Stockhom 15 mars 2012. Kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna



Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete. med inriktning mot de fritidspedagogiska verksamheterna i skolan

Arbetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola inriktning Träningsskolan

Arbetsplan för Ektorpsringens fritidshem 2015/2016

Arbetsplan för fritidshemmet

UTBILDNINGS- OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSHEM

Arbetsplan för fritidshemmet

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Välkomna till Toftaskolan

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Läroplan för förskolan

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Elevens utvecklingsmål

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Humanistiska programmet (HU)

Handlingsplan GEM förskola

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

KURSPLAN FRITIDSPEDAGOGIK TALLKROGENS SKOLA 2014

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Skapande och estetiska uttrycksformer Du lär dig att:

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Arbetsplaner för förskoleklasserna

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Inlärning. perception. produktion

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Verksamhetsplan för Enskedefältets skolas förskoleklasser. Läsåret

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

för samtalen och diskussionerna framåt

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.

Det nya i Läroplan för förskolan

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Transkript:

Stockhom 15 mars 2012 Kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna

Förord På fritidshemmet pågår undervisning - målstyrda processer som under lärare i fritidshem/fritidspedagogers ledning syftar till att eleverna ska inhämta kunskaper och värden med utgångspunkt i det gemensamma läroplansuppdraget för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Lärarförbundet anser att läroplanen bör kompletteras med en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna. I detta förslag till kursplan har vi lyft fram och tydligt formulerat vilka ämnes- eller verksamhetsspecifika kunskaper som undervisningen i de fritidspedagogiska verksamheterna ska bidra med. Lärarförbundet har i förslaget följt samma struktur som gäller för övriga kursplaner med syfte och centralt innehåll. Vi har valt att inte specificera kunskapskrav eftersom dessa verksamheter varken är timplanebundna eller har ett innehåll som går att relatera till mål i form av mätbara betyg. Förslaget har utarbetas av yrkesverksamma lärare i fritidshem/fritidspedagoger och lärarutbildare från högskolor och universitet. I förslaget har EU-kommissionens fastlagda nyckelkompetenser varit en viktig utgångspunkt eftersom dessa kompetenser redan idag har en framlyft ställning i fritidshemmet. En kursplan skapar tydlighet och ger förutsättningar för en större likvärdighet. Detta har också Skolinspektionen pekat ut som en viktig åtgärd och skriver i sin rapport 2010:3 Fridshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget. Lärarförbundets förslag till kursplan bör kunna utgöra ett underlag för regeringens fortsatta beredning och utveckling av fritidspedagogikens roll inom grundskolan. LÄRARFÖRBUNDET 1(6)

Kursplan för Fritidspedagogiska verksamheter i skolan Syfte: Den fritidspedagogiska verksamheten ska bidra till elevers allsidiga bildning och till social integration samt fungera som en brygga till hemmiljö och lärande utanför skolan. I förhållande till skolans obligatoriska verksamheter ska fritidshemmet fungera förstärkande och kompletterande. Ett mer systematiskt nyttjande av fritidspedagogik kan ur ett kompensatoriskt perspektiv bidra till ökad likvärdighet genom att ge alla elever möjlighet till en rik och stimulerande miljö för lärande som innehåller andra kunskapstraditioner än de som finns i skolans obligatoriska verksamheter. Därigenom skapas goda förutsättningar för eleverna att utveckla flera av de av EU-kommissionen fastslagna nyckelkompetenserna. Detta gäller framförallt utvecklingen av social och medborgerlig kompetens som är starkt framlyft i fritidshemmets verksamheter. Också när det gäller utvecklingen av digital kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer ger de fritidspedagogiska verksamheterna viktiga bidrag. Betoningen av identitetsskapande på fritidshemmen är betydelsefull inte minst när det gäller lära att lära. Därtill ger den sociala samvaron med andra elever och vuxna på fritidshemmet många möjligheter att utveckla förmågan att kommunicera. Genom att delta i fritidshemmets verksamheter får eleverna möjlighet att utveckla olika förmågor och intressen. Det intressestyrda lärandet kan bidra till elevernas identitetsutveckling och fritidshemmet som kulturell mötesplats ger möjlighet att lära känna olika perspektiv och levnadssätt. Intressestyrt lärande medför parallellt pågående aktiviteter, där elevgruppens heterogena sammansättning möjliggör, att eleverna lär av och med varandra. Undervisningen ska erbjuda eleverna möjlighet till samtal, lek och estetiska uttryck där elevers interaktivitet utmanas i syfte att eleverna blir kunniga, självständiga och demokratiska samhällsmedborgare. Undervisningen ska utformas så att den erbjuder progression. Området lek är ett av den fritidspedagogiska undervisningens mest karaktäristiska innehåll dels på grund av lekens egenvärde men också för att ge eleverna möjlighet att skapa mening och förstå livet och stödja dem i deras lärande och utveckling. Genom leken ges möjlighet att fortsätta bearbeta de intryck och erfarenheter som gjorts under den obligatoriska skoldagen. Men också att experimentera, använda sig av en mångfald av uttryck, finna nya lösningar och på ett skapande sätt omforma idéer och tankar till praktisk handling. Andra viktiga aspekter av fritidshemmens verksamheter är möjligheten till samtal med vuxna och andra barn samt möjligheten att själv välja aktiviteter. 2(8)

Sammantaget ska verksamheten i fritidshemmet bidra till utvecklingen av elevers förmåga att bygga och fördjupa relationer med andra barn och vuxna, med utgångspunkt i sig själv samverka med andra under demokratiska former, kommunicera såväl språkligt som med andra uttrycksformer, ta initiativ och genomföra olika projekt såväl själv som tillsammans med andra, leva ett gott och hälsosamt liv. Centralt innehåll Etik och livsfrågor Området etik och livsfrågor ger eleverna möjlighet att lära känna sig själv och sina kamrater både som individer och som kulturbärare. Genom att eleverna får tillgång till olika traditioner och kulturarv läggs en grund för utvecklingen av en mångkulturell kompetens. Det ger också möjligheter att utvecklas till trygga och ansvarskännande människor bl.a. genom att identifiera och hantera känslor hos både sig själv och andra samt utveckla sina egna uppfattningar såväl som förståelse för andras. Livsfrågor - Existentiella, filosofiska, etiska och moraliska frågor (om t.ex. rätt och fel, vänskap, kärlek, ansvar, bemötande, liv och död) - Sagor och berättelser/kulturarv - Normer och värden - Olika levnadsformer (t.ex. olika familjekonstellationer) Hälsa och livsstil - Kostens betydelse - Enkla måltider - Rörelse och motion/idrottsaktiviteter - Olika fritidsaktiviteter - Rekreation - Stresshantering - Kontakt med det lokala föreningslivet - kulturutbud Identitet och självförtroende - Formulera känslor och tankar - Lära känna sina starka och svaga sidor - Formulera och uttrycka egna åsikter - Lyssna på andras åsikter - Strategier för att hantera egna reaktioner 3(6)

Sig själv och andra - Människors olikheter och likheter - Andras känslor och tankar - Perspektiv och traditioner - Sociala koder i olika situationer - Olika kulturer och sätt att leva - Olika yrken och framtidsmöjligheter Social och medborgerlig kompetens Området social och medborgerlig kompetens omfattar undervisning som stärker elevernas demokratiska och sociala fostran, utvecklar elevernas förmåga att hantera konflikter och skapa mellanmänskliga relationer. Upprätta och följa regler - Regel-lekar - Spel - Hur regler påverkar individen och gruppen - Hur regler kan skapas tillsammans med andra Samarbete och relationer - Att genomföra arbete tillsammans och nå ett gemensamt resultat - Ta hänsyn till andras synpunkter/åsikter i arbetet tillsammans - Att jämka ihop synpunkter med andra - Att ge och ta kritik - Roll-lekar - Dataspel/TVspel och den virtuella världen Demokrati (träning) - Delta i diskussioner och samtal - Formulera och argumentera för och emot åsikter - Förhandlingar och turtagande - Fritidsråd - Demokratiska principer Konflikthantering - Samtal om och analys av konflikter - Strategier för konflikthantering och konfliktlösning Ansvar - Att ta ansvar för sina handlingar (fysiska och verbala) - Att ta ansvar för andra och för verksamheten - Att ta ansvar för andras och fritidshemmets egendom 4(6)

Tekniska, estetiska och praktiska verksamheter Området tekniska, estetiska och praktiska verksamheter ger möjlighet för eleverna att utveckla förmåga att ta egna initiativ samt att utveckla och fördjupa sina egna intressen. Genom att lära sig olika uttrycksformer kan de bredda sin repertoar när det gäller såväl kommunikation som eget skapande. Deltagande i olika former av praktiska och estetiska verksamheter lägger också en grund för att utveckla förmågan att förverkliga idéer och lägga grunden för ett framtida entreprenörskap. Olika estetiska uttrycksformer - Olika bildmaterial och former - Sång och musik, - Dans och rörelse - Akrobatik - Media, - Drama Tillverkning och konstruktion - Konstruktionslekar - Redskapslekar - Bygga och snickra - Teknik och experiment Hantverkskunskap - Olika hantverkstraditioner genom studiebesök och utställningar - Olika hantverkstekniker, t.ex. virkning, stickning, täljning, växtfärgning, tovning Natur och miljö Området natur och miljö omfattar aktiviteter som på olika sätt utvecklar elevernas relationer till naturen och utemiljön ger också möjligheter till sinnliga upplevelser och allsidig kroppslig rörelse. Området omfattar också aktiviteter som värnar om miljön och ger erfarenheter av olika former av hållbara handlingar Att vara i och lära av naturen - Hur man uppträder i naturen, sambandet natur miljö och levnadssätt. - Konkretisera allemansrätt och naturvett - Naturkunskaper, grundläggande naturvetenskapliga begrepp kommuniceras och synliggörs i autentiska situationer. - Naturupplevelser, lära känna naturen i närområdet och utforska olika naturmiljöer. - Grundlägga ett intresse och relation till naturen genom rika och varierade upplevelser av naturrummet som fritids- och lärmiljö samt rekreation. Miljö och hållbar utveckling - Källsortering av sopor (för återbruk och återvinning) - Spara elenergi (t.ex. varmvatten, värme, och belysning) och förbrukningsvaror (t.ex. papper, plast, aluminium) - Värna om vilda växter och djur (biologisk mångfald) 5(6)

- Använda miljömärkta varor såsom svanen, bra miljöval och KRAV - Erfara ekologiska sammanhang, system och samspel i ett tematiskt perspektiv Friluftsteknik - Pröva olika friluftstekniker och hantera friluftsmaterial som t.ex. göra upp en eld, laga mat, använda olika verktyg - Orientering enkla sätt att hitta rätt i skog och mark och klara olika vädertyper. - Övernatta i naturen genom att bygga vindskydd, tälta - Ta vara på och tillaga ätbara växter, bär och svamp - Lustfyllda och äventyrliga aktiviteter i olika årstider - Ledarskap, säkerhet och riskfaktorer utomhus - Skolgården som utomhusmiljö med varierade aktiviteter (t.ex. utomhuslek) - Klädsel med hänsyn till väderlek och årstider Kommunikation och digital kompetens Många av de fritidspedagogiska aktiviteterna ger möjligheter för eleverna att utveckla sina färdigheter i att räkna, skriva och läsa. De många samtalen mellan elever och elever och vuxna ger sammanhang för att utvecklas språkligt och pröva olika språkliga formuleringar. Många aktiviteter ger också rika tillfällen att använda digitala verktyg och utveckla sin digitala kompetens. Språklig träning - Samtal och berättande - Rim och ramsor - Ordlekar - Högläsning - Framställande skriftligt material såsom egna berättelser, böcker, tidningar, protokoll m.m. Vardagsmatematik i samband med olika aktiviteter - Vardagliga situationer såsom bakning, dukning, klockan/tid m.m (t.ex. mätning, uppskattning) - Tillverkning och konstruktion (materialåtgång) - Spela spel, pussel (tärningens symboler, spelkortens värde, ordningstal, ramsräkna, räkna poäng och pengar) - Matematiska begrepp Att använda digitala verktyg - Att söka information - Att kommunicera på nätet - Etiska frågor och förhållningssätt - Filmer/foton/bildspel 6(6)

Segelbåtsvägen 15 Box 12229 102 26 Stockholm Telefon 08-737 65 00 lararforbundet.se kansli@lararforbundet.se