FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS OCH BETÅSEN



Relevanta dokument
Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS-BETÅSEN

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA

Förlängning av koncession Harsprånget Porjus-Vietas Befintlig 400 kv ledning

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken /20

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

SVENSKA ^ KRAFTNÄT. Komplettering av ansökan om förlängning av nätkoncession för 400 kv ledningen Kilforsen - Hallsberg (8000 V, X, Y, Z, Å, DÖ)

"" SVENSKA ^ KRAFTNÄT

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län

Samrådsunderlag. Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum. Januari 2018

Om elförbindelsen Överby-Beckomberga

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

M TYRÉNS. Svenska Kraftnät

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län

Underlag för samråd November E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen MALMÖ Tel: eon.se

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del1 Jämtlands län

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Turefors och Kvillsfors i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Liten Miljökonsekvensbeskrivning

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

Samrådsunderlag. Befintlig 50 kv-kraftledning mellan Säffle och Billeruds bruk, Säffle kommun, Värmlands län.

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun

Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län

2 Kompletterande samrådsredogörelse

Koncession för befintligt 40 kv markkabelförband vid Landsbro,Vetlanda kommun

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för del av 12 kv markförlagd kabel L94625, i Fjugesta, Lekebergs kommun, Örebro län

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen

Samrådsunderlag för ledningssträckning

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

Planerade 50 kv markkablar vid Djupafors i Ronneby kommun

Kontakt:

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Inför ansökan om tillstånd för ledningen genomförs nu samråd enligt miljöbalken med berörda fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter.

Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg

Denna Miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Vattenfall Services Nordic AB Miljö & Tillstånd Uppdragsledare: Beställare: Stora Enso Paper AB

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Samrådsunderlag. Ansökan om nätkoncession för befintlig 130 kv-ledning mellan station Holmagärde XT 121 och station Varbergs Centrum XT 161

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 2 Dalarnas län

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län

Underlag för samråd. Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort. enligt miljöbalken 6 kap 4. Jokkmokks kommun, Norrbottens län

Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning mellan Källtjärn och Nora i Karlskoga och Nora kommun, Örebro län

Samrådsredogörelse Påljungshage Dnr

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 4 Västra Götalands län

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg.

Sökande. Kontaktperson. Samrådsunderlag upprättat av. Uddevalla Energi Elnät AB Uddevalla

Tillståndsprocessen. Vägen fram till en tillståndsansökan innehåller ett flertal steg. Förstudie med identifiering av alternativa stråk

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Stråksamråd avseende kraftledningar mellan vindkraftpark Norrberget och Sala samt mellan Sala och Finnslätten

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Samrådsunderlag. Befintlig 40 kv-kraftledning mellan Risa och Svenljunga, Svenljunga kommun, Västra Götalands län.

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB Malmö

Befintlig 145 kv ledning Västansjö-Hybo- Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning

Samrådsunderlag. Januari Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan Nässjö Telefon:

Miljökonsekvensbeskrivning avseende förlängning av linjekoncession för del av 20 kv-ledning ÄL 242 mellan Vigelsjö och Åkerö

Bilaga M1 b. Projektorganisation. Ellevio AB Stockholm. Telefonväxel: Org.nr: Samordnare tillståndsfrågor

Ansökan om förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen- Gammelstad

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Sökande. Kontaktperson. Samrådsunderlag upprättat av. Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan Trollhättan

Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Samrådsredogörelse - Koskullskulle

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

STUDENTVÄGEN UPPSALA


MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PROJEKTORGANISATION. Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare. Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

Transkript:

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS OCH BETÅSEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv kraftledning mellan Ligga och Mesaure i Norrbottens län samt mellan Vargfors i Västerbottens län och Betåsen i Västernorrlands län.

Projektorganisation Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Tel 08 475 83 00 Besöksadress; Sturegatan 1 Org. Nr 20 21 00-4284. Webbplats: http://www.svk.se/projekt/koncessionsforlangningar/ligga---messaure-vargfors---betasen/ Miljökonsekvensbeskrivning Projektledare: Anna Sedvall-Wiklund, Svenska Kraftnät Delprojektledare: Johnny Carlberg, SWECO Konsult Carina Öberg Uppdragsansvarig, Tyréns AB Linus Edström MKB-Handläggare, Tyréns AB Maria Blidfors, Interngranskning, Tyréns AB Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Tyréns AB och Svenska Kraftnät. Kartmaterialet i denna Miljökonsekvensbeskrivning har använts med tillstånd från Lantmäteriet, Lantmäteriverket/SvK/GSD. 2 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar en del av befintliga 400 kv-ledningen (UL6) mellan Ligga och Kilforsen. MKB:n beskriver inverkan på människors hälsa och säkerhet samt på miljön och hushållning med naturresurser. Miljökonsekvensbeskrivningen syftar till att utgöra underlag för en förlängning av koncession för den aktuella ledningen. Delarna som behandlas är delsträckorna mellan Ligga och Messaure i Norrbottens län samt mellan Vargfors i Västerbottens län och Betåsen i Västernorrlands län. Övriga delsträckor har tidigare behandlats i andra MKB:er och koncessionsansökningar. Föreliggande MKB behandlar följande avsnitt av 400 kv ledningen: Messaure-Ligga (8000 BN) och Betåsen- länsgränsen Västernorrland (8000 AZ), länsgränsen Västerbotten-Tuggen (8000 AY), Tuggen-Vargfors (8000 AX). Beteckningarna 8000 AY m fl är Energimarknadsinspektionens koncessionsanläggningsnummer. Ledningens totala längd är ca 247 km. Den berör Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner i Västernorrlands län (57 km), Åsele, Lycksele, Vindelns och Norsjö kommuner i Västerbottens län (162 km) samt Jokkmokks kommun i Norrbottens län, (27 km). MKB:n ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning. Beställare av MKB:n är Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) genom projektledare Anna Sedvall- Wiklund. MKB:n har tagits fram av Tyréns AB med Carina Öberg som uppdragsansvarig och Linus Edström som MKBhandläggare. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har över 325 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2009 var omsättningen ca 6 900 miljoner kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer information finns på vår webbplats. Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 3

Innehållsförteckning Projektorganisation...2 Förord...3 Sammanfattning...6 Läsanvisning...7 1 Inledning...8 1.1 Bakgrund...8 1.2 Behovet av ny koncession...9 1.2.1 Delsträcka Vargfors-Betåsen...9 1.2.2 Delsträcka Ligga-Messaure...9 1.3 Avgränsning...10 1.4 Metod...10 2 Planering och tillstånd...11 2.1 Tillstånd...11 2.1.1 Koncession...11 2.1.2 Ledningsrätt...11 2.2 Gällande tillstånd för aktuell ledning...11 2.3 Samråd och information...11 2.4 Tidplan...12 2.5 Planförhållanden...12 3 Teknik...12 3.1 Ledningens tekniska utförande...12 3.2 Markbehov...13 3.3 Säkerhet...13 3.4 Övriga ledningsnät...14 4 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter...15 4.1 Elektromagnetiska fält...15 4.1.1 Elektriska fält...15 4.1.2 Magnetiska fält...15 4.2 Hälsoeffekter och rekommendationer...15 4.3 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar.16 4.4 Åtgärder för att minska magnetfält...16 4.5 Elektriska fält och magnetfält för aktuell ledning...17 4.5.1 Vargfors-Betåsen...17 4.5.2 Ligga-Messaur...17 4.6 Ljudeffekter...18 5 Alternativ...18 5.1 Nollalternativ...18 5.2 Nuläge...18 5.3 Övriga alternativ...18 6 Miljökonsekvenser...19 6.1 Miljömål...20 6.1.1 Nationella, regionala och lokala miljömål...20 6.1.2 Ledningens påverkan på miljömålen...20 6.1.3 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål...20 6.2 Miljöbalkens krav...21 6.3 Begreppsförklaring och bedömningsgrunder...22 6.3.1 Riksintressen...22 6.3.2 Landskapsbild...22 6.3.3 Naturmiljö...22 6.3.4 Kulturmiljö...23 6.3.5 Rekreation och friluftsliv...24 6.3.6 Naturresurser...24 6.4 Generella miljökonsekvenser i projektet...25 6.4.1 Naturmiljö...25 6.4.2 Rekreation och friluftsliv...25 6.4.3 Rennäring...25 6.5 Kartindelning riksintresseområden...26 6.6 Kartindelning miljöintressen...28 7 Miljökonsekvenser Västernorrlands län...30 7.1 Natura 2000...30 7.1.1. Förutsättningar...30 7.1.2 Miljökonsekvenser...30 7.1.3 Åtgärdsförslag...30 7.2 Riksintresseområden...31 7.2.1 Rennäring m.fl...31 7.2.2 Naturvård...31 7.2.3 Kulturmiljö...32 7.2.4 Friluftsliv...32 7.2.5 Infrastruktur mm...32 7.2.6. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark- och vatten, MB 4:2, MB 4:6...32 7.3 Naturreservat...32 7.4 Strandskydd...32 7.5 Ledningen genom Sollefteå kommun...36 7.5.1 Landskapsbild...36 7.5.2 Naturmiljö...40 7.5.3 Kulturmiljö...40 7.5.4 Rekreation och Friluftsliv...41 7.5.5 Bebyggelse och boendemiljö...41 7.5.6 Naturresurser...42 7.5.7 Infrastruktur...43 7.6 Ledningen genom Örnsköldsviks kommun...44 7.6.1 Landskapsbild...44 7.6.2 Naturmiljö...47 7.6.3 Kulturmiljö...47 7.6.4 Rekreation och Friluftsliv...47 7.6.5 Bebyggelse och boendemiljö...48 7.6.6 Naturresurser...48 7.6.7 Infrastruktur...49 8 Miljökonsekvenser Västerbottens län...50 8.1 Natura 2000...50 8.1.1 Förutsättningar...50 8.1.2 Miljökonsekvenser...51 8.1.3 Åtgärdsförslag...52 8.2 Riksintresseområden...52 8.2.1 Rennäring m.fl...52 8.2.2 Naturvård...53 4 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

8.2.3 Kulturmiljö...54 8.2.4 Friluftsliv...54 8.2.5 Infrastruktur...54 8.2.6 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark- och vatten, MB 4:2, MB 4:6...55 8.3 Naturreservat...55 8.4 Strandskydd...55 8.5 Ledningen genom Åsele kommun...65 8.5.1 Landskapsbild...65 8.5.2 Naturmiljö...70 8.5.3 Kulturmiljö...70 8.5.4 Rekreation och Friluftsliv...71 8.5.5 Bebyggelse och boendemiljö...71 8.5.6 Naturresurser...72 8.5.7 Infrastruktur...73 8.6 Ledningen genom Lycksele kommun...74 8.6.1 Landskapsbild...74 8.6.2 Naturmiljö...78 8.6.3 Kulturmiljö...79 8.6.4 Rekreation och Friluftsliv...80 8.6.5 Bebyggelse och boendemiljö...81 8.6.6 Naturresurser...81 8.6.7 Infrastruktur...82 8.7 Ledningen genom Vindelns kommun...83 8.7.1 Landskapsbild...83 8.7.2 Naturmiljö...86 8.7.3 Kulturmiljö...86 8.7.4 Rekreation och Friluftsliv...86 8.7.5 Bebyggelse och boendemiljö...87 8.7.6 Naturresurser...87 8.7.7 Infrastruktur...87 8.8 Ledningen genom Norsjö kommun...88 8.8.1 Landskapsbild...88 8.8.2 Naturmiljö...92 8.8.3 Kulturmiljö...92 8.8.4 Rekreation och Friluftsliv...93 8.8.5 Bebyggelse och boendemiljö...94 8.8.6 Naturresurser...95 8.8.7 Infrastruktur...95 9.5.2 Naturmiljö...104 9.5.3 Kulturmiljö...104 9.5.4 Rekreation och Friluftsliv...105 9.5.5 Bebyggelse och boendemiljö...105 9.5.6 Naturresurser...105 9.5.7 Infrastruktur...106 10 Drift och framtida underhåll...107 10.1 Löpande drift och ledningsunderhåll...107 10.1.2 Kulturminnesskydd...107 10.1.3 Naturvårdshänsyn...107 10.3 Skogligt underhåll...107 10.3.1 Intervall...107 10.3.2 Röjning...107 10.3.3 Kantträdsavverkning...108 10.3.4 Röjningsbesiktning...108 10.3.5 Kulturminnesskydd...108 10.3.6 Naturvårdshänsyn...108 11 Samlad bedömning...109 12 Ord och begreppsförklaring...111 Referenser...114 Skriftliga...114 Övriga till kap 4 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter...114 Digitala...115 Kartor...115 Muntliga kontakter och e-postkontakter...115 Bilaga 1...116 Samrådsredogörelse...116 Bilaga 2...118 Sumpskogar...118 9 Miljökonsekvenser Norrbottens län...97 9.1 Natura 2000...97 9.2 Riksintresseområden...97 9.2.1 Rennäring...97 9.2 2 Naturvård...97 9.2 3 Kulturmiljö...97 9.2 4 Friluftsliv...97 9.2 5 Infrastruktur...97 9.2.6 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark- och vatten, MB 4:2, MB 4:6...98 9.3 Naturreservat...98 9.4 Strandskydd...98 9.5 Jokkmokks kommun...101 9.5.1 Landskapsbild...101 Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 5

Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ingår som en del i Svenska Kraftnäts ansökan 2008-06-05 om förlängning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning mellan Kilforsen i Västernorrlands län och Ligga i Norrbottens län. Koncessionen är uppdelad på fyra ledningsavsnitt: Ligga-Messaure (anl nr 8000 BN), Vargfors-Tuggen (anl nr 8000AX), Tuggen - Länsgränsen Västerbotten/Västernorrland (anl nr 8000AY), Länsgränsen Västerbotten/Västernorrland-Betåsen (anl nr 8000AZ) (se figur 1.1). Kraftledningsavsnitten omfattar totalt ca 247 km varav 57 km ligger i Västernorrlands län, 162 km i Västerbottens län och 27 km ligger i Norrbottens län. MKB:n behandlar kraftledningens sträckning i samtliga tre länen. Nollalternativet i denna MKB innebär som att en förlängd koncession för kraftledningen ej beviljas. Om förlängd koncession inte beviljas för den aktuella kraftledningen innebär konsekvenserna stora och mycket allvarliga för driften av stamnätet. Överföringsförmågan från Norrland till de södra delarna av landet skulle reduceras kraftigt. De exakta konsekvenserna varierar och ges av den vid varje tid rådande driftsituationen. Vid utebliven koncession för kraftledningen Ligga-Messaure skulle vissa driftsituationer och felfall inte kunna hanteras med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Detsamma gäller för utebliven koncession för kraftledningen mellan Vargfors och Betåsen vilket skulle påverka hela ledningen sträckan Letsi-Betåsen (se figur 1.1). Svenska Kraftnät har för avsikt att under andra kvartalet 2010 genomföra samråd med berörda länsstyrelser, komuner, fastighetsägare och övriga berörda om förlängning av koncession för aktuella ledningsavsnitt. Resultatet av genomförda samråd kommer att bifogas MKB:n innan den, tillsammans med övriga ansökningshandlingar skickas in till Energimarknadsinspektionen som därefter genomför en remissomgång. MKB:n har avgränsats till att behandla ett område om ca 100 meter på ömse sidor om ledningen. Kraftledningen går genom Norrlands inland och berör följande Natura 2000 områden: Moälven i Västernorrland, Lögdeälv, Öreälv, Vindelälven samt Storliden/Mårdseleforsarna i Västerbotten. I övrigt berör kraftledningen områden av riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, rennäring, geografiska bestämmelser samt infrastruktur. Kraftledningen med de 25-30 meter höga portalstolparna i stål exponeras i omgivande landskap, framförallt där ledningen passerar över vägar, vattendrag och sjöar. Dess påverkan på landskapsbilden bedöms innebära små negativa konsekvenser. För utpekade värdefulla naturmiljöer i kraftledningens sträckning såsom Natura 2000 områden och andra riksintresseområden samt våtmarker, nyckelbiotoper mm innebär ledningsgatans underhåll negativa konsekvenser. Den röjda kraftledningsgatan innebär intrång i strandvegetationen inom ett flertal utpekade Natura 2000 områden. Intrånget utgör dock en begränsad yta av älvarnas totala areal. Kraftledningens påverkan på naturmiljön bedöms innebära måttliga negativa konsekvenser. Kraftledningen korsar en mängd leder och områden vilka är utpekade som riksintressen för rennäringen. Förlängd koncession innebär inga nya intrång. Det sprakande ljud som kan upplevas vid fuktig väderlek kan påverka renarna negativt. Eftersom kraftledningen funnits under lång tid bedöms förlängd koncession innebära måttligt negativa konsekvenser för rennäringen. Ledningen korsar ett riksintresseområde för kulturmiljön och inom ledningsgatan finns ett 20-tal fornlämningar registrerade. Ledningen bedöms innebära små negativa konsekvenser avseende kulturmiljön. Omedelbart under kraftledningen kan ljudeffekter vid fuktig väderlek uppstå men ledningen utgör inget hinder för det rörliga friluftslivet och konsekvenserna bedöms därmed som små. Inga skolor eller förskolor finns inom 100 meter från kraftledningen. Ett antal fastigheter med bostadshus finns i dess närområde och 13 bostadshus/fritidshus ligger inom 100 meter från kraftledningens centrum. Magnetfältsberäkningar visar att tre byggnader har magnetfältsvärden vilka enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kan vara aktuellt för åtgärder. Stor omsorg och hänsyn krävs för att inte påverka områden med naturvärden i samband med underhåll av kraftledningsgatan. För att undvika markskador sker marktransporter över känsliga våtmarksavsnitt i största möjliga utsträckning på tjälad och snötäckt mark. Hänsyn tas till vattendrag, fornlämningar och naturvärden. Fornlämningar markeras vid underhållsarbeten så att de uppmärksammas och skador i fornlämning eller inom fornlämningsområde undviks. 6 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

Läsanvisning Miljökonsekvensbeskrivningen är disponerad enligt följande: MKB:n behandlar tre län. I kapitel 1 beskrivs kraftledningens bakgrund och projektets avgränsning. I kapitel 2 ges en redogörelse för tillståndsprocessen. Kapitel 3 innehåller en teknisk beskrivning av kraftledningen och i kapitel 4 behandlas dess elektromagnetiska fält och ljudeffekter. I kapitlet redovisas även diagram över beräknat magnetfält för kraftledningen. I kapitel 5 redogörs för nollalternativet samt övriga alternativ. Kapitel 6 behandlar inledningsvis miljömål och miljöbalkens krav. Därefter förklaras de begrepp som behandlas i kapitel 7-9 samt de bedömningsgrunder som ligger till grund för konsekvensbedömningen i MKB:n. Miljöbedömningen är gjord i en tregradig skala: små, måttliga och stora konsekvenser. I kapitel 6 redovisas även kraftledningens geografiska sträckning inom respektive län. I kapitel 7 redovisas inledningsvis förutsättningar och kraftledningens konsekvenser för Natura 2000 områden och andra riksintresseområden i Västernorrland. Därefter följer en redovisning av övriga miljöintressen och kraftledningens konsekvenser för Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner. I kapitel 8 redovisas inledningsvis förutsättningar och kraftledningens konsekvenser för Natura 2000 områden och andra riksintresseområden i Västerbottens län. Därefter redovisas övriga miljöintressen och kraftledningens konsekvenser för Åsele, Lycksele, Vindelns och Norsjö kommuner. I kapitel 9 redovisas inledningsvis förutsättningar och kraftledningens konsekvenser för Natura 2000 områden och övriga riksintresseområden i Norrbottens län och därefter redovisas övriga miljöintressen och kraftledningens konsekvenser för Jokkmokks kommun. Kapitel 10 behandlar kraftledningens drift och underhåll. I kapitel 11 ges en samlad bedömning för hela kraftledningssträckningen i text och tabell. Specifika ord som förekommer i miljökonsekvensbeskrivningen förklaras kortfattat i kapitel 12. Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 7

1 Inledning 1.1 Bakgrund Svenska kraftnät kommer att lämna in ansökan om förlängd nätkoncession till Statens Energimyndighet när MKB har färdigställts och samråd har genomförts. Koncessionsansökan behandlar följande ledningsavsnitt: Gällivare Tabell 1.1. Förteckning över koncessionernas giltighetstid. Aktuell ledning Ledning som behandlas i annan ansökan Anläggnings nummer Koncessionssträcka Koncessesion t.o.m. 8000BN Ligga-Messaure 2012-05 8000AX Vargfors-Tuggen 2009-03 8000AY Tuggen-Länsgränsen Västernorrland/Västerbotten 2009-03 8000AZ Länsgränsen Västernorrland/Västerbotten-Betåsen (Kilforsen) 2009-03 Observera att MKB:n hädanefter redovisar sträckningen från söder till norr. Föreliggande MKB utgör ett av de dokument som bifogas ansökan om koncession. Skellefteå Tabell 1.2. Förteckning över län och kommuner. Län Kommun Norrbottens län (BD) Västerbottens län (AC) Jokkmokk Norsjö Vindeln Lycksele Åsele Umeå Västernorrlands län (Y) Örnsköldsvik Sollefteå Sollefteå Örnsköldsvik Figur 1.1. Översikt över 400 kv ledningens sträckning. Ledningssträcka som är aktuell för koncessionsansökan är redovisad med heldragen linje. Streckad linje visar del av sträckning där koncessionsansökan behandlas i separat ansökan. Sträckan Betåsen-Kilforsen ingår i anläggning 8000 AZ men har behandlats tidigare i separat ansökan. 8 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

1.2 Behovet av ny koncession Nedan beskrivs behovet för delsträckorna Varfors-Betåsen respektive Ligga-Messaure. 1.2.1 Delsträcka Vargfors-Betåsen Ledningssträckan som koncessionsärendet avser, mellan Vargfors och Betåsen, utgör del av 400 kv ledningen Letsi- Betåsen. Ledningen ingår i det nationella stamnätet för el och är därmed av stor betydelse för elförsörjningen i ett nationellt perspektiv. Ledningen är en av de viktiga överföringsledningar som förbinder produktionen längs Luleälven med resten av stamnätet i söder. Längs Luleälven finns i storleksordningen 25 % av landets samlade vattenkraftproduktion installerad. Att vattenkraftproduktionen i älvarna i Norrland finns tillgänglig är av största vikt för driften av stamnätet. I vissa situationer är vattenkraften i norr helt avgörande för att elförsörjningen i landets södra delar skall säkerställas. Ledningen Letsi-Betåsen är av stor betydelse för kraftutbytet med Norge och Finland, då överföringskapaciteten i denna del av stamnätet är kritisk för att elhandeln i norr skall fungera. Stora planer för vindkraftutbyggnad finns i Norrland, bland annat utmed den aktuella ledningen. Vindkraftparker kan därför komma att anslutas mot ledningen. Grundat på statistik från de senaste sju åren (2001-2008) bedöms årsmedelströmlasten på ledningen Letsi-Betåsen vara ca 465 A. Strömlasten på ledningen varierar dock kraftigt över tiden beroende på överföringsbehovet mellan Norrland och de södra delarna av landet. Strömlaster mellan 200 A och 800 A är vanliga, de lägre nivåerna i allmänhet nattetid. Många faktorer bestämmer vilka överföringssituationer som kan uppstå på stamnätets ledningar i framtiden. På den avreglerade elmarknaden påverkas överföringarna på stamnätet mycket av vilka avtal som sluts mellan fria aktörer både inom och utom landet. En avveckling av kärnkraften och en omfattande vindkraftutbyggnad är andra faktorer med stor inverkan. Belastningen på den aktuella ledningen ses även fortsättningsvis till största delen att styras av produktionssituationen i Luleälven, med stor variation över året som följd. Faktorer enligt ovan kan i framtiden komma att påverka belastningsmönstret. Om förlängd koncession inte beviljas för den aktuella ledningen blir konsekvenserna stora och mycket allvarliga för driften av stamnätet. Överföringsförmågan från Norrland till de södra delarna av landet skulle reduceras kraftigt. De exakta konsekvenserna varierar och ges av den vid varje tid rådande driftsituationen. Stamnätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet. Detta innebär bland annat att nätet vid maximalt utnyttjande skall klara ett godtyckligt anläggningsfel var som helst i nätet utan att detta skall leda till oacceptabla störningar eller avbrott i elförsörjningen. Utebliven koncession för ledningen mellan Vargfors och Betåsen påverkar hela ledningen Letsi-Betåsen och skulle innebära att vissa driftsituationer och felfall inte kan hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Vidare skulle planerade större vindkraftetableringar i området stoppas, försvåras eller fördröjas till följd av otillräcklig ledningskapacitet. Framöver förväntas utbyggnad av vindkraftverk vilket medför ett ökat behov av överföringskapacitet. Överföringsförmångan i denna del av stamnätet kan istället komma att behöva förstärkas för att möta marknadens krav. 1.2.2 Delsträcka Ligga-Messaure Ledningen Ligga-Messaure, ingår tillsammans med övriga 400 kv ledningar längs Luleälven i det nationella stamnätet för el och är därmed av stor betydelse för elförsörjningen i ett nationellt perspektiv. Tillsammans med övriga ledningar längs älvsystemet knyter ledningen samman de stora vattenkraftverken och samlar ihop produktionen från dessa, för vidare transport söderut på stamnätet. Längs Luleälven finns i storleksordningen 25 % av landets samlade vattenkraftproduktion installerad. Att vattenkraftproduktionen i älvarna i Norrland finns tillgänglig är av största vikt för driften av stamnätet. I vissa situationer är vattenkraften i norr helt avgörande för att elförsörjningen i landets södra delar skall säkerställas. Ledningen Ligga-Messaure spelar också en roll i kraftutbytet med Norge och Finland i norr. Stora planer för vindkraftutbyggnad finns i Norrland och det kan inte uteslutas att ledningen kommer att få en roll i dessa sammanhang. Grundat på statistik från de senaste sju åren (2001-2008) bedöms årsmedelströmlasten på ledningen Ligga-Messaure vara ca 320 A. Ledningens placering utmed Luleälven gör att strömlasterna är starkt beroende av hur produktionsresurserna längs älven körs. Strömlasten varierar därför kraftigt över tiden men har sällan legat över 800 A. Många faktorer tillsammans bestämmer vilka överföringssituationer som kan uppstå på stamnätets ledningar i framtiden. På den avreglerade elmarknaden påverkas överföringarna på stamnätet mycket av vilka avtal som sluts mellan fria aktörer både inom och utom landet. En avveckling av kärnkraften och en omfattande vindkraftutbyggnad är andra faktorer med stor inverkan. Belastningen på den aktuella ledningen ses även fortsättningsvis till största delen att styras av produktionssituationen i Luleälven, med stor variation över året som följd. Faktorer enligt ovan kan i framtiden komma att påverka belastningsmönstret. Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 9

Om förlängd koncession inte beviljas för den aktuella ledningen blir konsekvenserna stora och mycket allvarliga för driften av stamnätet i allmänhet och för vattenkraftproduktionen i Luleälven i synnerhet. De exakta konsekvenserna beror på vid aktuell tidpunkt rådande driftsituation. Stamnätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet. Detta innebär bland annat att nätet vid maximalt utnyttjande skall klara ett godtyckligt anläggningsfel var som helst i nätet utan att detta skall leda till oacceptabla störningar eller avbrott i elförsörjningen. Vid utebliven koncession för ledningen Ligga-Messaure skulle vissa driftsituationer och felfall inte kunna hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. 1.3 Avgränsning En geografisk avgränsning av det område som studerats i denna miljökonsekvensbeskrivning har gjorts. Avgränsningen omfattar ett område om ca 100 meter på vardera sidan av ledningen. Om det förekommer objekt eller områden som kan påverkas på ett längre avstånd från ledningen har även dessa behandlats i denna MKB. I denna miljökonsekvensbeskrivning detaljstuderas och beskrivs de intressen som faller inom det avgränsade området. Intressen som faller utanför det avgränsade området redovisas i kartorna, men det ges ingen detaljerad information eller djupare konsekvensanalys av dessa. I och med att det är fråga om förlängning av koncession har inga alternativa sträckningar eller åtgärder studerats. 1.4 Metod Kontakter har tagits med berörda kommuner för att inhämta underlag som kommunala översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. GIS-underlag från Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen (Skogens källa), Rennäringen (Ren2000), Riksantikvarieämbetet (FMIS) har insamlats för upprättade av miljöintressekartor. Information avseende skoterleder och vandringsleder har hämtats från respektive kommuner. Ledningen har besökts i fält. Förekomst av byggnader har inventerats inom den zon som enligt gällande starkströmsföreskrifter skall vara byggnadsfri, dvs. ca 7 meter utanför planlagt område respektive 10 meter inom planlagt område. Bostadsbebyggelse har dessutom inventerats på ett avstånd av 100 meter på respektive sida av ledningens centrum. Magnetfält för aktuell ledning redovisas i avsnitt 4.5. Magnetfältsvärdena är beräknade värden baserade på årsmedelströmlasten på ledningen. 10 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

2 Planering och tillstånd 2.1 Tillstånd 2.1.1 Koncession För att bygga och/eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd nätkoncession. Koncession omfattar vanligtvis 40 år och Energimarknadsinspektionen prövar ansökningar om nätkoncession. Handläggningen av ett koncessionsärende sker i flera olika steg. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det här fallet svenska kraftnät, gör en skriftlig ansökan som åtföljs av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Svenska kraftnät genomför ett samråd och inkomna yttranden inarbetas i MKB:n. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter yttranden från länsstyrelse, kommun, sakägare och andra som berörs av ansökan. Följande lagar och föreskrifter är berörda i samband med ansökan om förnyelse av koncession: Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession Elförordningen (1994:1250) hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas. Förordningen om elektriska starkströmsanläggningar (1957:601) regler för utförande och skötsel av anläggningar sam vilka myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler mm. 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 4 kap 5. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag 7 kap. 27-29. Tillstånd för att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex. intrång i Natura 2000). 2.1.2 Ledningsrätt Ledningsrätt innebär tillstånd, koncession, samt tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledningen för all framtid. 2.2 Gällande tillstånd för aktuell ledning För aktuella ledningsavsnitt finns gällande koncession för linje som gavs 1969 Vargåsen-Betåsen respektive 1972 Ligga- Messaure. Koncessionen gäller till dess att ansökan har prövats slutligt av Energimarknadsinspektionen. Rätten att bibehålla ledningen över berörda fastigheter och servitut är tryggad genom ledningsrätt I tabellen nedan redovisas när gällande tillstånd löper ut för respektive delsträcka av ledningen Tabell 2.1 Förteckning över koncessionernas giltighetstid för Vargfors- Kilforsen respektive för Ligga-Messaure. Koncession nr Delsträcka 2.3 Samråd och information Koncession beviljad till (8000 BN) Ligga-Messaure 2012-05-05 (8000AX) Vargfors - Tuggen 2009-03-14 (8000AY) (8000AZ) Tuggen - länsgränsen Västerbotten/Västernorrland Länsgränsen - Västerbot- ten/västernorrland- Kilforsen 2009-03-14 2009-03-14 Enligt miljöbalken 6 kap 4 ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen. Samråd ska även ske med berörda kommuner, samebyar, berörda fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Verksamhetsutövaren ska lämna uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan samt redovisa alternativ till planerad verksamhet. Samråd har genomförts genom att en disposition av MKB:n har skickats ut till berörda kommuner, länsstyrelser, intresseorganisationer, samebyar myndigheter m.fl. En sammanfattning av MKB:n har tillsänts fastighetsägare i ledningssträckningen. De synpunkter som inkommit har delvis inarbetats i MBK:n samt redovisas i separat samrådsredogörelse (se Bilaga 1). Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 11

Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten har beslutat att en förlängning av koncession för ledningen medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västernorrland har beslutat att en förlängning inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2.4 Tidplan Efter samråd och komplettering av MKB skickas ansökan till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen genomför därefter ytterligare en remissomgång till myndigheter och övriga varefter beslut fattas. 3 Teknik 3.1 Ledningens tekniska utförande Den aktuella 400 kv ledningen är till största delen uppförd i portalstolpar, se figur 3.1 och 3.2 nedan. Linorna i ledningen är huvudsakligen av typen triplex, dvs. tre linor i varje fas. Figur 3.1. Principskiss av stadgad portalstolpe i stål som finns i ledningssträckan Ligga-Messaure. Fasavståndet uppgår till 9 meter. Två linor per fas. 2.5 Planförhållanden Följande översiktsplaner berörs av ledningen: Tabell 2.2 Gällande översiktsplaner. Gällande översiktsplan Antagen datum Sollefteå kommun 1990-08-27 Örnsköldsviks kommun 2007-09-24 Åsele kommun 1991-04-30 Lycksele kommun 2006-06-19 Norsjö kommun 2001-02-27 Vindelns kommun 1990-06-18 Jokkmokks kommun 1991-12-16 Ledningen berör inga områden med detaljplaner eller områdesbestämmelser. Figur 3.2. Principskiss av stadgad portalstolpe i stål som finns sträckan Vargfors-Betåsen. Fasavståndet uppgår till 9 meter. Tre linor per fas. 12 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

Generellt gäller att portalstolparna är cirka 25-30 meter höga och spannlängden, avståndet mellan stolparna, är i medel omkring 330 meter. Längre spann, upp mot cirka 400 meter, kan förekomma och stolparna blir då högre. Vid kortare spann användas lägre stolpar. En ledning byggd med denna typ av stolpar kräver en skogsgata där högväxande vegetation tas bort. Se figur 3.3 nedan. 3.2 Markbehov Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa skall bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Den befintliga ledningsgatan är bonitetsinlöst, dvs. bredden på ledningsgatan bestäms av rådande lokala förhållanden och tillväxttakt. Ledningsgatans bredd är i snitt 40 meter (den varierar mellan 24-48 meter beroende på stolptyp, terräng etc). En 400 kv ledning kräver i regel en 44 meter bred ledningsgata. Skogsgatans bredd och den byggnadsfria zonen illustreras i figur 3.3 nedan. 3.3 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (1957:601) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2004:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs avstånd på minst sju till tio meter, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte, mellan byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Portalstolpar saknar för närvarande i vissa fall klätterskydd. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar utrustas med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att flera människor uppehåller sig. 3.4 Övriga ledningsnät Såväl lokalnätsledningar (s.k. mellanspänningsledningar), regionnätsledningar som stamnätsledningar korsar eller sträcker sig parallellt med aktuell ledning. Med stamnätsledningar menas de överföringsledningar som ägs av svenska kraftnät. Dessa har en spänning på 220 kv eller 400 kv. Med regionnätsledning och lokalnätledningar menas de överföringsledningar vilka ägs av nätbolagen, dessa har en spänning mellan 20 kv och 130 kv. Figur 3.3. Principskiss över 400 kv skogsgata samt byggnadsfri zon. Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 13

Tabellen redovisar förekommande parallella/korsande ledningar. Tabell 3.1 Förteckning över korsande/parallellgående ledningar. Nätbolag Littera/sträckning Typ Svenska Kraftnät AL6 S3 Lasele-Avgr Nämforsen Stamnät - - UL7 S2 Tuggen-Hjälta Stamnät - - UL25 Ligga-Vargfors Stamnät - - UL4 S1-2 Messaure-Svartbyn Stamnät - - UL6 S1 Messaure-Letsi Stamnät - - UL29 Harsprånget-Letsi Stamnät - - UL1 S1-3 Porjus-Grundfors Stamnät - - UL3 Seitevare-Ligga Stamnät Vattenfall Eldistribution AB 6121-L01 Lokal ledning - - 6121-L02 Lokalnät - - 6115-L01 Lokalnät - - NL021-S9 Regionalnät - - NL2S5 Regionalnät - - PL12S1 Regionalnät - - NL9 Regionalnät - - PL8S1-3 Regionalnät - - PT83-L08 Lokalnät - - 8312-L08 Lokalnät - - 4113-L01 Lokalnät - - 4113-L03 Lokalnät - - PK05-PL054 Lokalnät - - 3321-L03 Lokalnät - - PK05-PL052 Lokalnät - - PL5S3 Regionalnät - - PL16 Regionalnät Tabell 3.1. Forts. - - PK1-PL019 Lokalnät Skellefteå- L8162 -L8155 Regionalnät kraft - - L8116-L8120 Regionalnät - - Gäddträsk-L8107 Regionalnät - - Otternäs-L8305 Tuggensele Regionalnät - - Norrfrost-Tuggens kraftstation Regionalnät - - Lycksele-Överbo Regionalnät - - Tuggensele-Ytterbo Regionalnät - - Tuggensele-L8509 Vilan Regionalnät - - L8519 Bäcklund-L8522 Regionalnät Arvån - - L8548 Arvträsk-L8537 Regionalnät Busjön - - L4422 Maujaur-L4411 Regionalnät Nordanskog - - N4730 Norsjö saknar uppg - - N4190 saknar uppg - - N4110 saknar uppg - - N3050 saknar uppg - - N2350 saknar uppg - - TT5400 saknar uppg - - N2670 saknar uppg - - L5S1 Rengård-Örträsk Regionalnät - - Örträsk-Vargfors Regionalnät - - Rengård-Vargfors Regionalnät Eon L516 Lokalnät - - L529 Lokalnät - - L528 Lokalnät 14 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

4 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter I följande kapitel behandlas frågan om elektromagnetiska fält och ljudeffekter kring kraftledningar. Kapitlet inleds med en kortfattad redogörelse för det aktuella forskningsläget inom området följt av Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy. Kapitlet avslutas med en redogörelse av de ljudeffekter som kan uppstå kring kraftledningar. Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge, spänningsnivån och strömlasten (hur mycket el som överförs i ledningen). Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. 4.1.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. 4.1.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i kablarna. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 m ovanför markytan. När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. 4. 2 Hälsoaspekter och rekommendationer Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 mikrotesla (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 mikrotesla. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på, finns mer information om hälsoaspekter. Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 15

4.3 Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska Kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska Kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden. 4.4 Åtgärder för att minska magnetfält Det finns olika tekniska lösningar för att minska magnetfälten. Ett exempel för luftledningar är att placera faserna så att de bildar en liksidig triangel. En nackdel med en sådan placering är dock att risken för överslag samt ljud- och radiostörningar ökar. Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan vara att flytta ledningen. Detta alternativ skapar dock nya intrång på andra ställen. Det förekommer att Svenska Kraftnät i vissa fall erbjuder inlösen av byggnad för att minska exponeringen för magnetfält. Markkabel nämns ibland som alternativ för att minska magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella fall framför luftledning. Kabel används normalt inte som ett alternativ för att minska magnetfält vid ny eller befintlig luftledning. Detta beror främst på driftsäkerhet och investeringskostnad. Vid fel på kabeln kan det ta från någon vecka till flera månader innan den är reparerad. Det innebär att systemet i övrigt måste dimensioneras för att klara så långa avbrott utan att det får konsekvenser för elförsörjningen. Dessutom är investeringskostnaden 10-25 gånger högre för markkabel, beroende på spänning och utförande, än för luftledning. 16 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

4.5 Elektriska fält och magnetfält för aktuell ledning Magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens centrum med olika fasavstånd framgår av diagrammen nedan. Magnetfältsnivåer för enskilda bostadshus, belägna inom 100 meter från ledningens centrum redovisas för respektive kommun i kapitel 7, 8 och 9. De redovisade värdena på magnetfält för enskilda bostadshus, har beräknats enligt teoretiska formler med parametrarna strömlast och avstånd. Värdena avser magnetfältet på 1,5 meter höjd över mark. Avvikelser från de angivna magnetfältsvärdena för respektive redovisade bostadshus kan förekomma på grund av topografiska variationer i terrängen. 4.5.1 Vargfors-Betåsen Magnetfältet i diagrammen nedan är beräknade på en årsmedelströmlast för ledningen om 465 Ampere (A). Ledningen går parallellt med en annan ledning mellan Lögdeälv i Åsele kommun och till Vargfors kraftstation. Diagrammen redovisar magnetfält den sträcka som koncessionsledningen går ensam respektive den sträcka ledningarna går parallellt med den andra ledningen. 4.5.2 Ligga-Messaure Magnetfältet i diagrammen är beräknade på en årsmedelströmlast för ledningen om 319 Ampere (A) för sträckan Ligga-Messaure. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inte går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten uppgår till mer än årsmedelvärdet. Figur 4.1. Beräknad utbredning av magnetfält kring 400 kv ledningen den sträcka som ledningen inte går parallellt med Tuggen-Hjälta. Figur 4.2. Beräknad utbredning av magnetfält kring 400 kv ledningen den sträcka som ledningen går parallellt med Tuggen-Hjälta. Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 17

4.6 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Ljudet från kraftledningarna är sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet. Ljudnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar. Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för 400 kv-ledningar av modern konstruktion med tre grova linor per fas än för äldre typer av 400 kv-ledningar med två linor per fas. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till 40-45 db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Av Naturvårdsverks rapport 3147 Analys av ljud och luftföroreningar följer dock att ljud från kraftledningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya ledningssträckningar och vid planering av bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör man därför se till att ljudnivån ej överskrider 40-45 db(a), i områden med låg bakgrundsnivå (till exempel i områden med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt friluftsliv). För områden avsedda för permanentbostäder är motsvarande siffra 45-50 db(a). Med ljudnivå menar man här medianvärdet av ljudnivån vid nederbörd. Även transformatorstationer alstrar ljud. En 400/130 kv transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar 55-65 db(a). 5 Alternativ 5.1 Nollalternativ Nollalternativet i denna MKB innebär att en förlängd koncession för ledningen ej beviljas. En utebliven koncessionsförlängning innebär en förlust av överföringskapacitet från norra till mellersta Norrland. Konsekvenserna blir då stora och mycket allvarliga för driften av stamnätet. Överföringsförmågan från Norrland till de södra delarna av landet skulle reduceras kraftigt. Utebliven koncession innebär att en flaskhals i överföringsnätet uppstår. Elektricitet från Norrland däms upp vilket resulterar i skeva prisbilder på elbörsen Nord Pool och en försvårad elexport till övriga länder. En utebliven koncession innebär även att planerade större vindkraftetableringar i området stoppas, försvåras eller fördröjs till följd av otillräcklig ledningskapacitet. Med de planer som finns för vindkraftutbyggnaden och med de behov av överföringskapacitet som kan ses framöver, kan överföringsförmågan i denna del av stamnätet istället komma att behöva förstärkas jämfört med i dagsläget för att möta marknadens krav. Slutligen medför även en utebliven koncession att den befintliga ledningen troligen måste monteras ned, ledningsgatan kan övergå i tidigare markanvändning och vegetationen återetableras. Detta skulle då även innebära att en ny ledning kan komma att ersätta den gamla med nya intrång som följd. 5.2 Nuläge MKB:n behandlar konsekvenserna av förlängning av koncession för aktuell ledning. I princip innebär detta att de nuvarande förhållandena, nuläget, bibehålls under en period av ca 40 år. Det förutsätts att i MKB:n att nuvarande drift och underhåll med bl.a. återkommande röjningar kommer att fortgå under denna period. Miljökonsekvenserna beskrivs i kapitel 7-9, drift och underhåll i kap 10. 5.3 Övriga alternativ Några alternativa sträckningar för den berörda ledningen har inte varit aktuella att behandla. Ett bibehållande av ledningen i befintlig sträckning har bedömts innebära avsevärt mindre miljökonsekvenser i jämförelse med en ny sträckning och de intrång i landskap, naturvärden, fastigheter etc. denna skulle orsaka. 18 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB

6 Miljökonsekvenser Kapitlet 6 inleds med att ge en övergripande bild av de förutsättningar som gäller för ledningen och dess påverkan på omgivningen. I avsnittet 7.3 Begreppsförklaringar och bedömningsgrunder redovisas en bakgrund till de miljöintressen som förekommer i ledningsgatan. Här presenteras även de bedömningsgrunder vilka ligger till grund för konsekvensbedömningarna. Ledningens sonsekvenser för respektive län och kommuner redovisas därefter i kapitel 7, 8 och 9. En bedömning/värdering av konsekvenser görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvenserna, såväl positiva som negativa, beskrivs i en tregradig skala; små, måttliga eller stora. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Under arbetet har generella konsekvenser identifierats dessa beskrivs i avsnitt 6.4. Miljöintressen och naturresurser redovisas länsvis i kapitel 7. 8 och 9. För att tydliggöra intressen som omfattar stora ytor såsom riksintressen redovisas dessa på länskartor medan övriga miljöintressen redovisas kommunvis. Berörda intressen har numrerats i karta och i tabeller i texten. Numreringen följer principen typ+löpnummer, tex RIN1 betecknar riksintresse naturmiljö 1 i tabell och på kartan. Figur 6.1 visar de kategorier av intressen vilka har numrerats på kartorna, dessa beteckningar återfinns även på respektive miljöintressekarta. I avsnitt 6.5 redovisas kartbladens benämningar och numrering. Tabell 6.1. Beteckningar vilka redovisas på riksintressekartor samt miljöintressekartor. Beteckning på karta N2000 RIGB Typ Natura 2000 område Riksintresse geografiska bestämmelser MB 4:2 NR Naturreservat MB 7:4 RIN Riksintresse Naturmiljö MB 3:6 RIK Riksintresse Kulturmiljö MB 3:6 RIF Riksintresse Rekreation/Friluftsliv MB 3:6 RIKO Riksintresse Kommunikation MB 3:8 RIR Riksintresse Rennäring MB 3:5 NV NY VM NVÅ Su FR Naturvärde Nyckelbiotop Våtmarksinventering Naturvårdsobjekt Sumpskog Identifierade värden för rekreation och friluftsliv F KVÄG REN VG Fornlämning Kulturväg Rennäringsintressen Vattengeotop Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB Svenska Kraftnät 19

6.1 Miljömål 6.1.1 Nationella, regionala och lokala miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De 16 nationella miljömålen är följande: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Nedan redovisas miljömålsarbetet inom de berörda länen. Västernorrlands läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen samt andra myndigheter, organisationer och aktörer i länet. I dec. 2006 tog Länsstyrelsen beslut om reviderade mål, undantaget målet Levande skogar som Skogsstyrelsen fastställde i okt. 2007. Vissa av de regionala miljömålen är av särskild betydelse för att utveckla länet och nå den europeiska frontlinjen för en ekologiskt hållbar utveckling. Västernorrlands fem profilmål är: Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, God bebyggd miljö samt Geologisk mångfald (eget regionalt tilläggsmål). Kommunerna har i många fall en avgörande roll i miljömålsarbetet. Deras arbete med att förankra, utveckla och förverkliga miljömålsarbetet i dialog med samhällets olika aktörer är viktigt, liksom den kommunala planeringen. Kommunerna själva bedriver dessutom en del verksamhet med inverkan på miljön. Västerbottens läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen och andra myndigheter, organisationer och aktörer i länet. I dec. 2007 beslutade Länsstyrelsen om en revidering av tidigare upprättade delmål i 2003 års beslut, här undantogs dock miljömålet Levande skogar som Skogsstyrelsen fastställde. Kommunerna i Västerbotten arbetar med miljömålen i sitt myndighetsarbete och genom åtgärder i den egna verksamheten. De upprättar även lokala mål och åtgärdsstrategier. Länsstyrelsens styrelse beslutade i nov 2007 om en revidering av delmålen till Norrbottens regionala miljömål. Revideringen innebär att delmålen som fastställdes 2003 har anpassats till gällande nationella delmål enligt riksdagens beslut 2005. Bland delmål som lagts till är de tre nationella delmålen för det 16:e målet, Ett rikt växt- och djurliv. Under 2008 och 2009 har arbetet med revideringen att fortsatt och de regionala miljömålen och delmålen setts över i samband med framtagandet av Norrbottens miljöhandlingsprogram. Kommunerna har en central roll i arbetet med att nå Norrbottens miljömål. På ett konkret sätt kan kommunerna bidra till att miljömålen uppnås, inte minst genom tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen. 6.1.2 Ledningens påverkan på miljömålen I detta projekt bedöms sju av miljömålen beröras; (6) Säker strålmiljö, (8) Levande sjöar och vattendrag, (11) Myllrande våtmarker, (12) Levande skogar samt (16) Ett rikt växt- och djurliv. Ledningen bedöms dock inte försvåra möjligheten att uppnå dessa miljömål. Miljömålen (13) Ett rikt odlingslandskap samt (15) God bebyggd miljö berörs i liten utsträckning. 6.1.3 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Svenska Kraftnät ska vara ett miljömedvetet företag där varje medarbetare tar hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. Vi ska verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Vi ska med marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar på miljöområdet. Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom energiförbrukning vid överföring av el och vid transporter, genom användning av miljöstörande ämnen i våra anläggningar samt genom våra kraftledningars inverkan på människors boendeoch närmiljö. Vi strävar efter att förebygga och begränsa denna påverkan. Följande principer är vägledande för Svenska Kraftnäts miljöarbete: Vi strävar efter att ständigt minska vår miljöbelastning Miljöfrågorna integreras i verksamheten och miljöhänsyn vägs in i alla beslut Vi sätter upp tydliga miljömål och utformar rutiner för att följa upp, utvärdera och förbättra miljöarbetet Vi tar hänsyn till miljöaspekter i vår upphandling genom att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer Vår kommunikation i miljöfrågor kännetecknas av öppenhet och ärlighet Vi bedriver och stödjer forskning och utveckling som kan leda till förbättringar för miljön Varje chef och medarbetare på Svenska Kraftnät har ansvar för att denna miljöpolicy följs. 20 Svenska Kraftnät Förlängning av koncession-ligga-messaure, Vargfors-Betåsen, MKB