Beställarkompetensprojektet - en inledning och övergripande resultat Henrik Artman, docent Projektledare KTH artman@kth.se 1
Projektet i dess linda Erfarenhet: Operativa beställare behandlar användbarhet och användare med vänsterhanden Fråga: Hur ser beställare på användbarhet? Mål: Skapa en modell som utgår från beställare Arbetsdefinition av beställarkompetens: förmågan att planera, formulera, kommunicera och övervaka en systemupphandling och systemutvecklingsprojekt utifrån ett perspektiv som ser verksamheten i termer av aktivitetsnivå och utvecklingspotential 2
En grundvärdering Organisationer anskaffar datorsystem för att spara eller tjäna pengar Förtjänsten med nya system kan finnas på flera nivåer: automatisering, effektivisering, kommunikation, säkerhet, precision, motivera till användning, marknadsföring, skapa bättre arbetsförhållande etc. Oberoende är användaren en nyckelroll i att lyckas Användarens nyckelroll kräver användarcentrering 3
>>Don't know what I want, but I know how to get it<< Sex Pistols, Anarchy in the UK, 1977 4
En systemutvecklare reflektion >>Genom ambitionen att allt skulle specificeras exakt åstadkom man alltså ett mycket exakt, och säkert korrekt, underlag. Men just genom att bara avbilda exakt, både på höga och låga abstraktionsnivåer, skapade detta gedigna arbete ingen förståelse hos kunden<< Hoberg, 1998:34 5
Falsk matematik Att glömma användarens och beställarens huvudroll Att skapa representationer byggda på tekniken grundantaganden Att försöka tänka ut vad användaren behöver Att försöka tänka ut hur användaren arbetar Att se användbarhet som smink och inte process Beställarorganisation räknar sällan på användbarhetsvinster bara rationalisering Öppna användbarhetsbeställningar ger makten till leverantören att besluta Att glömma sitt arbetsgivaransvar för användare Att inte beakta nödvändiga organisationsförändringar 6
>>Don't know what the users need, but I have methods to decide<< Parafras av Sex Pistols, Anarchy in the UK, 1977 7
Några generella resultat 1 licentiat avhandling 1 journalartikel [copyright] 2 inskickade journalartiklar 8 konferensartiklar [copyright] 5 workshop [ex. 5] 2 utredningar [Skatteverket, FMV] 11 exjobb Flera presentationer 8
Beställares syn på användbarhet Verksamhetsdriven syn på användbarhet Vad tekniken kan åstadkomma, inte hur! Problem med idealiserande uppgiftsbeskrivningar Många arbetar med användarcentrerade processer själv Gränssnittsfråga Leverantören ska givetvis göra ett användbart system Lätt snarare än kraftfullt Gränssnitt inte en del av den större arbetsplatsen & nyttan Matchar inte alltid användbarhetskunnande, -metod och - inställning Artman, H. (2002) Procurer Usability Requirements: Negotiations in contract development. NORDICHI 02. Artman, H., Zällh, S. (2005) Finding a way to Usability. Cognition, Technology and Work. 9
Utveckling av taxisystem Artman, H., Zällh, S. (2005) Finding a way to Usability. Cognition, Technology and Work. 10
Hur man gick tillväga? Produktspecifikationer analyserades i grupp fokus på snabbt system att systemet ska anpassas mot befintligt system och arbetsorganisation vissa nya funktioner Prototyping arbetade i grupper, enkla pappersskisser använde leverantörsdesign som grund fokus på att använda kortkommandon ej muspekare många funktioner tillkom i processen och omgruppering omdesign resulterade i viss arbetsomfördelning Leverantören implementerade man förvånades över behov av kortkommando behovet för att olika operatörer skulle kommunicera Tekniska test inga användbarhetsutvärderingar 11
Röster Användarvänligheten eller begreppet som sådant kan ju vara att man tycker att det ser hur bra ut som helst, men när man sedan börjar arbeta i det så tar det tio sekunder för varenda iteration som man håller på med och då är man inte intresserad längre, då föll det liksom. [referensgruppen] tror inte att smådetaljer eller fel betyder något, men det blir något stort för operatören[..] även leverantören ser inte behovet att ta hand om smådetaljerna, men de har betydelse 12
Ny design Artman, H., Zällh, S. (2005) Finding a way to Usability. Cognition, Technology and Work. 13
Hantera gapet Verksamhetsnytta realiseras genom användning För att veta vilken teknik man behöver måste man förstå hur den ska användas Användbarhetsarbete handlar om att ta reda på detta innan tekniken finns Användbarhetsarbete kan användas som länk mellan verksamhet och teknik i systemupphandling Verksamhetsnytta Användarnytta Användarvänlighet Teknik 14
Gränsobjekt för dialog Kerstin Detaljer Linda Beskrivning Ålder: 37 Anställning: Rekryterare Kerstin är rekryteringsansvarig på ett större företag i Stockholm. Även om det alltid är mycket att göra trivs hon med sitt jobb, framförallt eftersom hon tycker det är givande att kunna påverka att människor ges sysselsättning och utvecklar sig själva. Detaljer Beskrivning Ålder: 33 Eftersom henens företag rekryterar relativt många personer ställer Kerstin som professionell rekryterare höga krav på de verktyg hon Anställning: Arbetslös använder. Hon använder ams.se mycket, framförallt därför att de har flest sökande registrerade och för att dess annonser även visas i Linda har varit arbetssökande andra i sökmotorer två år och är som inskriven t.ex. Jobsafari. på Arbetsförmedlingen. Innan hon blev arbetslös jobbade hon i butik. Hon sa upp sig för att hon Eftersom inte trivdes det är och viktigt för att för hon hennes ville företag utnyttja att synas och sin utbildning; en kandidatexamen marknadsföras i nationalekonomi. bland sökande föredrar hon att annonsera framför att söka bland CV:n. Denna strategi påverkas också av att hon tycker att Sedan hon blev arbetslös sökfunktionen har Linda sökt är många väldigt jobb. knepig Hittills att hantera har hon och att det är svårt att fått avslag på alla jobb hon veta sökt, om vilket man i sänkt tidigare hennes anställningsomgångar självförtroende. har gett avslag till de Hon känner att hon har svårt sökande att konkurrera som man hittar. om de När lediga hon jobben ibland har använt sök CV trots eftersom hon inte har tillräckliga detta för meriter att snabbt och hitta erfarenhet. sökande Som med ett speciella färdigheter har hon resultat har hon också försökt också bredda tänkt på sitt att sökande kvaliteten och på söka många mindre sökandes kvalificerade jobb. ansökningshandlingar är relativt låg. Hon har varit i kontakt med AMS om att införa kontroller av dessa som med annonser, eller göra Linda kollar efter lediga jobb det möjligt i DN och att filtrera på ams.se bort i stort ofullständiga sett ansökningar men inget har dagligen. På ams.se använder hittills hon hänt. framförallt Platsbanken där hon söker på yrken. Hon tycker att kategorierna som finns inte riktigt passar henne. Hon har dock Eftersom ett antal Kerstins kategorier företag som har hon flera kollar kontor varje med egna gång hon går in på ams.se rekryteringsavdelningar och ser vilka nya jobb ingår som kommit det i hennes in. jobb att redovisa statistik för hur många de anställer, hur många som söker mm. Hon har ännu Eftersom Linda har en ganska inte hittat bred någon utbildning sådan är funktion hon osäker i de på verktyg vad hon använder men hon egentligen kan arbeta skulle som. använda Hon har det kikat om lite det på fanns. information om olika yrken på ams.se, men tyckte inte att den hjälpte så mycket. Hon skulle vilja ha lite tydligare Hitta information kandidater om som vad matchar man kan profil jobba Mål med som nationalekonom. Eftersom Linda bara får avslag på sina ansökningar undrar hon om hon Hantera kanske administration skulle försöka kring förbättra rekrytering sitt CV eller sättet som hon skriver Ha sina kontroll ansökningsbrev. över rekryteringsprocessen Hon har försökt hitta information om detta G på fams.se, bb men inte h ffhittat k i något. k i 15
Några kritiska röster Vad skiljer vår ansats mot annan användarcentrering? Men användarna då? Begreppet beställarkompetens Ska leverantören inte ha användbarhetsansvar? 16
Omvärldspåverkan.. Flera konsultbolag har anammat beställarstödsroller Flera användbarhetsarbetare har flyttat till verksamhetsavdelningar Andra forskare har lyft fram beställarorganisationen Intresseorganisationer lyfter fram beställarkompetens eller i rättan tid 17
Slutsatser Användbarhet är centralt men marginaliserat Systemegenskaper går före användningsnytta Företagsaktörer fokuserar vanligen enkla effektmål Detta skapar ofta konflikter mellan vad tekniken kräver av användaren och vad användaren önskar av tekniken Visualiseringsstöd är viktiga Visualisering är ett effektivt sätt att skapa överblick och konkretisering men kräver agens och reflektion Beställarkompetens har skapat resonans i näringslivet! 18
Framtiden Två doktorander som arbetar med frågorna Relationen mellan beställare och leverantör Ansvar för användbarhet Inlämnat ett projektförslag till Vinnova Mer fokus på verksamhetsanalys & användbarhet Medverkande: Antrop, Inuse, Metamatrix, AMS, ESV, Skatteverket, SINTEF Några som visat intresse: Sony-Ericsson, Users Award, Migrationsverket, Users Lane, Statskontoret 19
20 Skatteverket, Astra Zeneca, Ericsson, AMS, FMV, Migrationsverket, Antrop, en bank, ett taxiföretag, ett utvecklingsbolag, ett utbildningsbolag Tack till deltagande företag: Tack för uppmärksamheten! artman@kth.se Frågor?
21 Daniella Lindberg, Linda Lyxell, Ulrika Lejemark, Andreas Ridén,Jonas Hagernäs, Karin Johansson, Stefan Holmlid, Erik Markensten, Anna Swartling, Ulrika Dovhammar, Sussane Zällh, Minna Räsänen Jon Svensson, Emma Borgström, Susanna Lundin, Dan Gunnarsson, Emma Färm, Laila Selander, Personer inom beställarkompetensprojektet: Carmen Flores, Martin Sohlström och exjobbarna