Kod nr..1(26) Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär (23p) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Fråga A1 (3p) Var är skadan belägen, det vill säga vilka strukturer kan tänkas vara drabbade i samband med Axels synnedsättning? Ange två principiella tänkbara orsaker.
Kod nr..2(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Fortsättning av fallet Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Fråga A2 (3p) Beskriv denna signals normala väg från synnerven till synbarken!
Kod nr..3(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Fortsättning av fallet Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps). Fråga A3 (2p) Vid VEP-undersökningen placerar man en av elektroderna 2 cm ovanför inion (nackknölen). Vilka områden (areor) i hjärnbarken kan man då tänka sig tänka att man registrerar ifrån i så fall?
Kod nr..4(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps) Fortsättning av fallet Man konstaterar att Daniel har en optikusneurit (inflammation i synnerven) som leder till en nedsatt nervledningshastighet. Normalt är neuronen är uppbyggda på ett sinnrikt sätt så att impulsutbredningen i axonen sker mycket snabbt. Fråga A4 (4p) Förklara de bakomliggande mekanismerna till den normalt snabba fortledningen av impulser i axonen. Ange också en tänkbar mekanism bakom den nedsatta nervledningshastigheten hos Axel.
Kod nr..5(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps) Man konstaterar att Daniel har en optikusneurit (inflammation i synnerven) som leder till en nedsatt nervledningshastighet. Normalt är neuronen är uppbyggda på ett sinnrikt sätt så att impulsutbredningen i axonen sker mycket snabbt. Fortsättning av fallet När man belyser Axels högeröga reagerar pupillen trögt (s.k. amblyopisk pupillreaktion), men när man belyser det vänstra ögat reagerar bägge pupillerna normalt. Fråga A5 (3p) Förklara varför Axels högra pupill drar ihop sig när man belyser det vänstra!
Kod nr..6(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps) Man konstaterar att Daniel har en optikusneurit (inflammation i synnerven) som leder till en nedsatt nervledningshastighet. Normalt är neuronen är uppbyggda på ett sinnrikt sätt så att impulsutbredningen i axonen sker mycket snabbt. När man belyser Axels högeröga reagerar pupillen trögt (s.k. amblyopisk pupillreaktion), men när man belyser det vänstra ögat reagerar bägge pupillerna normalt. Fortsättning av fallet Axel upplever att djupseendet och samsynen är förändrade. Om man svänger en pendel framför honom från höger till vänster uppfattar han pendelns rörelser som elliptiska dvs. som om pendeln även rörde sig mot och från honom. Fråga A6 (4p) Beskriv hur samsynen fungerade när Axel var frisk!
Kod nr..7(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps) Man konstaterar att Daniel har en optikusneurit (inflammation i synnerven) som leder till en nedsatt nervledningshastighet. Normalt är neuronen är uppbyggda på ett sinnrikt sätt så att impulsutbredningen i axonen sker mycket snabbt. När man belyser Axels högeröga reagerar pupillen trögt (s.k. amblyopisk pupillreaktion), men när man belyser det vänstra ögat reagerar bägge pupillerna normalt. Axel upplever att djupseendet och samsynen är förändrade. Om man svänger en pendel framför honom från höger till vänster uppfattar han pendelns rörelser som elliptiska dvs. som om pendeln även rörde sig mot och från honom. Fortsättning av fallet Man prövar färgsinnet genom att Axel får titta i böcker med siffror i olika färger. Axel har inte en siffra rätt på höger öga men alla rätt på vänster. Fråga A7 (4p) Förklara hur färgsinnet fungerar på Axels vänstra, normala öga. Axels optikusneurit läker ut, så att han blir återställd, förutom defekt färgsinne. Det har nu gått två år och han har inte fått några nya symtom.
Fall B: Hans, 21 år, med koncentrationssvårigheter Kod nr..8(26) (28p) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Fråga B1 (2p) Hans har en perceptionsstörning. Förklara detta begrepp och ange vilka symtom som talar för detta (motivera).
Kod nr..9(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Fråga B2 (3p) Förklara de nytillkomna symtomen och mekanismerna bakom.
Kod nr..10(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Fråga B3 (2p) Vad innebär en partiell agonist farmakologiskt?
Kod nr..11(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned, men han har svårt att klara sina ADLfunktioner på avdelningen och klagar över koncentrationsstörningar. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Fråga B4 (1p) Hans genomgår en funktionell (f) MRI. Var i hjärnan kan du förvänta dig att hitta förändringar?
Kod nr..12(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned, men han har svårt att klara sina ADL-funktioner på avdelningen och klagar över koncentrationsstörningar. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Fråga B5 (2p) Vilka orsaker kan du tänka dig finns bakom volym-minskningen
Kod nr..13(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned, men han har svårt att klara sina ADL-funktioner på avdelningen och klagar över koncentrationsstörningar. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Vid schizofreni minskar volymen av den grå substansen genom att dendritutskotten ser ut att bli färre, liksom de synaptiska kontakterna via dendritiska utskott. Fråga B6 (3p) Beskriv den grå substansen (i neocortex) på histologisk nivå (alltså det normala). Fråga B7 (2p) Vilka funktioner har de olika lagren i neocortex?
Kod nr..14(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned, men han har svårt att klara sina ADL-funktioner på avdelningen och klagar över koncentrationsstörningar. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Vid schizofreni minskar volymen av den grå substansen genom att dendritutskotten ser ut att bli färre, liksom de synaptiska kontakterna via dendritiska utskott. Hans har också andra problem med inlärning och minne. Han kommer exempelvis inte ihåg stora delar av vad han gjort den senaste månaden. Fråga B8 (2p) Vilken typ av minne (sett utifrån vilken typ av information som lagras) kan du av detta sluta dig till att Hans har problem med?
Kod nr..15(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Vid schizofreni minskar volymen av den grå substansen genom att dendritutskotten ser ut att bli färre, liksom de synaptiska kontakterna via dendritiska utskott. Hans har problem med det episodiska minnet som är en del av det explicita/deklarativa minnet. För inlagring av deklarativa minnen vet man att hippocampus spelar en avgörande roll. En ökad retbarhet av cellerna (så kallad långtidspotentiering; LTP), i hippocampus tros vara viktig för vissa komponenter i minnesinlagringen. Fråga B9 (3p) Redogör för de molekylära mekanismerna bakom långtidspotentiering (LTP) i hippocampus.
Kod nr..16(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Vid schizofreni minskar volymen av den grå substansen genom att dendritutskotten ser ut att bli färre, liksom de synaptiska kontakterna via dendritiska utskott. Hans har problem med det episodiska minnet som är en del av det explicita/deklarativa minnet. För inlagring av deklarativa minnen vet man att hippocampus spelar en avgörande roll. En ökad retbarhet av cellerna (så kallad långtidspotentiering; LTP), i hippocampus tros vara viktig för vissa komponenter i minnesinlagringen. Genesen till schizofreni är fortfarande okänd. En aktuell hypotes antyder att det förekommer en störning i konstruktionen av neuronala nätverk. Fråga B10 (8p) Beskriv de olika normala mekanismer som hjälper ett axon att hitta fram till rätt målcell samt mekanismerna bakom hur de bildade förbindelserna fintrimmas. Epilog: Hans förbättras långsamt och får hjälp av psykolog och arbetsterapeut med träning, behåller sin medicinering och kan återgå till studier på halvfart nästa termin.
Kod nr..17(26) Fall C: Anna, 64 år, med talsvårigheter (27p) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet i samband med matlagning. Maken berättar att hon plötsligt fick talsvårigheter samt att höger arm och ben verkade svaga eftersom hon var oförmögen att gå som vanligt och sköta övriga sysslor i köket. Strax därefter kräktes hon och föll ihop på köksgolvet. Fråga C1 (1p) Vilka möjliga sjukdomsmekanismer/orsaker överväger Du?
Kod nr..18(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet i samband med matlagning. Maken berättar att hon plötsligt fick talsvårigheter samt att höger arm och ben verkade svaga eftersom hon var oförmögen att gå som vanligt och sköta övriga sysslor i köket. Strax därefter kräktes hon och föll ihop på köksgolvet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Kramper/epilepsi, hjärntumör och encefalit är sällsynta orsaker till sådana symptom. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. På akutmottagningen undersöks Anna omgående av akutläkaren. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Cor: Regelbunden rytm, inga blåsljud, frekvens 72/min Blodtryck 185/105 i liggande på vänster arm. Fråga C2 (2p) Med tanke på Annas neurologiska symtom - vilka områden i hjärnan engagerar/påverkar skadan?
Kod nr..19(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet i samband med matlagning. Maken berättar att hon plötsligt fick talsvårigheter samt att höger arm och ben verkade svaga eftersom hon var oförmögen att gå som vanligt och sköta övriga sysslor i köket. Strax därefter kräktes hon och föll ihop på köksgolvet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Kramper/epilepsi, hjärntumör och encefalit är sällsynta orsaker till sådana symptom. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. På akutmottagningen undersöks Anna omgående av akutläkaren. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Cor: Regelbunden rytm, inga blåsljud, frekvens 72/min Blodtryck 185/105 i liggande på vänster arm. Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Fråga C3 (1p) Vilka akuta undersökningar överväger du i detta stadium och varför?
Kod nr..20(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet i samband med matlagning. Maken berättar att hon plötsligt fick talsvårigheter samt att höger arm och ben verkade svaga eftersom hon var oförmögen att gå som vanligt och sköta övriga sysslor i köket. Strax därefter kräktes hon och föll ihop på köksgolvet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Kramper/epilepsi, hjärntumör och encefalit är sällsynta orsaker till sådana symptom. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. På akutmottagningen undersöks Anna omgående av akutläkaren. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Cor: Regelbunden rytm, inga blåsljud, frekvens 72/min Blodtryck 185/105 i liggande på vänster arm. Blödningen sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar blödningen talcentrum Vernickes area. Datortomografiundersökning för att säkerställa om det handlar om blödning i hjärnan eller tromboembolism som bägge ger upphov till ischemisk hjärnskada. Det är avgörande att veta om det handlar om blödning eller ej eftersom trombolytisk behandling inte kan användas vid blödning. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Fråga C4 (2p) Vilken är den fysikaliska bakgrunden till att en intracerebral blödning har högre attenuering (bromsning av röntgenstrålningen) än den opåverkade hjärnvävnaden och att de förändringar som uppkommer till följd av trombemboli har lägre attenuering, så som de framställs vid datortomografi?
Kod nr..21(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Fråga C5 (5p) Förklara vilka mekanismer som styr/reglerar hjärnans blodflöde. Fråga C6 (3p) Förklara vilka mekanismer/processer i hjärnan som förbrukar det allra mesta av den tillförda energin.
Kod nr..22(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Man kan misstänka detta eftersom hjärnblödningens utbredning är helt fram till fissura Sylvii, och ett aneurysm på a cerebri media skulle kunna orsaka blödningen utan att ge den klassiska bilden av subaraknoidalt blod. Vid en MR- eller CT-angiografi med i.v. kontrasttillförsel kan den cerebrala cirkulationen visualiseras. Fråga C7 (5p) Hjärnans blodförsörjning sker med flera stora kärl på ett sinnrikt sätt. Förklara med skiss och med ord det system av blodkärl som utgör Annas arteriella cerebrala cirkulation, vilken betydelse deras anatomiska samband har, samt vilka hjärnområden som de försörjer.
Kod nr..23(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Carotis interna bilateralt och basilaris förbinds till varandra genom den främre och de bakre communicanterna och bildar Circulus Willisi. Genom denna förbindelse möjliggörs en fortsatt kontinuerlig blodtillförsel till hjärnan även om en av de större artärerna blir ockluderad. Strax efter angiografiundersökningen, som inte påvisade något aneurysm, är avslutad kräks Anna igen och är därefter inte längre kontaktbar. Neurokirurgen misstänker att Anna drabbats av en re-blödning; dvs att hjärnblödningen blött ånyo och därmed blivit mycket större. Vid förnyad undersökning av Anna finns tydliga kliniska tecken på hotande inklämning; medvetslöshet, vänster pupill är stor - dilaterad (jämfört med höger som är normalstor). Fråga C8 (3p) Förklara med dina neuroanatomiska kunskaper de bakomliggande mekanismerna till de olika symtomen som Anna nu uppvisar
Kod nr..24(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Carotis interna bilateralt och basilaris förbinds till varandra genom den främre och de bakre communicanterna och bildar Circulus Willisi. Genom denna förbindelse möjliggörs en fortsatt kontinuerlig blodtillförsel till hjärnan även om en av de större artärerna blir ockluderad.strax efter angiografiundersökningen, som inte påvisade något aneurysm, är avslutad kräks Anna igen och är därefter inte längre kontaktbar. Neurokirurgen misstänker att Anna drabbats av en re-blödning; dvs att hjärnblödningen blött ånyo och därmed blivit mycket större. Vid förnyad undersökning av Anna finns tydliga kliniska tecken på hotande inklämning; medvetslöshet, vänster pupill är stor - dilaterad (jämfört med höger som är normalstor). Anna uppvisar tydliga kliniska tecken på ökat intrakraniellt tryck med inklämning och måste opereras akut för sin hjärnblödning. Innan neurokirurgen kunnat öppna skallen och tömma ut blödningen, behandlas Anna på andra sätt för att sänka det kraftigt förhöjda intracraniella trycket. Hjärnblödningen i vänster hemisfär orsakar en överskjutning av medellinjestrukturerna och ett tryck på hjärnstammen och N.Oculomotorius vid tentoriumslitsen vilket medför medvetslöshet pg a påverkan av formatio reticularis samt att vänster pupill blir stor då de parasympatiska konstriktorfibrerna slås ut Det intrakraniella trycket stiger mycket kraftigt då de kompensatoriska mekanismerna med omdistribution, minskad, intrakraniell likvor- och venös blodvolym är uttömda (enl Monroe- Kelly doktrinen). Fråga C9 (2p) Förklara med vilka preoperativa (före operationen) åtgärder som Annas intrakraniella tryck kan sänkas och de bakomliggande mekanismerna för dessa.
Kod nr..25(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Carotis interna bilateralt och basilaris förbinds till varandra genom den främre och de bakre communicanterna och bildar Circulus Willisi. Genom denna förbindelse möjliggörs en fortsatt kontinuerlig blodtillförsel till hjärnan även om en av de större artärerna blir ockluderad.strax efter angiografiundersökningen, som inte påvisade något aneurysm, är avslutad kräks Anna igen och är därefter inte längre kontaktbar. Neurokirurgen misstänker att Anna drabbats av en re-blödning; dvs att hjärnblödningen blött ånyo och därmed blivit mycket större. Vid förnyad undersökning av Anna finns tydliga kliniska tecken på hotande inklämning; medvetslöshet, vänster pupill är stor - dilaterad (jämfört med höger som är normalstor). Anna uppvisar tydliga kliniska tecken på ökat intrakraniellt tryck med inklämning och måste opereras akut för sin hjärnblödning. Innan neurokirurgen kunnat öppna skallen och tömma ut blödningen, behandlas Anna på andra sätt för att sänka det kraftigt förhöjda intracraniella trycket.hjärnblödningen i vänster hemisfär orsakar en överskjutning av medellinjestrukturerna och ett tryck på hjärnstammen och N.Oculomotorius vid tentoriumslitsen vilket medför medvetslöshet pg a påverkan av formatio reticularis samt att vänster pupill blir stor då de parasympatiska konstriktorfibrerna slås ut Det intrakraniella trycket stiger mycket kraftigt då de kompensatoriska mekanismerna med omdistribution, minskad, intrakraniell likvor- och venös blodvolym är uttömda (enl Monroe-Kelly doktrinen). Innan operationens början rapporterar narkosläkaren, trots insatta åtgärder mot intrakraniell tryckstegring, att Annas puls faller samtidigt som blodtrycket stiger. Fråga C10 (1p) Vad kallas denna reaktion?
Kod nr..26(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Carotis interna bilateralt och basilaris förbinds till varandra genom den främre och de bakre communicanterna och bildar Circulus Willisi. Genom denna förbindelse möjliggörs en fortsatt kontinuerlig blodtillförsel till hjärnan även om en av de större artärerna blir ockluderad.strax efter angiografiundersökningen, som inte påvisade något aneurysm, är avslutad kräks Anna igen och är därefter inte längre kontaktbar. Neurokirurgen misstänker att Anna drabbats av en re-blödning; dvs att hjärnblödningen blött ånyo och därmed blivit mycket större. Vid förnyad undersökning av Anna finns tydliga kliniska tecken på hotande inklämning; medvetslöshet, vänster pupill är stor - dilaterad (jämfört med höger som är normalstor). Anna uppvisar tydliga kliniska tecken på ökat intrakraniellt tryck med inklämning och måste opereras akut för sin hjärnblödning. Innan neurokirurgen kunnat öppna skallen och tömma ut blödningen, behandlas Anna på andra sätt för att sänka det kraftigt förhöjda intracraniella trycket.hjärnblödningen i vänster hemisfär orsakar en överskjutning av medellinjestrukturerna och ett tryck på hjärnstammen och N.Oculomotorius vid tentoriumslitsen vilket medför medvetslöshet pg a påverkan av formatio reticularis samt att vänster pupill blir stor då de parasympatiska konstriktorfibrerna slås ut Det intrakraniella trycket stiger mycket kraftigt då de kompensatoriska mekanismerna med omdistribution, minskad, intrakraniell likvor- och venös blodvolym är uttömda (enl Monroe-Kelly doktrinen). Innan operationens början rapporterar narkosläkaren, trots insatta åtgärder mot intrakraniell tryckstegring, att Annas puls faller samtidigt som blodtrycket stiger. Fallande puls och stigande blodtryck kännetecknar Cushing reaktionen. Anna förbättras efter intubering och hyperventilering. Fråga C11 (2p) Förklara vilka mekanismer som ger upphov till Cushing responsen. Epilog: Operationen kunde genomföras utan större problem och Anna överfördes till neuro-intensiven för fortsatt omhändertagande.