Bilaga 2 till rapport 1 (8)

Relevanta dokument
Bilaga till rapport 1 (11)

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

QUADAS-2. Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Phase 1: State the review question: Phase 2: Draw a flow diagram for the primary study

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 2. Granskningsmallar

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Bilaga till rapport. Följande granskningsmallar är hämtade från SBU:s metodbok (

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Bilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde

Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Ljusbehandling och systemisk behandling av psoriasis, rapport nr 278 (2018)

Bilaga till rapport 1 (7)

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Pernilla Östlund

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Risk of bias RCT Observationsstudier Hälsoekonmiska studier Cerqual - Bedömning av metodologisk begränsning av kvalitativa studier

KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN.

Bilaga 8 till SBU-rapport

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Evidensgradering enligt GRADE

Bilaga 2. Granskningsmallar

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Ljusterapi vid depression

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

Bilaga 2. Granskningsmallar

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

METAANALYSER. i medicinsk utvärdering

Differentiell psykologi

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Gallring av abstrakt - Tester

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Instrument för bedömning av suicidrisk

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Bilaga 3. Granskningsmallar

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Evidens-Baserad Medicin

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

kommentar och sammanfattning

Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Målsättning

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Gradering av evidensstyrka ABCD

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Bilaga till rapport. Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser i rättspsykiatrisk vård. Bilaga 3 Gallrings- och granskningsmallar

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

2. Metoder för litteratursökning och granskning

Peter Olszamowski ST-läkare Östra Vårdcentralen, Löwenströmska sjukhuset 2016

Implementering av ny EU-förordning om kliniska prövningar på humanläkemedel

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Strukturera och avgränsa

Transkript:

Bilaga 2 till rapport 1 (8) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014) Bilaga 2 Granskningsmallar och bedömning av studiekvalitet Granskningsmall för systematiska översikter enligt AMSTAR 1. Redovisas en förbestämd studiemetod? Forskningsfrågan och inklusionskriterierna ska vara fastställda innan översikten genomförs. Ja 2. Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare? Minst två oberoende granskare ska ha utfört dataextraktionen, och ett konsensusförfarande bör vara definierat för att lösa oenigheter. 3. Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning? Sökningen bör göras i minst två elektroniska databaser. Översikten ska ange de årtal och databaser som ingår (t ex Central, Embase och Medline). Ämnesord (keywords) och/eller MESH-termer ska anges och i tillämpliga fall sökstrategin. Alla sökningar bör kompletteras med genomgång av översiktsartiklar, läroböcker, aktuella innehållsförteckningar, ämnesspecifika databaser och register eller rådfrågning av experter, samt av referenslistorna i de framtagna studierna. 4. Användes publikationsformen som ett inklusionskriterium? Om inte alla rapporter som identifierades (vid den systematiska sökningen) inkluderats ska detta anges liksom skälen (publikationsform, språk osv). Författarna bör ange om alla rapporter oavsett publikationsform omfattas av sökningen, inklusive grå litteratur*. * SBU:s kommentar: Med begreppet grå litteratur menas information som producerats på alla nivåer inom statsapparaten, den akademiska sfären, företag eller industri i elektroniskt eller tryckt format som inte är kontrollerade av kommersiell publicering, alltså där publicering inte är det främsta syftet för producenten av texten. 5. Finns en förteckning över studierna i översikten (inkluderade och exkluderade)? En förteckning över medtagna respektive uteslutna studier bör finnas i rapporten. gt

2 (8) 6. Redovisas de ingående studiernas karakteristika och resultat i översikten? Kända faktorer hos deltagarna i de utvärderade studierna (patient characteristics), såsom ålder, etnicitet, kön, a socioekonomiska data, sjukdomstillstånd, varaktighet, svårighetsgrad och andra sjukdomar, bör anges i rapporten. Uppgifter om deltagarna, åtgärd/ behandling och utfall i studierna bör presenteras i sammanfattad form, t ex i en tabell. 7. Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och dokumenterats? Förbestämda metoder för kvalitetsvärderingen ska anges. För effektstudier bör exempelvis framgå om författarna valt att bara ta med randomiserade, dubbelblinda studier med kontrollgrupper som får placebo eller studier med dold fördelning. För andra typer av studier gäller andra ställningstaganden. 8. Har vederbörlig hänsyn tagits till studiernas vetenskapliga kvalitet vid formulering av slutsatserna? Utvärderingen av metodologisk stringens och vetenskaplig kvalitet ska framgå i översiktens analys och dess slutsatser, och tydligt anges vid utformning av rekommendationer. 9. Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat? Det bör säkerställas om det är lämpligt att lägga samman resultat från olika studier genom en bedömning av de ingående studiernas homogenitet (dvs Chi-2 test för beräkning av homogenitet, I 2 ). Om heterogenitet finns bör man använda en modell som tar hänsyn till slumpeffekter (random effects model) och/eller överväga om det ur klinisk synpunkt är lämpligt att slå ihop resultaten. 10. Har man bedömt sannolikheten för publikations bias *? En bedömning av publikations bias bör omfatta en kombination av grafiska hjälpmedel (t ex funnel plot eller andra tester) och/eller statistiska metoder (t ex Eggers regressionsanalys). 11. Finns eventuella intressekonflikter angivna? Eventuella sponsorer och bidragsgivare bör tillkännages både i den systematiska översikten och i de ingående studierna. ej Ja Nej *SBU:s kommentar: Publikations bias leder till snedvriden publikation, såsom att positiva resultat publiceras oftare än negativa resultat.

3 (8) Kvalitetsgranskning av diagnostiska studier (QUADAS) Sammanfattande bedömning av studiens kvalitet enligt QUADAS Låg Medelhög Hög Mallen består av 11 enskilda kriterier [2]. Hur olika typer av bias kan påverka resultat visas i Tabell 7.2 i SBU:s Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården En handbok och i förklaring/kommentarer. 1 Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet i praktiken? Bedöms utifrån inklusion- och exklusionskriterier samt metod för rekrytering Ja Nej Oklart Ej tilllämpligt 2. Är det troligt att referenstestet korrekt klassificerar det sökta tillståndet? 3. Var tidsintervallet mellan referenstest och indextest så kort att det studerade tillståndet inte kunnat förändras mellan de båda testen? Max 6 månader 4. Genomgick samtliga patienter eller ett slumpmässigt urval av patienter det avsedda referenstestet? 5. Användes ett och samma referenstest oberoende av vilket resultat som erhölls på indextestet?

4 (8) Ja Nej Oklart Ej tilllämpligt 6. Var referenstestet oberoende av indextestet (dvs indextestet ingick inte som en del av referenstestet)? 7. Tolkades resultaten från referenstestet utan kännedom om resultaten från indextestet? (Indextestresultat blindade) 8. Tolkades resultaten från indextestet utan kännedom om resultaten från referenstestet? (Referenstestresultat blindade) 9. Fanns samma kliniska data tillgängliga då testresultaten tolkades som skulle vara tillgängliga då testen används i praktiken? (PSA, T-stadium, ålder, eventuella metastaser) 10. Rapporterades och diskuterades icke tolkningsbara/intermediära testresultat? 11. Förklarades bortfall av patienter från studien? 12. Analyserades indextestet av minst två oberoende personer och referenstestet av minst en erfaren patolog? Rapporterades observatörsvariation? Förklaringar/kommentarer till mallen finns att ladda ner från www.sbu.se/metodbok

5 (8) Kriterier för bedömning av studiekvalitet Kriterier för hög, medelhög respektive låg studiekvalitet Hög studiekvalitet (liten risk för bias) Prospektiv studie Populationen väl beskriven Konsekutivt valda patienter Antal och erfarenhet hos bedömare av indextestet rapporterat Blindning både till indextest och referenstest Indextestet utfört före biopsi Medelhög studiekvalitet (måttlig risk för bias) Retrospektiv studie Populationen väl beskriven Konsekutivt valda patienter Antal och erfarenhet hos bedömare av indextestet rapporterat Blindning både till indextest och referenstest Indextestet utfört före biopsi eller efter en eller flera negativa biopsiomgångar Låg studiekvalitet (stor risk för bias) Krav för medelhög studiekvalitet inte uppfyllda

6 (8) Bilaga 2 forts. Mall för granskning av hälsoekonomiska studier Författare: År: Artikelnummer: Bedömning av överförbarhet av studiens ekonomiska resultat (Avsnitt 2): Hög Medelhög Låg Otillräcklig Bedömning av studiens kvalitet vad gäller ekonomiska aspekter (Avsnitt 3 och 4): Hög Medelhög Låg Otillräcklig Bedömning av studiens kvalitet vad gäller medicinska data: (projektets medicinska experter avgör) Hög Medelhög Låg Otillräcklig 1. Frågor om studiens relevans ( PICO ) i förhållande till projektets frågeställningar krav på Ja-svar för inklusion 1. Är studerad patientpopulation? 2. Är interventionen? Är jämförelseinterventionen? Är utfallsmåttet? 2. Frågor om överförbarhet av studiens ekonomiska resultat 3. Studeras både kostnader och effekter (eller anges lika effekt)? Är sjukvårdsorganisationen för svenska förhållanden? Är kostnaderna som används i studien a för nutida svensk sjukvård? Är studiens resultat överförbart till det sammanhang som frågeställningen gäller? 1 Har studien ett samhällsperspektiv? 3. Granskning av eventuella intressekonflikter

7 (8) 3. Granskning av eventuella intressekonflikter 4. Föreligger, baserat på författarnas angivna bindningar och jäv, låg risk att studiens resultat har påverkats av intressekonflikter? Föreligger, baserat på uppgifter om studiens finansiering, låg risk att studien har påverkats av en finansiär med ekonomiskt intresse i resultatet? Föreligger låg risk för annan form av intressekonflikt (t ex att författarna har utvecklat interventionen)? 4. Frågor för bedömning av studiens kvalitet vad avser den ekonomiska analysen 4.1 Val av analys 5. Är vald form av ekonomisk analys motiverad med avseende på frågeställningarna? 4.2 Modellstruktur 6. Är modellstrukturen lämplig för den specifika frågeställningen och det specifika sjukdomstillståndet? 7. Är modellen och eventuella antaganden som gjorts transparenta? 8. Är modellen testad för extern validitet? 2 9. Är vald tidshorisont tillräckligt lång för att ta hänsyn till alla a skillnader i kostnader och effekter? 10. Är vald tidshorisont rimlig i relation till empiriska data? 11. Markov: Är tidscyklernas längd motiverad med avseende på frågeställningen? 4.3 Effekter och kostnader 12. Är skillnaden i effekt som ligger till grund för modellanalysen statistiskt signifikant? Har studien tagit hänsyn till patientföljsamhet ( compliance )? 3

8 (8) 4. Frågor för bedömning av studiens kvalitet vad avser den ekonomiska analysen Har alla a effekter identifierats (inklusive biverkningar)? Är använda effektdata från bästa möjliga källa? 4 Har alla a kostnader identifierats, givet tillämpat perspektiv (inklusive biverkningar)? Är använda data på förbrukning av resurser (t ex läkarbesök, vårddagar) från bästa möjliga källa? Är uppgifterna om enhetskostnader från bästa möjliga källa? 4.4 Tolkning av resultat 13. Har inkrementell analys gjorts av både kostnader och effekter (eller går det att räkna fram)? Har lämpliga statistiska metoder använts? Är slutsatserna berättigade med avseende på presenterade resultat? 4.5 Känslighetsanalys 14. Har känslighetsanalys utförts avseende alla betydelsefulla variabler? 5 Har resultatets osäkerhet undersökts med hjälp av probabilistisk analys? Är utfallet robust för undersökta variabelvärden? 6 4. Frågor för bedömning av studiens kvalitet vad avser den ekonomiska analysen 4.6 Diskontering (vid studier längre än 1 år) 7 15. Har kostnaderna diskonterats på lämpligt sätt? Har effekterna diskonterats på lämpligt sätt? Förklaringar/kommentarer till mallen finns att ladda ner från www.sbu.se/metodbok