INVESTERINGS SIGNALEN Mars 212
Innehåll Sammanfattning... 3 Om Investeringssignalen... 4 Inledning... 5 Utvecklingen för arkitekt- och teknikkonsultföretagen. 1 Utvecklingen för industrikonsulterna... 17 Sysselsättningsläget... 22 Kommande rapporter... 24 Kontakt... 25 2
SAMMANFATTNING Om branschen Arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultbranschen utreder, projekterar och deltar i utvecklingen av fasta investeringar och produkter för ca 31 miljarder kronor i år. Sektorn påverkar därmed utvecklingen av drygt 1 % av BNP, som under 211 blev ca 3 5 miljarder kronor. Branschens företag är i väsentlig omfattning verksamma i inledningen av investeringscykeln. Branschens utveckling och förväntningar om framtida marknadsläge ger därför en tidig och tillförlitlig signal om hur en betydande del av BNP:n kommer att utvecklas ett drygt år senare. Signaler om fortsatt avmattning samt några ljusglimtar Svenska Teknik&Designföretagens medlemmar signalerar i den senaste undersökningen om en fortsatt avmattningen under första halvan av 212. Almegas Konjunkturindikator talar recession i den svenska ekonomin. Samtidigt sänder STD-företagen signaler om en viss optimism kring orderutvecklingen framöver. Till exempel en avsvalnad byggsektor väntas få lite fart igen under 213 och då särskilt på bostadsområdet. Infrastrukturen kommer vara ett fortsatt starkt område med relativt hög investeringstakt. Skuldkrisen i Europa ser för tillfället inte ut att sprida sig eller förvärras vilket kommer lugna finansmarknaden. Det i sin tur kan öppna för en ökad efterfrågan på export för de svenska industriföretagen. Det finns alltså en hel del positiva signaler. Även om vi under 212 får räkna med en fortsatt avmattning men däremot nästa år kan det vända upp igen. Men skuldkrisen i Europa behöver stabilisera sig och därmed ge en större trygghet i den svenska ekonomin. Mars 212 Lena Wästfelt Vd, Svenska Teknik&Designföretagen 3
OM INVESTERINGSSIGNALEN Investeringssignalen är Svenska Teknik&Designföretagens återkommande marknadsundersökning bland arkitektföretag, konsultföretag med bygg- och anläggningsverksamhet samt industrikonsulter. Den redovisar aktuell information om beläggning samt förväntningar på framtida orderläge och personalbehov. Företagen arbetar tidigt i investeringscykeln. I genomsnitt sker deras utrednings- och projekteringsinsats 12 18 månader före byggstart eller en industriell investering. Konsultföretagens unika position i investeringsprocessen innebär att marknadsundersökningen ger en tidig och tillförlitlig signal om förändringar i investeringsvolymen för t ex bostäder, infrastruktur samt industrins maskiner och processer. Investeringssignalen mäter regelbundet branschens marknadssituation och publiceras tre gånger per år. Undersökningen baseras på ett representativt urval av branschföretag merparten är STD-företagens medlemsföretag. Publikationen syftar till att öka kunskapen om branschen och att informera om dess marknadssituation och därmed ge såväl branschföretag som övriga intressenter bättre beredskap inför marknadsförändringar. Verksamhet Branschen delas in i arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretag. De två förstnämnda kategorierna utreder, projekterar och projektleder byggrelaterade investeringar i vid bemärkelse. Industrikonsultföretagen eller något mer tydligt industriteknikkonsultföretagen utreder och projekterar industrins tillverkningsprocesser och utvecklar industrins produkter. Arkitekt- och teknikkonsultföretagen som projekterar alla slags byggnader och anläggningar, är de som projekterar fabriksbyggnaden medan industrikonsulten däremot tar sig an tillverkningsprocessen och/eller utvecklar de produkter som ska tillverkas. Om diagrammen Orderstocksindex räknas fram genom en vägning mellan inneliggande orderstock per anställd och beläggningsgraden om 2, 3, 6 och 12 månader. Konfidenskurvorna visar skillnaden mellan procentandelen av företagen som angivit en positiv förväntan på orderstockens utveckling och de som angivit en negativ förväntan. Om, exempelvis, 6 % förväntar sig en förbättrad utveckling och 2 % förväntar sig en försämrad utveckling (och övriga 2 % förväntar sig en oförändrad bild) blir nettotalet + 4. Diagrammen över prisbildens utveckling och förväntan på personalstyrkans utveckling redovisar också nettotal och beräknas på samma sätt som konfidenstalen. Om denna undersökning Mätdatumet för denna undersökning är den 1 januari 212. 17 företag, med sammanlagt drygt 21 6 anställda i Sverige, har deltagit i marknadsundersökningen. Svaren har samlats in under januari och februari. 4
INLEDNING Sverige i recession drar med sig arkitekter och teknikkonsulter Enligt Almegas Tjänsteindikator 1 minskar produktionsnivån inom tjänstesektorn för andra kvartalet i rad. Då tjänstesektorn representerar hälften av Sveriges totala produktion talar det även för att Sverige är i recession. Skuldkrisen i Europa har medfört en minskad exportorderingång för svensk tillverkningsindustri. Samtidigt har byggindustrin mattats av under slutet av 211 och bygginvesteringarna väntas minska under 212, framförallt inom bostadssektorn. STD-företagens medlemmar sänder också signaler om en avmattning i den senaste marknadsundersökningen. Enligt undersökningen inleddes avmattningen redan under hösten 211 för att fortsätta i samma riktning under inledningen av 212. I januari uppmättes ett sämre orderläge än vid den senaste mätningen, då en avvikande trend redan kunde iakttas. Denna utveckling blir tydlig när man följer orderstocksindex för arkitekterna, teknikkonsulterna och industrikonsulterna nedan (se diagram 1). Samtidigt som ordet recession nu nämns börjar oron kring skuldproblemen i Europa lättas upp. Greklands kris verkar inte sprida sig vidare till Spanien, Italien och Portugal och eurosamarbetet ser möjligtvis stabilare ut. En europeisk ljusning betyder mycket för ett exportberoende land som Sverige och minskad oro kring skuld- och finanskriser öppnar återigen för att exportorderingången kan komma öka, vilket i sin tur ger fler uppdrag åt industrikonsulterna. Vissa signaler tyder på att man tror att orderingången kan komma att vända uppåt igen framåt slutet av 212 eller början av 213. Inbromsningen inom byggsektorn i Sverige väntas heller inte bli långvarig. Redan nästa år kan investeringarna på bostäder börja öka igen, och offentliga investeringar håller upp sektorn under tiden. Även infrastrukturinvesteringarna verkar hålla i sig ett tag till. En avmattning efter de stora stimulanspaketen under lågkonjunkturen 28-29 väntades, men när konjunkturen vände nedåt igen efter sommaren 211 annonserades nya stimulanspaket. Vissa frågetecken restes kring hur snabbt dessa skulle kunna sättas igång. Det ser ut som att åtminstone en del har kunnat initieras. Teknikkonsulterna inom anläggningssektorn rapporterar om fortsatt gott orderläge. Så, signalerna är både negativa och positiva. En annan indikation på att det inte ser så mörkt ut på sikt är företagens signaler kring rekryteringsbehovet. Efter att de under slutet av 211 sände signaler om avtagande rekryteringsbehov har det svängt upp igen. 52 av 17 medverkande företag i undersökningen uppgav att de trodde att personalstyrkan skulle växa fram till sommaren. Endast 5 företag trodde att den skulle minska. Detta indikerar att de tror att nedgången blir kort. Samtidigt är kompetensbristen inom sektorn stor, vilket medför att de flesta företagen väljer att behålla personalen under en vikande konjunktur, förutsatt att den inte blir långvarig. Detta gäller merparten av kunskapsintensiva företag och branscher, då kompetensbristen är ett bekymmer som berör de flesta kunskapsintensiva sektorer. 1 Almegas Tjänsteindikator, 8 mars 212 5
Investeringar inom sektorn Tabellen nedan visar investeringarna inom sektorn under 21 samt prognoser för investeringsutvecklingen under 211 och 212. Bygginvesteringarna ökade med 4 % under 21, och det var framförallt investeringarna på bostäder som ökade, med 15 % till 15 miljarder kronor. Även infrastrukturinvesteringarna ökade, med 1 % till 74 miljarder kronor. Bygginvesteringarna förväntas ha ökat med omkring 9 % under 211 till stor del tack vare de fortsatt ökande investeringarna på bostäder. De väntas ha ökat med 16 %. Även investeringarna i andra lokaler väntas ha ökat, med omkring 1 %. Under 212 väntas bygginvesteringarna bromsas upp och minska med någon procent. Bostadsinvesteringarna minskar under året men väntas öka igen under 213. Industrins investeringar var dock oförändrade, på 42 miljarder kronor. De väntas ha öka under 211, med ca 7 %. Det är troligt att prognosen för 212 får justeras ned beroende på hur konjunkturen utvecklar sig under året. Uppdaterad tabell över investeringarna, med utfall för 211 och prognos även för 213, presenteras i Investeringssignalen i juni. Investeringar Investeringar i Sverige 21 211 (p) 212 (p) % (* miljarder kronor) * % % Bostäder 15 15 16-7 Lokaler 79-5 1 4 Industribyggnader 5 2-1 Infrastruktur o övr anläggningar 74 1-2 Bygginvesteringar totalt: 263 4 9-2 Industrins investeringar i maskiner och utrustning 42 7 9 enl SCB och STD-företagen Tabell 1: Bygg- och industriinvesteringar 21 samt prognos till 211 och 212 (fasta priser). Källa SCB och BI. Orderstocksindex och konfidensserie I diagrammet nedan visas utvecklingen av orderstocksindex för arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretagen. Orderstocksindex är framräknat genom en vägning mellan inneliggande orderstock per anställd och beläggningsgraden om 2, 3, 6 och 12 månader. Arkitekt- och teknikkonsultföretagens gemensamma orderstocksindex backade från 1 till 96 efter att de redovisat försämrat orderläge i januari jämfört med i september. 6
13 Utveckling orderstocksindex 12 11 1 9 7 Industrikonsulter Arkitekter Teknikkonsulter Diagram 1: Orderstocksutveckling för arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretag. I diagrammet nedan, som jämför senaste perioden med samma period året innan, ser man att utvecklingen alltjämt är positiv för industrikonsulterna. Arkitekterna och teknikkonsulterna däremot hade ett sämre orderstocksindex i januari 212 än i januari 211. Procentuell utveckling av orderstocksindex jämfört med samma period året innan 15 1 5-5 -1 jan 6 maj sept jan 6 6 7 maj sept jan 7 7 8 maj sept jan 8 8 9 maj sept jan 9 9 1 maj sept jan 1 1 11 maj sept jan 11 11 12-15 -2 Arkitekt- och teknikkonsultföretag Industrikonsultföretag Diagram 2: Orderstocksutveckling för arkitekt och teknikkonsultföretag respektive industrikonsultföretag. Avser förändring av orderstocksindex i procent jämfört med samma period förra året. Konfidenskurvorna i diagrammet nedan illustrerar företagens förväntningar på orderlägets utveckling om sex månader. Punkterna på kurvan motsvarar nettotalet mellan andelen företag som tror på ett förbättrat orderläge minus de som tror på försämrat orderläge. Alla punkter över noll motsvarar alltså att fler är positiva än negativa. Sedan slutet av 21 har kurvorna befunnit sig i en dalande trend men nu verkar den utvecklingen ha avbrutits, för industrikonsulterna och teknikkonsulterna. Arkitektföretagens kurva har letat sig ned till nollstrecket. De flesta tror på oförändrat läge, och en avmattning. Teknik- och industrikonsulterna verkar dock tro att avmattningen blir relativt kort och att en återhämtning kanske kan återupptas framåt slutet av året. 7
Konfidensserie - orderläget om 6 månader 1 6 4 2-2 -4-6 Arkitektföretagen Teknikkonsultföretagen Industriteknikkonsulter Diagram 3: Konfidensserie, förväntningar på orderläget om 6 månader. Prisbildens utveckling Återhämtningen av arvodesnivåerna avstannade under 211. En återhämtning av prisnivåerna inleddes under 21. Den utvecklingen fortsatte även inledningsvis under 211 och företagen kunde höja sina arvoden. Sedan bromsades den utvecklingen upp framåt mitten av året. Bland arkitekterna redovisades ett nettotal på 16 (33-2) för helåret, men (19-19) för sista tertialet, där nettotalet motsvarar andelen som uppger en ökning minus andelen som uppger en minskning. Övriga uppger oförändrat läge. Motsvarande nettotal för teknikkonsulterna var 11 (3-19) för helåret och 5 (15-1) för sista tertialet. Sammantaget för arkitekterna och teknikkonsulterna var nettotalen 13 (33-2) för helåret och 2 (16-14) för sista tertialet, då 7 % av företagen uppgav oförändrade prisnivåer. Generellt sett råder en allmänt stor prispress för uppdrag mot offentliga beställare, medan det mot privata beställare finns större möjligheter till andra affärsmodeller som möjliggör andra prisstrukturer. Industrikonsulterna hade en inledningsvis mycket god återhämtning och nettotalet för helåret 211 var 68 (72-4), medan det för tredje tertialet var 32 (36-4), vilket är relativt höga nettotal. Ser man till redovisade prisnivåer så redovisades en ökning av snittpriserna fram till sommaren, för att sedan backa svagt under hösten och avstanna fram till januari i år. 8
1 6 4 2-2 -4-6 - Prisbildens utveckling - nettotal Industrikonsulter Arkitekter & Teknikkonsulter Diagram 4: Prisbildens utveckling sedan senaste mätningen. Anger nettotal. 9
UTVECKLINGEN FÖR ARKITEKT- OCH TEKNIKKONSULTFÖRETAGEN I tabellen nedan ser vi arkitekternas och teknikkonsulternas gemensamma förväntningar på orderstockens utveckling under de kommande sex månaderna för de olika delsektorerna. Siffrorna visar andelen i procent som förväntar sig en ökad, oförändrad eller minskad orderstock. Till höger visas respektive delsektors andel av den totala volymen uppdrag för 21 och 211. Arkitekter & teknikkonsulter: jan 212 Delsektorer: Förväntningar (%) Andel volym (%) Ökad Oförändr. Minskad 211 21 Bostäder 12 66 22 8 7 Övriga hus 32 56 12 27 26 Industribyggnader 2 61 19 9 9 Infrastruktur 44 49 7 28 29 Övriga anläggningar 33 62 5 14 16 Miljö/utredningar 46 54 6 11 Stadsplanering 32 63 5 8 2 Totalt vägt 34 (4) 56 (52) 1 (9) 1% Tabell 2: Förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. Avmattningen på byggsektorn genomlyser tabellen över de olika delsektorerna. Andelen företag som tror på oförändrat läge har ökat, vilket också de som tror på försämrat läge gjort till viss del. Följaktligen har även andelen företag som väntar sig förbättrat orderläge minskat. Uppdragen för bostadsprojekt har svängt från positiva förväntningar i senaste mätningen, med ett nettotal på 25, till negativa i den aktuella mätningen. Nettotalet är -1 (12 % - 22 %). Två av tre företag tror dock på oförändrat läge. För uppdrag avseende övriga hus har nettotalet också minskat men är alltjämt positivt, 2 nu mot 28 i september. På infrastrukturområdet är företag fortsatt positiva. Hela 44 % tror att på förbättrat orderläge och endast 7 % tror det försämras, vilket ger ett nettotal på 37. Visserligen lägre än i senaste mätningen då det var 5 men det visar ändå att infrastrukturinvesteringarna fortsätter. För industribyggnader är förväntningarna i princip oförändrade. Mer om de respektive delsektorerna och uppdelat för arkitekter och teknikkonsulter längre ned. I diagrammet nedan illustreras hur orderstocksindex för arkitekter och teknikkonsulter fortsätter svagt uppåt medan konfidenskurvan planar ut och vänder svagt uppåt. Följer man utvecklingen historiskt mellan de två kurvorna ser man att konfidenskurvan oftast visar åt vilket håll orderstocksindex kommer att svänga. Förväntningarna är att orderläget eventuellt försämras en aning, åtminstone på vissa delsektorer, under 212. Sannolikt kommer orderstocksindexet avta ytterligare en aning under 212. Det blir intressant att se om konfidenskurvan fortsätter uppåt under året och om orderstockindex följer efter. 1
6 4 2-2 -4 Orderstock vs förväntningar på orderläget 12 11 1 9 7 6 Konfidens (vänster Y-axel) Orderstocksindex (höger Y-axel) Diagram 5: Orderstock vs konfidens (förväntningar på orderläget om 6 månader). Utvecklingen för uppdrag avseende industribyggnader avtar framöver, och nettotalet mellan de som tror på en ökning och de som tror på en minskning är nu nere kring noll. Nettotalet i maj 211 var 25. 2 % tror på ökande orderingång under de kommande sex månaderna och 19 % tror på minskande orderingång. Övriga tror på oförändrat läge. Totalprognos - uppdrag avseende industribyggnader 4 3 2 1-1 -2-3 -4 Diagram 6: Arkitekterna och teknikkonsulternas sammantagna förväntningar på uppdrag avseende industribyggnader om 6 månader. 11
Arkitektföretagen Arkitektföretagens orderläge försämrades under sista tertialet 211 och orderstocksindex minskade från 96 till 91. Företagen deklarerade en lägre orderstock per anställd i januari jämfört med i september och lägre beläggning över året. Framförallt försämrades beläggningen på sex till tolv månaders sikt. Förväntningarna på orderlägets utveckling har också minskat jämfört med mätningen i september, och nettotalet var (22-22) där 56 % förväntade sig oförändrat orderläge fram till sommaren. Vart tredje arkitektföretag har fått uppdrag uppskjutna eller inställda till följd av den ökade oron på marknaden och den avtagande byggkonjunkturen. Orderläget på bostadssidan var oförändrat i januari jämfört med i september, men en avmattning väntas under året då nyinvesteringarna på bostadsbyggandet minskar. Antalet påbörjade lägenheter under 211 beräknas till omkring 23 7, vilket är en minskning från 26 2 under 21. Prognosen är att antalet påbörjade lägenheter under 212 minskar till omkring 21 för att sedan öka svagt igen under 213 2. Tre av fyra arkitekter förväntar sig ett oförändrat orderläge för bostadsuppdrag. Orderläget för övriga lokaler var något bättre i januari jämfört med i september, med en svag ökning för uppdrag avseende upplevelseindustri samt offentliga lokaler och oförändrat läge för kontorslokaler. Under 212 väntas de privata investeringarna på övriga lokaler minska medan de offentliga investeringarna fortsätter att öka, inte minst inom sjukvården 3. Arkitektföretagens förväntningar över utvecklingen för övriga lokaler gav ett nettotal på 12 (35-23). Övriga lokaler representerade 48 % av arkitektföretagens omsättning under 211, och bostadsområdets andel var 21 %. Uppdragen avseende industribyggnader förväntas också mattas av under året, efter att investeringarna på området ökade under 211. Sammantaget väntas investeringarna på industribyggnader minska under 212 4. Nedan redovisas arkitektföretagens förväntningar på orderlägets utveckling, fördelat på delsektorer samt delsektorernas respektive andel av omsättningen under 21 och 211. Arkitekter: jan 212 Delsektorer: Förväntningar (%) Andel volym (%) Ökad Oförändr. Minskad 211 21 Bostäder 15 77 8 21 23 Övriga hus 35 42 23 48 46 Industribyggnader 21 58 21 6 7 Infrastruktur 44 45 11 5 5 Övriga anläggningar 18 73 9 6 9 Miljö/utredningar 33 67 3 3 Stadsplanering 43 48 9 11 7 Totalt vägt 3 (34) 54 (54) 16 (12) 1% Tabell 3: Arkitekternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. 2 BI: Byggkonjunkturen, nr 1, 212 3 BI: Byggkonjunkturen, nr 1, 212 4 SCB, Nationalräkenskaperna, 16 mars 12
Den sammantagna bilden i tabellen ovan skiljer sig något från frågan om orderlägets sammantagna utveckling, där lika många trodde på förbättrat respektive försämrat orderläge om sex månader. De höga nivåerna som oförändrat läge representerar visar dock på att en avmattning väntas och att andelen negativa företag ökar jämfört med tidigare mätningar. I diagrammet nedan illustreras konfidenskurvan för bostadsprojektering. Som nämnts tidigare väntas bostadsinvesteringarna avta en aning under 212, jämfört med 21 och 211 års nivåer. De förblir dock betydligt högre än under lågkonjunkturen 28 och 29. Nettotalet minskade till 8 i januari, från 27 i september och 65 i maj. Arkitektföretag - prognos avseende bostadsprojektering, nettotal 1 6 4 2-2 -4-6 - Diagram 7: Arkitekternas förväntningar avseende bostadsprojektering om 6 månader. Avmattningen på övriga hus stannar av samtidigt som uppdragsvolymen minskar mindre än väntat. Det skiljer sig mycket mellan privata och offentliga beställare, där uppdragen från privata minskar och från offentliga ökar. Arkitektföretag - prognos avseende "övriga hus", nettotal 6 4 2-2 -4-6 Diagram 8: Arkitekternas förväntningar avseende övriga hus (kontor, handel, upplevelse och offentliga lokaler) om 6 månader. Debiteringsgraden fortsatte att minska för arkitekterna; genomsnittet var 78,7 % sista tertialet, mot 79,9 % för andra tertialet och 82,4 % i det första. 31 % tror att den stiger fram till sommaren, medan 15 % tror den fortsätter att sjunka. 13
Prisbilden utvecklades svagt positivt i början av året och för året som helhet. 39 % uppgav att de kunnat höja sina arvoden medan 23 % uppgav att de tvingats sänka dem, vilket ger ett nettotal på 16. Prisutvecklingen avtog dock under hösten, då de flesta uppger att priserna var oförändrade, 19 % redovisade ökade prisnivåer och lika många minskade prisnivåer, vilket ger ett nettotal på. Lönsamheten visar samma utveckling som orderläget, den förbättrades för helåret men en avmattning märktes av mot slutet av 211. 73 % av företagen rapporterade att lönsamheten förbättrades under 211, mot 19 % som uppgav att den försämrats. Motsvarande siffror för sista tertialet var 61 % förbättring och 19 % försämring. Alltså var det fler företag som redovisade oförändrad lönsamhet. Av de medverkande arkitektföretagen hade 45 % utlandsuppdrag under 211. Av dessa tror hälften att utlandsuppdragen kommer att öka under 212 och övriga tror på oförändrad volym. Utlandsuppdragen motsvarade 3,3 % av omsättningen, räknat på samtliga medverkande arkitektföretag. 14
Teknikkonsultföretagen (bygg- och anläggningsorienterade konsultföretag) Teknikkonsulternas orderläge försämrades något mellan september och januari. Orderstocken per anställd minskade och beläggningsgraderna på inneliggande ordrar minskade både på kort (2 och 3 månader) och längre (6 och 12 månader) sikt, vilket ledde till att orderstocksindex backade från 15 till 11. Förväntningarna på orderutvecklingen är relativt dämpade, 36 % tror på förbättrat orderläge fram till sommaren mot 6 som tror på försämrat läge. Resterande 58 % tror att det blir oförändrat. Nettotalet är således 3. Visserligen en ökning jämfört med i september då det var 2, men väsentligt lägre än motsvarande period förra året då det låg på 82 vilket betyder att praktiskt taget alla ser positivt på utvecklingen. Orderläget för övriga hus var något bättre i januari än september, framförallt för uppdrag avseende kontorslokaler och offentliga lokaler. Men en svag förbättring iakttogs också inom handeln och upplevelseindustrin. För de två viktiga delsektorerna, övriga hus och infrastruktur, är framtidsutsikterna ändå relativt goda. För övriga hus väntar sig 31 % en förbättrad situation medan 5 % väntar sig en försämring, vilket ger nettotalet 26. För uppdrag avseende infrastruktur tror 44 % på förbättrat orderläge mot 6 % som tror på försämrat läge, vilket ger ett nettotal på 28. Motsvarande nettotal var september 4 respektive 29. Vart fjärde teknikkonsultföretag har fått uppdrag uppskjutna eller inställda till följd av skuld-oron i Europa och en inbromsande svensk ekonomi. Nedan redovisas teknikkonsultföretagens förväntningar på orderlägets utveckling, fördelat på delsektorer, samt delsektorernas respektive andel av omsättningen under 21 och 211. Teknikkonsulter: jan 212 Delsektorer: Förväntningar (%) Andel volym (%) Ökad Oförändr. Minskad 211 21 Bostäder 1 58 32 6 5 Övriga hus 31 64 5 23 24 Industribyggnader 2 62 18 1 9 Infrastruktur 44 5 6 32 31 Övriga anläggningar 38 59 3 15 17 Miljö/utredningar 5 5 7 12 Stadsplanering 18 82 7 2 Totalt vägt 34 (4) 59 (54) 7 (6) 1% Tabell 4: Teknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. Delsektorerna övriga hus och infrastruktur representerar tillsammans drygt hälften (55 %) av teknikkonsulternas omsättning; 23 % respektive 32 %. Därefter är energi- och kraftanläggningar den viktigaste delsektorn, och representerar 15 % av omsättningen. I diagrammet nedan illustreras förväntningarna på infrastruktursektorn över tiden. Inte sedan millenniumskiftet har de legat på negativa nettotalsnivåer. Infrastruktur är den enskilt viktigaste delsektorn för teknikkonsulterna och nettotalen har legat på höga nivåer under hela 2-talet. Framtidsutsikterna är alltjämt huvudsakligen positiva. En avtagande trend på 15
infrastrukturinvesteringarna var kanske väntad, men än så länge hålls investeringsnivåerna uppe och nya annonserade stimulanspaket bidrar möjligen till att fördröja en avtrappning i ett par år. Teknikkonsultföretagen - prognos avseende infrastruktur, nettotal 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Diagram 9: Teknikkonsulternas förväntningar avseende infrastruktur om 6 månader. Debiteringsgraden låg på drygt 76 % under 211, med en svag minskning i slutet av året. De flesta, 69 %, tror på oförändrad debiteringsgrad under våren medan 29 % tror på tilltagande debiteringsgrad. Lönsamheten fortsatte att förbättras under 211, enligt de medverkande företagens uppgifter, varav hälften tror att den fortsätter att förbättras under våren och medan endast 8 % tror att den försämras. Prisutvecklingen fortsatte att förbättras en aning under början av året för att sedan mattas av i slutet av året, då tre av fyra företag rapporterade oförändrade prisnivåer. Det är dock stora skillnader på offentliga och privata beställare, med en kraftig prispress på offentliga uppdrag. Av de medverkande teknikkonsultföretagen hade 6 % utlandsuppdrag under 211, av dessa tror 4 % att utlandsuppdragen kommer att öka under 212, övriga tror på oförändrad volym. Utlandsuppdragen 5, % av omsättningen, räknat på samtliga medverkande teknikkonsulter. 16
UTVECKLINGEN FÖR INDUSTRIKONSULTERNA Industrikonsulternas återhämtning avstannade i slutet av 211 och fortsatte så även under inledning av 212. Med mindre orderstock per anställd backade orderstocksindex från 116 till 112 i januari. Samtidigt var företagen mer positiva kring orderingångens utveckling i januari jämfört med i september. Nettotalet var +4, där 44 % trodde på ökning och 4 % på minskning, jämfört med +18 i september (3 % -12 %), vilket indikerar att industrikonsulterna tror på en kort avmattningsperiod. Positiva nettotal redovisades för samtliga delsektorer, men framförallt för produktions/processutveckling, produktutveckling och teknisk IT. Sett till kundsegment förväntades också en förbättring på samtliga områden, med en tilltagande trend för de viktiga segmenten; verkstadsindustri, fordonsindustri och energisektorn. I diagrammet nedan visas orderstocksindex utveckling tillsammans med konfidenskurvans utveckling. Där syns trendbrottet på konfidenskurvan, som svänger uppåt igen efter en tids fall. Samtidigt svängde orderstockskurvan nedåt igen. Om man ska tro industrikonsulternas förväntningar bör orderstocksindex svänga uppåt igen senare under året, och följa konfidenskurvan. 13 125 12 115 11 15 1 95 9 85 Orderstocksindex vs konfidens om orderläget om 6 mån. 1 6 4 2-2 -4 Orderstocksindex (vänster axel) Konfidens (höger axel) Diagram 1: Industrikonsulterna, orderstock vs konfidens (förväntningar på orderläget om 6 månader) I diagrammet nedan visas återigen orderstocksindex tillsammans med beläggningsgraderna om 2, 3 och 6 månader. En tydlig trend där är hur beläggningsgraderna för uppdrag på längre sikt minskar, orderstockarna blir kortare. 17
13 Orderstocksindex och beläggning - industrikonsultföretagen 11 9 7 5 3 1 T1- T2- T3- T1-1 T2-1 T3-1 T1-2 T2-2 T3-2 T1-3 T2-3 T3-3 T1-4 T2-4 T3-4 T1-5 T2-5 T3-5 T1-6 T2-6 T3-6 T1-7 T2-7 T3-7 T1-8 T2-8 T3-8 T1-9 T2-9 T3-9 T1-1 T2-1 T3-1 T1-11 T2-11 T3- T1-11 12 Orderstocksindex 2 mån. beläggning 3 mån. beläggning 6 mån. beläggning Diagram 11: Industriteknikkonsulterna, orderstock och beläggning (2, 3 & 6 månader) I tabellen illustreras företagens förväntningar på orderlägets utveckling för de olika delsektorerna. Den sammantagna bilden är rätt positiv, nettotalen är positiva för alla delsektorer. Framförallt för delsektorerna produktions-/processutveckling, produktutveckling och teknisk IT. För den största delsektorn produktutveckling, som representerade 37 % av omsättningen under 211, har nettotalet ökat från +15 i september till +4 i januari. Industriteknikkonsulter: jan 212 Delsektorer: Produktions- /processutveckling Förväntningar (%) Andel volym (%) Ökar Oförändr. Minskar 211 21 44 55 12 38 Produktutveckling 45 5 5 37 33 Teknisk IT 53 47 17 1 Information/ utbildning 3 6 1 11 13 Annat 38 54 8 23 6 Totalt vägt 43 (28) 52 (62) 5 (1) 1% Tabell 5: Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. I tabellen nedan redovisas förväntningarna fördelat på de olika kundsegmenten. Även här har optimismen tilltagit och nettotalen ökat, egentligen för samtliga segment. Livsmedelsindustrin och metallindustrin är undantagen där de flesta tror på bibehållet läge, nettotalen ligger också på. De tre största kundsegmenten under 211, sett till omsättningen, var verkstadsindustrin, fordons-/transportindustrin samt energi/kraftindustrin. De representerade 26 %, 28 % respektive 16 % av den totala omsättningen. Förväntningarna för verkstadsindustrins utveckling vände från negativa i september till positiva i januari, och nettotalet gick från -15 till 38. 18
Industriteknikkonsulter: jan 212 Kundsegment Förväntningar (%) Andel volym (%) Ökar Oförändr. Minskar 211 21 Gruvindustrin 72 25 3 4 Trä/massa/pappers ind 38 5 12 5 6 Läkemedels/kemiska ind 54 46 5 6 Livsmedelsindustrin 14 72 14 2 3 Metall/maskinindustrin - Metallindustri 17 66 17 1 2 - Maskinindustri 18 73 9 2 2 - Verkstadsindustri 44 5 6 26 14 Tillv el/optik/telekom prod 33 56 11 4 6 Tillv fordon/transp medel 46 43 14 28 24 Energi/kraft 62 33 5 16 25 Andra kundsegment 46 36 18 8 8 Totalt vägt 47 (35) 44 (49) 9 (16) 1% Tabell 6: Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på kundsegment. Nedan visas diagram över utvecklingen på konfidenskurvorna för de olika delsektorerna. 1 Uppdrag avseende produktions-/processutveckling 6 4 2-2 Diagram 12: Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende produktions- och processutveckling. Nettotal. 19
11 Uppdrag avseende produktutveckling 9 7 5 3 1-1 Diagram 13: Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende produktutveckling. Nettotal. 1 Uppdrag avseende teknisk IT 6 4 2-2 Diagram 14: Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende teknisk IT. Nettotal. 7 Uppdrag avseende teknisk information/utbildning 6 5 4 3 2 1-1 -2 Diagram 15: Industrikonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende teknisk information/utbildning. Nettotal. Industrikonsulternas debiteringsgrad backade under sista tertialet till 78,6 % från 82,3 % under perioden innan. Det var i och för sig den högsta uppmätta debiteringsgraden sedan mätningarna inleddes 29. Vartannat företag (52 %) tror också på oförändrad 2
debiteringsgrad fram till sommaren, och vart tredje (32 %) tror på förbättrat läge. Återstående 16 % tror på en fortsatt vikande debiteringsgrad. Den positiva utvecklingen på orderstocken och lönsamheten under 21 fortsatte under 211. Hela 84 % av de medverkande företagen uppgav att fakturerad volym var bättre under 211 än under 21, övriga uppgav att den var oförändrad. Lönsamheten följde i samma linje och tre av fyra rapporterade att den varit bättre under 211 än året innan. Endast 4 % sade att den försämrats. Två av tre företag tror också att den trenden håller i sig under första halvan av 212, medan lite drygt vart tionde företag tror på försämrad lönsamhet. Prisutvecklingen fortsatte att utvecklas positivt under 211, framförallt i början av året. Den positiva utvecklingen mattades av en aning mot slutet av året. Jämför man genomsnittspriserna var de som högst precis innan sommaren 211. De var något lägre i januari 212 än i januari 211. 21
SYSSELSÄTTNINGSLÄGET Trots att konjunkturen viker nedåt när orderingången försämrats under den senaste tiden har företagens signaler kring rekryteringsbehovet vänt uppåt en aning igen. Åtminstone bland de byggorienterade företagen. Industrikonsulternas nettotal över rekryteringsbehovet har visserligen backat sedan början av 211, men nettotalet (66) är fortfarande högt. Det är 7 % som rapporterar om rekryteringsbehov eller intentioner, medan endast 4 % tror personalstyrkan kommer att minska. Motsvarande siffra för industrikonsulterna var 76 i september och 94 i januari förra året. Arkitekterna uppvisar ett liknande läge som senast, nettotalet ökade från 35 till 38. Teknikkonsulterna signalerade om tilltagande rekryteringsbehov igen. Nettotalet mellan de som trodde på växande minus minskande personalstyrkor ökade från 46 i september till 74 i januari, vilket ligger närmre den normalnivå som iakttagits de senaste åren. Det var 76 % av de svarande som trodde personalstyrkan skulle växa fram till sommaren, medan endast 2 % trodde på motsatsen. Motsvarande siffror i september var 57 % respektive 11 %. I diagrammet nedan illustreras rekryteringsbehovets utveckling över tiden. Arkitekt- och teknikkonsultföretagen presenteras gemensamt. Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 månader - nettotal 1 6 4 2-2 Arkitekt- och teknikkonsultföretag Industriteknikkonsultföretag Diagram 16: Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 månader. Teknikkonsulter och arkitekter tillsammans vs industriteknikkonsulter. Diagrammet nedan visar kurvorna för arkitekter och teknikkonsulter separat, samt för industriteknikkonsulter. Här syns att teknikkonsulterna och arkitekterna redovisat olika bilder under lågkonjunkturen. Teknikkonsulterna har löpande haft en positiv förväntan på personalstyrkans utveckling, vilket signalerat ett bibehållet rekryteringsbehov. För arkitekterna har nettotalen under en stor del av 29 varit negativa, vilket indikerar att en del personalreduktioner har ägt rum. 22
Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 månader - nettotal 1 6 4 2-2 T2-7 T1-8 T3-8 T2-9 T1-1 T3-1 T2-11 T1-12 -4 Industri Arkitekt Teknikkonsult Diagram 17: Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 månader. Teknikkonsulter, arkitekter var för sig samt industriteknikkonsulter. Det ser alltså ut som att konsulterna behåller personalen, även om konjunkturen mattas av, vilket kan tolkas som ytterligare en indikation på att förväntningarna är nedgången blir kort. David Cramér/STD-företagen/212-3-23 23
KOMMANDE RAPPORTER Under 212 publiceras Investeringssignalen: Mätdatum 1 maj 212: marknadsundersökningen genomförs under maj och juni. Rapporten publiceras i juni. Mätdatum 1 september 212: marknadsundersökningen genomförs under september. Rapporten publiceras i oktober. Under 212 publiceras även: Branschkommunikén, augusti Branschöversikten/Sector Review, december 24
KONTAKT Information om STD-företagens verksamhet lämnas av: Lena Wästfelt, vd Tel/mobil: 8-762 69 7 E-post: lena.wastfelt@std.se lena.wastfelt@std.se Branschinformation samt frågor om Investeringssignalen och andra marknadsrapporter lämnas av: David Cramér, marknadsanalytiker Tel/mobil: 8-762 67 2 E-post: david.cramer@std.se david.cramer@std.se Branschöversikter, Branschkommunikéer, analyser och tidigare upplagor av Investeringssignalen återfinns på www.std.se. www.std.se 25