Lidingöbanan Inbjudan till samråd angående järnvägsplan för partiell dubbelspårsutbyggnad från Ropsten till Gåshaga brygga Lidingöbanan planeras att rustas upp och kopplas ihop med Spårväg City. Detta ger förutsättningar för en bekväm, klimatsmart och kapacitetsstark förbindelse mellan Lidingö, Norra Djurgårdsstaden och Stockholm City. Samrådstid 30 januari 2012 9 mars 2012
Bakgrund Lidingöbanan är i behov av att upprustas till en modern spårväg, med nya moderna fordon och tillgänglighets anpassade hållplatser. Med en ihopkoppling med Spårväg City i Ropsten blir Lidingöbanan och Spårväg City ett sammanhängande trafiksystem och det blir åter möjligt att åka från Lidingö till centrala Stockholm utan byte. I samband med banans upprustning planeras också för en ny spårvagnsdepå vid Lidingöbanans nuvarande depå vid AGA. Depån och de nya vagnarna blir gemensamma för Lidingöbanan och Spårväg City. Idag är större delen av Lidingöbanan enkelspårig med begränsad kapacitet. För att minska risken för förse ningar till följd av ihopkopplingen med Spårväg City och för att medge trafik till och från depån behövs ytterli gare dubbelspårssträckor på Lidingöbanan. De nya dubbelspårsträckorna medger även möjlighet att trafikera med extra tåg under rusningstid, i första hand väster om AGA. För planeringen av Lidingöbanans utbyggnad togs en förstudie med två utredningsalternativ fram under 2010-2011. Alternativen redovisar utbyggnader av dubbelspår på vissa sträckor mellan Ropsten och Gåshaga brygga. Utredningsalternativ 2 (UA2) innehåller några fler partiella dubbelspårssträckor jämfört med utrednings alternativ 1 (UA1). Samråd för förstudien genomfördes i september-oktober 2010. Landstingets trafiknämnd beslutade i december 2011 att fortsätta planeringen av Lidingöbanan enligt för studiens utredningsalternativ 2 och optimera alternativet med avseende på nytta, kostnader och eventuella etapputbyggnader. I samband med beslutet fick SL i uppdrag att upprätta järnvägsplan för utredningsalter nativ 2. För Lidingöbanan, Ropsten till Gåshaga brygga, tas nu en järnvägsplan fram för vilken detta samråd genomförs. Parallellt med planeringen för Lidingöbanan pågår även planering för Spårväg City inom Stockholm stad. För sträckan mellan Djurgårdsbron på Strandvägen och Ropsten genomfördes järnvägsplanesamråd i februarimars 2011. För fortsatt planering tas järnvägsplaner fram för delsträckor mellan Djurgårdsbron och Ropsten. Avgränsning järnvägsplan Befintlig Spårväg City med hållplats Spårväg i denna plan Lidingöbanan, Ropsten - Gåshaga brygga Spårväg som planeras senare Eventuellt spår till Hjorthagen/Gasverket Torsvik ra k ung Spårväg City med hållplats (Värtahamnen - Ropsten) Söd Planerad Spårväg City med hållplats (Djurgårdsbron - Värtahamnen) Lidingö gen svä Spårväg City med hållplats (Sergels torg) Ungefärligt slutligt läge för Spårväg City Möjlig framtida sträckning Bodal n äge gen göv nvä in Lid ham Norra Djurgårdsstaden Talludden Ny bussdepå i Stockby industriområde rra Värtabanan Gåshaga brygga Baggeby No Ropsten Käppala Larsberg Värtahamnen Norra länken Brevik Sö dr a Värtan ha AGA m nv Söd äg en Tegelu d d s v ä gen Ny spårvagnsdepå i Aga Valh a ra k ung svä Kottla gen Frihamnen Skärsätra Högberga Loudden Lindarängsvägen llav äge sga ta n n Gr SVT tiern Sergels torg Centralen Hamngatan Oxe ns Garnisonen Nybroplan ev e vo n Es se ns SR Strandvägen Kungsträdgården Sergels torg Styrmansgatan Djurgårdsbron vä g Berwaldhallen Nobelparken Dro Nordiska museet/vasamuseet an gat ing ttn Alkärrshallen Liljevalchs/Gröna Lund Bellmansro Skansen Djurgårdsskolan Waldemarsudde Kartbilden visar den befintliga linje 7 och den fortsatta utbyggnaden av Spårväg City från Djurgårdsbron via Norra Djurgårdsstaden och Ropsten till Gåshaga brygga samt förlängning mellan Sergels torg och T-Centralen. 2
Omfattning och process Planering av spårväg följer en process där både spårvägsbyggaren och samhället i övrigt medverkar. Processen regleras enligt Lagen om byggande av järnväg (1995:1649). Förstudieskedet är det första steget i den formella planeringsprocessen. Förstudien för Lidingöbanan påbörjades 2010 och slutfördes 2011. Eftersom endast ett alternativ återstår efter förstudien och att befintliga Lidingöbanan förbättras inom befintlig spårkorridor har det inte bedömts vara nödvändigt att upprätta en järnvägsutredning innan en järnvägsplan tas fram. Planeringsprocessen vid byggande av spårväg. Idéskede Förstudie ** Järnvägsplan Bygghandling Framtagande av systemhandling Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 3 Alternativ 3 Framtagande av MKB* * Miljökonsekvensbeskrivning. ** Ovanstående process är schematisk, de tre alternativen är fiktiva. I järnvägsplanen beskrivs hur den valda lösningen ska utformas och de markytor som behövs för den nya spårvägen samt konsekvenser av den utbyggda spårvägen. I arbetet med framtagande av järnvägsplanen studeras utformningsvarianter, såsom den slutliga omfattningen av dubbelspår, i syfte att optimera en utbyggnad. Järnvägsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska godkännas av Länsstyrelsen. Inom område för detaljplan eller områdesbestämmelser får en spårväg inte byggas i strid med planerna eller bestämmelserna. Efter samrådet preciseras utformningen och planen, med den slutliga utformningen, ställs sedan ut. Myndigheter och allmänhet har då möjlighet att komma med ytterligare synpunkter. Planen prövas och fastställs slutligen av Trafikverket. En fastställd och laga kraftvunnen järnvägsplan ger spårvägsbyggaren rätt att bygga spårvägen och ta mark i anspråk med stöd av en lantmäteriförrättning. Planen upphör att gälla om bygget inte påbörjats inom fem år från det att fastställelsebeslutet vunnit laga kraft. Under tiden planen tas fram hålls samråd med kommuner, länsstyrelser, berörda fastighetsägare samt andra som kan påverkas av spårvägen. Dessa har möjlighet att lämna synpunkter som bemöts. SL värderar de inkomna synpunkterna och tar ställning till om de kan och bör medge en förändring av föreslagen utformning. I järnvägsplanen har enskilda intressen större inverkan än i tidigare skeden genom att planeringen preciseras och enskilda kan komma med mer specifika synpunkter. 3
Järnvägsplanens omfattning och projektets fortsättning Järnvägsplanen som nu tas fram kommer att omfatta Lidingöbanan, sträckan Ropsten till Gåshaga brygga. Den nya spårvagnsdepån vid AGA studeras inte i järnvägsplanen, utan i en separat detaljplaneprocess med egen miljökonsekvensbeskrivning. Den nya spårvagnsdepån medför omläggning av Lidingöbanan på en del av sträckan mellan Larsberg till strax öster om AGA. Järnvägsplanen inkluderar åtgärder såsom nya dubbelspårssträckor, kurvrätning och övriga spåråtgärder på delar av sträckan för att ge högre kapacitet och minskad störningskänslighet samt möjliggöra högre hastigheter än i dagsläget och därmed kortare restider. Åtgärderna bidrar till det övergripande målet att kunna säkerställa en driftsäker och kostnadseffektiv trafik på hela trafiksystemet Spårväg City inklusive Lidingöbanan. Även modernisering och tillgänglighetsanspassning av hållplatser ingår i planen. Föreslagna dubbelspårssträckor som avses att regleras i denna järnvägsplan framgår av bilden på sida 5. Dubbelspårssträckorna optimeras vilket innebär att dubbelspårsomfattningen i redovisad bild kan komma att förändras. Preliminära tider för Lidingöbanan och ihopkoppling med Spårväg City Samråd för järnvägsplan Feb-mars 2012 Utställning av järnvägsplan Sommaren 2012 Fastställelseprövning av järnvägsplan Hösten-vintern 2012 Byggstart Våren 2013 Föreslagen utbyggnad Vissa sträckor bedöms vara mindre lämpliga att bygga dubbelspår på. Detta kan bero på framkomligheten för andra trafikslag, topografiska förhållanden, anläggningskostnader, naturvärden, omgivande miljö och synpunkter som lämnades under förstudieskedet. Det rör sig om sträckan mellan Ropsten och Torsvik (Gamla Lidingöbron), huvuddelen av sträckan mellan Torsvik och Baggeby, sträckan mellan Kottla och Högberga samt sträckan mellan Brevik och Käppala. Modernisering och tillgänglighetsanspassning av banans hållplatser ingår i utbyggnaden, se avsnitt Hållplatser på sida 6. Ropsten I Järnvägsplanen studeras ett nytt läge för hållplatsen direkt söder om dagens hållplats och på gatuplanet för att förbereda en ihopkoppling med Spårväg City. Planeringen ska samordnas med Stockholms stads utvecklingsplaner för Ropsten. Torsvik Baggeby Del av sträckan förblir enkelspårig. Dubbelspår föreslås byggas ut på en cirka 350 meter lång sträcka västerut från Baggeby hållplats. Detta dubbelspår motiveras framförallt av kravet på god framkomlighet för tåg till och från spårvagnsdepån vid AGA. Dubbelspåret erbjuder också en mötesmöjlighet för ordinarie trafik, vilket bidrar till att minska banans störningskänslighet. Baggeby Bodal Vissa upprustningar, såsom exempelvis spårbyte och hastighetshöjande åtgärder, kan bli aktuella. Bodal Larsberg Vissa upprustningar, såsom exempelvis spårbyte och hastighetshöjande åtgärder, kan bli aktuella. Larsberg AGA Befintligt dubbelspår föreslås läggas om något norrut längs med Södra Kungsvägen, förbi den nya spårvagnsdepån vid AGA. Hållplatsen AGA föreslås få ett nytt läge österut. AGA Skärsätra Öster om det nya läget för hållplats AGA undersöks omfattningen av dubbelspår. Skärsätra Kottla Dubbelspår föreslås byggas från Skärsätra hållplats till och med Kottla hållplats. Därmed möjliggörs tågmöten på hållplatsen. Kottla Högberga Huvuddelen av sträckan förblir enkelspårig men vissa upprustningar, såsom exempelvis spårbyte och hastighetshöjande åtgärder, kan bli aktuella. Högberga Brevik Befintliga dubbelspår vid hållplatserna förlängs till att omfatta hela sträckan. Brevik Käppala Vissa upprustningar, såsom exempelvis spårbyte och hastighetshöjande åtgärder, kan bli aktuella. Käppala Talluddens nya läge Gåshaga brygga Dubbelspår föreslås byggas från Käppala hållplats till Gåshaga brygga, som är ändhållplats där tågen vänder. 4
Järnvägsplan Lidingöbanan Planerad utbyggnad Djurgårdsbron - Ropsten Befintligt dubbelspår/enkelspår Föreslagen dubbelspårsutbyggnad Ropsten - Gåshaga brygga Plangräns järnvägsplan Hållplats (hållplats Gåshaga och Talludden föreslås slås ihop i ett nytt läge) Torsvik Ropsten Baggeby Bodal Lidingö Separat planering för ny bussdepå i Stockby industriområde Käppala Talludden Gåshaga brygga Larsberg Befintligt dubbelspår föreslås läggas om norrut, förbi den nya spårvagnsdepån vid Aga Brevik Separat detaljplanearbete för ny spårvagnsdepå i Aga Aga Kottla Skärsätra Högberga 0 m 800 m N Föreslagen dubbelspårsutbyggnad i järnvägsplan för Lidingöbanan. Bilden redovisar nya föreslagna dubbelspårssträckor. Sammanslagning av hållplatserna Talludden och Gåshaga Den befintliga hållplatsen Talludden ligger i kurva. Det medför att avståndet mellan vagn och plattform blir stort, vilket försvårar tillgängligheten och säkerheten, särskilt för personer med funktionshinder. Kurvan innebär också att det svårt för föraren att övervaka vagnarna vid dörrstängning. SL:s tillgänglighetskrav kan inte uppfyllas vid Talluddens nuvarande hållplatsläge. På Lidingöbanans yttre del ligger dessutom dagens hållplatser tätare än vad som är brukligt i moderna spårvägsanläggningar, med resultatet att körtiderna förlängs och tidtabellerna blir svårare att hålla. Hållplatserna Talludden och Gåshaga föreslås därför slås ihop och ersättas av en ny hållplats mellan de befintliga. Det föreslagna nya hållplatsläget placeras på rakspår cirka 100 meter väster om den nuvarande hållplatsen Gåshaga. Utbyggnad av depån vid AGA Parallellt med planerna för Lidingöbanan pågår också planering för ombyggnad av den befintliga spårvagnsdepån vid AGA. Idag fungerar depån som depå för Lidingöbanans vagnar och Lidingös bussar. Den nya spårvagnsdepån kommer efter ihopkopplingen att rymma Lidingöbanans vagnar och Spårväg Citys samtliga vagnar. På grund av detta behöver det tillgängliga depåområdet utökas. Bussarna flyttas till en ny bussdepå i Stockby på Lidingö. Den nya depån vid AGA kommer att rymma ca 30 stycken spårvagnar. Inom depån planeras städ-/uppställningshall, reparationshall, hjulsvarv, karosseriverkstad, klottersane ring och tvätthall. Depån innehåller också kontor för trafikledning med trafikledningscentral samt kontor för trafikadministration. Arbete med upprättande av detaljplan för spårvagnsdepån pågår. Planförslaget har varit ute på samråd juni-augusti 2011. Information om den nya spårvagnsdepån och dess process presenteras samtidigt som samrådsmötena Fotomontage av den planerade spårvagnsdepån vid AGA. Vy österut längs Södra Kungsvägen. (Rundquist Arkitekter AB) för järnvägsplanen för Lidingöbanan och detaljplaner för Högbergas och Breviks hållplatser. Utställning av detaljplanen för den nya depån vid AGA planeras till våren 2012. 5
Nya detaljplaner för hållplatserna Högberga och Brevik Vid Högberga och Brevik uppstår ett mindre markbehov utanför dagens järnvägsfastighet och gällande planavgränsning. SL har därför ansökt om detaljplaneläggning hos Lidingö stad för hållplatsområdena Högberga och Brevik. Arbetet för upprättande av nya detaljplaner pågår och genomförs av Lidingö stad. Samrådet för dessa detalj planer genomförs vid samma samrådsmöte som för järnvägsplanen. Detaljplaneåtgärder kan även behövas vid utbyggnad av vissa strömförsörjningsanläggningar (likriktarstationer) längs banan. Miljö De miljöaspekter som har bedömts vara särskilt viktiga att beskriva i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för järnvägsplanen är buller och vibrationer samt kulturmiljö. Dessutom beskrivs konsekvenserna för stads- och landskapsbild, naturmiljö, rekreation och friluftsliv, mark och vatten, förorenad mark, risk och säkerhet samt byggskedet. Generellt bedöms dagens störningar minskas med nya moderna och tystare fordon. Vad gäller buller så är det främst där spårvägen ligger nära bostadsbebyggelse eller eventuell förskola/skola som störningar bedöms kunna överstiga riktlinjer om inte bullerskyddsåtgärder vidtas. En detaljerad utredning avseende buller och vibrationer tas för närvarande fram för hela Lidingöbanan. Bullerdämpande åtgärder kommer trots nya fordon behöva utföras längs vissa sträckor för att klara riktvärden för buller och vibrationer. I det gestaltningsprogram som tas fram för Lidingöbanan kommer förslag på utformning av bullerskyddsskärmar att finnas med. Kring Lidingöbanans sträckning finns flera lokala kulturmiljöintressen och banan korsar genom områden som enligt Lidingö stads översiktsplan (2002) är utpekade som värdefulla kulturmiljöer. Vissa av Lidingöbanans stationsbyggnader och väderskydd är från tidigt 1900-tal, tiden då banan byggdes, och har ett stort antikvariskt och arkitektoniskt värde. Dessa värdefulla miljöer ges särskild omsorg vid utformningen av hållplatserna. Som en del av järnvägsplanearbetet tar SL fram ett särskilt gestaltningsprogram för Lidingöbanan, se avsnitt Gestaltning på sida 7. Hållplatser En stor del av upprustningsbehovet på Lidingöbanan berör hållplatsmiljöerna. Flera befintliga hållplatser ligger i kurva, vilket skapar ett avstånd mellan vagn och plattform som försvårar tillgängligheten. Utformningen av hållplatsmiljöerna syftar till ge förbättrad tillgänglighet och personsäkerhet. Plattformarna förlängs, breddas och höjs för att anpassas till moderna fordon. Hållplatserna förses med samma informationssystem, taktila markeringar och utrustning för säkerhet som hela Spårväg City. Lidingöbanans hållplatser får en gemensam identitet genom enhetlig gestaltning, enligt det gestaltningsprogram som tas fram för Lidingöbanan, se avsnitt Gestaltning på sida 7. Till vänster: Brevik hållplats. Till höger: Stationshus vid Kottla hållplats. 6
Spårvagnarna GÅSHAGA BRYGGA Efter ihopkopplingen med Spårväg City i Ropsten kommer Lidingöbanan att trafikeras av nya moderna, tysta och bekväma vagnar. Vagnarna kommer att ha hög tillgänglighet och komfort för resenärer med funktionsnedsättning samt ha flexibla utrymmen som rymmer rullstolar och barnvagnar. De nya vagnarnas bredd blir 265 centimeter att jämföra med dagens vagnar som är 240 centimeter breda. Vagnarna kommer att ha högre komfort och tystare gång än de vagnar som idag trafikerar banan och har full genomgång mellan de enskilda vagnmodulerna. I ett första skede bedöms ca 30-40 meter långa tåg vara aktuella, men hållplatserna planeras för att på sikt kunna rymma längre tåg, uppemot 60 meter långa. Den spårvagnstyp, modell A35, som är tänkt att trafikera Lidingöbanan. Gestaltning Som en del av järnvägsplanearbetet tar SL i samarbete med Lidingö stad fram ett enhetligt gestaltningsprogram för Lidingöbanan. Detta omfattar utformning av hållplatsmiljöerna och dess väderskydd, teknikhus, likriktarstationer men även stolpar och belysning. Programmet syftar till att få en enhetlig, funktionell och estetisk utformning av spårvägens hållplatser där hänsyn tas till omgivande miljö och kulturmiljöintressen. I gestaltningsprogrammet anpassas formspråket till Lidingöbanans miljöer och befintliga stationshus. Programmet lånar inspiration från det gestaltningsprogram som utförs för Spårväg Citys sträckning inom Stockholm stad för att delvis skapa en gemensam design för hela spårvägens sträckning. En viktig del är att välja material, form och kulörer som ger den kvalitet som krävs i det offentliga rummet och anpassats till Lidingöbanans befintliga miljöer. Genom att få en enhetlig utformning av hållplatserna skapas även goda förutsättningar för en tydlighet och orienterbarhet gentemot SL:s resenärer. Hållplatserna ska upplevas som trygga platser och utformas enligt principen design för alla. Detta innebär att de ska vara tillgängliga för funktionshindrade och barn. Ersättningstrafik under ombyggnadstiden Under arbetet med utbyggnad av dubbelspår och upprustning behöver Lidingöbanan stängas av under viss tid. Spårvagnstrafiken ersätts då med buss, som planeras att i huvudsak trafikera samma sträckor och hållplatser som nattbusslinje 291 och med utökade sträckningar, för att nå spårvägens hållplatser. Ersättningstrafiken föreslås i huvudsak att vara uppdelad på två olika linjer. En linje föreslås gå från Ropsten via Södra Kungsvägen och Bodalsvägen med vändning vid AGA. En linje föreslås gå från Ropsten via Södra Kungsvägen till AGA med ett fåtal hållplatser längs vägen. Från AGA fortsätter linjen till Gåshaga. Till vänster: Fotomontage av hållplats Brevik. Till höger: Fotomontage av teknikhus, väster om hållplats Bodal. (Jonas Bohlin och DinellJohansson) 7
Tryck på knappen för att öppna dörren. Press the button to open the door. Tryck på knappen för att öppna dörren. Press the button to open the door. Tryck på knappen för att öppna dörren. Press the button to open the door. För mer information På vår hemsida www.sl.se/sparvagcity finns den här samrådsbroschyren digitalt samt mer information om Lidingöbanan och Spårväg City. Du är välkommen att kontakta oss för att lämna synpunkter och ställa frågor. Fler broschyrer kan även beställas via sparvagcity@sl.se eller SL:s kundtjänst, tel. 08-600 10 00. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss. Frågor besvaras av: Ketil Kindestam Telefon: 072-233 14 03 E-post: ketil.kindestam@sl.se Samrådsmöten Genom att komma på våra samrådsmöten kan du få mer information, se ritningar, få möjlighet att ställa frågor samt att framföra synpunkter. Vid mötena behandlas bland annat: - Spårvägens utformning - Hållplatserna - Gestaltningsfrågor - Miljökonsekvenser - Påverkan under genomförande - Ersättningstrafik Vi vill veta vad du tycker! När en järnvägsplan tas fram sker det i samråd med dem som berörs. Samrådet syftar även till att identifiera förutsättningar, åtgärder och behov som särskilt behöver belysas eller beaktas i den fortsatta planeringen. Det är därför viktigt för oss att få ta del av era synpunkter så tidigt som möjligt. Du kan lämna dina skriftliga synpunkter via brev eller e-post senast fredag 9 mars 2012. Detaljplanerna för Högberga och Brevik är separata handlingar och synpunkter på dessa lämnas till Lidingö stad. Brev alternativt e-post skickas till: AB Storstockholms Lokaltrafik Program Spårväg City Hangövägen 19, pl. 104 115 41 Stockholm E-post: sparvagcity@sl.se Märk brev eller e-post med Spårväg City Samråd järnvägsplan Lidingöbanan, Dnr SL-2012-00170 Även samråd för de nya detaljplanerna för hållplatserna Högberga och Brevik genomförs vid samrådet för järnvägsplanen samt även information om planeringen av den nya spårvagnsdepån vid AGA. Välkommen till våra samrådsmöten Tisdagen 21 februari klockan 14.00 Tisdagen 21 februari klockan 18.30 Mötena hålls på Lidingö stadshus Stockholmsvägen 50, Lidingö Lätt förtäring serveras. Välkommen! Waldemarsudde Waldemarsudde Spårväg City är en modern spårväg i centrala Stockholm. Tanken är att skapa en bekväm, kapacitetsstark förbindelse mellan Lidingö, Norra Djurgårdsstaden och Stockholm City. Idag går den mellan Sergels torg och Waldemarsudde.