Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med inhemsk produktion baserad på inhemsk råvara? Hur stor roll kan biogasproduktionen spela? Är konkurrens om råvaran med annan industri ett problem?
Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett svenskt perspektiv I. Kartlägga svensk markanvändning II. Utarbeta framtidsscenarier med kvantifiering av svensk åkermarksbaserad biomassa för biodrivmedelsproduktion III. Genomföra fallstudier för svensk biodrivmedelsproduktion, där tradeoff mellan växthusgasemissioner, markanvändning och kostnader diskuteras. Energigas Sverige, Eon Gas Sverige, LRF, Partnerskap Alnarp, Svenska Lantmännen och Swedish Biogas International
Sektorsmål transporter 100 TWh per år 90 80 70 60 50 40 Diesel Bensin Naturgas Etanol Biodiesel Biogas El Mål 2030: Inrikes transporter med 70 % lägre växthusgasutsläpp 30 20 10 0 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030-fff 2030-T Miljömålsberedningen. En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47 Trafikverket. Rapport 2016:043 Fossilfrihet på väg. SOU 2013:84
Viktigt med inhemsk biomassa? I en ökande konkurrens baseras sannolikt en ökande andel av den svenska biodrivmedelskonsumtionen och produktionen på inhemsk råvara Fossilfrihet på Väg. SOU 2013:84. Statens offentliga utredningar, Miljö och energidepartementet, Regeringskansliet, Stockholm, Sweden. Trafikverket, 2016. Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser med fokus på transportinfrastrukturen. 2016:043. Trafikverket, Borlänge. Börjesson (2016) Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi
Ursprungsland drivmedel 2016 Ahlgren, S., Björnsson, L., Prade, T. & Lantz, M. (2017) Biodrivmedel och markanvändning i Sverige. Rapport Nr 105, Miljö- och energisystem, Lunds Universitet.
Användning av åkermark per svensk i Sverige och utomlands Åkermark i Sverige Kött, mejeri och ägg Övriga livsmedel (spannmål, potatis, grönsaker mm) Hästfoder Export Öl och sprit Biodrivmedel Träda och obrukad åkermark Åkermark utomlands -0,10-0,05 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Åkermarksanvändning [hektar per person] Ahlgren, S., Björnsson, L., Prade, T. & Lantz, M. (2017) Biodrivmedel och markanvändning i Sverige. Rapport Nr 105, Miljö- och energisystem, Lunds Universitet.
Biomassa från åkermark i Sverige Extra grödor från produktiv åker Intensifiering Miljöåtgärder 7,7 TWh 4,4 TWh Oanvänd åkermark 3,3 TWh Nuvarande produktion Odlingsrester Grödor 4,6 TWh 0 10 20 30 40 50 60 TWh per år Prade, T., Björnsson, L., Lantz, M. & Ahlgren, S. (2017) Can domestic production of iluc-free feedstock from arable land supply Sweden s future demand for biofuels? Journal of land use science 12 (6): 407-441
Exempel: biogasutbyte för vall 380 360 340 Methane yield [m3 (t VS)-1] 320 300 280 260 240 220 200 40 50 60 70 80 90 Antal tillväxtdagar [d] Björnsson, L., Prade, T., Lantz, M. (2016) Grass för biogas arable land as a carbon sink. Energiforsk Rapport 2016:280. Wrams 3 skördetillfällen i juni Lönnstorp 2-skördesystem Biogödslat Lönnstorp 2-skördesystem Mineralgödslat Snittlängdsförsöken 2-skördesystem Snittlängdsförsöken 3-skördesystem
Biodrivmedelspotential 18 TWh 21 TWh Prade, T., Björnsson, L., Lantz, M. & Ahlgren, S. (2017) Can domestic production of iluc-free feedstock from arable land supply Sweden s future demand for biofuels? Journal of land use science 12 (6): 407-441
Gröda vs odlingsrest: Växthusgasemission BIOGAS ETANOL OPUBLICERAT Lantz, M., Prade, T., Ahlgren, S. & Björnsson, L. (submitted) Biofuels from wheat straw or grain: Can the lower climate impact of an iluc-free feedstock compensate for a higher production cost? Biomass & Bioenergy
Gröda vs odlingsrest: Produktionskostnad BIOGAS ETANOL OPUBLICERAT Lantz, M., Prade, T., Ahlgren, S. & Björnsson, L. (submitted) Biofuels from wheat straw or grain: Can the lower climate impact of an iluc-free feedstock compensate for a higher production cost? Biomass & Bioenergy
Reduktionsplikt 2020-2030 OPUBLICERAT Lantz, M., Prade, T., Ahlgren, S. & Björnsson, L. (submitted) Biofuels from wheat straw or grain: Can the lower climate impact of an iluc-free feedstock compensate for a higher production cost? Biomass & Bioenergy
Vilken utveckling vill vi se? 20 18 Pris till kund [kr per L] 16 14 12 10 8 6 4 2 Bensin (statistik spbi.se) Bensin m spannmålsetanol Bensin m halmetanol Kvotplikt uppfylls ej 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035
Till 2030 kan Sveriges befolkning ha ökat med 14 % (+500 000 ha) har vi ändrat vår ohållbara åkermarksanvändning per capita (främst driven av hög konsumtion av animalieprodukter) har vi implementerat styrmedel/incitament som medför minskad ekonomisk risk för produktion av biodrivmedel från spårbar, inhemsk biomassa, där restprodukter speciellt gynnas kan vi därför UTAN KONKURRENS med livsmedels- och fodersektorn täcka behovet av biodrivmedel med inhemska bi/restprodukter har vi biodrivmedel med BÄTTRE KLIMATNYTTA genom övergången från grödor till restprodukter
Lovisa Björnsson Professor Environmental and Energy Systems Studies lovisa.bjornsson@miljo.lth.se 046-222 8324 www.miljo.lth.se