Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) SARS Smittkoppor Tuberkulos
Forts. smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Anmälningspliktiga samt smittspårningspliktiga Kikhosta Legionella Papegojsjuka Mässling, påssjuka och röda hund
Hur smittar luftvägsinfektioner? Kontakt / droppsmitta hosta, nysningar, kräkningar ger en dusch av stora droppar som faller ned på föremål kikhosta Luftburen smitta Sekret från de övre luftvägarna vid hosta, nysning stora tunga droppar som inandas/nedsväljs mässling
Inkubationstider, exempel influensa, oftast 1-3 dygn mässling, oftast 10 dygn (7-18) kikhosta, oftast 1-2 veckor (3 v)
Pneumokocker Streptococcus pneumoniae - luftvägsbakterie. Orsakar - öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. Vaccin finns Kan utveckla resistens mot penicillin - NPH-odling visar då växt av Streptococcus pneumoniae med MIC > 1 mg/l = PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin)
PNSP I många länder har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin och andra antibiotika ökat vilket utgör ett medicinskt problem. Gränsvärdet för anmälan ändrades från PcG MIC 0,5 mg/l till PcG MIC > 1 mg/l. Den viktigaste åtgärden för att minska spridningen av PNSP är att undvika onödig antibiotikaanvändning.
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) kunskapsunderlag och rekommendationer för handläggning
Smittspårning/åtgärd Smittspårning vid fynd av pneumokocker med MIC > 1 mg/l ska alltid utföras av behandlande läkare, eller annan lokalt utsedd läkare för att utreda utbredningen av smittan. Samråd gärna med smittskyddsenheten innan smittspårningen inleds!
Smittspårning förskolebarn MIC < 1,0 mg/l MIC > 1,0 mg/l Avsluta Smittskyddsanmälan Förskolebarn Odla hela familjen Odla ev. alla barn på indexbarnets avdelning Positiva fynd Ingen positiv Överväg att odla avd. på nytt och utvidga ev. till andra avdelningar Avsluta
Smittspårning vuxna Vuxna* med daglig, nära kontakt med förskolebarn el grupp: nasopharynxodling av hela familjen. nasopharynxodling av förskolebarn som övernattat eller haft nära och upprepad inomhuskontakt med indexpersonen*. kontakt med förskolan för nasopharynxodling av barnen i förskolegruppen (enligt ovan). Vuxna utan kontakt med förskolebarn: smittspårning behöver ej utföras
Detta är kikhosta Orsakas av en bakterie som fäster i luftvägarna Mycket smittsam och sprids via droppsmitta Inkubationstid 1-2 veckor För vuxna oftast en lindrig sjukdom förkylning med hosta, ÖLI symtom ibland mer intensiv och långvarig hosta För spädbarn en allvarlig sjukdom inleds med förkylningssymtom och hosta successivt intensivare hosta kikningar och andningsuppehåll kräkningar ev. komplikationer med lunginflammation och hjärnpåverkan
Kikhosta Tänk på diagnosen vid långvarig hosta alla åldrar Allvarlig infektion för små barn fråga om det finns spädbarn i omgivningen vid smittspårning Ingår i allmänna barnvaccinationsprogrammet sedan 1996
Kikhosta förekommer trots vaccination Varken vaccination eller sjukdom ger ett fullständigt och livslångt skydd Vaccination: Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter första dosen vaccin, vid 2, 5 3 månaders ålder 80 90 % skydd uppnås efter tredje dosen vaccin Immuniteten beräknas avta efter ca fem år Naturlig infektion: Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta
Smittspårning - Vem smittar vem? Kontakt med spädbarn eller gravida? Gemensamma mötesplatser-förskola, arbete Flera sjuka i omgivningen? Utlandsresa? Vaccinerad mot kikhosta? Antal doser, när? Åtgärder? Smittskyddsblad, läkare och patient Folkhälsomyndighetens rekommendationer-förebygga kikhosta hos spädbarn
Tänk kikhosta hos personer som hostar, oavsett deras ålder, om de är vaccinerade och oberoende vilken årstid det är!
Tuberkulos Tuberkulos är en luftburen smitta och sprids när någon som insjuknat får hosta på grund av att infektionen satt sig i luftvägarna. Krävs i regel långvarig och nära kontakt. Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom. Latent tuberkulos (ej sjuk eller smittsam) är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Latent tb Påvisas genom immuntester. Kroppens immunförsvar kontrollerar eventuella levande, men inte odlingsbara tuberkulosbakterier. Ungefär 90 % av i övrigt friska personer med latent tuberkulos utvecklar aldrig aktiv tuberkulos under sin livstid. Risken att utveckla aktiv tuberkulos efter smitta är större hos små barn och tonåringar än hos vuxna. Information viktig om risken att insjukna. Behandling bedöms minska risken med 60-90% vid fullföljd beh för att utveckla aktiv tb.
Tuberkulos Misstänkt aktiv tuberkulos - ska patienten omgående remitteras till infektionskliniken. Infektionskliniken ansvarar för: behandling ger information om förhållningsregler vidtar särskilda åtgärder för att förhindra smittspridning utför smittspårning ansvarar för uppföljning och kontroll efter behandling
Varje smitta börjar med en kontakt
Smittspridning och risk för infektion och sjukdom varierar i förhållande till Hur smittsam den sjuke är Grad av kontakt med omgivningen Känslighet hos individen Omgivande faktorer
Högsmittsam tb Forts. smittspårning tb Hushållskontakter smittspåras Små barn (under 5 år), gravida och personer med nedsatt immunförsvar är högprioriterade i smittspårningen Vid tecken på smittspridning vidgas cirkeln till fler. Lägre/ingen grad av smittsam tbc ska smittspårning utföras, då främst för att efterforska eventuell smittkälla i omgivningen särskilt viktigt vid tuberkulos hos små barn. Vid större eller mer komplicerade smittspårningar, kontaktas smittskyddsenheten.
Riskgrupper Barn i förskoleåldern Personer med ett påverkat / förändrat immunförsvar Missbrukare Flyktingar / immigranter Äldre personer Personer som tidigare haft tuberkulos
Vad är viktigt att veta vid smittspårning? Om indexfallet: Graden av smittsamhet? Hur länge har symtom funnits? Tillhör den sjuke någon riskgrupp? Vilka har den sjuke varit i nära kontakt / kontakt med? Tidigare tuberkulosinfektion? Tidigare BCG vaccination? Om kontakterna: Känsligheten hos individen? Graden av kontakt? Tillhör någon en riskgrupp? Finns det barn bland kontakterna? Tidigare tbc infektion? Vaccinationsstatus?
Som ringar på vattnet Samhällskontakter Mindre nära kontakter Nära kontakter Index
Smittskyddsanmälan tbc I anmälan ska finnas uppgift om; smittsamhetsbedömning datum för aktuell behandlingsstart sannolikt smittland födelseland datum för ankomst till Sverige för personer som inte är födda i Sverige vilka förhållningsregler som patienten fått uppgifter om smittspårning
Reviderad oktober 2017