Kvalitetsredovisning förskola 2017

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsplan förskola 18/19

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsredovisning förskola 2017

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Mjölnargränds förskola

Tyck till om förskolans kvalitet!

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

LOKAL ARBETSPLAN 2014

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Verksamhetsplan

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

för Havgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Lokal arbetsplan 14/15

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Transkript:

Kvalitetsredovisning förskola 2017 BORGEN 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet... 7 2

Sammanfattning Förskolan arbetar med att ha en systematik i arbetet. Att utgå från målet, ta fram aktiviteter för att nå målet, reflektera, analysera och planera vidare för att nå målen. Språkmedvetandet har lyfts i verksamheten, där Läslyftet och den påbörjade digitaliseringen på förskolan har bidragit till detta. Även pedagogerna har fått mer kunskap och inspiration kring böcker och biblioteksbesök samt kommit till insikt av vikten att ha regelbundna och inplanerade lässtunder dagligen. Avdelningarna har sett över och utvecklat sin läsmiljö. Vi delar in barnen i mindre grupper över dagen utifrån aktivitet och barnens behov både i rutiner och planerade aktiviteter. I de mindre grupperna har vi fått möjlighet att se och bekräfta varje barn. Vi ger barnen tid att ansvara för sitt eget görande och lärande. De flesta aktiviteter pågår enligt plan. De aktiviteter vi har enligt nämndmål täcker till stor del läroplansmålen. Vi arbetar mot att skapa en organisation som kontinuerligt genomför uppföljningar/förbättringar mot målen. Utveckling tar tid och behöver också tid för att det inte enbart ska bli kvantiteten utan kvalitén som utvecklas. Utvecklingsområden: Kollegialt utbyte Reflektion kring verksamheten utifrån 1-5 år Samsyn och delaktighet i framtagandet av förskolans dokument "Före Bornholmsmodellen" ska vara känd av och användas på samtliga avdelningar. Fortsatt arbete med implementering av digitalisering på förskolan med avstamp i föreläsningen med Tobias Gyllenswärd Digital dokumentation och språkutveckling Platsansvarig på förskolan för att förtydliga organisation och kommunikation på förskolan Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter utifrån nämndmålen Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Några av de mål som sattes i verksamhetsplanen för 2017 pågår med avvikelse eller har blivit avbruten. Några av de mål som pågår enligt plan har startats under juni och augusti då ny ledning kom på plats. Det har blivit på detta viss då Verksamhetsplanen för 2017 inte var känd av personalen, de hade inte varit med i arbetet att ta fram verksamhetsplanen. Pga. detta har aktiviteter avbrutits eller startat upp i augusti med avvikelse. Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är: Arbetet med att dela in barnen i mindre grupper under dagen utifrån aktivitet och barnens behov. 3

Värdegrundsarbete i barngrupp och personalgrupp Den aktivitet som pågått enligt plan hela terminen är att dela in barnen i mindre grupper under dagen. Plan för övergång till förskoleklass ska implementeras på förskolan då det inte funnits någon plan för övergången. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Mitt barn känner sig tryggt i Utfall 2016 Utfall 2017 förskolan - enkätfråga 85 89 Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Likabehandling och plan mot Aktiviteten pågår med avvikelse. kränkande behandling. Under vårterminen görs alltid en kartläggning genom observationer, trygghetsvandringar och intervjuer med barn. Föräldrar förankras genom förskoleråd och föräldramöten. Likabehandlingsplanen skrivs sedan under januari 2017. Kartläggningen inför arbetet med likabehandlingsplanen gjordes inte under vt-17. På studiedagen i juni arbetade pedagogerna med värdegrundsord, vad är viktigt för dem i verksamheten, som ett första steg i värdegrundsarbetet på förskolan. På studiedagen och APT i september tog vi ytterligare steg och pedagogerna tittade på det förebyggande arbetet på respektive avdelning. Detta arbete presenterades på föräldramöten i oktober. Arbetet med förskolans gemensamma plan har skjutits till januari 2018 då vi får en ny mall för likabehandlingsplanen utifrån den nya PUL lagen. Arbete med innemiljön. Barns välbefinnande påverkas av den fysiska miljön. I förskolor där man inte noggrant planerat inredning, form och färg och inte skapat helhet mådde barnen sämre och blev stressade och mer utåtagerande. Thomas Laike, psykolog. Doktorsavhandling. Vi fortsätter arbetet med den pedagogiska miljön inomhus, arbetet påbörjades hösten 2016. Arbetet har skett dels via PUG och dels via arbetsuppgifter till arbetslagen. Arbetet syftar till att bygga upp den pedagogiska miljön utifrån barnens intressevärld. Den pedagogiska miljön ska följa ledorden Tillgänglighet, Valmöjligheter, Tydlighet, Variation, Estetik och Föränderlig. Aktiviteten blev avbruten när PUG upphörde under VT-17. Pedagogerna har själva jobbat på med miljön men vissa avdelningar har också uttryckt att de vill ha hjälp och behöver inspiration. Arbetet med miljön på avdelningen har återupptagits under ht-17. När barnen kommer in på avdelningen så ska vår miljö vara så tydlig att barnen vet och förstår exakt hur och på vilket sätt de kan agera inomhus. Olika "rum i rummet har byggts upp såsom läshörna, bygg- och konstruktionshörna osv. Vi har gemensamma tydliga regler som vi förankrat hos barnen. Detta skapar trygghet både för barn och personal. Vi kommer även att se över så att det finns basmaterial på varje avdelning. Mindre barngrupper. Under dagen ska barnen vara indelade i mindre grupper, dels i rutinsituationer och i olika projekt. Detta för att barnen ska komma till tals för att träna på språk, hänsyn, respekt och öva turordning. Vi delar in barnen i mindre grupper över dagen utifrån aktivitet och barnens behov. Vi ser effekterna av detta då det blir en lugnare miljö, lägre ljudnivå. Vi får mer tid för varje barn. Vi har lättare för att se och observera varje barn. Barnen har lättare att koncentrera sig. Arbete med värdegrund i barngrupperna Varje avdelning inom förskolan ska stimulera barns förmåga att utveckla sin självständighet och förmåga att bearbeta 4

Aktiviteter Nationella läroplansområden Status konflikter. Vi stävar mot att alla barn ska bli lyssnade på och känna sig sedda och som en del i gruppen. På avdelningarna har man gruppstärkande lekar och samarbetsövningar, man gör tillsammans. Vi har köpt in "Kompisböckerna för de yngsta barnen tillsammans med handdockorna, igelkott och Kanin som förekommer i alla böckerna. Dessa böcker och handdockor kommer att användas i värdegrundsarbetet på avdelningarna. Vi försöker genom samtal med barnen komma fram till lösningar vid konflikter. Genom samarbete med barnen utvecklas deras självständighet. Pedagoger vägleder och samtalar om hur de kunnat gjort istället. Med de äldre barnen försöker vi genom samtal och vägledning låta dem komma fram till en lösning själv. Att genom samtal, böcker och berättelser bli uppmärksamma på vad som händer. Vi uppmuntrar barnen att välja utifrån sig själv, att inte vara beroende av någon kompis. Utveckla utemiljön. Aktiviteten avbruten eller har inte startat. Vi arbetet med utemiljön, arbetet påbörjar vår 2017. Det tas ut pedagogisk verksamhet där utemiljön ska byggas upp i samråd med barnen, vara tydlig och lärorik med möjlighet att utmana barnen på ett lekfullt sätt. Materialet ska vara tillgängligt och varierande uppbyggt med en tydlig struktur. Då verksamhetsplanen inte är förankrad i personalgruppen har man inte jobbat med detta mål. Det arbete som gjorts tillsammans i personalgruppen är att tagit fram ett zonschema där alla pedagoger har sin roll på gården och avdelningarna har en tilldelad zon. Detta har vi gjort för att säkerställa att det finns personal på alla ställen på gården där barnen befinner sig. Detta zonschema har precis kommit igång men behöver implementeras ytterligare för att få aktiva och utmanade pedagoger på gården. Vi har köpt in västar till alla pedagoger så att de blir synligare samt att det ska bli tydligare med zonsystemet. Vi behöver diskutera och vidareutveckla detta arbete. Vi bemöter varandra med respekt. Varje person, barn som vuxen, ska känna sig respekterad och lyssnad på. Vi delar upp barnen i mindre grupper efter ålder, rutinsituationer och intresse så att alla barn får möjlighet komma till tals, bli sedda och uppmärksammade Med de äldre barnen på samlingen låter vi den som pratar prata till punkt. Vi har tydliga samtalsregler. Vi är tydliga med att man får tycka olika. Vi hälsar på varandra på morgonen. Vi delar in barnen i mindre grupper över dagen utifrån aktivitet och barnens behov. Vi får på detta sätt mer tid för varje barn. Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Alla aktiviteter pågår enligt plan. Arbetet med Bornholmsmodellen pågår på de flesta avdelningar och det stödmaterial som, Hannes Jansson pedagogisk utvecklingsledare för Solna Stad, tagit fram kommer att vara till stor hjälp i det fortsatta arbetet med att implementera och tydliggöra arbetet med "Före Bornholmsmodellen" på förskolans avdelningar. 5

Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är: Läslyftet med start i okt.-17 Digitalisering och workshop med personalen kring detta Stödmaterial för undervisning i Före Bornholmsmodellen. Vi kommer att uppfylla detta mål utifrån de förutsättningar vi har idag. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreeninghöstterminen Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Alla arbetar med "Före Normer och värden Bornholmsmodellen". Kunskaper/Utveckling och lärande "Före Bornholmsmodellen" är en metod som syftar till att ge barnen en systematisk förberedelse i språklig medvetenhet som ska ge god grund inför kommande läsinlärning. På två av de yngre avdelningarna har Före Bornholmsmodellen inspirerat samlingarna i stort och grundstrukturen används. Metodiken finns med i samlingarna. Samlingarna anpassas utifrån barngruppen genom att ersätta vissa av Bornholmsmodellens sånger, ramsor och språklekar På de äldre avdelningarna arbetar man från Före Bornholmsmodellens alla delar men använder eget material. Rim, ramsor, flanosagor, sånger och sånglekar, Aktiviteten pågår kontinuerligt och vi märker att barnen har fått djupare kunskap i tex att ljuda och att fler barn har blivit intresserade av att skriva. På de äldre avdelningarna finns det flera barn som läser och skriver utan pedagogens hjälp. Vi har under hösten även introducerat pedagogerna i appen "Bornholmslek" som nu alla avdelningar har tillgång till. Ledningens arbete fortsätter nu med att utöka kompetensen till hela arbetslaget genom att t.ex. arbeta och förankra stadens stödmaterial kring Före Bornholmsmodellen. Språkutvecklande arbetssätt. Lpfö98/rev. 2016: "Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara på barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen" Genom olika typer av sagoberättande, presentation via olika typer av media samt ett multimodalt arbetssätt ökar vi barnens intresse för det skrivna ordet. Multimodalt arbetssätt: När man kombinerar olika typer av teckensystem för inlärning. Den här terminen arbetar vi med skolverkets, Läslyft där vi på Solnas förskolor valt modulen Läsa och Berätta. Vi har lagt upp en plan för hela terminen där alla förskollärare är delaktiga i arbetet. Mötena är förlagda på våra PUG möten där vi möjliggöra för ett kollegialt lärande för både förskollärarna och arbetslagen. Läslyftet kommer att genomsyra hela vårt arbete kring barns språkutveckling. Med de yngre barnen arbetar vi med att synliggöra och tydliggöra siffror, bokstäver, ord, meningar, innehåll och antal. Vi använder oss av Lärplattan där vi använder oss av olika appar för att visa ord eller bilder och ljudböcker i arbetet. Lärplattan används även i sångsamlingen. Vi kombinerar även sånger och ramsor med hjälp av teckenstöd för att stärka innehållet. Vi har högläsning o grupp och enskilt flera gånger per dag. Vi väljer att berätta sånger, rim och ramsor så att barnen förstår dess innehåll - läsförståelse. Vi kommer att utveckla det språkutvecklande arbetssättet med inspiration från studiedagens föreläsning. På de äldre avdelningarna har pedagogerna tillsammans med barnen tillverkat en QR kods kalender med inriktning språkutveckling tex olika bokstäver och en filmsnutt från UR. Biblioteksbesök Barngruppen besöker tillsammans med pedagoger biblioteket minst två gånger per månad, där väljer de böcker som 6

Aktiviteter Nationella läroplansområden Status ska lånas hem till förskola och läser pedagogerna under lässtunder. På de yngre avdelningarna har det varit svårt att komma iväg men däremot har några avdelningar ett eget bibliotek på avdelningen som barnen lånar böcker i eller samarbetar med de äldre avdelningarna när de besöker biblioteket. På de äldre avdelningarna går barn och pedagoger i mindre grupper till biblioteket där de lånar och tittar i böcker. De pratar även om vad ett bibliotek är. Målet är att alla barn ska ha besökt biblioteket minst en gång per läsår. Arbete med läsförståelse. Lpfö98, rev. 2016: "Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara på barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen" Genom olika typer av sagoberättande, presentation via olika typer av media samt ett multimodalt arbetssätt ökar vi barnens intresse för det skrivna ordet. Multimodalt arbetssätt: När man kombinerar olika typer av teckensystem för inlärning. Övrigt arbete inom läroplansområdet Det här avsnittet handlar om aktiviteter förskolan gjort inom läroplansområden utöver dem som ligger i verksamhetsplanen. Förskolan redovisar sina övriga aktiviteter, dess effekter och vilka utvecklingsåtgärder de identifierat. Normer och värden Samarbete. : Vi uppmuntrar och praktiserar samarbete i alla rutiner barn/barn och Barn/vuxna. Vara en bra kompis. : Samtala med barnen om vad en bra kompis innebär och betyder i praktiken. Aktivitet 3: Respektfullt bemötande och positivt förhållningssätt. : Bemöta varje individ likvärdigt med respekt och förståelse för allas olikheter. Vi lyssnar på barnen och låter dem prata till punkt i både spontant uppkomna eller planerade aktiviteter under hela dagen. Effekter Barnen samarbetar och samtalar med varandra om samarbete självmant i olika aktiviteter. Aktiviteten har skapat en tillhörighetskänsla och ett sammanhang i gruppen. Med detta arbetssätt har vi lättare kunnat integrera barn med annat modersmål på ett lyckat sätt. Aktivitet 3: Med tydlig grundstruktur ser vi att barnen känner sig trygga och lyssnar på varandra. Utvecklingsåtgärder Aktivitet 3: Mer samarbete i aktiviteter utomhus. Fortsätta arbeta medvetet med varje situation som dyker upp. Närvarande pedagoger i samspel med barnen. Fortsätta arbetet med vårt förhållningssätt. 7

Förståelse av vikten av konflikthantering Utveckla den fysiska miljön. Barnen får vara med och styra. Kunskaper/Utveckling och lärande Böcker och högläsning : Läslyftet i praktiken Samling : Bokstäver blir ord som blir en mening, som blir text - synliggöra bokstavens funktion. Siffror som en symbol för ett visst antal. Vi synliggör genom att pl plats skriva för att synliggöra en process = undervisning Aktivitet 3: Naturvetenskap : Utflykter till skog och lekparker med aktiviteter utifrån barns intresse. Effekter Aktivitet 3: Skapar medvetenhet hos pedagoger Aktiva deltagare, pedagoger och barn delaktighet hos barnen Vi upplever att barnen får en större förståelse för bokstäverna och orden. Vi upplever att barnen har förståelse för antal kontra symbol. Vi ser detta genom deras verbala agerande i samlingen. Vi ser ett ökat intresse hos barnen för naturvetenskap. Vi ser detta genom observation och vad barnen pratar om. Utvecklingsåtgärder Aktivitet 3: Vi fortsätter med planerade aktiviteter kring böcker Gå till biblioteket och låna böcker utifrån tema och ålder Arbeta med innehållsförståelse av t ex sångerna vi sjunger genom de sångsagoböcker vi har på förskolan. fortsätta genomföra utflykter till skog och park jobba med genus utveckla språkverkstad Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Barns möjligheter : Vi erbjuder alltid barnen att vara med. Tackar man nej så är det okey. Aktivitetstavla : barnen väljer själv vad de vill göra utifrån aktivitetstavlan. Aktivitet 3: Lärmiljön 8

: Lärmiljön ska vara tillgänglig och inbjudande så att barnen själv ska kunna ta fram det de vill leka med/göra. Effekter Trygga barn som känner tillit till oss vuxna. samarbete mellan barnen och pedagoger. utnyttjande av lokalen på ett bättre sätt, antal barn per rum plus material. Aktivitet 3: Barnen leker tillsammans. Utvecklingsåtgärder Fortsätta vara lyhörda för barnens behov och intressen. Inköp av Flanotavlor så att fler än en grupp per avdelning kan använda dem Aktivitet 3: Fler tillgängliga valmöjligheter i lärmiljön såsom papper, kritor, pussel och skapande material. Skola och hem/förskola och hem Samverkan : Förskola och hem samarbetar kring barnets utveckling och vistelse på förskolan. Samverkansformer: Uppföljningssamtal Utvecklingssamtal Daglig kontakt Föräldramöten Lucia Förskoleråd Förskolans dag informationsbrev Samarbete med hemmen. : Barnen får tillsammans med förälder välja ut och ta med sig en bok hemifrån som man läser på samlingen. Effekter Vi ser att bra information skapar tillit och förståelse för varandras olika uppdrag, Pedagog/förälder. Barnen känner sig stolta. Varje barn blir uppmärksammat och sedd. 9

Utvecklingsåtgärder Fortsätta att utveckla informationsflödet via digitala verktyg Utifrån alla böcker göra en sammanställning med tips om böcker till föräldrarna. Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Övergång från yngre till äldre avdelning. : Barnet/barnen som flyttar över till de äldre avdelningarna på Sockerbiten, hälsar på avdelningen utifrån ett uppgjort schema som passar barnet/barnen. Effekter Tryggare barn vid övergångar. Utvecklingsåtgärder Vi fortsätter med samma modell som vi haft där vi utgår från det enskilda barnets behov då detta har varit framgångsrikt. 10