Budget 2018 2019 Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan
Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 2 Fortsatt höga ambitioner för Sandvikens kommun 3-4 Kommunens organisation 5 Kommunens styrprocess 6-7 Gemensam plan Kommunens vision 8 Gemensamma planeringsförutsättningar 9-14 God ekonomisk hushållning 15 Finansiell analys 16-19 Personal 20 Sandvikens kommun Finansiella rapporter 21-24 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 25 Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 26-29 Kunskapsnämnd 30-36 Omsorgsnämnd 37-45 Individ- och familjeomsorgsnämnd 46-55 Kultur- och fritidsnämnd 56-61 Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd 62-69 Arbetslivsnämnd 70-76 Kommunstyrelse (förvaltning) 77-82 Gemensam finansiering 83-85 Investeringsplan 86-89 Exploateringsplan 90-96
2 organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut Skattesats 2019 187, 2018-11-19 Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2019 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Budget 2019 189, 2018-11-19 Kommunfullmäktige fastställer i sin helhet Budget 2019 med flerårsplan för åren 2020 och 2021 innehållande: Information om nämndernas verksamhetsuppdrag, framgångsfaktorer, mål och mått, verksamhetsförändringar 2019, nämndernas syn på framtida förutsättningar samt ekonomiska resurser. Budgeterad ram baseras på befolkningsprognos 2018: 39 382 invånare för år 2019 39 525 invånare för år 2020 39 665 invånare för år 2021 Årlig generell effektivisering med 1 procent för åren 2019 till 2021. Definitiv ekonomisk ram för år 2019 till 2 300,1 miljoner kronor. Preliminär ekonomisk ram för åren 2020 och 2021 till 2 359,5 miljoner kronor respektive 2 401,7 miljoner kronor. Disponering av pensionsreserv för år 2019 med 6,1 miljoner kronor och för åren 2020 och 2021 disponeras 14,4 miljoner kronor respektive 16,6 miljoner kronor. Budgeterat resultat för år 2019 är efter disponering av pensionsreserv 12 miljoner kronor. Preliminärt resultat för åren 2019 och 2020 är efter disponering av pensionsreserv 13 miljoner kronor respektive 14 miljoner kronor. Fördelning av kommunbidrag för år 2019 enligt nedan: Tkr Kommunfullmäktige 7 511 Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland kring statsbidrag och befolkningsutveckling motsvarande 19,9 miljoner kronor. Fördelning av kommunbidrag per nämnd är preliminär för åren 2020 och 2021. 3 402 Kommunstyrelse 8 180 Kommunstyrelsen projektmedel 30 493 Kommunstyrelseförvaltning 194 312 Kunskapsnämnd 947 339 Omsorgsnämnd 659 537 Individ- och familjeomsorgsnämnd 190 877 Kultur- och fritidsnämnd 126 789 Samhällsbyggnadsnämnd 51 813 Arbetslivsnämnd 67 847 Totalt: 2 288 100 Finansiellt mål 12 000 Total ram 2 300 100 Investeringsplan för år 2019 uppgår till maximalt 272,86 miljoner kronor. Preliminär investeringsplan för åren 2020 och 2021 uppgår till maximalt 279,05 respektive 280,65 miljoner kronor. Investeringen avseende byggandet av Trafikplats Tuna lämnas bidrag till Trafikverket med hänvisning till Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, 2 kap. 1. Exploateringsplan för år 2019 inklusive tillägg för exploateringsområde Tuna 2 enligt höstens revidering av 2018 års exploateringsplan. Preliminär exploateringsplan för åren 2020 och 2021. I anslaget till kommunstyrelsens projektmedel ingår även den del av ramen som reserverats för att möta framtida osäkerhet Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 200 miljoner kronor år 2019 för att finansiera bland annat fastställd investeringsvolym. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB.
organisation och övergripande kommentar Fortsatt höga ambitioner för Sandvikens kommun 3 Fortsatt höga ambitioner för Sandvikens kommun I ett mycket osäkert parlamentariskt läge i riksdagen om regeringsbildningen och hur en kommande statsbudget kommer att påverka kommunerna lägger vi i den nya politiska majoriteten (Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna) en budget. Vi har ett uppdrag, oavsett osäkerheten på riksplanet, att rusta kommunen inför en tuff ekonomisk verklighet. Vårt uppdrag är också att stärka sammanhållningen i samhället och medborgarnas möjligheter till ett bra liv. I arbetet innefattas att skapa en långsiktig utveckling i en social, miljömässig och ekonomiskt hållbar kommun. Glädjande är kommunens goda utveckling med en sjunkande arbetslöshet, vilket också innefattar våra ungdomar. Sandvikens kommun fortsätter att vara en högteknologisk kommun med ett framstående forskningsintensivt företag och ett näringsliv med spetskompetens och bredd. Det ska vara lätt att etablera sig och växa som företag i hela kommunen. Vi vill skapa förutsättningar för fler jobb och företag genom samverkan och dialog. Infrastruktur och kommunal service är viktiga delar för befintliga företag, men också för att nya företag ska etablera sig. Bostäder är en viktig del i Sandviken kommuns utveckling. En av målsättningarna i bostadsförsörjningsprogrammet, som kommunfullmäktige antog 2016, är att Sandvikenhus ska bidra med cirka 40 lägenheter per år. Vi ser med tillfredställelse att Sandvikenhus fortsätter bygga. Positivt är också att fler aktörer bygger och vill bygga i kommunen. Ett ökat behov av bostäder ställer krav på en smidig process där planer och bygglov med kvalitet kan levereras. Handläggningstider ska vara bättre än det som är lagstadgat. För att det ska fungera behövs en aktuell översiktsplan. Beslut om ny översiktsplan tas av kommunfullmäktige på novembermötet, en månad före utsatt tid. Sandviken är en bra kommun att växa upp, arbeta och åldras i. Ett rikt kultur- och fritidsliv ökar kommunens attraktionskraft samt bidrar till välbefinnande, inflyttning, turism och lokalisering av verksamheter. Barn- och ungdomars intressen prioriteras som en strategisk investering i framtiden. Även tillgång till bra och ändamålsenliga idrottsanläggningar är viktigt. Närmast i den ambitionen är att möta gymnastikens och innebandyns behov av anpassade lokaler. Svårigheten för företag och offentlig sektor att rekrytera medarbetare med rätt kompetens är en stor utmaning för samhällets fortsatta tillväxt och välstånd. Den kompetens och de erfarenheter som människor har, oavsett ålder eller bakgrund, måste nyttjas bättre. Insatser som görs ska syfta till att ge verktyg för dagens och morgondagens arbetsmarknad. Genom investeringar i aktiva insatser, med hjälp av såväl kommunala och statliga medel som genom privata aktörer, kan vi åstadkomma en positiv utveckling för minskad arbetslöshet bland de som idag står långt från arbetsmarknaden. Kompetensförsörjning och matchning till arbetsmarknaden är viktiga fokusområden, där vuxenutbildningen är ett viktigt verktyg. Möjligheten till distansstudier behöver stärkas. Det ska vara möjligt att studera och samtidigt fortsätta bo kvar. Målbilden är att ingen ska hamna i utanförskap och ingen ska fastna i beroendet av försörjningsstöd. Alla barn har rätt till en bra start i livet. Skolan ska ge alla barn jämlika förutsättningar att få växa och utvecklas till sin fulla kapacitet. Det fastställda utvecklingsprogrammet fokuserar på förbättrade resultat. Detta genom språkutveckling, pedagogiska stödinsatser, värdegrund och inflytande, nästa generations lärande, personalförsörjning och systematiskt kvalitetsarbete. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn och elever att öka. Det ökade elevunderlaget och ökad segregation i våra skolor gör att vi behöver se över både organisation och lokaltillgångar. Syftet är att skapa en inkluderande och likvärdig förskola och skola för alla barn i kommunen. Av alla elever som är folkbokförda i kommunen studerar många i vår egen gymnasieskola. Ett större elevunderlag medför ett behov av att se över utbudet av program och inriktningar. Matchningen mellan skola och arbetsmarknad är avgörande för framtidens kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Sandviken ska vara en kommun där det är tryggt att åldras i. Antalet kommunmedlemmar som är 80 år och äldre beräknas öka med 50-70% fram till 2035. Det innebär att behoven av stöd, främst inom äldreomsorgen, kommer att öka kontinuerligt, vilket kommer att märkas främst inom hemtjänsten. Utifrån denna förändring har det under flertal år planerats. Fler trygghetsboenden behöver byggas, andra former av äldreboenden planeras och det befintliga bostadsbeståndet tillgänglighetsanpassas. Satsning ska ske på personal och på de möjligheter som den framväxande välfärdsteknologin ger. En av de stora framtida utmaningarna även för omsorgen är kompetensförsörjning. För att tillgodose framtida kompetensbehov måste befintlig kompetens inom organisationen tas tillvara samt att rekryteringsförfarandet ses över. Samverkan är en väsentlig del för att möta de behov som vi ser inom äldreomsorgen. De allra flesta barn i vår kommun lever under goda och trygga förhållanden tillsammans med sina familjer. Det finns dock stora skillnader i barns uppväxtvillkor, levnadsvanor. Vi behöver bli en än mer sammanhållen kommun. Det finns socialt utsatta områden där arbetslösheten är högre, utbildningsnivån lägre och hälsan sämre. Där finns risk att människors förtroende för varandra och samhället minskar. Att vända den utvecklingen är en av våra viktigaste uppgifter de närmaste åren.
4 Fortsatt höga ambitioner för Sandvikens kommun organisation och övergripande kommentar Miljöpåverkan i världen måste minska. Sandvikens kommun ska ta sin del av ansvaret för detta, för att säkerställa kommande generationers livsvillkor och levnadsstandard. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet ingår som en naturlig del i detta. Klimatförändringarna är en realitet som vi måste motverka genom att arbeta på många olika plan. Ett exempel är att möjliggöra för fler lokala producenter att kunna lämna anbud till kommunen genom vår nya distributionscentral. För detta fordras det god kunskap om den lokala marknaden. Det gynnar klimatet genom kortare transporter samtidigt som det gynnar det lokala näringslivet. Det är så vi bygger ett starkare samhälle. Vår ambition är närma oss målet om koldioxidneutralitet år 2030, bland annat genom att fler cykelvägar byggs inom kommunen och att investeringar i förnyelsebar energi sker. Vi arbetar för ett klimatneutralt samhälle! Centerpartiet Liberalerna Socialdemokraterna
organisation och övergripande kommentar Kommunens organisation 5 Kommunens organisation Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland Kommunfullmäktige Valnämnden Revisionen Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd Kunskapsnämnd Arbetslivsnämnd Kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning Kunskapsförvaltning Arbetslivsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Kommunstyrelseförvaltning Omsorgsförvaltning Individ- och familjeomsorgsförvaltning Personalkontor Tekniska kontor Kommunledningskontor Inköpskontor Ekonomikontor Servicekontor IT-kontor Informationskontor Näringslivskontor
6 Kommunens styrprocess organisation och övergripande kommentar Kommunens styrprocess Sandvikens kommun har sedan 2008 en traditionell nämndoch förvaltningsorganisation. Organisationen bygger på en sektorsindelning. Nämnderna har sin egen förvaltning och det fulla ansvaret för ekonomi och verksamhet. Den konkreta ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår ytterst av de reglementen och styrprinciper som fastställts av kommunfullmäktige och den delegation som fullmäktige lämnat till styrelse och nämnder. Ekonomiska styrprinciper fastställd av fullmäktige 2018, 37, presenteras kort nedan. Budgeten är ett av de viktigaste politiska dokumenten för styrning av kommunens verksamhet. Budgeten bygger på ett antal av kommunfullmäktige antagna styrdokument för Sandvikens kommun. - Kommunens vision, Vision 2025. - Gemensamma planeringsförutsättningar, inklusive kommunfullmäktiges mål för mandatperioden, för respektive planperiod. - God ekonomisk hushållning, policy med riktlinjer. - Finansiell analys, exempelvis beräknade skatteintäkter mm, redovisade i budgeten för respektive år. - För respektive nämnd gällande lagar och regelverk, samt de mål för nämndens verksamhet som nämnden fastställer utifrån fullmäktiges mål. Inom Sandvikens kommun presenteras budgetens delar som kommunplan, resursplan, investeringsplan och exploateringsplan. - Kommunplan beskriver vilken verksamhet som ska bedrivas samt vilka övergripande mål som finns för kommande år, på kommun och nämndnivå. - Resursplan redogör för vilka ekonomiska resurser som finns för att genomföra verksamheterna i kommunplanen. Nämnder/kommunstyrelsen som nämnd har ansvar för att bedriva sin verksamhet inom av kommunfullmäktige fastställd ekonomisk ram och kommunplan. Respektive nämnd fastställer, inom sin ekonomiska ram, ramen per ekonomiskt ansvarig befattningshavare genom fastställande av internbudget. Kommundirektören har ett övergripande ansvar för verksamheten inom samtliga förvaltningar. Förvaltningschef har ansvar för verksamheten inom sin förvaltning. Verksamhetsområdeschef har övergripande ansvar för ett område inom förvaltningens verksamhet, har ansvar och befogenheter att driva denna verksamhet inom den ekonomiska ram som fastställts i internbudgeten, och i enlighet med eventuella tillkommande av nämnden kompletterande beslut. Enhetschef/ekonomiskt ansvarig befattningshavare för del av enhet har ansvar och befogenheter att driva sin verksamhet inom den ekonomiska ram som fastställts i internbudgeten, och i enlighet med eventuella tillkommande av nämnden kompletterande beslut. Det ekonomiska ansvaret är decentraliserat och målsättningen är att den ekonomiskt ansvarige ska kunna påverka de resurser som står till förfogande inom sin verksamhet. Inom alla områden gäller dock att helheten går före delarna. Koncernnyttan gäller framför nyttan för den enskilda enheten. Kostnader ska alltid minimeras genom samnyttjande av resurser. Pengarna är yttersta restriktionen. Saknas ekonomiska resurser kan en åtgärd inte genomföras. Bedömer nämnden att en åtgärd ändå måste vidtas ska en omdisponering av ekonomiska resurser först ske inom befattningshavarens ekonomiska ram. I andra hand ska en omdisponering av ekonomiska resurser ske inom nämndens ekonomiska ram för året, exempelvis genom att nyttja de medel som avsatts som buffert. - Investeringsplan redovisar per objekt eller typ av objekt vilka investeringar som fullmäktige beslutat göra. - Exploateringsplan redovisar vilka exploateringsområden som definierats av fullmäktige och hur finansieringen av dessa områden ska ske. Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram (anslag enligt Kommunallagen) per nämnd. Den ekonomiska ramen uttrycks i nettotermer, nämndens kostnader reducerade med nämndens intäkter, och benämns kommunbidrag.
organisation och övergripande kommentar Kommunens styrprocess 7 Styrmodell Från och med budgetåret 2011 tillämpas styrmodellen Balanserad styrning. Modellen innebär att det förs in andra perspektiv än bara de ekonomiska för att få en helhetssyn på kommunens styrning. Syftet med Balanserad styrning är en medveten inriktning av verksamhetens olika delar mot gemensamma mål. Vision 2025 är det önskvärda tillståndet för Sandvikens kommun. Till grund för nämndens arbete med budgeten för åren 2019 till 2021 finns Gemensamma planeringsförutsättningar som har fastställts av kommunfullmäktige. Där finns beskrivet för varje perspektiv kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och mått. Nämnden har att, utifrån kommunfullmäktiges mål, formulera egna framgångsfaktorer, mål och mått som redovisas under respektive nämnd. Medarbetare Medborgare Vision 2025 & Övergripande målsättning Hållbar samhällsutveckling Ekonomi
8 Kommunens vision gemensam plan Kommunens vision I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.
gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 9 Gemensamma planeringsförutsättningar De gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) är en inledande del i kommunens och bolagens budgetprocess 2019 och budgetplan 2020-2021 där VISION 2025 är vägledande. Sandvikens kommun har under senare år haft en positiv befolkningsutveckling och befolkningen uppgick i augusti 2017 till 39 250 invånare att jämföra med 2016 års 38 690 invånare vid samma tidpunkt. Den befolkningsprognos som har tagits fram av kommunen sträcker sig till år 2030. Befolkningsprognosen utgår från följande antaganden: fruktsamhet, dödlighet, utflyttning och inflyttning. En ny reviderad befolkningsprognos, uppdelad på olika åldersgrupper och kommundelar, kommer att tas fram och beslutas om under våren 2018. Reviderad befolkningsprognos, se kommunfullmäktiges beslut den 11 juni, 120. Tabell 2: Prognos totalbefolkning Ålder 2017 2018 2019 2020 2025 2030 0-w 39 500 39 950 40 400 40 850 42 700 43 850 Källa: Demos, hämtad 2017-10-25. Avrundat till närmaste 50-tal. Utifrån dessa antaganden beräknas folkmängden i kommunen öka under prognosperioden. Vid periodens slut (2030) beräknas folkmängden uppgå till 43 850 invånare något som kommer att ställa långsiktiga krav på kommunens verksamheter att aktivt arbeta för en så positiv befolkningsutveckling. Befolkningsökningen förutsätter att den kommunala servicen klarar efterfrågan, främst inom skola och tillgängliga bostäder. Den absolut största utmaningen är att undanröja människors utanförskap genom minskad arbetslöshet och förbättrad integration. Omvärldsspaning - digitalisering Kommunernas stora utmaning de närmsta tio åren är en åldrande befolkning och stora barnkullar. Samtidigt ökar alla medborgares förväntningar på service och tillgänglighet. Därför kommer digitaliseringens möjligheter till förbättrat resursutnyttjande vara nödvändiga. Med teknikskifte följer hot och möjligheter. Digitaliseringen underlättar lärande, kunskapsdelning och samarbete med andra, men vi blir samtidigt allt mer sårbara för it-attacker och spridning av falsk information. Det är risker som måste hanteras för att medborgarna inte ska drabbas. Till riskerna hör också att en digital lösning inte nödvändigtvis innebär en effektivisering. Därför måste varje nytt system prövas mot dess medborgarnytta. Nya effektiva lösningar kan vara E-tjänster kopplade till digitala beslut i verksamhetssystemen, till exempel helt digital ärendehandläggning av bygglov. Inom äldreomsorgen kan man skapa säkra digitala mötesplatser för möten med anhöriga som inte bor i Sandviken eller i Sverige. Utbyggt wifi på äldreboenden är angeläget för framtidens tjänster. Nästa år träder nya datalagringsdirektivet i kraft som ställer ytterligare högre krav på att säkerställa individens digitala rättssäkerhet. Regeringen talar i sin digitaliseringsstrategi om trygga digitala rum. Det kommer att behövas lösningar för säkra system att överföra information till andra myndigheter, e-post och signering av e-tjänster. Ett exempel är ordförandebeslut inom individ- och familjeomsorg. Ett digitalt arkiv är ett alltmer trängande behov som står högt på prioriteringslistan hos flera förvaltningar. Sandviken har hittills inväntat att det regionala samarbetet kring e-arkiv ska ta fram en lösning. Biblioteken kommer att fortsätta spela en viktig roll både för digital tillgänglighet och som analog möjlighet utan fake news och alt facts. Man kan se dem som servicepunkter där invånare har möjlighet att få hjälp att sköta sina digitala behov. För kommunens personalförsörjning blir vårt digitala arbetsgivarmärke allt viktigare vilken status har digital kompetens inom vår organisation? Vilken attityd har vi till distansarbete och digitala möten? Hur säkrar vi att vi är en tillräckligt attraktiv arbetsgivare för personal som har den digitala kompetens vi behöver? Framtida system kommer ställa ännu högre krav på underhåll av kunskaper och vidareutbildning. Förutsättningarna att möta de ökade behoven av utbildning underlättas av förbättrade möjligheter till distansutbildning genom e-lärplattformar. Det ger vuxenutbildningen och därmed också integrationsarbetet nya verktyg.
10 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan Nya smartare tjänster bygger på maskininlärning. Det innebär att datorer själv använder lagrad information till att anpassa tjänster efter användarens eller brukarens behov. Ett exempel är att inte begära in samma information flera gånger i mötet med vårdtagare. Kopplat till det som kallas internet of things kan olika smarta föremål själv rapportera, t ex ett trygghetslarm som är lägesaktiverat. Hur vi kommunicerar vad vi gör och att skapa en gemensam uppfattning om hur den nya tekniken ska användas är två framgångsfaktorer vid införande av ny teknik. Investeringar i och underhåll av IT system är både nödvändigt och kostsamt. Själva programvaran är bara en liten del av stora tekniska system. Hela kommunkoncernen påverkas i det praktiska underhållet av lås, larm, kameror och olika sensorer. Vi behöver hushålla med IT resurserna och ge rätt personal rätt digitala verktyg. Den framtida mixen av inhyrda IT lösningar, egen drift och olika lokala anpassningar kommer att ställa än högre krav på upphandling, avtal och samordning. Budgetuppföljning kommer att underlättas med utvecklade mätmetoder kopplade till ekonomi och personalsystem som kan ge tidig förvarning om avvikelser. Investeringsvolym I de preliminära investeringsplaner som redovisas i kommunens och de kommunala bolagens budgetar inför perioden 2018 till 2020 kan konstateras att investeringsvolymen ligger på en ovanligt hög nivå för att vara Sandviken kommunkoncern. Den höga volymen beror på dels reinvesteringar i infrastruktur och byggnader, stora behov avseende förskolor och skolor, service och omsorgsboende och bostadsbyggandet. Räntenivåerna är fortsatt låga och förväntas förbli så även under 2018. På sikt kommer dock räntenivåerna att höjas igen. Prognoserna visar dock på att höjningarna kommer ske successivt i förhållandevis små steg och fördelat under flera år. Skatteintäkter De ekonomiska förutsättningarna för kommunen för åren 2019-2021 är fortsatt besvärliga. Kommunens eget skatteunderlag ökar inte i paritet med riket. Anledningen är främst den höga arbetslösheten som fortfarande råder inom kommunen. Den ökning av kommuninvånare som vi sett under de senast åren, ser ut att mattas av något. Vi räknar dock fortfarande med ett ökat invånarantal, och kan konstatera att kommunens egna befolkningsprognoser är fortsatt väldigt viktiga. Skatteintäkterna beräknas öka med ett belopp på mellan 55 och 60 miljoner kronor beroende på år under perioden. Det är en betydligt lägre nivå jämfört med tidigare år. Skatteintäkterna har beräknats utifrån den senast framtagna befolkningsprognosen, våren 2017. Ökningen mellan åren täcker i princip kostnadsökning för befintlig verksamhet. Volymökning och ökade krav saknas det ekonomiskt utrymme för, vilket kommer att ställa krav på effektiviseringar inom verksamheterna på minst en procent årligen. För perioden 2018 till 2020 föreslås preliminärt investeringar inom bolagskoncernen cirka 1,2 miljard kronor. Det ger ett snitt på cirka 400 miljoner kronor per år. Investeringarna kommer, enligt analyserna, att öka bolagskoncernens upplåningsbehov med 600 miljoner kronor under perioden. Betydande del av investeringarna kommer att finansieras externt. Exempel på detta är hyror, när det avser byggandet bostäder, och avgifter, när det gäller investeringar inom VA-området som enligt lag helt skall finansieras inom vattenkollektivet. I kommunens egen investeringsplan ligger investeringsnivåerna på i snitt 288 miljoner kronor årligen, eller totalt 863 miljoner kronor för perioden. Det innebär en minskning i förhållande till föregående års plan på cirka 34 miljoner kronor per år. Den ökade investeringstakten förutsätter också en ökad upplåning med cirka 450 miljoner kronor för perioden.
gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 11 Styrmodell mot Vision 2025 Sandvikens kommuns styrmodell mot Vision 2025 bygger på metoden balanserad styrning. Styrmodellen fokuserar på flera verksamhetsområden än bara det ekonomiska området. Fyra perspektiv anger de viktigaste fokusområdena, det som styrningen ska rikta fokus på. Perspektiven speglar olika dimensioner i verksamheten och balans mellan dessa ska eftersträvas. För varje perspektiv finns övergripande målsättningar som är den långsiktiga inriktningen. Inom varje perspektiv finns framgångsfaktorer, som beskriver vad Sandvikens kommun ska vara bra på för att lyckas uppnå målen. Kommunfullmäktige anger mål och målnivåer som är styrande (målstyrning) och vägledande för nämnderna under en mandatperiod. Därefter fastställer nämnderna egna mål och målnivåer som bidrar till att kommunfullmäktige mål kan uppnås och leda mot VISION 2025. MEDBORGARE MEDBORGARE ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande. Medborgarna ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i kommunens utveckling. KOMMUNFULLMÄKTIGES FRAMGÅNGSFAKTORER Medborgardialog Skap delaktighet och inflytande för medborgaren. God tillgänglighet och bra bemötande Lokalers fysiska beskaffenhet, tillgång till information, personligt bemötande och kontakt med organisationen. Service till medborgare Den servicenivå som erbjuds är tydlig för medborgaren. MÄTMETOD: SCB MEDBORGARUNDERSÖKNING (ATTITYDUNDERSÖKNING) Mål 2019 Kommentar Medborgarna är nöjda med den kommunala servicen. NÖJD-MEDBORGAR-INDEX, NMI, HELHETSBETYG. Målnivå: Lägst NMI 58. Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande över kommunens utveckling. Målnivå: Lägst NII 44. Medborgarna upplever att tillgängligheten i kommunen är god. Målnivå: Lägst NMI, bemötande och tillgänglighet 58. Resultaten för åren 2014-2016 har varit konstant 56. NÖJD-INFLYTANDE-INDEX, NII, HELHETSBETYG Resultaten för åren 2013-2016 varierar, 37-41-37-42. NÖJD-MEDBORGAR-INDEX, NMI, HELHETSBETYG. Resultaten för åren 2013-2016 varierar, 52-56-59-56.
12 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan MEDARBETARE MEDARBETARE ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Sandvikens kommun har motiverade och nöjda medarbetare. Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar för ökad jämställdhet och mångfald. KOMMUNFULLMÄKTIGES FRAMGÅNGSFAKTORER Ledarskap Ledarskapet präglas av mod, tydlighet och nyfikenhet Medarbetarskap Medarbetare känner sig motiverade, är nöjda med sin arbetsinsats och känner arbetsglädje. Gemensam värdegrund Alla bidrar vi tillsammans till att kommunen och de kommunala bolagen utvecklas och når framgång. MÄTMETOD: MEDARBETARUNDERSÖKNING (ATTITYDUNDERSÖKNING) Mål 2019 Cheferna känner sig motiverade i sitt arbete och är nöjda med arbetssituationen. Kommentar MOTIVERAD MEDARBETARINDEX FÖR CHEFER, MMI CHEFER HELHETSBETYG Målnivå: MMI Chefer lägst 80 Medarbetarna känner sig motiverade i sitt arbete och är nöjda med arbetssituationen. Målnivå: MMI Medarbetare lägst 72. Medarbetarna är väl förtrogna med Vision 2025. Målnivå: Resultat lägst 80 %. Undersökningen genomförs vartannat år, 2018, 2020, 2022. Resultat för åren 2014 och 2016 är MMI chefer 74 respektive 76. MOTIVERAD MEDARBETARNDEX, MMI HELHETSBETYG Undersökningen genomförs vartannat år, 2018, 2020, 2022. Resultat för åren 2014 och 2016 är MMI 69. MEDARBETARUNDERSÖKNING FRÅGEOMRÅDE ARBETS- UPPGIFTER, FRÅGA 8: Jag känner till innehållet i Vision 2025. Resultat för år 2016 är 75 %. 2016 är första året som frågan har ställts till medarbetarna.
gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 13 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva. Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling. KOMMUNFULLMÄKTIGES FRAMGÅNGSFAKTORER Miljö Ett ekologiskt hållbart samhälle. Samhällsbyggande Skapa, utveckla och behålla miljöer som är säkra och attraktiva för människor och näringsliv. Folkhälsa Genom god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder, social sammanhållning och integration skapas ett social hållbart samhälle. MÄTMETOD: SCB MEDBORGARUNDERSÖKNING SAMT KOLADA Mål 2019 Miljö- och klimatpåverkan minskar inom kommunens geografiska område. Kommentar KÄLLA: Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet samt Nationella emissionsdatabasen i Kolada. Målnivå: Utsläpp av växthusgaser minskar till 6,5 ton CO2-ekv/år och invånare. 2015 års utsläpp av växthus 7,49 CO2-ekv/år och invånare. Sandviken är en trygg och attraktiv kommun att bo och leva i. Målnivå: NRI lägst 60. Medborgarna i Sandvikens kommun har en god och jämlik hälsa. Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån senaste Nationella folkhälsoenkäten. NÖJD-REGION-INDEX, NRI, HELHETSBETYG. Fråga: Hur ser medborgarna på Sandvikens kommun som en plats att bo och leva i? Resultaten för åren 2013-2016 varierar, 53-58-58-58. KÄLLA: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Enkäten genomförs vart fjärde år och redovisas i Kolada. Värde 2014: Självskattad bra hälsa, kvinnor 70 % och män 70 %.
14 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan EKONOMI EKONOMI ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Sandvikens kommun ska präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. KOMMUNFULLMÄKTIGES FRAMGÅNGSFAKTORER Helhetssyn Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar. Ledarskap Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål. Effektivitet Alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. MÄTMETOD: BUDGET, MÅNATLIG UPPFÖLJNING, DELÅRSRAPPORT OCH ÅRSREDOVISNING Mål 2019 Sandvikens kommun genererar ett årligt positivt resultat. Målnivå: Öka resultatet med minst 1 mkr årligen. Nämnderna avsätter en buffert inom budgetramen för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser. Målnivå: Minst 1,0 % av kommunbidraget. Kommentar EKONOMISK UPPFÖLJNING Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning. Redovisat resultat 2016: 70,8 mkr. BUDGET OCH EKONOMISK UPPFÖLJNING Budgeterad buffert inom respektive nämnd. Månatlig ekonomiska uppföljningen där disponering av buffert redovisas. Kommunens verksamheter effektiviseras kontinuerligt. Målnivå: Minst 1,0 % av kommunbidraget per år. Budgeterad nivå åren 2017: 0,93 %. BUDGET OCH ÅRSREDOVISNING Effektiviseringar redovisas av respektive nämnd som en del av budgetårets verksamhetsförändringar. I årsredovisningens verksamhetsberättelse redovisar respektive nämnd effektiviseringar i procent av kommunbidraget. Budgeterat för samtliga nämnder 2017.
gemensam plan God ekonomisk hushållning 15 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i såväl ett kort som ett långt perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna betyder det att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Ekonomin bör visa ett positivt resultat på en nivå som gör att inte kommunens förmögenhet urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Kommunallagen säger också budgeten ska innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Sandvikens kommunfullmäktige har fastställt tre finansiella mål. De har valts ut dels för att de styr mot en god ekonomisk hushållning, men också för att de kontinuerligt kan följas upp på ett enkelt sätt under året. De tre verksamhetsmålen har av fullmäktige fastställts inom ramen för kommunens modell för styrning av nämndernas verksamhet. Mål på kort sikt Finansiella mål på kort sikt Ekonomiska mål på kort sikt formuleras inom ramen för Sandvikens kommuns årliga budgetprocess, inom perspektivet Ekonomi. Verksamhetsmål på kort sikt Verksamhetsmål på kort sikt formuleras inom ramen för Sandvikens kommuns årliga budgetprocess, inom perspektivet Medborgare, Medarbetare och Hållbar samhällsutveckling. Kortsiktiga mål fastställs årligen, inom samma process, på nämnds nivå och återfinns i den årliga budgeten som beslutas av fullmäktige. Sedan år 2014 har fullmäktige, inom ramen för en god ekonomisk hushållning, fastställt långsiktiga såväl finansiella mål som verksamhetsmål för Sandvikens kommun. Från och med redovisningsåret 2016 fastställs de långsiktiga målen, för att gälla för hela mandatperioder. Det sker som en del av Sandvikens kommuns budgetprocess. Mål på lång sikt Finansiella mål på lång sikt Sandvikens kommun redovisar ett årligt resultat som är positivt och ökar successivt i enlighet med fullmäktiges beslut. Investeringsnivån ligger på en genomsnittlig nivå över tid som gör att självfinansieringsgraden inte sjunker. Kommunens upplåningsvolym hålls på en nivå som gör att de finansiella kostnaderna inte tar ett ökat ekonomiskt utrymme från driften av ordinarie verksamhet. Verksamhetsmål på lång sikt Nämnderna håller sig inom givna budgetramar. Nämnderna avsätter årligen en buffert, på minst en (1) % av kommunbidraget, för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser. Nämndernas verksamheter effektiveras kontinuerligt, med minst en (1) % av kommunbidraget, årligen.
16 Finansiell analys gemensam plan Finansiell analys Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder en ekonomisk analysmodell, vars målsättning är att analysera fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Analysens syfte är att identifiera ekonomiska problem i kommunen och i förlängningen leda till en god ekonomisk hushållning. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens borgensåtagande och pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer. Den ekonomiska modellen Innehållsförteckning Resultat-kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Tabell 2: Investeringsvolym Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Tabell 4: Årets resultat Tabell 5: Soliditet Tabell 6: Skuldsättningsgrad Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet Tabell 8: Pensionsskuld Identifierade problem RK-modellen: Fyra perspektiv vid finansiell bedömning Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Resultat Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Investeringsrelaterade mått Årets resultat Resultat Kapacitet Soliditet Skuldsättningsgrad Kommunalskatt Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Risk Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Likviditetsmått Finansiella nettotillgångar Valuta och ränterisk Totala pensionsskulden Borgensåtagande Risk Kontroll Budgetföljsamhet Prognossäkerhet
gemensam plan Finansiell analys 17 Sandvikens kommun har under de senaste åren redovisat ett positivt ekonomiskt resultat. Ur detta perspektiv har kommunen en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa god ekonomisk hushållning i Sandvikens kommun under kommande år är det viktigt att analysera kommunens ekonomi. Föreliggande finansiella analys baseras på åtta bilder som har till uppgift att utifrån de fyra aspekterna Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll identifiera finansiella problem och i förlängningen säkerställa att kommunen har en god ekonomisk hushållning i framtiden. Genomgående i analysen används för år 2017 redovisat resultat, för år 2018 prognos för helår baserad på delårsrapport från augusti och för åren 2019 till 2021 budget. Resultat - Kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 2017 2018 2019 2020 2021 Nettokostnad exkl avskrivningar 94,0 96,2 93,1 93,3 93,2 Avskrivningar 4,9 5,6 6,3 6,3 6,3 Finansnetto 0,1-0,2 0,3 0,5 0,7 Total nettokostnadsandel 99,0 101,7 99,7 100,1 100,1 En viktig förutsättning för en sund ekonomi i en kommun är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. En försämrad nettokostnadsandel är en varningssignal för en rörelseriktning mot obalans eller ökade kostnader. Den totala nettokostnadsandelen har sedan 2001 legat på en lägre nivå än intäkterna vilket har stärkt kommunens ekonomi. Den trenden bryts 2018 och från år 2020 då ökade kostnader, bland annat genom budgeterade ökade räntekostnader, gör att kostnaderna överstiger intäkterna. Prognosen för 2018 är i delårsrapporten för augusti, ett underskott på -37,5 mkr. Avskrivningarnas andel och finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ökar under åren 2018 till 2021. Den höga investeringsnivån medför ökade avskrivningar som kommer att ta större andel av verksamheternas kostnadsutrymme. Det kommer även att påverka finansnetto negativt genom högre räntekostnader. Sedan år 2005 har Sandvikens kommun avsatt överskott till uppbyggnad av en pensionsreserv (del av eget kapital) som nu disponeras för att täcka ökade pensionskostnader under åren 2018 till 2021. Det budgeterade underskottet för åren 2020 till 2021 ger en total nettokostnad över 100 procent medan 2019 års budget ligger strax under 100 procent. Det är viktigt att säkerställa att den totala nettokostnadsandelen bibehålls på en nivå under 100 procent i framtiden för att stärka kommunens finansiella ställning. Tabell 2: Investeringsvolym Mkr 2017 2018 2019 2020 2021 Investeringsvolym (mkr) 347,0 384,0 272,9 279,1 280,7 Avskrivningar (mkr) 107,9 127,0 146,4 149,7 151,5 Investeringar/Avskrivningar (%) 321,6 302,4 186,4 186,4 185,2 Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera dessa till avskrivningarna, vilket framgår av det tredje nyckeltalet i tabell 2. Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning enligt gällande redovisningsregler. Det har medfört att både investeringsvolym och avskrivningar ökar i och med att planerade underhållsåtgärder inte är en direkt kostnad utan fördelas över en längre period. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit på en högre nivå än avskrivningarna. Nivån på kommande års investeringar fortsätter att ligga på en ohållbar hög nivå, dock lägre än tidigare års nivåer. En konsekvens av den höga investeringsnivån är att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. Dessutom ökar den finansiella kostnaden om investeringarna finansieras genom ökad upplåning samt att ränterisken ökar med tanke på nuvarande räntenivå inte är hållbar över tid. De större investeringarna under kommande åren utgörs av reinvesteringar i fastigheter, framförallt i förskolor och skolor. Därutöver investeras i infrastruktur, miljö- och energibesparande åtgärder samt digitalisering. Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr 2017 2018 2019 2020 2021 Medel från den löpande verksamheten 141,0 108,2 170,0 174,2 181,9 Investeringsvolym 347,0 384,0 272,9 279,1 280,7 Självfinansieringsgrad (%) 40,6 28,2 62,3 62,4 64,8 Självfinansieringsgraden är ett mått på i vilken grad kommunen klarar av att finansiera investeringarna med egna medel från den löpande verksamheten. Hög självfinansieringsgrad innebär liten eller ingen ökning av låneskulden. Kombinationen av en hög investeringsnivå och en låg nivå på egna medel från den löpande verksamheten medför en ökad upplåning och därmed högre finansiella kostnader. Sett över åren 2017 till 2021 kommer självfinansieringsgraden att motsvara i genomsnitt 52 procent.
18 Finansiell analys gemensam plan Tabell 4: Årets resultat Mkr 2017 2018 2019 2020 2021 Årets resultat *) 22,4-37,5 5,9-1,4-2,6 Årets resultat/eget kapital % 2,1-3,6 0,6-0,1-0,2 Årets resultat/skatteintäkter % 1,0-1,7 0,3-0,1-0,1 *) Åren 2018 till 2020 visar resultat före disponering av medel ur pensionsreserv. Årets resultat i förhållande till det egna kapitalet visar hur det egna kapitalet har bevarats eller tagits i anspråk, se andra nyckeltalet i tabell 4. Flerårsplanen visar om det finns en kapitalförbrukande eller kapitaluppbyggande trend. Vid jämförelse med Riksbankens inflationsmål om två procent så är det egna kapitalet inflationsskyddat (värdeskyddat) år 2017. Övriga år visar en kapitalförbrukande trend. Måttet där årets resultat jämförts med skatteintäkter och statsbidrag svarar mot kommunens finansiella mål, se tredje nyckeltalet i tabell 4. Det finansiella målet anger ambitionsnivån på överskott och syftar till att ge ett finansiellt handlingsutrymme för att klara framtida investeringar alternativt amortera låneskulder eller för att bygga upp en pensionsreserv. För åren 2018 till 2021 planeras att tidigare års överskott som avsatts till pensionsreserv tas i anspråk till att täcka ökade pensionskostnader. Därav det negativa resultatet före disponering av dessa medel. Tabell 5: Soliditet % 2017 2018 2019 2020 2021 Soliditet 31,8 25,8 23,6 21,7 20,1 Soliditet inkl pensionsskuld 5,4 4,5 0,05 0,05 0,01 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. För åren 2017 till 2021 försämras soliditeten successivt till 20,1 procent. Soliditet inklusive pensionsskuld, som tar hänsyn till den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen, blir däremot strax över noll procent. Detta trots att pensionsskuldens ansvarsförbindelse antas minskar över tid. En hög investeringsnivå och låg resultatnivå försämrar soliditeten. Minskningen påverkas också av att Sandvikens kommun upptar externa lån som vidareutlånas till de kommunala bolagen i högre utsträckning än under tidigare år. Tabell 6: Skuldsättningsgrad % 2017 2018 2019 2020 2021 Total skuldsättningsgrad 68,2 74,2 76,4 78,3 79,9 Varav avsättningsgrad 5,1 4,8 4,7 4,8 5,1 Varav kortfr skuldsättningsgrad 19,5 18,6 16,5 15,3 14,2 Varav långfr skuldsättningsgrad 43,6 50,8 55,2 58,1 60,6 Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital det vill säga skulder och avsättningar benämns skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden bryts sedan ner i delarna avsättningsgrad samt kort- respektive långfristig skuldsättningsgrad. Avsättningar är skulder för vilka exakta beloppet inte är känt eller när utbetalning ska ske. Kommunens avsättningar avser pensionsåtaganden som intjänats efter 1997. Den delen av pensionsskulden ökar successivt i slutet av planperioden, åren 2020 till 2021. Kommunens totala skuldsättningsgrad för planperioden beräknas öka till 79,9 procent. Den långfristiga skuldsättningsgraden ökar till följd av en hög investeringsnivå medan den kortfristiga skuldsättningsgraden minskar. Ökningen beror dels på att större lånevolymer planeras upptas av kommunen för att vidareutlåna till kommunala bolag och dels en hög investeringsnivå inom den kommunala verksamheten. Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet % 2017 2018 2019 2020 2021 Likviditet 56,7 55,1 61,2 67,4 74,2 Likviditetsmått visar kommunens kortfristiga betalningsberedskap. En likviditet under 100 procent kan innebära att kommunen måste låna pengar för att klara sina kortsiktiga betalningsskyldigheter. Det innebär även att kommunen måste ha en aktiv likviditetsplanering för att klara stora utbetalningstillfällen under året. Sandvikens kommun är tillsammans med de kommunala bolagen knuten till ett koncernkontosystem. Koncernkontosystemet gör det möjligt för de olika juridiska personerna att effektivt utnyttja varandras eventuella överlikviditet, innan externa lån tas. En avtalad checkkredit på 200 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av kraftiga svängningar i penningflödet.
gemensam plan Finansiell analys 19 Tabell 8: Pensionsskuld Mkr 2017 2018 2019 2020 2021 Avsättningar för pensioner 170,3 189,0 206,7 232,6 265,6 Pensioner äldre än 1998 899,8 864,6 849,7 830,7 819,2 Total pensionsskuld 1070,1 1053,6 1056,4 1063,3 1084,8 Soliditet inkl pensionsskuld (%) 5,4 4,5 0,05 0,05 0,01 Den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen det vill säga pensioner intjänade före 1998 är viktig att beakta eftersom de ska finansieras de närmaste åren. Skulden motsvarar värdet på framtida pensionsutbetalningar och beräknas genomsnittligen för perioden 2019 till 2021 uppgå till cirka 853mkr. Det innebär att cirka 80 procent av den totala pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Av det fjärde nyckeltalet i tabell 8 framgår det hur soliditeten påverkas om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen avsatt medel som vid delårsbokslut augusti 2018 uppgick till 33 mkr. Identifierade problem År 2018 har inneburit en befolkningsminskning för Sandvikens kommun, ett trendbrott från tidigare års kraftiga befolkningsökning. Utvecklingen av befolkningen kännetecknas av osäkerhet inför åren 2019 till 2021 dock visar befolkningsprognoserna på en ökande befolkning. En ökad befolkning innebär på sikt en ökning av kommunens skatteintäkter, men medför också ökade kostnader för exempelvis skola, omsorg och bostadsförsörjning. Det prognostiserade resultatet för år 2018 är i delårsrapporten -37,5 mkr. Totalt prognostiserar nämnderna tillsammans ett underskott på -59,7 mkr. Fem av nämnderna redovisar negativa prognostiserade resultat för helåret 2018, varav kunskapsnämnden redovisar ett större prognostiserat underskott på -35 mkr och Individ- och familjeomsorgsnämnden redovisar ett underskott på -25,8 mkr. Utmaningarna inför år 2019 till 2021 är fortsatt stora. Det gäller inom många av de verksamheter som nämnderna har att ansvara för. Inte minst med tanke på demografiska förändringar och ökad befolkning. Handlingsutrymme erfordras därför så att resurser kan avsättas för en utveckling av kommunens verksamheter. Det är därför viktigt att samtliga nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert, en procent av kommunbidraget, för oförutsedda händelser. Kommunens investeringsvolym är fortsatt hög under den kommande treårsperioden, totalt 823,5 mkr. I investeringsplanen för finns betydande belopp för reinvestering i fastigheter och gator. Dessutom satsas på förskole- och skollokaler, ett infrastrukturellt bidrag till trafikverket för avfart Tuna, samt en nybyggnation av Sandbacka Park, etapp 6. Den höga investeringsvolymen medför att nyupplåningen ökar. På sikt kan det också leda till högre finansiella kostnader, som då tar ekonomiskt utrymme från driften av den ordinarie verksamheten. Dagens mycket låga räntenivåer beräknas börja öka, om än i små etapper under 2019. En höjning av dagens räntenivå, med en procent, ger ökade räntekostnader med omkring 1,9 mkr årligen för kommunen med den sammansättning av räntebindningstider som är idag. Kommunen står inför fortsatt stora pensionsutbetalningar under kommande år. Detta ställer krav på dels att kostnaderna kan finansieras och dels att likviditet finns för att klara utbetalningarna. Ett förslag om att kommunernas samtliga pensionsförpliktelser fortsättningsvis ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen, och tas upp i balansräkningen ser kommunen som något positivt. Det innebär att även pensionsförpliktelser intjänade före 1998 föreslås redovisas som en skuld i balansräkningen på samma sätt som alla andra skulder. Det nya redovisningssättet innebär ingen förändring när det gäller utbetalningar och deras påverkan på likviditeten. Det blir däremot en resultatpåverkande post, som blir viktig att få en acceptans för inom kommunorganisationen. För att kommunen som helhet ska nå målen inom god ekonomisk hushållning och leverera positiva resultat för respektive år är en av de viktiga hörnstenarna, att nämnderna håller sig inom givna ekonomiska ramar. Den budgeterade resultatnivån för år 2018 är 11 mkr och för år 2019, 12 mkr. Detta är helt i enlighet med fullmäktiges beslut, men fortfarande lågt. Resultatnivån bör ökas på sikt. En successiv ökning redovisas i flerårsplanen. För att nå de budgeterade resultaten 2019-2021 kommer kommunen disponera pengar från sin pensionsreserv för att möta ökade pensionskostnader. Fredrik Högberg Ekonomichef
20 Personal gemensam plan Personal Stor arbetsgivare som möts av komplexa krav Sandvikens kommun är en stor arbetsgivare med cirka 3000 personer anställda med mycket skiftande yrkesroller och arbetsuppgifter. Kommunen står inför flera stora utmaningar på personalområdet. Nya generationer av brukare ställer andra krav på de tjänster som kommunen erbjuder. Införandet av ny teknik förändrar dessutom arbetsvillkor och arbetsuppgifter. Medelåldern bland de kommunalt anställda är hög och det innebär att många kommer att gå i pension inom en femårsperiod. Det är därför viktigt att kommunens personalpolitik fortsätter att utvecklas så att vi kan erbjuda en bra och utvecklande arbetsmiljö för våra anställa. Kompetensförsörjning kommer allt mer att stå i centrum. Att rekrytera personal med rätt kompetens har blivit en allt större utmaning. Personalpolitik Den 26 mars 2012, 31, reviderade kommunfullmäktige det Personalpolitiskt programmet för Sandvikens kommun och de kommunala bolagen. Det Personalpolitiska programmet är ett strategiskt övergripande politiskt måldokument där det framgår vad Sandvikens kommun som arbetsgivare vill åstadkomma inom ett antal områden på det personalpolitiska området. Programmet ska fungera som ett stöd för förtroendevalda, chefer och ledare samt övriga medarbetare. Följande perspektiv speglas: Medarbetarskap Du som medarbetare är en viktig tillgång i organisationen. Du trivs på arbetet och känner arbetsglädje. Du är nöjd med din arbetsinsats som är värdefull för samhället och dess utveckling. Du utvecklas, både personligt och professionellt. Arbetsmiljön präglas av öppenhet, delaktighet och respekt. till utbildning och utveckling som avgörande framgångsfaktorer för medarbetarna och verksamheten. Lön Lönepolitik ar ett styrmedel för att nå målen för verksamheten och se till att personalförsörjningen tryggas. Med lönepolitiken uppmuntrar kommunen och dess bolag också medarbetarna att uppnå ett gott arbetsresultat. Lönen ska stimulera medarbetarna till förbättringar av verksamheternas effektivitet, produktivitet och kvalitet. Lönestorleken ska spegla arbetets innehåll och svårighetsgrad samt ansvar och befogenheter. Arbetsmiljö och hälsa Vår arbetsmiljö är vårt gemensamma ansvar. Tillsammans arbetar vi för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Vi mår bra till kropp och själ. Vi upplever god livskvalitet och hälsa. Mångfald Mångfald skapar ett öppet och demokratiskt samhälle. Olikheter berikar kommunens arbetsplatser och vi respekterar varandras olikheter och vågar använda dem. Kommunens arbetsplatser är attraktiva för medarbetare i alla livsfaser och är tillgängliga för alla. Sandvikens kommun arbetar för att utjämna könsfördelningen och öka mångfalden på arbetsplatserna. Ledarskap Ledarna är öppna och prestigefria inför mötet med människor. Ledarskapet präglas av mod, tydlighet och nyfikenhet. Ledarna arbetar för ökad jämställdhet och mångfald. Ledarna förstår sambandet mellan arbete och hälsa och arbetar aktivt med friskfaktorer som bibehåller och utvecklar hälsa. Rekrytering och kompetensutveckling Sandvikens kommun och de kommunala bolagen är attraktiva arbetsgivare som ger möjlighet till professionell och personlig utveckling. Det är viktigt att rekrytera rätt person till rätt plats och att kompetensutveckla befintliga medarbetare. Sandvikens kommun ser det livslånga lärandet och möjlighet
Finansiella rapporter 21 Finansiella rapporter Resultatbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2017 2018 *) 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter 650,5 573,9 663,6 672,5 666,4 Verksamhetens kostnader -2 701,8-2 740,8-2 826,2-2 889,2-2 928,0 Avskrivningar -107,9-127,0-146,4-149,7-151,5 Verksamhetens nettokostnader -2 159,2-2 293,9-2 309,0-2 366,4-2 413,1 Skatteintäkter 1 729,6 1 759,8 1 823,1 1 879,7 1 949,2 Generella statsbidrag och utjämning 453,8 492,1 499,6 497,7 478,7 Finansiella intäkter 18,7 22,5 17,5 20,2 24,0 Finansiella kostnader -20,5-18,0-25,3-32,6-41,4 Resultat 22,4-37,5 5,9-1,4-2,6 Disponering pensionsreserv - 14,0 6,1 14,4 16,6 Årets resultat 22,4-23,5 12,0 13,0 14,0 *) Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2018. Balanskravsutredning Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Årets resultat 5,9-1,4-2,6 medel från pensionsreserv (öronmärkta överskott) 6,1 14,4 16,6 Årets balanskravsresultat 12 13 14 Resultatbudgeten visar en sammanfattning av budgeterade intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultatbudgeten är indelad i tre delar. Den första delen benämns Verksamhetens nettokostnader. Detta resultat fås genom att verksamhetens kostnader och avskrivningar minskas med de intäkter som genereras i verksamheten. Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I nästa steg redovisas kommunens inkomstkällor skatter, generella statsbidrag och utjämningar. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Resultatet visar i vilken mån kommunen lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar posten Årets resultat i redovisningen av eget kapital.
22 Finansiella rapporter Balansbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2017 2018* 2019 2020 2021 Tillgångar Anläggningstillgångar 1 963,1 2 224,7 2 350,2 2 478,6 2 606,8 Finansiella anläggningstillgångar 1 055,5 1 400,0 1 650,0 1 850,0 2 050,0 Omsättningstillgångar 396,1 435,0 468,0 518,0 568,0 Summa tillgångar 3 414,7 4 059,7 4 468,2 4 846,6 5 224,8 Eget kapital och skulder Eget kapital 1 063,5 1 085,9 1 048,4 1 054,3 1 052,9 Årets resultat 22,4-37,5 5,9-1,4-2,6 Summa eget kapital 1 085,9 1 048,4 1 054,3 1 052,9 1 050,3 Avsättning pensioner 170,3 189,0 206,7 232,6 265,6 Övriga avsättningar 4,1 4,1 3,8 1,5 0,0 Summa avsättningar 174,4 193,1 210,5 234,1 265,6 Långfristiga skulder 1 487,7 2 062,0 2 468,0 2 818,0 3 168,0 Kortfristiga skulder 666,8 756,2 735,4 741,6 740,9 Summa skulder 2 154,5 2 818,2 3 203,4 3 559,6 3 908,9 Summa eget kapital och skulder 3 414,7 4 059,7 4 468,2 4 846,6 5 224,8 *) Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2018. Balansbudgeten syftar till att visa den ekonomiska ställningen vid budgettillfället. Balansbudgeten är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder och eget kapital. I balansbudgeten framgår vilket värde kommunens tillgångar är upptagna och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar som har ett bestående värde över ett år, till exempel fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Det egna kapitalet visar därmed relationen mellan verksamheten och ägaren. Genom att följa det egna kapitalet mellan åren, kan utvecklingen av kommunens ekonomi utläsas. I en balansbudget ska alltid tillgångssidan och skuldsidan vara i balans, det vill säga de ska alltid vara lika stora.
Finansiella rapporter 23 Finansieringsbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2017 2018*) 2019 2020 2021 Den löpande verksamheten Årets resultat 22,4-37,5 5,9-1,4-2,6 Avskrivningar 110,0 127,0 146,4 149,7 151,5 Avsättning pension inkl skatt/ränta 12,4 18,7 17,7 25,9 33,0 Övriga ej likviditetspåverkande poster -3,8 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a medel från verksamheten 141,0 108,2 170,0 174,2 181,9 S:a fordringar och skulder 20,1-10,0-64,1-45,1-51,2 Förändring likvida medel drift 161,1 98,2 105,9 129,1 130,7 Investering och finansiering Investeringsnetto immateriella tillgångar -1,8-3,3 0,0 0,0 0,0 Investeringsnetto materiella tillgångar -328,6-384,0-272,9-279,1-280,7 Investeringsnetto finansiella tillgångar 25,0 16,1 17,0 0,0 0,0 Upplåning 485,5 573,0 450,0 400,0 400,0 Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utlämnade lån -345,0-300 -300,0-250,0-250,0 Amortering utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a investering och finansiering -164,9-98,2-105,9-129,1-130,7 Förändring likvida medel inv & fin -164,9-98,2-105,9-129,1-130,7 Total förändring likvida medel -3,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansieringsbudgeten beskriver hur medel anskaffas och hur de används. Den utgår från de faktiska inbetalningar (inkomster) som antas inkomma och utbetalningar (utgifter) som antas bli gjorda under året. Förutom förändring av likvida medel beskriver också finansieringsbudgeten hur investeringar och amorteringar av långfristiga skulder antas bli finansierade. Meningen är att finansieringsbudgeten skall ge en heltäckande bild över verksamhetens likvidflöden, från driften, finansieringen och investeringarna.
24 Finansiella rapporter Driftbudget Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2019 avser budget medan hela treårsperioden utgör en plan. Angivna belopp i miljontals kronor avser de nettoanslag, kommunbidrag, som fullmäktige beviljat respektive nämnd. Driftbudget per nämnd, Mkr Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunfullmäktige 7,5 7,7 7,8 Kommunstyrelse 8,2 8,4 8,5 Kommunstyrelsens förvaltning 194,3 198,5 202,8 Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 3,4 3,5 3,6 Kunskapsnämnd 947,3 967,9 988,9 Omsorgsnämnd 659,5 673,8 688,4 Individ- och familjeomsorgsnämnd 190,9 195,0 199,2 Kultur- och fritidsnämnd 126,8 129,5 132,3 Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd 51,8 52,9 54,1 Arbetslivsnämnd 67,8 69,3 70,8 Summa 2 257,6 2 306,6 2 356,6 Kommungemensamma poster - KS Projektmedel och oförutsett 10,6 10,6 1,8 - Osäkerhetsfaktorer *) 19,9 29,3 29,3 Totalt 2 288,1 2 346,5 2 387,7 *) Anslag som reserverats för att möta framtida osäkerhet kring statsbidrag, befolkningsutveckling och det osäkra parlamentariska läget inför kommande mandatperiod. KOMMUNBIDRAG 2019 Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd; 2,3% Kultur- och fritidsnämnd; 5,6% Arbetslivsnämnd; 3,0% Kommunfullmäktige; 0,3% Kommunstyrelse; 0,4% Kommunstyrelsens förvaltning; 8,6% Individ- och familjeomsorgsnämnd; 8,5% Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland; 0,2% Omsorgsnämnd; 29,2% Kunskapsnämnd; 42,0%