kommunen arbetar även kontinuerligt vidare med ett professionellt och engagerat bemötande till medborgare och företagare. Kulturhus och utökad kommunservice i Brohuset Kommunens verksamhet kompletteras med ett kulturhus hösten 2014 som kommer att ha öppet på kvällar och helger. En utökad kommunservice öppnar i Brohuset 2014. Främja sysselsättningen Att främja sysselsättningen är ett prioriterat område. Kommunen ska medverka till och skapa förutsättningar för att alla medborgare får möjlighet till egen försörjning. Vi gör nu en jobbskapande satsning mot utanförskap, Åter i arbete och Ung omsorg. Alla intresserade skolungdomar i Upplands-Bro kommun ska från årskurs 9 till och med årskurs 2 på gymnasiet erbjudas sommarjobb. Vår sommarjobbssatsning är en investering, som ger positiva effekter för våra ungdomar både nu och i framtiden. Upplands-Bro kommun ska fortsatt arbeta för att skapa ett bra företagsklimat och tydliggöra detta för omvärlden. Kvalitetsutveckling av kommunens tjänster och service till medborgarna En viktig del i kommunens arbete är att utveckla kvaliteten och servicen i alla våra tjänster. För att kunna följa upp och utvärdera service och kvalitet krävs ett bra stöd för verksamheterna. Ansvarsområde Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi så att Kommunfullmäktiges mål uppnås. Kommunstyrelsen ansvarar även särskilt för marknadsförings- och näringslivsinsatser, räddningstjänst, arbetsmarknadsfrågor, personal- och arbetsgivarfrågor, ekonomi- och finansieringsfrågor, överförmyndarverksamheten, samhällsbyggnadsfrågor, fysisk planering och arbetet med kommunens översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt plangenomförande och regionplanering samt mark- och exploateringsverksamheten och uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor. Kommunstyrelsen svarar också för byggande och förvaltning av vatten- och avloppsnät, gator och vägar, trafikanläggningar, torg och grönområden. Kommunstyrelsen är trafiknämnd samt fullgör kommunens uppgifter inom VA-lagstiftningen. Vidare svarar Kommunstyrelsen för kommunens fastighetsrenhållning, övergripande miljöstrategiskt arbete samt naturvårdsarbete, kommunens stomnät i höjd och plan, primär- och grundkartor, kommunens byggnads- och adressregister. Ärenden om flyttning av fordon och omhändertagande av fordonsvrak ingår i

ansvarsområdet. Kommunstyrelsen beslutar även i ärenden enligt lag om bostadsanpassningsbidrag samt energirådgivning. Kommunstyrelsens budgetområden omfattar verksamheter under Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret. De avgiftsfinansierade verksamheterna vatten- och avloppsverksamheten och avfallsverksamheten ingår under Tillväxtkontoret. Tillväxtkontoret bistår även Bygg- och miljönämnden och Kultur- och fritidsnämnden. Mål och uppdrag för Kommunstyrelsens verksamheter Kommunstyrelsens nämndmål, uppdrag och indikatorer för 2014 är uppdelade under respektive kommunövergripande mål för hela mandatperioden: Erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden Nämndmål Kvaliteten inom välfärden ska ständigt förbättras. Valfrihet skapar kvalitetskonkurrens Uppdrag Kommunens verksamheter ska konkurrensutsättas 16 INDIKATOR Kontoren ska årligen redovisa ökning av kvalitet och valfrihet i verksamheterna. METOD Förbättra servicen till medborgare och företagare varje år Nämndmål Fortsätta utveckla dialogmöjligheterna med medborgarna Fortsätta utveckla digitala tjänster som ökar tillgängligheten Fortsätta utveckla Kundcenter för kundens bästa Fortsätta skapa ett bra företagsklimat och tydliggöra detta för omvärlden Medborgare och företagare ska bemötas på ett professionellt och engagerat sätt av kommunens medarbetare Förbättra integrationen Uppdrag Utveckla medborgardialog och kommuntidningen Mälarnära Vidareutveckla den externa webbplatsen Vidareutveckla fler kundanpassade e-tjänster Förbättra kundkommunikationen vid Kundcenter Samordna verksamheten i Kundcenter med biblioteket när kulturhuset invigs Erbjuda en utökad kommunservice i Brohuset Kundtjänst för VA- och avfallsverksamheterna flyttas över till Kundcenter Öka förståelsen för företagarnas vardag och inkludera detta i det dagliga arbetet Fortsätta arbetet med att skapa goda relationer mellan näringsliv och kommun Arbeta nära arbetsförmedling och näringsliv för bättre matchning Fortsätta stötta det ideella arbetet med Grannstödsbilen

17 INDIKATOR Nöjd medborgarindex, Nöjd regionindex, Nöjd inflytandeindex Årlig mätning av Kundcenters resultat Öka antalet företag under mandatperioden Svenskt näringslivs kommunranking Nöjd kund index, företagare Arbetslösheten bland utrikesfödda Antalet brott per invånare ska minska under mandatperioden METOD SCBs medborgarundersökning, genomförs vartannat år. Mätning Mäts inom ramen för SBAsamarbetet Statistik från arbetsförmedlingen Statistik från Brottsförebyggande rådet Fortsätta vara en expansiv kommun Nämndmål Erbjuda attraktiva bostads- och verksamhetsmiljöer i hela kommunen Verka för att Upplands-Bro kommun är en kommun med bra infrastruktur och goda kommunikationer vilket underlättar pendling inom samt till och från kommunen Öka tillgången till snabbt bredband för boende och företagare i våra tätorter och på landsbygden I samverkan med Kultur- och fritidsnämnden öka turistnäringen från dagens nivå Uppdrag Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt Utveckla allmän platsmark, det vill säga kommunens gator, parker och torg och befintliga naturskyddsområden till attraktivare och tryggare miljöer Ta fram en översiktsplan för landsbygden som uppmuntrar bostads- och verksamhetsetableringar på landsbygden Intensifiera arbetet med regionala aktörer såsom Trafikverket och Trafiknämnden/SL för att trygga en ökande och väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik Erbjuda blandade upplåtelseformer för bostäder i de olika kommundelarna i samverkan med AB Upplands-Brohus Fortsätta utveckla entréerna till kommunens centrum så att de blir välkomnande och attraktiva Verka för att kommunal/offentlig service byggs ut i takt med bostadsbebyggelsen i samverkan med övriga nämnder En kommuntäckande bullerinventering med utredning och konkreta åtgärder ska genomföras Ta fram en bredbandsstrategi för att identifiera behov och alternativa lösningar Genomföra framtagen turiststrategi

18 INDIKATOR Befolkningstillväxt på minst 1,5 % per år, dvs minst 350 personer per år Planberedskap för bostäder, verksamheter samt kommunala/offentliga serviceplatser (t ex förskolor, skolor, vårdcentraler, LSS-boenden och äldreboenden). Antal nya bostäder i kommunen per år, minst 250 bostäder ska påbörjas Antal parker/anlagda grönytor i antagna planer Antal bostäder och hektar verksamhetsområden i slutrapporterade exploateringsprojekt Antal in- och utpendlare Antal besök Antal årsanställda hos företag inom besöksnäringen Antal nya företag som bedriver verksamhet inom besöksnäringen METOD Befolkningsstatistik Bostadsstatistik Statistikjämförelse Mäts genom TEM (Turismekonomisk modell) Statistik Statistik Vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Nämndmål Införa ett övergripande systematiskt miljöarbete i organisationen Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart och hälsosamt Uppdrag Införa ett miljöledningssystem, en utredning ska fastställa lämplig metod Arbeta med att uppnå miljömålen, fokus på områdena fastigheter och fordon Utveckla natur- och vattenmiljöer i kommunen Färdigställa gång- och cykelvägar enligt Gång- och cykelplanen och öka tillgängligheten och trafiksäkerheten enligt upprättade planer INDIKATOR Relevant kommunranking inom området METOD Samma ranking används över minst tre mätningar i följd Ha en ekonomi i balans Nämndmål Varje verksamhet ska hålla sin budget varje år Kommunstyrelsens taxor ska vara aktuella Uppdrag Samtliga nämnder får i uppdrag att föreslå årliga höjningar av taxor utom maxtaxa inom barnomsorgen

19 INDIKATOR Budgetöverskott om 2 % nås under två mandatperioder Taxeöversyn Avvikelse från budget/prognos/utfall METOD Följs upp i delårs-/årsbokslut Använda skattebetalarnas pengar effektivt Nämndmål Ständigt effektivisera verksamheten till största möjliga nytta för och aktsamhet om medborgarnas skattemedel Fortsätta modernisera IT-infrastrukturen Upplands-Bro ska sänka skatten under mandatperioden när reformutrymmet tillåter Uppdrag Genomföra förstudie och ramavtalsupphandling för e-arkivlösning Genomföra översyn och utredning av lämplig lokal för slutarkivering Fortsätta att genomföra investeringsprojektet IFATT Upphandling av entreprenader ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Utveckla styrprocessen genom utredning och upphandling av beslutsstödssystem Verksamheten ser kontinuerligt över och planerar för intern utveckling inom relevanta områden Minska kommunens risk INDIKATOR mot gällande entreprenadavtal Genomförd intern effektivisering Soliditet/eget kapital per invånare METOD Regelbunden uppföljning i delår-/årsbokslut i delår-/årsbokslut Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål Utifrån medarbetarundersökningen utveckla och förbättra arbetsplatserna Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Sjukfrånvaron ska vara bland det lägsta i länet Uppdrag Vi fortsätter utveckla möjligheten till heltidserbjudande Utveckla och genomföra chefsprogram för kommunens chefer samt genomföra en översyn av de organisatoriska förutsättningarna för ett gott ledarskap Utveckla och genomföra aspirantprogram för blivande och potentiella chefer

20 INDIKATOR Medarbetarenkät vartannat år METOD Personalomsättning och medeltidsanställning för chefer Antal internrekryterade till vakanta tjänster Sjukfrånvaro Statistik Ekonomi Strategisk och övergripande planering En god långsiktig och övergripande fysisk planering är viktig för en tillväxtkommun. Den långsiktiga planeringen, via antagna översiktsplaner, program och strategier, utgör grund för mer detaljerad fysisk planering, bygglov- och tillståndsgivning. Den övergripande planeringen är inte intäktsfinansierad på samma sätt som övrig planverksamhet. Miljö Klimatförändringarna ökar kraven på anpassad planering och effektivisering av den kommunala verksamheten. Arbetet med att nå miljömålen intensifieras. Införande av miljöledningssystem tillförs medel i budgetramen. En utredning ska fastställa lämplig metod där AFA-medel används. Bostadsförsörjning Stockholmsregionen präglas av ett stort behov av nya bostäder. Upplands-Bro kommun står inför en utmaning att skapa efterfrågan för ökat bostadsbyggande inom kommunen. Konjunkturen är på väg att vända och det är av vikt att kommunen är med och främjar byggande. För att skapa efterfrågan för ökat bostadsbyggande är kommunens varumärkesbyggande ytterst viktigt. Nyetableringar och utveckling av befintliga områden Inom de närmsta åren sker det en rad nyetableringar inom kommunen. Svensk Galopps anläggning och kraftvärmeverksanläggningen i Högbytorp är några av dessa. Ett annat intressant projekt är utvecklingen av det befintliga verksamhetsområdet i Brunna och nya Norrboda handelsområde. En utbyggnad av verksamhetsområdet och handelsområdet skapar en mängd nya arbetstillfällen och ökar efterfrågan på bostäder och påverkar den befintliga infrastrukturen i form av nya investeringar och ökade driftskostnader. Infrastruktur och kommunikationer Upplands-Bro är en landsbygdskommun med en stor andel invånare som är beroende av en väl fungerande buss- och pendeltågstrafik för sina skol- och arbetsresor. Vi fortsätter att arbeta mot aktörer som Trafikverket och Trafiknämnden/SL för att trygga en ökande och väl fungerande kollektivtrafik. Det sker en stor satsning på gång- och cykelvägar enligt Gång- och cykelplanen. Vi gör en översyn för att säkerställa säkra skolvägar för våra barn och ungdomar. Byggstart av Trafikplats Kockbacka sker 2014 om inga överklaganden av Vägplanen sker. Kommunens står för kostnader för den slutliga anslutningen till befintligt vägnät. Efterfrågan på tillgång till snabbt bredband finns från såväl boende i våra tätorter som på landsbygden samt från våra företagare. Efter en grundutbyggnad, med statsbidrag, för cirka 10 år sedan har direktiven från statligt håll varit att marknaden ska hantera den fortsatta utbyggnaden. Allt fler kommuner har fått erfara att det inte fungerar, så ock i Upplands-Bro. Investe-

ringsmedel tillskjuts för bredbandsutbyggnad 2014. Målet är att skapa förutsättningar för att hushåll och företag ska få tillräcklig bredbandskapacitet för sina behov inom en rimlig tid. Vattenförvaltning Kommunen håller på att ta fram ny vatten- och avfallsplan samt revidera befintlig dagvattenplan. Flera stora investeringar planeras, bland annat att bygga ut kommunens VA-ledningar till omvandlingsområden men även för att underhålla det befintliga ledningsnätet. Bostadsanpassning Trenden är att det blir fler och fler ärenden om bostadsanpassning när vi lever längre och bor hemma längre. Verksamheten behöver anpassas till ökat antal ärenden och kostnader. Besöksnäring Ett bra samarbete mellan kommun, politiker och näring är en viktig förutsättning för att kunna ta tillvara möjligheterna att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen inom turistbranschen. Genom att fastställa en strategi för besöksnäringen skapas bättre förutsättningar för att bedriva ett långsiktigt och effektivt arbete. Fler besökare i Upplands-Bro ökar kommunens attraktivitet för besökare, företag och kommuninvånare. Fler lockas att bosätta sig och söka jobb här. Turiststrategin läggs fram för beslut under 2013 och föreslås vara underlag för en årlig handlingsplan och en turiststrateg anställs för genomförande av turiststrategin. Kundcenter Kommunhuset och kulturhuset kommer att dela reception. Verksamheten i Kundcenter samordnas med bibliotek och övrig verksamhet. Biblioteket räknar med ca 100 000 besök under första året. Det blir en markant ökning av besökare. För att kunna möta upp behovet och behålla servicekvalitén förstärks Kundcenter med en medarbetare. Utökad kommunservice i Brohuset I samband med att det nya Brohuset öppnas utökas servicen i Brohuset. Förstärkning sker med en kundcentermedarbetare för utökad kommunservice i Brohuset som öppnas hösten 2014. Kundkommunikation Kundcenter har i genomsnitt 11 000 samtal per månad, för att upprätthålla kvalité och samtidigt öka tillgängligheten och förbättra servicen krävs en professionell organisation i Kundcenter. Kontinuerliga kundundersökningar är ett konkret verktyg att arbeta med för Kundcenters och kontorens ständiga förbättringsarbete. Utveckling av e-tjänster mina sidor och förenklad administration Alla ärenden, via e-tjänster som kommer in till kommunen registreras i ett ärendehanteringssystem. Ett naturligt nästa steg blir att öppna en Min sida för invånare och företag. Där kan de logga in med eid och följa sitt ärende samt kommunicera med Kundcenter. Att integrera externa system med e-tjänstplattformen förenklar markant den interna administrationen. Intern processutveckling, intern styrning och kontroll Genom ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll, med kartläggning av processer, framtagande av styrdokument, rutiner och register och införandet av ledningssystem kvalitetssäkrar vi vår verksamhet och når högre effektivitet. En av förutsättningarna för fortsatt processutveckling är våra satsningar på att modernisera IT-infrastrukturen. Målet är att kommunen ska bli ledande i att använda IT som redskap till nytta för medborgare och företag. Ett led i den fortsatta utvecklingen är det pågående IFATT-projektet. Kvalitetsutveckling, medborgardialog och e-förvaltning Det finns höga förväntningar vad gäller förenkling av kommunens processer, till exempel förkortade handläggningstider. Vidare finns behov av att synliggöra och utveckla det arbete som 21

görs vad gäller kvalitetsfrågor i kommunen och att koppla samman detta med e-förvaltningsarbetet. E-förvaltning handlar om insatser rörande bland annat brukar- och medborgardialog, övergripande struktur för synpunktshantering, prioritering av insatser rörande e-förvaltning utifrån verksamhets- och brukarnytta. Medel avsätts för att genomföra projekten för att lyfta kommunens kvalitets-, medborgardialogs- och e-förvaltningsarbete. Ekhammarskolans aula har en komfort- och ljudanläggning som vida överträffar en ordinär skolaula. Vi satsar på en omgörning av lokaler, entréer och fasad som bättre stämmer överens med det lokalerna har att erbjuda för kvalitativa konserter, teater, matinéer och mycket annat. I detta tidiga skede anlitas en arkitekt för att ta fram underlag till delar av Ekhammarslyftet som till vissa delar redan har påbörjats. Driftbudget 2014 med plan för 2015-2016 Kommunstyrelsen Utfall Budget Budget Plan Plan Tkr 2012 2013 2014 2015 2016 Intäkter 117 960 99 423 111 708 112 008 112 308 Kostnader 210 222 213 161 223 918 226 438 228 668 Nettobudget 92 262 113 738 112 210 114 430 116 360 Specificering av förändringar i Kommunstyrelsens budgetram Kommunstyrelsen Budget Plan Plan Tkr 2014 2015 2016 Löne- och prisjustering av budgetramen 1 860 1 890 1 930 När kulturhuset öppnar krävs ytterligare en kundcentermedarbetare 200 300 för att behålla servicekvali- teten när antalet besökare ökar Förstärkning med kundcentermedarbetare för 200 300 utökad kommunservice i Brohuset som öppnas hösten 2014 Ny tjänst för genomförande av föreslagen turiststrategi 200 Förstärkning av kommunens arbete med övergripande 750 fysisk planering Införande av miljöledningssystem 150 Förbättra kundkommunikationen via Kundcenter 100 Min sida för invånare och företag 80 Ökad satsning på tjänster för effektivisering av e- 100 tjänster mm Kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem 50 Projektbudget för evenemang och marknadsföring 300 (omföring av budgetmedel sker också mellan berörda nämnder) Efter analys av utfall visar det sig att det finns ett behov av att omfördela resurser mellan vissa av Kommunstyrelsens verksamheter samt av utökad ram om 220 tkr 220 22