1(88) Verksamhetsplan 2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-11-23
2(88) Innehållsförteckning Politiskt program för Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna i Täby under mandatperioden en uppdatering för 2016-2018... 4 Verksamhetsplan 2016 (VP 16)... 8 Inledning... 8 Den politiska beslutade inriktningen... 9 Täbys styrmodell... 9 Gemensamma utvecklingsområden... 10 Ekonomi... 11 Täbys ekonomi... 11 Finansiell strategi... 11 Resultatbudget 2016 och plan 2017-2018... 13 Finansiering och likviditet... 14 Investeringar... 17 Täbys befolkning aktuell situation och prognos... 21 Kommunstyrelsen... 24 Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter... 24 Styrelsens utvecklingsområden... 24 Mål och indikatorer... 29 Budget... 31 Stadsbyggnadsnämnden... 33 Nämndens ansvar och uppgifter... 33 Nämndens utvecklingsområden... 33 Mål och indikatorer... 34 Uppdrag... 34 Budget... 34 Taxor och avgifter... 38 Lantmäterinämnden... 39 Nämndens ansvar och uppgifter... 39 Budget... 39 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd... 40 Nämndens ansvar och uppgifter... 40 Nämndens utvecklingsområden... 40 Mål och indikatorer... 41 Budget... 41 Taxor och avgifter 2016... 42 Kultur- och fritidsnämnden... 43
3(88) Nämndens ansvar och uppgifter... 43 Nämndens utvecklingsområden... 43 Mål och indikatorer... 44 Budget... 45 Taxor och avgifter 2016... 47 Socialnämnden... 48 Nämndens ansvar och uppgifter... 48 Nämndens utvecklingsområden... 48 Mål och indikatorer... 49 Budget... 50 Nyckeltal och volymer... 51 Taxor och avgifter 2016... 54 Barn- och grundskolenämnden... 58 Nämndens ansvar och uppgifter... 58 Nämndens utvecklingsområden... 58 Mål och indikatorer... 59 Budget... 59 Taxor och avgifter 2016... 63 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden... 64 Nämndens ansvar och uppgifter... 64 Nämndens utvecklingsområden... 64 Mål och indikatorer... 65 Budget... 66 Överförmyndarnämnden... 68 Nämndens ansvar och uppgifter... 68 Budget... 68 Kommunkoncernen De kommunala bolagen... 69 Investeringsplan 2016-2018... 71 Bilaga - Bostadsförsörjningsplanering 2016-2025... 78 Bilaga - Övergripande styrande dokument (förutom verksamhetsplan)... 87
4(88) I TÄBY Politiskt program för Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna i Täby under mandatperioden en uppdatering för 2016-2018 I Täbys verksamhetsplan och budget för 2015 fastställdes Alliansens politiska prioriteringar för hela mandatperioden. Mycket av innehållet är redan på väg att realiseras. Omvärlden förändras och Täby utvecklas. Därför behöver vi nu komplettera den politiska inriktningen för 2016 och framåt. Fortsatt ordning och reda i ekonomin Det parlamentariska läget i riket med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i en minoritetsregering gör den ekonomiska situationen osäker, inte minst för kommunerna. För att balansera denna oförutsägbarhet måste kommunen ha beredskap för oförutsedda händelser vilka kan inverka menligt på ekonomin. Under de kommande åren ökar kostnaderna för skatteutjämningen. Täby ska betala ytterligare 47 mkr i skatteutjämning de närmsta åren varav 16,5 mkr extra under 2016. Inom några år betalar vi totalt cirka 470 mkr per år. Målet är trots detta, att skattesatsen för kommuninvånarna ska kunna hållas oförändrad. Förutsättningarna för detta är goda då Täby kommun är välskött och har en stabil ekonomi. Detta ställer dock krav på effektiviseringar av kommunalt finansierade verksamheter. I grunden handlar det om ett ställningstagande om mer inflytande för den enskilde medborgaren och mindre för politiker. Flyktingmottagandet ökar kraftigt Utan tvekan kommer flyktingmottagandet att stå i fokus under 2016. Trycket på kommunerna ökar successivt i takt med att ett rekordstort antal flyktingar kommer till Sverige. Inget talar för att detta avtar under 2016. Täby kommun måste därför vara inställda på ett mycket omfattande arbete under hela nästa år. Ett nytt avtal med Migrationsverket om mottagande av flyktingar med uppehållstillstånd ställer stora krav på att finna bostäder i en situation där bristen på sådana är mycket stor. Täby tar ett särskilt ansvar för ensamkommande barn och även i det avseendet kommer trycket att vara omfattande. Täby har avtal med Länsstyrelsen och Migrationsverket om att ta emot flyktingar. Vi lever upp till alla ingångna avtal och bidrar proportionellt till vår befolkningsmängd. Både kommunens och civilsamhällets engagemang och insatser är betydelsefulla för ett gott resultat.
5(88) Fler bostäder i Täby Stockholmsregionen är mitt inne i en akut bostadsbrist. Under flera årtionden har byggandet inte matchat efterfrågan på bostäder. Därför krävs nu gemensamma krafttag från hela Stockholmsregionen och inte minst från riksdag och regering. Det är uppenbart att ingen aktör kan lösa den akuta bostadsbristen ensam. Det krävs samverkan mellan alla inblandade parter. Täby är en attraktiv kommun där många vill bo. Därför är Täby nu inne i en expansiv fas där vi främst utvecklar de områden som ligger i anslutning till Roslagsbanan. I framtiden kommer en ökande befolkning att leda till ännu större behov av kollektivtrafik och samhällsservice. När Täby växer är det viktigt att planeringen för skola, service, infrastruktur och miljö går hand i hand med bostadsutvecklingen. Täby kommer under 2016 inom ramen för Sverigeförhandlingen att verka för mer spårbunden kollektivtrafik i form av gul tunnelbanelinje till Odenplan, att förlänga Roslagsbanan till Stockholms central och att även få en förlängning till Arlanda. Även ett regionalt cykelstråk kan vara aktuellt inom ramen för Sverigeförhandlingen. Alliansen kommer att värna den traditionella målsättningen halva Täby grönt. Det innebär att den kommande nybyggnationen i kommunen främst ska ske i kollektivtrafiknära lägen på redan hårdgjorda ytor och om möjligt med stadsmässig karaktär. Samtidigt utvecklar vi vår grönstruktur och förbättrar för gående och cyklister med tydliga kopplingar, stråk och målpunkter inom stadskärnan och ut mot andra kommun- och regiondelar. I samband med översynen av gällande markförsäljningspolicy ska också alternativa metoder för att få fram fler prisvärda bostädertill unga och studenter utvärderas. Att lösa bostadsbristen är också avgörande för att kunna hantera den flyktingsituation som nu råder i världen. Utan bostäder kommer integrationen i det svenska samhället vara närmast omöjlig. Många av flyktingarna kommer till Stockholmsregionen, där redan nu över en halv miljon står i bostadskö. Det kan konstateras att det krävs synnerligen offensiva byggplaner och ett högt byggtempo under många år framöver i Sverige och i Stockholmsregionen för att råda bot på denna brist. Täby kommun kommer att efter bästa förmåga bidra till en lösning av problemen, bland annat genom att en högre andel av nybyggnationen kan utgöra förturslägenheter. Vi ställs inför nya utmaningar när vi ska fortsätta att planera för ett ökat bostadsbyggande, samtidigt som vi går in i ett genomförandeskede i flera av våra stora byggprojekt. Stadsbyggnadskontoret och andra berörda verksamhetsområden måste därför intensifiera arbetet med att ompröva arbetssätt, processer och system i det förändringsarbete som krävs med anledning av ett expansivt tillväxtarbete. Det handlar bland annat om att stärka rollen som beställare samt att i större utsträckning ta hjälp av externa aktörer i vårt tillväxtarbete, säkerställa den finansiella styrningen av projekten och dess självfinansiering samt se över hur användningen av våra resurser prioriteras.
6(88) Ullnabacken Ullnabacken ska de kommande åren utvecklas till en attraktiv plats för sport och aktivt friluftsliv året runt. Det kommer att bli en spännande plats för närboende, övriga Täbybor och externa besökare. Målsättningen är en rekreationsanläggning för alla årstider. Skidåkning både utför och på längden under vintern. Under sommaren kan bl.a. vattensport, mountainbike och andra aktiviteter bli möjliga. Vi vill pröva möjligheten att etablera en mindre skidanläggning (barnbacke) i Ullnabacken redan till vintern 2016/2017 för att tidigt etablera området som rekreationsanläggning. Därför ska medel reserveras inom investeringsramen för att möjliggöra detta. Ett arbete kommer inledas för att utreda förutsättningarna och lösa ut nödvändiga mark- och tekniska frågor för etablering av mindre skidanläggning vid Ullnabacken. Systematisk medborgardialog Det pågående arbetet med att genomföra medborgardialog i större projekt har varit framgångsrikt. Täby kommun ska därför även framöver arbeta systematiskt med medborgardialog inom sina olika verksamhetsområden. Ett styrdokument med tydliga principer, metoder och en styrningsprocess ska tas fram för att stärka arbetet ytterligare. Vård- och omsorgsboenden Att kunna bo kvar i Täby även när man blir äldre är en självklarhet. Därför krävs det ett brett utbud av äldreboenden. Det är särskilt viktigt att bedöma det framtida behovet. Framtidens äldre- samt vård- och omsorgsboenden har antagligen mer än en verksamhet i anslutning till lokalerna. I samband med utvecklingen enligt nedanstående punkter ska det finnas ett uppdrag att undersöka möjligheterna till alternativa verksamheter och användningsområden som t.ex. förskola, bibliotek och bostadsrätter samt restauranger och föreningslokaler. Det är viktigt att boendena för äldre blir väl integrerade i kommunen. Attundagården i Täby Centrum ska drivas i kommunal regi när avtalet med HSB Omsorg går ut. Frågan om den för äldreboende utpekade tomten i Västra Roslags-Näsby utreds skyndsamt eftersom arbetet med området pågår. Den byggtekniska statusen av Ångaren i Näsbypark ska utredas för beslut om det ska byggas ett nytt vård- och omsorgsboende eller om en renovering ska genomföras. Driften av Ångaren ska ske i kommunal regi. På området ska det finnas en restaurang som drivs i privat regi och är öppen för allmänheten. Petunian i Gribbylund är en tomt som ska säljas på den öppna marknaden. Den aktör som ska driva vård- och omsorgsboendet
7(88) förutsätts åta sig ge plats till brukarna på Ångarens vårdboende under den tid ombyggnation eller renovering pågår där. Tibblehemmet i Täby Centrum ska även i fortsättningen bedrivas i privat regi. Ett trygghetsboende nära Lyktan i Täby Centrum kan bli aktuellt. Frågan hanteras i samband med den fördjupade översiktsplanen för området. Aktiv näringslivspolitik Alliansen i Täby betonar vikten av ett väl fungerande näringsliv och vi vill ytterligare förbättra förutsättningarna för ett gott företagsklimat. Därför har vi inlett arbetet med ett utskott i kommunstyrelsen som hanterar arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. I Täby välkomnar vi privata initiativ inom samtliga välfärdssektorer. Tillgången till mark, planlagd för verksamheter ska vara sådan att en tillväxt i antalet arbetstillfällen möjliggörs. Tjänstemän och politiker ska ge näringslivet ett gott bemötande där kontaktvägarna är tydliga. Miljö Täby kommuns miljöprogram kompletteras inför 2016 med ett nytt målområde rörande en giftfri miljö. Det innebär bland annat en kemikalieplan för kommunal verksamhet samt att alla förskolor och skolor ska ha en kemikaliehandlingsplan. Täby 2015-11-09 Leif Gripestam (M) Eva Wittbom (FP) Annica Norgren (C) Camilla Brodin (KD)
8(88) Verksamhetsplan 2016 (VP 16) Verksamhetsplanen är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Verksamhetsplanen innehåller resultatbudget för år 2016 med plan för år 2017-18, investeringsplan för 2016-18, inriktnings- och nämndmål med indikatorer, målen för kommunens bolag, utvecklingsområden samt taxor och avgifter. Vidare ingår bostadsplaneringsförutsättningar för år 2016-25. Inledning Det råder ingen tvekan om att Täby kommun befinner sig i början av en mycket expansiv period av tillväxtarbetet som spänner över många områden. Det är därför mycket glädjande att detta arbete kan ta sin utgångspunkt i att befintliga invånare i Täby är mycket nöjda med sin kommun och gärna rekommenderar till andra att bo och leva här 1. Nya spännande bostadsområden planeras. Befolkning och arbetstillfällen kommer att öka. Inflyttning av personer i yrkesverksam ålder medför ökade skatteintäkter, men också ökade anspråk på offentligt finansierade välfärdstjänster och infrastruktur. En av målsättningarna med Täbys tillväxtarbete är att kommunen även framgent ska kunna erbjuda kommuninvånarna välfärdstjänster med hög kvalitet. Det ställer krav på ett strategiskt arbete med verksamhets- och tjänsteutveckling i kombination med effektiviseringar och fortsatt god ekonomisk hushållning. Arbetssätt, processer och system måste ständigt prövas och omprövas. Riktade besparingar kan bli nödvändiga, outsourcing, liksom omprövning av verksamheter som inte når ekonomisk balans. För att öka möjligheterna att rätt tjänster erbjuds kommunens invånare ska ett nytt kvalitetsledningssystem införas i kommunal verksamhet och en ny målstyrningsmodell implementeras under perioden 2016-18. Arbetet med kontaktcenter för ökad tillgänglighet har påbörjats. Kommunstyrelsen gav den tidigare politiskt tillsatta referensgruppen för målstyrningsmodellen ett nytt uppdrag i det att ta fram ett förslag till vision för kommunen. Gruppen har tillsammans med kommundirektören och ekonomichefen kommit fram till förslag som redovisas i verksamhetsplanen under Täbys styrmodell nedan. Under vintern kommer en dialog att föras internt med medarbetare och chefer kring innebörd och tolkning av visionen och alla privata utförare kommer att informeras och ges tillfälle till dialog. I nästa skede ska visionen föras ut till kommunens invånare och företagare så att de kan se vad förtroendevalda i kommunen vill uppnå på längre sikt. En ytterligare spännande fråga som kommit en bit på väg handlar om spårbunden kollektivtrafik. Inom ramen för den sk Sverigeförhandlingen har kommunen lämnat in ett underlag med tänkbara ytterligare bostäder i kommunen under förutsättning att antingen en tunnelbana mellan Odenplan och Arninge tillkommer eller att Roslagsbanan förlängs till City och till Arlanda. Några förhandling har inte genomförts och kommer enligt uppgift inte att starta före mars månad 2016. Un- 1 Medborgarundersökningen 2014
9(88) derlaget för möjliga ytterligare bostäder har redovisats för kommunstyrelsen i den delårsrapport som lämnades för beslut i september månad. En utmaning som växer i omfattning avser flyktingmottagningen i landet. Detta har också påverkar Täby kommun. En planering för såväl ensamkommande barn som för vuxna pågår i väsentligt större omfattning än tidigare och nya insatser krävs för att klara de åtaganden som staten antingen genom lag eller genom avtal förväntar sig att kommunerna bidrar med. Denna fråga och dessa uppdrag kommer att växa i omfattning även under 2016. Den politiska beslutade inriktningen Utgångspunkten för verksamhetsplan 2016 och kommande år är en kommun med fortsatt god livsmiljö för invånarna. God hushållning samt ordning och reda i ekonomin ska vara kännetecken för Täby. En hållbar tillväxt och en växande befolkning är prioriterat. Individens behov av valfrihet ska tillgodoses. Kvaliteten ska vara hög i kommunens gemensamt finansierade verksamheter och förskola, skola och äldreomsorg, välfärdens kärna, ska prioriteras. Mandatperioden ska kännetecknas av ordning och reda i kommunens gemensamma ekonomi. Det innebär god budgethållning för att undvika underskott. Samtidigt kännetecknas den närmaste tiden av en ekonomisk osäkerhet i relation till staten med anledning av det parlamentariska läget Kommunen är inne i en period av stark utveckling i form av bostadsbyggande, utvecklad kollektivtrafik och investeringar i skolor, förskolor och vård- och omsorgsboenden. Både utvecklingen av verksamheterna och kvalitetssäkringsarbetet måste därför prioriteras och förstärkas i en högre utsträckning än hittills. Den politiska viljeinriktningen för den kommande mandatperioden finns redovisad i sin helhet i inledningen av verksamhetsplan 2015 (VP 15). Täbys styrmodell En ny styrmodell gäller inför arbetet med VP 16. Den nya styrmodellen innebär förändringar av målen till år 2016 och även uppföljningen kommer att ändras med anledningen av den nya styrmodellen. Uppföljningen ska genomföras genom utvalda indikatorer och nyckeltal. Den nya styrmodellen utarbetades under år 2014 av en politisk referensgrupp med representanter från samtliga partier under kommundirektörens ledning. Täbys nya styrmodell innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma inriktningsmålen fastställer kommunfullmäktiges mål till nämnderna och indikatorer för kommunstyrelsen och nämnderna i verksamhetsplanen. Visionen ska gälla på lång sikt upp till 20 år Inriktningsmålen är på fyra år som mandatperioden Nämndmålen 1-2 år eller 4 år Enhetsmålen 1 år, men kan vara fleråriga
10(88) Särskilda aktiviteter kan vara insatser som beslutas för att nå målen Vision för Täby kommun Täby utvecklas med frihet och trygghet för en hållbar framtid Kommungemensamma inriktningsmål Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Verksamhet finansierad av Täby kommun håller hög kvalitet oavsett utförare Gemensamma utvecklingsområden För planeringsperioden har följande utvecklingsområden som är av betydelse för kommunen som helhet identifierats: Hållbar utveckling som innebär att den fysiska planeringen är ett verktyg i hållbar utveckling kommunen växer på ett sätt som får människor att vilja flytta hit samhällsplanering ses som ett verktyg för såväl byggande som trafikoch kollektivtrafiklösningar de skapas möjligheter för individer att leva ett självständigt liv beslutad nivå gäller för kostnader för kommunens utveckling såväl vid investeringar som tillkommande drift av verksamheter Kvalitetsfrågor som innebär att sätta dem vi är till för i centrum och förstå deras fokus oavsett vem som tillhandahåller tjänster och insatser ska dessa hålla hög kvalitet till avtalad ersättning/budget valfrihet för individer med beaktande av god ekonomisk hushållning för kommunens samlade budget information, dialog, kommunikation och service för att möta invånarnas och företagarnas behov av transparens och delaktighet Analysarbete för bättre beslutsunderlag och möjlighet att möta framtiden som innebär att utveckla metoder för att söka/skaffa relevant uppföljning av genomförd verksamhets resultat dra slutsatser av befintligt underlag som möjliggör alternativa sätt att lösa nuvarande uppgifter med nya arbetsmetoder eller att föreslå nya uppdrag och fasa ut befintliga för att uppnå ökad effektivitet kommunens roll, vad måste kommunen ansvara för och vad vill kommunen därutöver ansvara för Tryggheten är viktig för invånare, företagare och besökare i kommunen och det arbete som Trygg i Täby bedriver bidrar till en lugnare och tryggare kommun fokusområdet för Trygg i Täby år 2016 är det tobaksförebyggande arbetet
11(88) Ekonomi Täbys ekonomi Resultatbudgeten för år 2016-18 är i balans. Det budgeterade resultatet uppgår år 2016 till 35 mnkr. Budgeten är finansierad med oförändrad skatt 17,65 per skattekrona (inklusive skatteväxling med landstingen om 2 öre). Enligt resultatplanen uppgår det budgeterade resultatet år 2017 till plus 36 miljoner kronor respektive plus 57 miljoner kronor år 2018. Jämfört med budget 2015 tillförs verksamheten ytterligare resurser på 124 miljoner kronor (4,0 %) år 2016, 107 miljoner kronor (3,3 %) 2017 och ytterligare 118 miljoner kronor (3,5 %) 2018. I budget 2016 görs en satsning på verksamheterna förskola och grundskola som tillförs 22 mnkr. Samtliga nämnder erhåller kompensation för ökade volymer och kapitalkostnader. För att det finansiella målet ska nås under planperioden förutsätter förslaget att ett utrymme skapas inom respektive nämnd/styrelse om minst 2 procent för kommande lönerörelse. Effektiviseringar genomförs på delegation, organisationsförändringar beslutas vid behov av respektive nämnd/styrelse. Det ställer krav på ett strategiskt arbete med verksamhets- och tjänsteutveckling i kombination med effektiviseringar och fortsatt god ekonomisk hushållning. Arbetssätt, processer och system måste ständigt prövas och omprövas. Nya samverkansformer kommer att behöva utvecklas, stödfunktioner som kan bidra till att effektivisera och utveckla verksamhetens processer (t.ex. IT) måste prövas. Riktade besparingar kan bli nödvändiga, liksom omprövning av verksamheter som inte når ekonomisk balans. Finansiell strategi Kommunens utgångspunkt för den finansiella strategin är att uppnå en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Syftet är att säkerställa kommunkoncernens betalningsförmåga samt kapitalförsörjning på kort och lång sikt. Inriktning för den finansiella strategin Den övergripande inriktningen för finansverksamheten är att uppnå bästa möjliga finansnetto inom ramen för ett bedömt och bestämt risktagande. Medelsförvaltningen skall medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i kommunen och dess företag blir effektiv. Verksamheten skall bedrivas utan spekulativa inslag, så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Följande fokusområden är väsentliga inom den finansiella strategin och långsiktig god ekonomisk hushållning.
12(88) Ekonomi i balans som innebär att budget, resultat- och finansiella mål uppnås. Låg ränterisk och refinansieringsrisk. God avkastning på det förvaltade kapitalet till lägsta möjliga risk. Långsiktig likviditetsplanering för att säkerställa betalningsförmåga och kapitalförsörjning. Styrning och prioritering av kommunens investeringsprojekt. Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige ska besluta om Finansiell strategi uppdateras årligen i verksamhetsplanen Finansiella mål revideras vid behov i verksamhetsplanen Kommunens och de helägda kommunala bolagens totala låneram årligen i verksamhetsplanen Upplösning av de särskilda förvaltade kapitalet vid behov Finanspolicy revideras vid behov Övriga finansiella frågor hanteras av kommunstyrelsen. Finansiella mål Kommunens finansiella resultat i förhållande till skatteintäkter ska under planperioden nå målet om 2 procent av skatteintäkterna (netto). Skattefinansieringsgraden 2 av investeringar ska inte understiga 30 % under planperioden Kommunens finansiella mål ändrades i VP 15 till att kommunens resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkterna (netto) inom planperioden. Befolkningen ökar och den kommunala servicen behöver byggas ut. Resultatmålet krävs för att kommunen ska kunna parera oförutsedda kostnader för befolkningsökningar som kan uppstå i en tillväxtfas. Kommunen behöver dessutom ett starkt resultat för att kunna skattefinansiera investeringar i önskvärd omfattning. En ökad lånefinansiering ökar kommunens räntekostnader som inte direkt kan mötas av intäkter. En målsättning är därför att på längre sikt åstadkomma en högre grad av egenfinansiering av kommunens investeringar för att minska belastningen av räntekostnader. I och med att kommunen befinner sig i en stark tillväxtfas gör att skattefinansieringsgraden bör ses över en längre tidsperiod. Enligt tabellen nedan är det år 2018 som kommunen kommer att uppnå det finansiella målen på 2 %. Prognos resultat VP 16 (mnkr) och resultat i procent av skatteintäkterna 2 Skattefinansieringsgraden är ett mått hur stor andel av skatteintäkterna som återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100 % eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året.
13(88) År 2016 2017 2018 Prognos resultat enligt VP 16 mnkr 35 37 60 Årets resultat i procent av skatteintäkterna (netto) 1 % 1 % 2 % Prognos skattefinansieringsgrad av investeringar under planperioden 2016-18 År 2016 2017 2018 Skattefinansieringsgrad 25 % 27 % 37 % Resultatbudget 2016 och plan 2017-2018 Enligt resultatbudgeten uppgår det budgeterade resultatet för år 2016 till 25 mnkr. Enligt planen kommer kommunen att nå det finansiella målet motsvarande 2 procent av skatteintäkterna (netto) år 2018. Resultaträkning (mnkr) Budget Plan Plan 2016 2017 2018 Nämndernas nettokostnader -3265-3338 -3443 Avgår interna kostnader 360 353 395 Gatukostnadsersättningar (periodiserade) 20 21 21 Pensionskostnad -153-158 -163 Maxtaxa 31 31 31 Avskrivningar -202-226 -275 Verksamhetens nettokostnader -3210-3317 -3435 Skatteintäkter, brutto 3601 3782 3947 Finansnetto -10-21 -28 Resultat efter skatteintäkter (brutto) och finansnetto 381 444 484 Statlig utjämning, struktur -494-524 -506 Regleringsbidrag (per invånare) -2-14 -33 Införandebidrag 45 25 7 Kommunal fastighetsavgift 105 105 105 Årets resultat 35 36 57 Förändring nettokostnad (mnkr) -124-107 -118 Förändring nettokostnad (%) 4,0% 3,3% 3,5% Förändring skatteintäkter brutto 6,5 % 5,0 % 4,4 %
14(88) Följande förutsättningar ingår i resultatplanen enligt VP 16: Skatteintäkterna är beräknade enligt SKL:s prognos (oktober 2015) avseende skatteunderlagets tillväxt för planperioden Pensionskostnaderna har beräknats enligt den senaste prognosen från SPP (juni 2015). Exploateringsintäkterna är uppdaterade enligt den senaste utfallsprognosen (juni 2015). Avskrivningarna har beräknats med utgångspunkt från den senaste investeringsplanen (september 2015). Volymförändringar för åren 2016-18 är beräknade enligt befolkningsprognosen per mars 2015. För kostnadsökningar till följd av ökade kapitalkostnader i ny- och ombyggda fastigheter mm reserveras ca 30 mnkr 2016 och ytterligare ca 30 mnkr 2017 under finansförvaltningen. I tabellen nedan redovisas en sammanställning av nämndernas nettokostnader och verksamhetskostnaderna för planperioden. Nettokostnader Utfall Budget BUDGET Plan Plan mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunstyrelse -139,2-139,5-138,0-132,0-132,0 Stadsbyggnadsnämnd -212,1-237,8-246,4-260,8-279,9 Lantmäterinämnd -2,5-2,0-2,0-2,0-2,0 SRMH -6,4-5,9-6,0-6,0-6,0 Kultur- och fritidsnämnd -116,7-121,7-125,3-126,4-145,7 Socialnämnd -1 018,5-1 067,2-1 098,9-1 119,7-1 137,3 Barn- och grundskolenämnd -1 275,3-1 316,5-1 361,8-1 395,4-1 428,1 Gymnasie- och vuxenutb. nämnd -270,3-277,0-283,6-292,9-309,3 Överförmyndarnämnden -3,0-3,0-3,0 Summa nämnder -3 041,0-3 167,6-3 264,9-3 338,2-3 443,3 *) KS anslag sjunker mellan år 2016 till år 2017 pga. av att reserven för eftersatt underhåll minskar från 20 mnkr till 15 mnkr Finansiering och likviditet Kommunen hade vid utgången av år 2014 en långfristig låneskuld på 600 mnkr. Vid slutet av år 2015 bedöms låneskulden uppgå till 900 mnkr. Under perioden 2016-18 ökar investeringsvolymen vilket innebär att nyupplåning och låneskulden bedöms öka med ca 1,7 miljarder kronor till totalt ca 2,6 miljarder kronor underplanperioden. Det verkliga utfallet är beroende av i vilken takt investeringsplanen genomförs, konjunkturutveckling och utveckling av kommunens ordinarie verksamhet. Det finansiella utrymmet som på sikt skapas genom att det finansiella målet uppnås under planperioden ska ses som ett minimum för att begränsa behovet av nyupplåning. En viktig förutsättning för detta arbete är Försörjningspla-
15(88) nen för anläggningar, bostäder och lokaler vars syfte är att underlätta det strategiska arbetet så att kostnader om möjligt undviks samtidigt som risken minimeras för att kommunen står utan nödvändiga anläggningar, bostäder och lokaler när dessa behövs. Kassaflödesanalys (mnkr) Budget Plan Plan 2016 2017 2018 Årets resultat 35 36 57 Justeringar för ej likvidpåverkande poster Avskrivningar 202 226 279 Avsättningar 21 24 16 Övriga justeringar 0 0 0 Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar 0 0 0 Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga skulder 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 258 286 352 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -1 026-1 068-951 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 026-1 068-951 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) eller minskning (-) utlämnade lån 0 0 0 Ökning (+) eller minskning (-) koncernkontokredit 0 0 0 Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder (banklån) 644 715 386 Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder (anslutningsavgifter) 140 85 229 Ökning (-) eller minskning (+) kortfristiga placeringar -16-17 -17 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 767 783 598
16(88) Balansräkning Budget Plan Plan TILLGÅNGAR 2016 2017 2018 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 5 528 6 395 7 120 Avskrivningar -202-226 -279 Finansiella anläggningstillgångar 73 73 73 Summa anläggningstillgångar 5 399 6 242 6 914 Bidrag till statlig infrastruktur 38 37 36 Omsättningstillgångar Lager 0 0 0 Fordringar 200 200 200 Kortfristiga placeringar 554 570 588 Kassa och bank 0 0 0 Summa omsättningstillgångar 754 770 788 SUMMA TILLGÅNGAR 6 191 7 049 7 737 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2 772 2 808 2 865 därav periodens resultat 35 36 57 Avsättningar Avsättning för pensioner och särskild löneskatt 327 350 366 Andra avsättningar 0 0 0 Summa avsättningar 327 350 366 Skulder Långfristiga skulder (VA, gatukostnadsersättning) 871 956 1 184 Banklån 1 521 2 235 2 621 Koncernkredit 300 300 300 Kortfristiga skulder 400 400 400 Summa skulder 3 092 3 891 4 505 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKUL- DER 6 191 7 049 7 736
17(88) Investeringar Planeringsperioden kännetecknas av tillväxtarbetet med omfattande investeringar i framför Arninge, Täby park och Roslags-Näsby. Utbyggnaden avser investeringar i kommunaltekniska anläggningar såsom vägar, gång- och cykelvägar, anslutningar för VA samt att nya lokaler för kommunalt finansierad verksamhet kan komma att behövas eller redan är beställda. Kommun står också inför stora utmaningar avseende behov av fastigheter för olika ändamål. Det rör sig om allt från äldreboenden, lokaler för utbildningsverksamhet, upprustningsbehov, ombyggnationsbehov och ordinarie planerat underhåll. Budget Plan Plan Investeringar (mnkr) 2016 2017 2018 Totalt 1 465 1 573 1 359 Kommunstyrelse 347 236 90 Stadsbyggnadsnämnd 412 474 420 Socialnämnd 173 173 138 Barn- och grundskolenämnd 389 318 344 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 32 72 152 Kultur- och fritidsnämnd 112 300 215 För att tydliggöra förutsättningarna för en effektiv och långsiktigt hållbar investeringsplanering i kommunen fastställde kommunfullmäktige vid sammanträdet 2014-04-22 Riktlinjer för investeringar. Riktlinjerna innehåller ett övergripande ramverk för planering, beslut, genomförande redovisning och ansvarsfördelning avseende större investeringar Med större investeringar menas projekt som är strategiskt viktiga för tillväxten eller projekt som överstiger 40 mnkr i budget. Det här innebär att investeringsplanen i verksamhetsplanen framförallt avser att sätta ramen för det kommande finansieringsbehovet då beslutsordningen för investeringar kommer att hanteras i särskild ordning enligt riktlinjerna. Investeringsplan 2016-18 redovisas i slutet av dokumentet. Regeringens inriktning och satsningar Vårpropositionen 2015 Den 15 april presenterade regeringen 2015 års ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget för år 2015. Beslut togs av riksdagen i juni 2015. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: 1 miljard avsätts till äldreomsorgen 2015 och 2 miljarder årligen 2016 2018 (riktat statsbidrag). Satsningen görs för att öka bemanningen som kan förväntas förbättra arbetsmiljön och därmed öka attraktionskraften för yrken inom äldreomsorgen. Täby kommun erhåller år 2015 6,8 mnkr och år 2016 13,6 mnkr i statsbidrag för att öka bemanningen inom äldreomsorgen.
18(88) Det generella statsbidraget ökar med 734 miljoner för 2015 och 2,2 miljarder år 2016 och 2,6 miljarder från 2017 som kompensation för att nedsättning av socialavgifterna för unga slopas. Ingår i beräkningen av den statliga utjämningen för perioden. Satsningen på lågstadiet med 2 miljarder per år från 2015 (riktat statsbidrag). För Täby kommunala skolor uppskattas detta till ett bidrag på ca 13,8 mnkr för läsåret 2015/16. Minskade barngrupper i förskolan, 415 miljoner 2015 och 830 miljoner från år 2016 (riktat statsbidrag). För Täby kommunala förskolor uppskatttas detta till ett bidrag på ca 2 mnkr för läsåret 2015/16. För att stimulera klimatinvesteringar i kommuner och regioner anslås med 125 miljoner år 2015 och därefter 600 miljoner per år (riktat statsbidrag). Upprustning av skollokaler/energieffektiviseringar, 15 miljoner år 2015 och 330 miljoner 2016 2018 (riktat statsbidrag). Budgetpropositionen 2016 Budgetpropositionen som regeringen presenterade den 21 september innebär att de riktade statsbidragen ökar med 18 miljarder år 2016. Budgetpropositionen kommer att beslutas av riksdagen i december. I redovisningen nedan görs en uppskattning av hur de föreslagna förändringarna ka komma att påverka Täbys ekonomi. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den reducering av inkomstutjämningsavgiften ändras till de regler som gällde för beräkning av inkomstutjämningsavgifter fram till utgången av 2013. Det medför att femton kommuner och ett landsting (Stockholms läns landsting) får höjda avgifter. Avgiftshöjningarna kommer att ske successivt. Därför införs ett införandebidrag för att mildra effekterna för de som får högre avgifter. För Täby innebär detta en ökad avgift till inkomstutjämningen på drygt 17 mnkr (netto) år 2016. Om den förändrade avgiften hade införts utan införandebidrag så skulle Täby redan år 2016 ha förlorat 62 mnkr. År 2019 får förändringen full effekt för Täby. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget med 74 miljoner 2016 och 148 miljoner 2017. Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljarder i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från 2017. Det genomsnittliga lönepåslaget utgör 3 000 kr per månad och lärare. Reformen beräknas fullt ut utbyggd omfatta cirka 60 000 lärare på årsbasis. Reformen bygger på att skolhuvudmännen lokalt fattar beslut om lönehöjningar. Huvudmännen bestämmer utifrån vissa kriterier, som kommer att anges i stasbidragsförordning, hur många och vilka lärare som ska erhålla lönehöjningen och hur mycket dessa ska få i höjd lön. Minst 90 procent av medlen kommer
19(88) att avsättas för förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer samt gymnasieskola och gymnasiesärskola. I övrigt kommer medel att även kunna användas för lönehöjningar inom förskola och fritidshem. För Täby kommunala skolor uppskattas detta till ett bidrag på ca 6-8 mnkr för höstterminen 2016 och med helårseffekt fr.o.m. år 2017 på 12-16 mnkr. För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner 2017 2019. För Täby kommunala skolor uppskattas detta till ett bidrag på ca 1,5-3 mnkr för höstterminen 2016 och med helårseffekt fr.o.m. år 2017 på ca 3-6 mnkr. Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 miljoner. Förbättrad utemiljö föreslås som ett engångsbidrag om 500 miljoner år 2016. Regeringen verkställer från år 2016 sparbetinget på gymnasieskolan och 470 miljoner dras från det generella statsbidraget med motsvarande ett belopp per invånare. För Täby betyder förändringen ett avdrag på 3,2 mnkr från det generella statsbidraget. Inom utbildningsområdet ska bidraget sökas av respektive huvudman, det innebär att kommunerna endast kan söka för den verksamhet som bedrivs i egen regi. De riktade statsbidragen innebär också att verksamheten måste anpassas de kriterier som ska följas upp samt att återbetalningsansvar finns för statsbidrag som inte använts för avsatt ändamål. De riktade statsbidragen är inte inlagda i kommunens budget, däremot en uppskattning av vad de större satsningarna innebär för Täbys verksamheter. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) SKL bedömning i oktober 2015 är inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. De följande åren (dvs. åren 2017 2019) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i
20(88) snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. Utveckling av skatteunderlaget SKL bedömer att i år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med 2014. Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år 2008. Efter 2016 räknar SKL också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2014 2019 SKL, okt 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 29,8 Reg, sep 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 30,3 ESV, sep 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 29,3 SKL, aug 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 29,8 SKL, apr 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 23,9 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL Regeringens räknar med betydligt mindre ökning av skatteunderlaget 2014 än såväl SKL som Ekonomistyrningsverket. Skillnaden förklaras av att regeringen gör en försiktigare bedömning på flera punkter, bland annat när det gäller utvecklingen av lönesumman, arbetsmarknadsersättningar och pensionsinkomster. Regeringen räknar vidare med högre ökningstal för skatteunderlaget än SKL under flera av prognosåren, främst till följd av större sysselsättningsökning och snabbbare ökning av pensionsinkomster. Även Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar större ökning av skatteunderlaget i år än SKL:s. Det beror delvis på att ESV räknar med något fler arbetade timmar och större lönehöjningar, men också på större pensionsinkomster och större effekt av utfasningen av avdrag för pensionssparande. Kommunen använder sig av SKL:s prognoser när det gäller att bedöma utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den
21(88) samhällsekonomiska utvecklingen samt kommer därefter fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Täbys befolkning aktuell situation och prognos Prognos av befolkningsutveckling Årets prognos pekar på en totalbefolkning på cirka 81 500 invånare till årsskiftet 2024/2025. Prognosen bygger på stora bostadsbyggnadsprojekt under prognosperioden ibland annat Täby centrum (drygt 700 lägenheter), Arninge (knappt 1 800 lägenheter), Galoppfältet (1 150 lägenheter) och Roslags Näsby (drygt 1 300 lägenheter). Befolkningsprognos för Täby kommun I jämförelse med förra årets befolkningsprognos tyder årets prognos på en något större befolkning på 10 års sikt. De kommande fem, sex åren är befolkningstillväxten i jämförelse med förra årets prognos något mindre, vilket följer justeringar i årets bostadsbyggnadsprognos jämfört 2014. Efter år 2020 beräknas bostadsbyggandet öka i jämförelse med förra årets prognos och befolkningsutvecklingen följer denna utveckling.
22(88) Diagrammet nedan visar en jämförelse av befolkningsutvecklingen i åldersklasser på kort och lång sikt. Volymutvecklingen inom olika verksamheter under prognosperioden framgår av diagrammen nedan.
23(88)
24(88) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsen har ansvaret att leda och styra kommunens utveckling. De centrala uppgifterna är: att leda samhällsutvecklingen genom översiktsplanering, mark- och bostadspolitik, miljöfrågor samt genom näringslivsutveckling att ansvara för den ekonomiska planeringen att samordna kommunens målstyrning att ha uppsikt över nämndernas och bolagens verksamheter samt den verksamhet som bedrivs i kommunalförbund I kommunstyrelsens verksamhet ingår den politiska organisationen, kommunledningskontoret med de centrala ledningsresurserna och det administrativa stödet. Kommunstyrelsen har anslag för kommunens personalomstruktureringskostnader och oförutsedda behov, liksom för räddningstjänst och totalförsvarsplanering. Särskilda resurser finns också avsatta för Trygg i Täbys brotts- och drogförebyggande arbete. Dessutom ingår kostnader för bl. a. medlemsavgifter till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och KSL (Kommunförbundet Stockholms län). Styrelsens utvecklingsområden Tillväxt Täby kommun växer och är den regionala stadskärnan i nordöstra Stockholm. Kommunen ska utvecklas på ett långsiktigt socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Detta innebär bland annat att människor som redan bor här vill bo kvar, och att andra lockas att flytta hit. För detta krävs bostäder anpassade efter människor i olika livssituationer, en utvecklad kollektivtrafik som gör att människor som bor eller arbetar i Täby lätt kan ta sig till och från kommunen, möjligheter till arbetstillfällen samt att kommunens verksamheter erbjuder tjänster av hög kvalitet. När Täby planerar för ny bebyggelse är hållbarhetsaspekterna viktiga och dessa ska därför systematiskt beaktas i alla planskeden. Utbyggnad av bostäder sker framför allt i fyra områden och i övrigt genom en förtätning. Vid planering av nybyggnad ska en mångfald av bostadsformer uppmuntras. Den övergripande fysiska planeringen är ett verktyg för hållbar utveckling och ska också ses som ett verktyg för såväl byggande som trafik- och kollektivtrafiklösningar. Fokus under mandatperioden ligger på utveckling i stationsnära lägen. Detta ger underlag för en utökad närservice, en förbättrad kollektivtrafik och en ökande andel kollektivtrafikresande. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av stadskärnan pågår och slutförs 2017. Vidare pågår arbetet med ett utvecklingsprogram för Skarpäng centrum. När det programmet slutförs under 2016 läggs fokus på Täby kyrkby och därefter Gribbylund 2017-2018. Ett utvecklingsprogram för Näsby Park kan då inledas 2018. Under 2016 slutförs arbetet med en trafikstrategi och en kollektivtrafikplan för Täby kommun.
25(88) Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken pågår. Dels genom en dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan och dels utreds även en eventuell förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. Enligt den tidigare beslutade s.k. Sverigeförhandlingen 3 ska frågan om tunnelbana till fler kommuner utredas. Täby är en av de kommuner dit en framtida tunnelbana skulle kunna sträckas. I detta arbete blir framtagande av underlag till ny regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) särskilt viktigt. Planen ska vara klar för antagande våren 2018. Den kommer ha en tidshorisont med utblick 2060-2070 för befolkningsprognoser och bebyggelseutveckling. Arbetet med underlag till RUFS blir även underlag till ny Översiktsplan 2018 för Täby kommun samt i förlängningen underlag till revidering av VISION Stockholm Nordost. Att kommunen befinner sig i ett skede av snabb tillväxt ställer stora krav på ekonomisk planering och budgetuppföljning så att beslutade kostnadsnivåer kan säkras. Regeringsdirektiv om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (DIR. 2014:106) Förutsättningar för bostadsproduktion 2016-2025 Täby kommun är inne i ett skede av stark tillväxt och upplever en stadig befolkningsökning. En förutsättning för fortsatt befolkningstillväxt i regionen är att tillgången på attraktiva och ändamålsenliga bostäder byggs ut i takt med behovet. Täby upplever i likhet med övriga kommuner i länet ett underskott på bostäder för samtliga målgrupper. Från och med den 1 januari 2014 har lagen som reglerar kommunernas bostadsförsörjningsansvar gett kommunerna ett tydligare kommunalt ansvar för bostadsförsörjningen. Lagen syftar till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer skall antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod, eller oftare om de förändras. Riktlinjerna ska minst innehålla information om: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål 3. På vilket sätt kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Utvecklade riktlinjer för bostadsförsörjning kommer att utarbetas under mandatperioden. 3 Regeringsdirektiv om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (DIR. 2014:106)
26(88) I bilagan Bostadsförsörjningsplanering 2016-2025 redovisas planen för att skapa planeringsmässiga förutsättningar för bostadsbyggnation under perioden 2016-2025 samt en Beskrivning av planerade bostadsprojekt under perioden 2016-2025. Förutsättningar för företagsetableringar och arbetsplatstillväxt i Täby 2016-2025 Idag finns cirka 23 000 arbetstillfällen i Täby. I den vision som de sex nordostkommunerna antog 2012 är Täbys ambition att öka antalet arbetstillfällen i kommunen med 20 000 fram till år 2040. En förutsättning är att vi under perioden får regionalt, kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik. I den näringslivsstrategi som kommunfullmäktige beslutade om 2015 slås fast att Täby ska vara en näringslivsvänlig kommun med expansiva företag där förutsättningar finns för att skapa fler arbetstillfällen. Nya företag är välkomna samtidigt som befintliga ges förutsättningar att växa. Under 2016 kommer särskild fokus att läggas på tillgången på mark för verksamheter samt service och bemötande. På Täby park planeras för 4-500 arbetsplatser. I övrigt finns i dagsläget inte några större utvecklingsområden för verksamheter i kommunen i och med att all mark i Arninge i princip är exploaterad. Det finns en utvecklings- och förtätningspotential i vissa verksamhetsområden men frågan om tillgång för mark till verksamheter behöver aktualiseras, i syfte att skapa en attraktiv regional stadskärna i Täby och möta den efterfrågan som finns om att kunna arbeta i närheten av boendet. Likaså behöver kommunen verka för en utveckling av kollektivtrafiken samt marknadsföra kommunen som ett bra etableringsalternativ om målet om 20 000 nya arbetstillfällen ska nås. Marknadsförutsättningarna för kontorsetableringar i Täby är för närvarande sämre pga. låga hyresnivåer i kommunen. Efterfrågan på mark för handel och lager i kombination med kontor är dock god. För att skapa förutsättningar för ett rikt näringsliv ställs krav på service och förståelse för företagarnas behov, såväl för nyföretagare som företag som verkat länge i kommunen och vill utveckla sin verksamhet här. I det arbetet involveras flera verksamhetsområden i kommunen. Flera rankings och NKI-undersökningar görs årligen vilket tjänar som bra indikatorer för hur kommunens service och bemötande utvecklas. Kvalitetsutveckling En viktig uppgift för kommunen är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och hushålla väl med kommunens resurser. För att detta ska kunna ske behöver de som kommunen är till för medborgare och företagare - sättas i fokus. Kommunens medarbetare behöver förstå medborgares, näringsidkares samt besökares behov så att det arbete som utförs skapar värde för dem. Genom en tydlighet kring vad som kan åstadkommas inom ramen för det offentliga uppdraget och ett lyhört förhållningssätt i relation till medborgare och företagare kan kommunen också hushålla med de ekonomiska resurserna. Enligt tidigare uppdrag har ett nytt kvalitetsledningssystem för kommunen tagits
27(88) fram, vilket ska implementeras under 2016 och bidra till följande: Fokus på uppdraget Att skapa en effektiv styrning och uppföljning. Effektiva processer med kundens/ invånarens/ företagarens behov i fokus Tydlighet i organisationen vad gäller ledarskap och medarbetarskap Kvalitetssäkring, enhetlighet och ständiga förbättringar Rättssäkerhet Tydlighet på det egna uppdraget genom hela organisationen Kommunstyrelsens arbete med att föra dialog och kommunicera med invånare och företagare för att möta och förstå deras behov är ett prioriterat område i det kvalitetsutvecklande arbetet. Att tillgängliggöra information är därför ett utvecklingsområde. Lättillgänglig information om de tjänster som erbjuds är viktigt också för att individens valfrihet ska fungera ändamålsenligt. För att fortsatt tillhandahålla välfärdstjänster av bästa kvalitet i de delar kommunen driver verksamhet i egen regi behöver kommunen behålla kompetenta medarbetare och locka nya duktiga medarbetare att söka sig till kommunen. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare stärks av ett bra ledarskap i den befintliga organisationen så att nuvarande medarbetare sprider till andra att det är utvecklande, stimulerande och ansvarstagande att arbeta i Täby. Det innebär också ett uppdrag att nå ut med information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter till den framtida arbetskraften. IT-stödet till kommunens verksamheter ska främja kvalitetsutveckling och stödja mötet med privatpersoner och företag. Arbetet med att inrätta ett kontaktcenter i kommunen är här ett av flera viktiga steg mot en bättre, snabbare och effektivare dialog. Kommunikation Kommunstyrelsens uppdrag är att ta det strategiska ansvaret för kommunikation av fattade beslut och inriktningar på övergripande nivå, liksom för marknadsföring av kommunens verksamhet i egen regi. Kommunikationen ska vara integrerad, planerad, samstämmig, samordnad och ha ett tydligt mottagarperspektiv Kommunikationen ska bidra till en samlad bild av kommunen. Kommunikationen ska göra att medborgare, företagare och besökare enkelt kan hitta den informationen de söker, komma i kontakt med kommunen och få svar på sina frågor. I uppdraget ligger även arbetet med utveckling av kommunikationskanalerna. De ska anpassas och utvecklas efter mottagarnas behov, där exempelvis den ökade användningen av mobila enheter ställer nya krav. Att systematiskt arbeta med olika former av medborgardialog för att ta tillvara medborgarnas synpunkter och idéer är fortsatt ett viktigt insatsområde.