Teknisk handbok Trafik och gata Gatuutformning
Innehåll 1 Inledning 2 2 Gatumoduler 2 2.1 Gångtrafik 2 2.2 Cykeltrafik 4 2.3 Skyddszon och skiljeremsa 6 2.4 Möbleringszon 7 2.5 Busshållplats 8 2.6 Parkering, lastning och lossning 8 2.7 Motorfordonstrafik 10 3 Gatutyper i Täbys regionala stadskärna och stadsdelscentra 12 3.1 Stadsgata 13 3.2 Kvartersgata 14 3.3 Gågata/gångfartsområde 15 4 Gatutyper i övriga Täby 17 4.1 Huvudgata 17 4.2 Uppsamlingsgata 19 4.3 Lokalgata 20 4.4 Industrigata 21 4.5 Friliggande gång- och cykelvägar 22 5 Korsningspunkter 23 5.1 Utrymmesklasser 23 5.2 Typfordon 24 5.3 Korsningsutformning 24 6 Dagvatten i gaturummet 25 7 Rör och ledningar i gaturummet 27 7.1 Placeringsprinciper för ledningar i gaturummet 27 1
1 Inledning I detta dokument beskrivs planeringsprinciper för nya gator i Täby. Alla gator byggs upp med moduler där varje modul motsvarar en trafikfunktion. I detta dokument beskrivs de olika modulerna för respektive trafikslag. I dokumentet beskrivs också karaktär och funktion hos de åtta olika gatutyperna i Täby kommun, samt hur varje gatutyp byggs upp med utgångspunkt från modulerna. Att arbeta med moduler har fördelen att funktion och drift inte riskerar att försämras. Om utrymmet i gaturummet är begränsande utifrån de moduler som önskas bör man istället för att minska ner måtten på modulerna, värdera respektive moduls funktion och lyfta bort den funktion som har minst värde utifrån gatans helhet. I de fall en moduls funktion inte kan tas bort för gatans helhet, men inte heller kan hålla det angivna rekommenderade måttet, ska det hanteras som en avvikelse i projektet. Avvikelser från modulens rekommenderade mått ska konsekvens beskrivas och ställningstagande till avvikelsen ska tas i projektgruppen och protokollföras. Detta ska ske genom dialog samt med hänsyn till angränsande projekt och infrastrukturens övergripande system. Gatutyperna är uppdelade efter i vilken typ av miljö som de oftast förekommer i Täby. I Processmetodik för gatuutformning beskrivs indelningen av kommunen i två områdestyper, den regionala stadskärnan och stadsdelscentra, respektive övriga Täby. Indelningen definierar både vilka gatutyper som i första hand är aktuella att tillämpa, och hur planeringsprocessen ska gå till. 2 Gatumoduler I detta kapitel beskrivs moduler som ger lämpliga mått för de olika trafikslagen. Måtten kommer från VGU, Vägars och gators utformning, kommunala VGU-guiden och den regionala cykelplanen om inget annat anges, och är baserade på aspekter som trafiksäkerhet, tillgänglighet och krav på drift och underhåll, exempelvis snö röjning. Angivna mått i detta avsnitt gäller för moduler på raksträcka. Då modulen ska appliceras i kurva eller branta lutningar kan vissa justeringar av breddmått krävas i enlighet med senaste versionen av Vägar och gators utformning, VGU. Modulerna presenteras i den ordning som de ska placeras räknat från gaturummets ytterkant till dess mitt. 2.1 Gångtrafik Gång är det trafikslag som flest personer har tillgång till, och som inleder och avslutar de flesta förflyttningar. Goda förutsättningar för fotgängare är viktigt även för att kollektivtrafiken ska fungera. Ur ett tillgänglighetsperspektiv möjliggör en bredd på 2,0 m att en fotgängare och en rullstolsanvändare ska kunna rymmas på en gångyta utan att behöva anpassa sig till varandra. Minsta tillåtna mått för gångytor är 1,8 m, men då måste det finnas vändzoner med jämna mellanrum som möjliggör vändning av en större utomhusrullstol. För att snöröjningsfordon ska kunna komma fram behövs en fri bredd på 2,5 m. 2
Vid höga flöden av fotgängare kan det vara nödvändigt med bredare gångbanor. Ett flöde på mer än 11 personer per meter fri gångyta och minut rekommenderas inte, eftersom komforten då blir sämre. Det kan också finnas andra anledningar till att extra utrymme kan behövas. Om exempelvis en rullstolsanvändare (0,8 m) ska kunna möta två gående (2 st à 0,7 m) utan att de behöver anpassa sig till varandra (utrymmesklass A) blir frimåttet som krävs 3,15 m. Om det finns verksamheter i bottenvåningarna kan gångbanan behöva göras bredare för att ge plats åt exempelvis uteserveringar. Eftersom bredden på dessa ytor kan variera kraftigt föreslås inga riktlinjer kring detta utan tillåten bredd på exempelvis uteservering behöver studeras i varje enskilt fall. Gångbanan ska vara separerad från ytor för cyklister. Gångbanor ska placeras längst ut i gaturummet, det vill säga intill exempelvis husfasader. För att gångytor ska vara framkomliga för personer med synnedsättning ska det finnas ett naturligt ledstråk som det går att orientera sig efter, till exempel en gräskant eller en fasad. Därför är det också viktigt att eventuella uteserveringar är väl avgränsade från gångytan så att de går att ta sig förbi, samt att till exempel cykelparkering eller andra hinder placeras så att de inte utgör hinder i det naturliga ledstråket, till exempel i en möbleringszon. På sträckor där det saknas en naturlig ledyta, till exempel då fasaden inte går att följa eller på öppna ytor som torg eller mycket breda gångbanor, bör konstgjorda ledytor tillskapas. Observera dock att konstgjorda ledytor inte får läggas där fordonstrafik förekommer. För mer information om planering av framkomlighet för personer med synnedsättning, se dokumentet Ledstråk varför och hur gör jag. 2.1.1 Gångbana Bredd 2,5 m Breddmåttet möjliggör för snöröjningsfordon att komma fram samt uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning med viss marginal. För att stolpar ska kunna placeras i gångbanans ytterkant behöver den kompletteras med mått för skiljeremsa. 2,5 m Figur 1, Gångbana 2,5 meter 3
2.1.2 Gångyta, minimimått Bredd: 1,8 m Denna bredd är endast möjlig att använda i kombination med en fri intilliggande yta i samma nivå, till exempel en cykelbana, som möjliggör att ytan går att snöröja (vilket kräver en bredd på minst 2,5 m) samt tillåter vändning av större utomhusrullstol. Breddmåttet tillåter inte att en fotgängare och en rullstolsanvändare möts och är endast lämpligt för små fotgängarflöden. Måttet tillåter inte heller en fasad dikt an mot gångytan, eftersom 20 cm närmast fasaden inte bör räknas in i gångytan. 2.2 Cykeltrafik För cykeltrafik finns fyra moduler baserade på mått från den regionala cykelplanen: snabbcykelstråk, enkel- respektive dubbelriktad regional cykelväg/cykelbana, samt huvudstråk. Med cykelbana menas cykelyta som ligger utmed gator medan en cykelväg är friliggande från gator. Cykelbana ska i första hand placeras mellan gångbana och skyddszon eller möbleringszon. Om möbleringszon har höga vistelsevärden exempelvis uteservering, affärer, bänkar med mera bör placering i anslutning till gångbanan övervägas. Denna placering är trafiksäker, uppfattas som logisk och är mest yteffektiv. Målade cykelsymboler kan med fördel användas för att förtydliga funktion och riktning. Dubbelriktad cykelbana ska ha en målad mittlinje som separerar färdriktningarna. Om cykelbana anläggs utmed sträcka där busshållplats finns ska den ledas bakom busshållplatsen för att undvika påkörningsrisk mellan cyklister och avstigande/väntande passagerare. Separering mot gångyta kan göras med målad linje eller med 5 rader smågatsten, som kan utformas som en ränndal, i urbana miljöer. 2.2.1 Snabbcykelstråk, dubbelriktad Bredd: 4,5 m (endast cykel) 4,5 m Figur 2, Sanbbcykelstråk, dubbelriktad 4
Snabbcykelstråket medger att en cyklist ska kunna cykla om en annan cyklist och samtidigt möta två cyklister i bredd. Omkörning kräver viss anpassning mellan cyklisterna medan mötande cyklister inte ska behöva anpassa sig till varandra. 2.2.2 Regional cykelväg/cykelbana, dubbelriktad Bredder: 3,25 m (endast cykel), 2,5 m (i kombination med gångyta) Bredden möjliggör att två cyklister ska kunna rymmas utan att behöva anpassa sig till varandra, oavsett om det enbart är cykelväg eller om den kombineras med gångyta. I det fall cykelvägen inte kombineras med gångyta finns utrymme för tre cyklar i bredd om de anpassar sig till varandra. 3,25 m Figur 3, Regional cykelväg, dubbelriktad 2.2.3 Regional cykelbana, enkelriktad Bredd: Minst 2,25 m (endast cykel). Bredden möjliggör att en cykel ryms på cykelbanan, samt att omkörning av annan cyklist kan ske med viss anpassning mellan trafikanterna. Utan skiljeremsa mellan cykelbana och exempelvis möbleringszon med parkering eller vägbanekant alternativt angränsande gångbana kan inte snöröjningsfordon komma fram i denna modul. 2,25 m Figur 4, Regional cykelbana, enkelriktad 5
2.2.4 Huvudstråk, dubbelriktad Bredder: minst 2,5 m (endast cykel), 2,0 m i kombination med gångbana. Bredden möjliggör möte mellan två cyklister utan anpassning till varandra samt att snöröjningsfordon kan komma fram. I mån av plats och vid stora flöden kan en bredd upp till 3,25 m övervägas. 2.3 Skyddszon och skiljeremsa Modulerna för skyddszon och skiljeremsa är till för att öka säkerheten för fotgängare, cyklister och bilister. De förhindrar bland annat att cyklister kör in och fastnar med styret i stolpar eller att bildörrar slås upp mot stolpar eller cyklister. Vintertid kan skyddszon och skiljeremsa användas som temporär plats för snöupplag. 2.3.1 Skiljeremsa Bredd: minst 0,7 0,8 m Skiljeremsan är ett extramått mellan gångbana/möbleringszon och kantstensparkering eller last- och lossningsplats. Ytan kan användas till placering av skyltar och belysningsstolpar. Bredden är tillräcklig för att rymma fundament för t.ex. lyktstolpar och trafikskyltar. 0,7-0,8 m Figur 5, Skiljeremsa 6
2.3.2 Skyddszon Bredd: 0,7 m exklusive kantsten Skyddszon används då cykelbana angränsar till kantstensparkering eller körbana. Måttet är anpassat så att dörruppslaget från en parkerad bil inte ska nå ut över cykelbanan. Om stolpar placeras i skyddszonen ska de centreras. För att få plats med tre betongplattor utan att plattor behöver skäras rekommenderas skyddszonen att göras minst 0,7 meter exklusive kantsten. 2.3.3 Sidoområde Bredd: 0,5 m Sidoområde är den yta som ska vara fri från fasta hinder på båda sidor om en friliggande gång- och cykelväg. 2.4 Möbleringszon Modulen möbleringszon rymmer t.ex. träd, planteringar, dagvattenhantering, bänkar, sopkorgar, och belysningsstolpar. I möbleringszonen kan också cykelparkering och andra servicefunktioner såsom skåp för el/tele eller informationsskyltar anläggas. Då gaturum utformas med stadsmässig skala och grönska, behöver utrymmeskrav samordnas. Till exempel kan träd i möbleringszonen vara av en art som går att stamma upp så att trafik kan passera under trädkronan. Måttet för möbleringszon kan variera beroende på vad som ska rymmas, exempelvis är minimimåttet för cykelparkering 2,0 m. Placeringen av gaturummets möbler bör vara konsekvent samordnade för att inte hindra framkomligheten. Vintertid ska möbleringszonen kunna användas som temporär plats för snöupplag. Figur 6, Två exempel på möbleringszon 7
2.4.1 Möbleringszon, träd i skelettjord Bredd: Minst 1,5 m Innebär att skelettjord anläggs under intilliggande hårdgjorda ytor. Träd ska ha minst 15 m³ jordvolym. För mer information om hantering av dagvatten i möbleringszon, se kap 6, Dagvatten i gaturummet. 2.4.2 Möbleringszon, träd i öppen plantering Bredd: Minst 3 m Möbleringszon som inrymmer öppen växtbädd med möjlighet till dagvattenhantering. 2.5 Busshållplats En busshållplats ska placeras optimalt i relation till sitt upptagningsområde och i första hand efter gatukorsning och övergångsställe men före cirkulationsplatser. Busshållplatser ska inte anläggas närmare än 10 meter före ett övergångsställe eller närmare än 5 meter efter ett övergångsställe. Busshållplats kan med fördel placeras som en del av möbleringszonen om en sådan finns på gatan. 2.5.1 Perrongyta busshållplats Bredd: 3,5 m Busshållplatser ska utformas enligt gällande riktlinjer i RiBuss och RiTill. Breddmåttet avser perrongytans bredd. Måttet medger att rullstolar och barnvagnar ska kunna tas ombord och vändas. Eventuellt väderskydd ska placeras så att på- och avstigning från bussens mittdörr med rullstol ska vara möjlig, vilket innebär att det fria måttet där mittdörren öppnas ska vara minst 2,3 m. 2.6 Parkering, lastning och lossning För cykel- och bilparkering, lastning och lossning finns tre moduler. Bilparkering utmed kantsten kan kombineras med möbleringszon och dagvattenhantering. Bilparkering för boende och anställda med nedsatt rörelseförmåga ska lösas inom kvartersmark. Angöring ska alltid kunna ske inom 25 m från en tillgänglig och användbar entré. Ytor som kan användas för angöring är till exempel parkeringsplatser, last- och lossningsplatser. Om det finns ett stort behov av angöring till en byggnad bör en angöringsplats planeras in på kvartersmark. 2.6.1 Kantstensparkering, personbil Bredd: 2 m Gäller längsgående parkering för personbilar. Längden på parkeringsplatsen bör vara 6 meter. 8
6 m 2 m 2.6.2 Kantstensparkering för personer med nedsatt rörelseförmåga Bredd: 3,6 m Figur 7, Kantstensparkering personbil Måttet säkerställer att en förare ska kunna ta sig i och ur sin rullstol på förarsidan utan att vara exponerad för trafiken. Detta är särskilt viktigt på hårt trafikerade gator med smala körbanemått. Om gatan är lågtrafikerad och har mycket låga hastigheter kan ett smalare mått accepteras. För att det ska vara möjligt att ta sig in i och ut ur bilen via en ramp på passagerarsidan behövs ett fritt gångbanemått på 3,0 m på gångbanan bredvid bilen. Ett längdmått på 7,0 m är att rekommendera så att en person i rullstol kan ta sig till gångbanan bakom bilen. Parkering för boende och anställda med rörelsenedsättning ska alltid kunna ordnas inom kvartersmark. Parkering för besökare med rörelsenedsättning ska i första hand också ordnas inom kvartersmark. Måttet ovan avser parkering för besökare med rörelsenedsättning till verksamheter i bottenvåningarna i de fall då besöksparkering saknas inom kvartersmark. Om gatan är lågtrafikerad och har mycket låga hastigheter kan ett smalare mått accepteras. 7 m 3,6 m Figur 8, Kantstensparkering för personer med nedsatt rörelseförmåga 9
2.6.3 Cykelparkering Bredd: 2,0 m Minsta bredd på cykelparkering vid parkering vinkelrätt mot gatan. 2.6.4 Last- och lossningsplats Bredd: 2,5 m Minsta bredd på längsgående last- och lossningsplats. Lastplatser ska med fördel reserveras i direkt anslutning till aktuell verksamhet redan i detaljplan. Längd på lastplats är i normalfallet 12 m. Annan längd och bredd på lastplats kan förekomma baserat på platsens förutsättningar och behov. Om det finns intilliggande cykeleller gångbana kan last- och lossningsplats kombineras med skyddszon eller möbleringszon för att inte framkomligheten på ytorna för oskyddade trafikanter ska minskas. Om last- och lossningsplatsen ligger tillsammans med kantstensparkering som är 2,0 m bred kan skyddszonen eller möbleringszonen användas för att ta upp skillnaden i bredd. 2.7 Motorfordonstrafik För motorfordonstrafik finns sex moduler. Val av modul är beroende av vilka motorfordon som tillåts att färdas på aktuell sträcka samt vilken hänsyn som trafikanterna ska behöva ta till varandra. 2.7.1 Mycket smal körbana Bredd: 4,5 m Dubbelriktad körbana där personbilar ska kunna mötas, men anpassning krävs mellan trafikanterna. I dessa fall är inte sophantering eller varuleveranser till verksamheter i bottenvåningar möjlig. Detta mått är också minsta tillåtna fria mått för att brandbil ska kunna ta sig fram, vilket innebär att ytan måste hållas hinderfri. 2.7.2 Smal körbana Bredd: 5,5 m Dubbelriktad körbana där personbilar ska kunna mötas utan att behöva anpassa sig till varandra. Denna modul kan även användas då personbil och lastbil ska kunna mötas, men att viss anpassning krävs mellan trafikanterna. 2.7.3 Grundmått körbana Bredd: 6 6,5 m Dubbelriktad körbana där lastbilar ska kunna mötas, men att viss anpassning krävs mellan trafikanterna. På gator med låg hastighet, lägre än 50 km/h, där lastbilar förväntas mötas ofta används denna modul. Modulen är också dimensionerad för cykling i blandtrafik med personbilar i båda riktningar. På dessa gator kan både cyklister och bilister behöva anpassa sig till varandra, både vid omkörning och vid möte. 10
5,5 m Figur 9, Smal körbana 6-6,5 m Figur 10, Grundmått körbana 6,5-7 m Figur 11, Kollektivtrafikkörbana 11
2.7.4 Kollektivtrafikkörbana Bredd: 6,5 7,0 m Dubbelriktad körbana där kollektivtrafik färdas, eller gator med hastighetsbegränsning högre än 50 km/h men lägre än 80 km/h där lastbilar förväntas mötas. Baseras på önskvärd enkelriktad körbanebredd på raksträcka för busstrafik, som är 3,5 meter enligt gällande RiBuss. 6,5 meters bredd är tillåten minsta bredd men bör endast förekomma på kortare sträckor. 2.7.5 Fler än ett körfält i samma riktning Bredd: 3,5 respektive 3,25 m Om fler körfält finns i samma riktning ska det yttersta körfältet (mot parkering eller kantsten) ha måttet 3,5 meter. Körfälten närmast mitten kan med fördel ha måttet 3,25 meter. 3,5 m 3,25 m 3,25 m 3,5 m Figur 12, Två körfält i varje riktning 2.7.6 Enkelriktad gata Bredd: 3,5 m Modulen för enkelriktad gata medger att samtliga fordon kan färdas på gatan samt att en personbil och cyklist ryms men att viss anpassning krävs mellan trafikanterna vid omkörning. 3 Gatutyper i Täbys regionala stadskärna och stadsdelscentra I detta kapitel beskrivs de gatutyper som är vanligast förekommande i Täbys regionala stadskärna och stadsdelscentra. Under varje gatutyp listas vilka modultyper som alltid, respektive ibland, ska finnas i gaturummet. Modultyper som alltid ska finnas är skrivna med normal text, medan modultyper som ibland ska finnas är skrivna med kursiv text. 12
Eftersom resbehovet och prioriteringen av olika funktioner varierar mellan olika gator kan flera moduler finnas för ett transportsätt, till exempel Regional cykelväg/ cykelbana, enkelriktad och Huvudcykelväg/-cykelbana, dubbelriktad. Ett övergripande krav som gäller för alla gatutyper är att det ska vara lätt att ta sig fram och orientera sig för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att markbeläggningen ska vara framkomlig (fast, jämn och halkfri) för personer som t ex använder rullstol, att det ska vara lätt att förstå vilka ytor som ska användas av vilket trafikslag samt att gaturummet ska ha naturliga eller konstgjorda ledytor som tillsammans ger möjlighet för personer med synnedsättning att orientera sig i gaturummet. 3.1 Stadsgata Stadsgatorna bildar det övergripande gatunätet i områden med stadskaraktär inom Täby. Gatorna ska kunna hantera stora mängder trafik med hög framkomlighet. Kollektivtrafik ska endast färdas på stadsgator i Täbys regionala stadskärna och stadsdelscentra, dock sker inte det på samtliga stadsgator. Av den anledningen har moduler som rör kollektivtrafik placerats under kategorin Ibland på stadsgata, men då kollektivtrafik ska färdas på stadsgata ska modulerna prioriteras upp till Alltid på stadsgata. I huvudsak ska inga utfarter från fastigheter förekomma mot stadsgatan. Alla lastbilstyper kan inte trafikera stadsgatorna varför dessa transporter måste planeras för att kunna färdas inom Urbana Täby. Det berör framför allt framkomligheten i kurvor och gäller korsningsutformning. Urbana kvaliteter såsom levande bottenvåningar ska framför allt finnas på stadsgatan inom Urbana Täby. Hastighetsbegränsningen på stadsgatorna kan uppgå till 50 km/h på delar där bottenvåningarna inte har urban karaktär. Hastighetsbegränsningen på stadsgator med verksamheter i bottenvåningarna bör uppgå till max 40 km/h med hänsyn till att många fotgängare har behov av att korsa gatan. Cykeltrafik ska separeras från motorfordonstrafik på huvudgator. 3.1.1 Moduler på stadsgata Modultyp Gångtrafik Cykeltrafik Möbleringszon Busshållplats Skyddszon och skiljeremsa Möjliga moduler Gångbana, eventuellt utökad med plats för uteservering Regional cykelbana, dubbelriktad Regional cykelbana, enkelriktad Huvudcykelbana, dubbelriktad Möbleringszon, träd i skelettjord Möbleringszon, träd i öppen plantering Perrongyta busshållplats Skiljeremsa Skyddszon 13
Parkering, lastning och lossning Kantstensparkering, personbil Kantstensparkering för personer med nedsatt rörelseförmåga Cykelparkering Last- och lossningsplats Motorfordonstrafik Grundmått körbana Kollektivtrafikkörbana Figur 13, Exempel på stadsgata 3.2 Kvartersgata Kvartersgatorna skapar det finmaskiga gatunätet i områden med stadskaraktär inom Täby. Kvartersgatan leder ut mot stadsgatorna och de kan ha många utfarter från fastigheter. Motorfordon och cyklister färdas med låg hastighet och kvartersgatorna ska kunna hantera stora flöden av fotgängare. Hastighetsbegränsningen på kvartersgator bör uppgå till 30 km/h. Cyklister förutsätts i de flesta fall kunna färdas i blandtrafik. Kollektivtrafik färdas inte på kvartersgatorna och alla lastbilstyper kan inte trafikera gatorna varför dessa transporter måste planeras från plats till plats. Det berör framkomligheten både på sträcka och i kurvor samt gäller korsningsutformning. Om kvartersgatan är en viktig del av cykelvägnätet eller utgör en skolväg kan gatan förses med separerad cykelbana. 3.2.1 Moduler på kvartersgata Modultyp Gångtrafik Cykeltrafik Möjliga moduler Gångbana, eventuellt utökad med plats för uteservering Regional cykelbana, dubbelriktad Regional cykelbana, enkelriktad 14
Huvudcykelbana, dubbelriktad Möbleringszon Skyddszon och skiljeremsa Parkering, lastning och lossning Motorfordonstrafik Möbleringszon, träd i skelettjord Möbleringszon, träd i öppen plantering Skyddszon Skiljeremsa Kantstensparkering, personbil Kantstensparkering för personer med nedsatt rörelseförmåga Last- och lossningsplats Cykelparkering Mycket smal körbana Smal körbana Grundmått körbana Enkelriktad gata 3.3 Gågata/gångfartsområde Gågator och gångfartsområden kan planeras in på kortare sträckor (ca 200-300 m) där det finns ett högt flöde av fotgängare samt många målpunkter på båda sidor av gatan, samtidigt som ett begränsat antal fordon behöver trafikera platsen. Följande egenskaper och förutsättningar bör finnas för att gågata eller gångfartsområde ska väljas som regleringsform: Det finns förutsättningar för korsande rörelsemönster hos gående Platsen har förutsättningar att vara ett frekventerat gångstråk under stora delar av dygnet Antalet gående förväntas tydligt överstiga antalet fordon Antal fordon/dygn förväntas understiga 1000 f/d Gatan används inte för något av följande: -- Spårbunden trafik -- Stombuss eller buss i linjetrafik -- Primär utryckningsväg -- Pendlingsstråk för cykel (huvudstråk för cykel är olämpligt) -- Genomfart för tung trafik Området sträcker sig max 200-300 m Angöringsbehovet är litet Leveransbehovet är litet (eller möjlighet till tidsseparering finns) Inom ett gångfartsområde får fordon inte framföras i högre hastighet än gångfart. Fordon får inte heller parkeras på någon annan plats än på särskilt anordnade parkeringsplatser. Fordonsförare har väjningsplikt mot gående. 15
På en gågata gäller utöver det ovanstående att motorfordonsdrivna fordon endast får köras om det behövs för varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande vid gågatan, transporter av gods eller boende till eller från adress vid gågatan, transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande vid gågatan eller transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer till eller från adress vid gågatan. Ett fordon med parkeringstillstånd för rörelsehindrade får parkeras på gågata (i högst tre timmar). Utformningen av gågator och gångfartsgator ska göra det tydligt för motorfordonsförare vilka regler som gäller på platsen, vilket innebär att framkomligheten för motorfordon ska vara begränsad och att gatan bör vara försedd med gatumöbler och planteringar. Brandbil måste dock oftast kunna ta sig fram på gatan, men körvägen behöver inte vara rak. Det är också viktigt att äldre, personer med funktionsnedsättning och barn kan använda gångfarts- och gågator, vilket innebär att det kan behövas en yta separerad från fordonstrafiken som kan användas av gångtrafikanter som inte är förmögna att samspela med fordonsförare. För dessa grupper är det bra om körytan är avgränsad med gatumöbler och planteringar så att det finns fria gångytor längs båda fasaderna. 3.3.1 Moduler på gågata/gångfartsområde Nedan angivna modultyper beskriver vilket utrymme som krävs för att inrymma vissa funktioner på gatan, men regleringen av gågator respektive gångfartsområden är sådan att fotgängare förväntas nyttja hela gatans bredd. Modultyp Gångtrafik Möbleringszon Parkering, lastning och lossning Motorfordonstrafik Möjliga moduler Gångbana Möbleringszon, träd i skelettjord Möbleringszon, träd i öppen plantering Cykelparkering Mycket smal körbana (endast i kombination med t ex gångbana) Smal körbana Figur 14, Gågata 16
4 Gatutyper i övriga Täby I detta kapitel beskrivs de gatutyper som är vanligast förekommande i övriga Täby, dvs utanför Täbys regionala stadsdelskärna och stadsdelscentra. Under varje gatutyp listas vilka moduler som alltid, respektive ibland, ska finnas i gaturummet. Modultyper som alltid ska finnas är skrivna med normal text, medan modultyper som ibland ska finnas är skrivna med kursiv text. Figur 15, Gångfartsgata Eftersom resbehovet och prioriteringen av olika funktioner varierar mellan olika gator kan flera moduler finnas för ett transportsätt, till exempel Cykelbana, enkelriktad och Cykelbana, dubbelriktad. Ett övergripande krav som gäller för alla gatutyper är att det ska vara lätt att ta sig fram och orientera sig för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att markbeläggningen ska vara framkomlig (fast, jämn och halkfri) för personer som t ex använder rullstol, att det ska vara lätt att förstå vilka ytor som ska användas av vilket trafikslag samt att gaturummet ska ha naturliga eller konstgjorda ledytor som tillsammans ger möjlighet för personer med synnedsättning att orientera sig i gaturummet. 4.1 Huvudgata Huvudgatorna utgör det grovmaskiga gatunätet i befintliga Täby och är ofta huvudleder. De sammanbinder kommunens olika delar med varandra och trafikeras ofta av kollektivtrafik och yrkestrafik. Huvudgatan ska kunna hantera stora motorfordonsflöden. Kollektivtrafikkörfält och hållplatser kan förekomma, men finns inte på samtliga huvudgator. Dock ska körbanan alltid dimensioneras som kollektivtrafikkörbana för att ge god framkomlighet till exempelvis lastbil. Utmed huvudgator är det få utfarter från fastigheter. Brunnar placeras utanför det yttre körfältet, invid kantsten, för att göra kollektivtrafikresan bekväm. 17
Cykeltrafiken ska vara separerad från övrig trafik på huvudgator då framkomligheten för motorfordon prioriteras på körbanan. Hastighetsbegränsningen på huvudgator kan variera upp till och med 70 km/h beroende på omgivningen och gatans funktion. Parkering för bil och cykel är inte prioriterat på huvudgator. Urbana kvaliteter, till exempel verksamheter i bottenvåningarna, kan ibland förekomma. 4.1.1 Moduler på huvudgata Modultyp Gångtrafik Cykeltrafik Möbleringszon Busshållplats Skyddszon och skiljeremsa Motorfordonstrafik Möjliga moduler Gångbana Gångyta, minimimått Om mötesplatser/uteserveringar kan gångbanan utökas till erforderlig bredd Cykelstrada, dubbelriktad Regional cykelbana, dubbelriktad Regional cykelbana, enkelriktad Huvudcykelbana, dubbelriktad Möbleringszon, träd i skelettjord Möbleringszon, träd i öppen plantering Perrongyta busshållplats Skiljeremsa Skyddszon Kollektivtrafikkörbana Fler än ett körfält i samma riktning Figur 16, Exempel på huvudgata 18
4.2 Uppsamlingsgata Uppsamlingsgatan har en uppsamlande funktion från lokalgatorna till huvudgatorna i befintliga Täby. På uppsamlingsgatan ska framkomligheten för samtliga trafikanter vara god och den ska även kunna hantera större flöden av fotgängare, cyklister och personbilar. Det ska finnas möjlighet att stiga på kollektivtrafiken på uppsamlingsgatan, men de stora kollektivtrafikflödena ska främst hanteras på huvudgatan. Eftersom kollektivtrafik och hållplatser kan förekomma placeras brunnar utanför det yttre körfältet, i invid kantsten, för att göra kollektivtrafikresan bekväm. Hastighetsbegränsningen på uppsamlingsgator bör generellt vara 40 km/h men om omgivning och funktion tillåter kan hastighetsbegränsningen uppgå till 50 km/h. Kollektivtrafik färdas på huvudgator och uppsamlingsgator i befintliga Täby, dock finns inte kollektivtrafik på samtliga uppsamlingsgator. Cykeltrafik ska vara separerad från motorfordonstrafik på uppsamlingsgator. Uppsamlingsgator samlar upp trafik och fungerar som förbindelselänk mellan huvudgator och lokalgator. Generellt är det få utfarter från fastigheter till upp samlings gata. Urbana kvaliteter såsom levande bottenvåningar kan ibland finnas. 4.2.1 Moduler på uppsamlingsgata Figur 17, Exempel på uppsamlingsgata Modultyp Gångtrafik Möjliga moduler Gångbana Gångyta, minimimått Om mötesplatser/uteserveringar eller sittplatser kan gångbanan utökas till erforderlig bredd 19
Cykeltrafik Möbleringszon Busshållplats Skyddszon och skiljeremsa Parkering, lastning och lossning Motorfordonstrafik Regional cykelbana, dubbelriktad Regional cykelbana, enkelriktad Huvudcykelbana, dubbelriktad Möbleringszon, träd i skelettjord Möbleringszon, träd i öppen plantering Perrongyta busshållplats Skiljeremsa Skyddszon Kantstensparkering, personbil Kantstensparkering för personer med nedsatt rörelseförmåga Grundmått körbana Fler än ett körfält i samma riktning Kollektivtrafikkörbana 4.3 Lokalgata Lokalgator utgör det finmaskiga gatunätet i befintliga Täby. Genomfartstrafik bör undvikas på lokalgator och kollektivtrafik ska inte trafikera lokalgatan. Lokalgator är avsedda för fotgängare, cyklister och personbilar och planeras för låga hastigheter. Det ska vara lätt att orientera sig för personer med funktionsnedsättning. Hastighetsbegränsning på lokalgata bör vara 30 km/h. Cyklister färdas i blandtrafik på lokalgator, om inga särskilda behov föreligger, till exempel om gatan utgör en viktig skolväg eller är en del av huvudnät för cykel. Alla lastbilstyper kan inte trafikera lokalgatorna varför dessa transporter måste planeras för att kunna färdas inom befintliga Täby. Det berör framkomligheten både på sträcka och i kurvor samt gäller korsningsutformning. Vanligtvis är det många utfarter från fastigheter längs lokalgatorna. Figur 18, Exempel på lokalgata 20
4.3.1 Moduler på lokalgata Modultyp Gångtrafik Cykeltrafik Möjliga moduler Gångyta, minimimått Gångbana Regional cykelbana, dubbelriktad Regional cykelbana, enkelriktad Huvudcykelbana, dubbelriktad Skyddszon och skiljeremsa Parkering, lastning och lossning Skiljeremsa Skyddszon Kantstensparkering, personbil Kantstensparkering för personer med nedsatt rörelseförmåga Cykelparkering Last- och lossningsplats Möbleringszon Skyddszon och skiljeremsa Motorfordonstrafik Möbleringszon, träd i skelettjord Möbleringszon, träd i öppen plantering Skyddszon Mycket smal körbana Smal körbana Grundmått körbana 4.4 Industrigata Industrigatan har erforderligt utrymme för yrkestrafik och planeras där många och större lastbilar trafikerar. Framkomligheten för motorfordon prioriteras på dessa gator. Hastighetsbegränsningen på industrigator bör generellt vara 40 km/h men om till exempel cykling ska ske i blandtrafik bör hastighetsbegränsningen vara 30 km/h om cykelbana ej kan byggas. Utmed industrigator kan det vara många utfarter från fastigheter. Det vara möjligt att angöra entréer på industrigatan. Det ska vara möjligt att ta sig fram till fots och med cykel på industrigatorna. Eftersom kollektivtrafik och hållplatser kan förekomma placeras brunnar utanför det yttre körfältet, i invid kantsten, för att göra kollektivtrafikresan bekväm. 4.4.1 Moduler på industrigata Modultyp Gångtrafik Cykeltrafik Möjliga moduler Gångyta, minimimått Gångbana Regional cykelbana, dubbelriktad Regional cykelbana, enkelriktad Huvudcykelbana, dubbelriktad 21
Skyddszon och skiljeremsa Parkering, lastning och lossning Möbleringszon Busshållplats Motorfordonstrafik Skiljeremsa Skyddszon Kantstensparkering, personbil Kantstensparkering för personer med nedsatt rörelseförmåga Cykelparkering Last- och lossningsplats Möbleringszon, träd i skelettjord Möbleringszon, träd i öppen plantering Busshållplats Kollektivtrafikkörbana Fler än ett körfält i samma riktning 4.5 Friliggande gång- och cykelvägar Då gång- och cykelvägar är friliggande behöver de ha ett så kallat sidoområde, som inte får innehålla hinder, på båda sidor av gång- och cykelytan. Standardutformningen för gång- och cykelvägarna nedan är med minimimått för fotgängare. Om gång- och cykelvägen förväntas användas av många fotgängare bör detta mått ökas för att minska risken för konflikter mellan fotgängare och cyklister. 4.5.1 Snabbcykelstråk Detta är en snabbcykelväg som i sitt grundutförande endast innehåller yta för cyklister, men som kan kompletteras med gångyta vid behov. 4.5.1.1 Moduler på snabbcykelstråk Modultyp Cykeltrafik Möjliga moduler Snabbcykelstråk 0,5 m 1,8 m 4,5 m 0,5 m Figur 19, Snabbcykelstråk 22
Skyddszon och skiljeremsa Gångtrafik Sidoområde Gångyta, minimimått Gångbana 4.5.2 Friliggande regional cykelväg 4.5.2.1 Moduler på friliggande regional cykelväg Modultyp Cykeltrafik Gångtrafik Skyddszon och skiljeremsa Möjliga moduler Regional cykelväg, dubbelriktad Gångyta, minimimått Gångbana Sidoområde 4.5.3 Friliggande huvudcykelväg 4.5.3.1 Moduler på friliggande huvudcykelväg Modultyp Cykeltrafik Gångtrafik Skyddszon och skiljeremsa Möjliga moduler Huvudcykelväg, dubbelriktad Gångyta, minimimått Gångbana Sidoområde 5 Korsningspunkter Följande avsnitt beskriver utrymmesklasser, dimensionering och dimensionerande fordonstyper för korsningspunkter i urbana respektive befintliga Täby. Beskrivningen är generell. En diskussion kring korsningsutformningen behöver alltid genomföras inom respektive detaljplanearbete. 5.1 Utrymmesklasser Klass A: Bilar framförs i eget körfält utan att körareor inkräktar på motriktat körfält vid passage av cyklist. Gående och cyklister på GC-bana behöver ej anpassa sig till varandra. Ger god trygghet/säkerhet och körkomfort. Klass B: Bilar kan på sträcka behöva inkräkta på motriktade körfält vid omkörning av cyklist. Körarean för bilar får inkräkta med högst 1 m på motriktat körfält alt. medriktat körfält vid flera körfält i samma riktning. 23
Vid sväng i korsning kan sveparean inkräkta på medriktat körfält och på GCbanor, refuger och andra utrymmen där oskyddade trafikanter kan förekomma. Oskyddade trafikanter bör dock ha minst 1,5 m fritt utrymme. Ger mindre körkomfort men god trygghet/säkerhet om trafikanterna anpassar sina hastigheter. Klass C: Bilar inkräktar på sträcka på motriktade körfält vid omkörning av cyklist. Vid möte mellan bilar gäller låga hastigheter. Vid sväng i korsning inkräktar körarean på mot- och medriktade körfält och vägrenar. Vid möte mellan bilar gäller låga hastigheter. Svepareans intrång över GC-banor begränsas enligt utrymmesklass B. Ger låg körkomfort men god säkerhet vid låga hastigheter. 5.2 Typfordon Typfordon Personbil Minibuss Boggiebuss Oljebil och sopbil Tunga lastbilar och normalbuss Lastbil med släp L=24 m Specialfordon Gående Cykel Benämning P LBm Bb Los LBn Lps Lsp G C 5.3 Korsningsutformning Valet av korsningstyp är beroende av olika faktorer, till exempel flöden av olika trafikslag och hur stadsbyggnadskvaliteter ska vägas samman. Som vägledning vid val av korsningstyp bör den kommunala VGU-guiden användas. Exempel på korsningstyper är korsning med eller utan vänstersvängfält, signalreglerad korsning och cirkulationsplats. För att bestämma korsningens storlek bör följande frågor besvaras: Vilken dimensionerande trafiksituation bör korsningen utformas efter? Vilket typfordon är dimensionerande? Hur prioriterade är olika trafikantgrupper i korsningen? Hur stor hänsyn ska fordon behöva ta till varandra i svängande rörelser? 24
Vilka hastighetsbegränsningar råder? (Påverkar bland annat kraven på fri sikt) För fri sikt skiljer sig förutsättningarna i exempelvis stadsmiljö och i bostadsområden, se kapitel 6 om detaljutformning i den kommunala VGU-guiden för riktlinjer och krav. För utformning av vändplatser, se TH-dokumentet Ombyggnationer i befintliga miljöer. 6 Dagvatten i gaturummet Den traditionella metoden att hantera dagvatten i stadsmiljö har varit genom att bygga ledningssystem kopplade till brunnar i gaturummet där ledningarna mynnar ut i vattendrag eller dammar. På senare tid har man observerat en ökning av plötsliga kraftiga regn med mycket nederbörd under kort tid. Denna förändring i klimat har gjort att risken för att ledningssystem går fulla har medfört att man omvärderat strategier för omhändertagande av dagvatten. I Täby Kommuns dagvatten policy har man av denna förändring beslutat att allt dagvatten ska fördröjas i nybyggnads områden enligt LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) innan det rinner ner i ledningssystemet. Kapaciteten i magasin/ skelettjordar ska vara 10 liter per kvadratmeter hårdgjord yta. Dagvattnet från gatans körytor är förorenat med bl.a. närsalter, tungmetaller, oljespill, mikroplaster från däck. Genom att gatan höjdsätts så att avrinning sker mot växtbäddar för träd/regnbäddar kan gatuvattnet filtrera ner genom växtjorden och renas. Regnbädd har god reningseffekt och utförs där utrymme finns, i kombination med skelettjord där markytan omkring behöver vara hårdgjord. Om det kommer regnmängder som överstiger infiltrationskapaciteten i växtbädden, ska regnbäddarna hålla kvar vatten till en mängd motsvarande 10 liter/kvm, vilket ger ytterligare fördröjning. Överskottsvatten som växtbädden inte kan hålla kvar dräneras ut och leds till en dagvattenledning i gatan. Regnbäddens yta i ligger ofta flera decimeter under gatunivån och kantavgränsning i form av låga murar eller sarger kan behövas. Inloppet ska ligga ytligt och kan endera vara öppet eller i form av inloppsbrunn. Ett spridningskar motverkar erosion och att fingruspartiklar sätter igen regnbädden. Se figur 22. Vid skyfall och större regn passerar vattenflödena förbi brunnarna och vidare nerför gatorna Växtbäddar, dagvattenbrunnar och ledningssystemen blir överfyllda. De nedsänkta regnbäddarnas översvämningszoner kan fyllas upp till en viss nivå. Det är av stor betydelse att gatornas höjdsättning planeras så att vatten kan avledas på ett säkert sätt utan att skada byggnader, infrastruktur etc. Lövverket i trädens kronor tar upp, fördröjer och renar också regnvatten under växtsäsongen. Om träd kan placeras i möbleringszonen längs gatan ca var 10:e meter, ges goda förutsättningar för att rena och fördröja gatans dagvatten. Där grönyta finns utmed gator och vägar kan diken optimeras för dagvatteninfiltration. Ett makadamdike anläggs som ett planterat lågdrag på makadamfyllning. Diken kan utföras med bruksgräsmatta men bäst fördröjnings- och reningseffekt uppnås om de 25
Bräddningsbrunn Sänkt kantsten Växter / gräs Växtjord Dräneringsledning Figur 20, Svackdike Växter / gräs Växtjord Finmakadam 2 mm Grovmakadam Sänkt kantsten Dräneringsledning Figur 21, Makadamdike Bräddningsbrunn Sänkt kantsten Översvämningszon Stödmur Inlopp med galler Växtsubstrat Dräneringsledning Grovmakadam Figur 22, Regnbädd 26
planteras med växter som tål förhållanden från torrt till fuktigt. Diken kan utföras utan ytlig avledning om infiltrationsmöjligheterna är goda på platsen. Diket kan också sakta avtappas via bräddning till ledning. Se figur 21. För att få ekonomi-, drift- och underhållsverksamheten att vara rimlig ska konventionella lösningar och material i övrigt användas och vara standardiserad med enkla principer och beprövad teknik så långt som möjligt. Kraven på funktionella lösningar i gaturummet med jämna markbeläggningar och god avledning av ytvattnet, är ofta en del av de krav på säkerhet, tillgänglighet och komfort som ställs på vid gatans utformning. Under detaljplanearbete ska systemets funktioner gällande konstruktion, dimensionering, kapacitetsberäkning, gestaltning samt drift- och skötselaspekter tas fram och beskrivas. Se vidare Täby Kommuns Dagvattenpolicy. 7 Rör och ledningar i gaturummet Infrastruktur såsom VA, el, tele och fjärrvärme ska planeras i ett tidigt stadie och förläggas optimalt i gaturummet. VA och fjärrvärme läggs normalt i separata gravar under terrassen i körbanan. El och tele förläggs i gångbana eller cykelbana. För att minska senare grävningsarbeten som stör trafik och boende bör man överväga att från början lägga rör och kanaler som senare kan utnyttjas för kabeldragning. Avstånd mellan VA-ledningar, fjärrvärme till träd bör vara minst 3 m. Detta mått kan dock minskas om man exempelvis använder sig av rotskydd eller placerar träd i betonglådor. 7.1 Placeringsprinciper för ledningar i gaturummet VA under körbanan (vatten, spillvatten och dagvatten) Fjärrvärme i körbanan Sopsug (stamledning) i körbanan Fiber, el, tele i gångbanan mot fastighetsgräns 27
Täby kommun 183 80 Täby Tel 08-555 590 00 taby.se