Din hälsa ett livsstilsmagasin från din vårdcentral Livsstilsförändring gav lägre vikt Sömnskolan förbättrade sömnen Dricka lagom Ta gärna med tidningen hem! din hälsa primärvården, örebro läns landsting 1
Känn dig frisk Din hälsa Ett magasin från din vårdcentral inom Primärvården, Örebro läns landsting. I den landstingsdrivna primärvården finns 26 vårdcentraler, Allmänmedicinskt forskningscentrum (AFC), Asyl- och invandrarhälsan, Ungdomsmottagningen samt vårdcentralernas jourmottagningar. Redaktion Åsa Öberg asa.oberg@orebroll.se Patrik Gunnarsson patrik.gunnarsson@orebroll.se Skribenter Åsa Öberg Lena Dahlström Anna Resjö Fotografer Teresé Andersson Crister Pöhner sid 2 Patrik Gunnarsson sid 8 och 15 Vi har alla ett ansvar att ta hand om vår egen hälsa. Att må bra och att känna sin kropp är viktigt för oss alla stor som liten, gammal som ung. Med det här magasinet vill vi beskriva det utbud av hälsofrämjande aktiviteter som finns vid landstingets vårdcentraler. Vi hoppas att artiklarna ska ge dig idéer om hur just du kan få ny kunskap och hur du hittar kontakter för att söka dig vidare. Magasinet ska entusiasmera, stimulera och motivera dig att ta kontakt med din vårdcentral för att prata om din hälsa. I vårdcentralernas uppdrag ingår att arbeta förebyggande och ge råd och stöd för att du ska få ett hälsosamt liv. All tillgänglig forskning pekar på nödvändigheten av att äta en varierad kost och att röra på sig. Vi vill ge dig verktyg för ett friskare liv trevlig läsning! Karl G Bartoll Primärvårdsdirektör Örebro läns landsting Vi vill ge dig verktyg för ett friskare liv, trevlig läsning! Grafisk form Ulrika Wågelöf, remarc communication ab TRYCK Prinfo Welins tryckeri MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 236 Papper: Edixion offset 120 g Synpunkter eller tips? Har du synpunkter på innehållet eller vill tipsa om något? Mejla redaktionen på asa.oberg@orebroll.se. Via Mina vårdkontakter på webben kan du nå vården när det passar dig. Med ditt personliga användarkonto kan du boka tid, av- eller omboka dina tider, lämna önskemål om förnyat recept, välja vårdcentral och om du loggat in med e-legitimation se dina recept och läkemedel. På www.minavardkontakter.se kan du enkelt skaffa användarkonto. 2 din hälsa primärvården, örebro läns landsting
19.00 Öppet till 19.00! Du vet väl att de landstingsdrivna vårdcentralerna har öppet till klockan 19, minst en dag i veckan. Råd om vård Ring 1177 dygnet runt när du behöver råd om vård. Där får du medicinska råd och vägledning i vården. Besök www.1177.se för kvalitetsgranskad information om sjukdomar, skador, egenvård och undersökningar. Där finns också möjlighet att ställa frågor anonymt angående din egen eller en närståendes hälsa. Jag har fått en annan inställning till sömn jag vet att kroppen fixar återhämtningen själv. Tack vare sömnskolan sover Birgitta gott Har du svårt att somna på kvällarna? Sover du ofta så dåligt på natten att du också mår dåligt på dagen? Då kan du göra som Birgitta Linse har gjort gå i sömnskola. Sömnskolan har förändrat min syn på sömn, säger Birgitta. Förr när jag sov dåligt, var jag väldigt orolig för att jag inte skulle klara jobbet nästa dag, och att min hälsa skulle bli påverkad i det långa loppet. Nu vet jag mer om hur sömn fungerar, och jag är inte orolig längre om jag sover dåligt en natt. Sov oroligt Birgitta har aldrig haft svårt för att somna det var inte där hennes sömnproblem låg men hon sov oroligt och sällan ostört. I vargtimmen, det vill säga vid fyratiden på morgonen, brukade hon vakna och sedan var det omöjligt att somna om. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 3
Ungdomsmottagning På Ungdomsmottagningen kan du som är ung boka ett besök eller komma på drop in. Besöket är gratis och alla som arbetar där har tystnadsplikt. Du vänder dig till ungdomsmottagningen om du vill fråga om sex och samlevnad, behöver preventivmedel, är orolig för könssjukdomar, har frågor runt graviditet eller vill göra ett graviditetstest eller om du bara vill prata med någon om personliga problem. Ungdomsmottagningen finns i Örebro, Lindesberg, Hallsberg och Karlskoga. www.orebroll.se/ung Bristen på sömn påverkade mig väldigt. Jag blev trött och gick ofta med huvudvärk på dagen. Jag blev till sist ängslig för att det skulle ge konsekvenser, kroppen fick ju aldrig återhämta sig tyckte jag, säger Birgitta. Fick tips om sömnskola Till sist vände hon sig till en vårdcentral som hon hört hade något som kallades sömnskola. Eftersom jag är bosatt i en annan kommun, så trodde jag inte att jag var välkommen att delta i sömnskolan hos dem. Men det hade ingen betydelse att jag inte hörde till just deras vårdcentral. Istället berättade vårdcentralens sjukgymnast direkt vad sömnskolan gick ut på och jag blev erbjuden att börja. Jag fick information om när nästa grupp skulle starta och lite tips om litteratur. Birgitta bestämde sig för att delta. Det betydde bland annat att hon behövde vara ledig en eftermiddag i veckan för att åka till vårdcentralen. Tränade i sex veckor Lärt sig hantera sin sömn Den sömngrupp som Birgitta välkomnades till visade sig den här gången bestå av två personer hon själv och en till deltagare. Träffarna leddes av en sjukgymnast och en KBT-terapeut, som under sex veckor undervisade, tränade och slutligen förändrade Birgittas och hennes kurskamrats syn på och inställning till sömn. Vi träffades varje gång i cirka två timmar. Först hade vi teorigenomgång och vi fick lära oss mer om sömn. Dessutom hade vi fysiska avslappningsövningar. Till varje träff hade vi läxa, till exempel att föra dagbok över hur vi sov. Det krävde en del av oss, med andra ord. Att vi bara var två personer gjorde att vi fick väldigt mycket tid med våra lärare. Vi lärde också mycket av varandra. När sömnskolan var slut för dagen så brukade Birgitta passa på att ta en promenad. En lyx att få göra i dagsljus en vanlig vardag, tycker hon. Tack vare sömnskolan har hon lärt sig hantera sin oroliga sömn, och är inte längre bekymrad för att hon sover för lite. Birgitta undviker numera kvällsaktiviteter, till exempel gympapass, som ligger för sent på kvällen. Och ingen sen kopp kaffe på kvällen för Birgitta! Hon har också lärt sig lägga undan alla tankar på problem vid läggdags. Jag sover inte åtta timmar varje natt nu heller, men oroar mig inte längre för det. Jag har fått en annan inställning till sömn jag vet att kroppen fixar återhämtningen själv, säger hon. Händer det att jag vaknar och inte kan somna om, så tar jag till ett sömnknep : jag ligger inte längre kvar och väntar på att somna igen, utan istället bryter jag sömnlösheten. Jag kan till exempel gå upp en stund och meditera, något som vi också fick prova på. Eller så kan jag ta till knep nummer två, som min kurskamrat tipsade om, göra något som är tråkigt! Att ha en tråkig tidning på lut brukar hjälpa. Då kan jag somna efter en stund igen. Har du långvarig smärta? Vill du vara med i en rehabiliteringsgrupp? Vi vänder oss till dig som har problem med långvarig smärta och kanske även stress, oro och nedstämdhet som gör att du får svårt att klara ditt vardagsliv. känner tilltro till dina möjligheter att förändra din situation. är beredd att göra en egen insats för att nå förändring. 4 din hälsa primärvården, örebro läns landsting Målet är att du tillsammans med andra i en grupp får hjälp att se dina egna resurser och öka möjlig heterna att hantera och påverka din vardagssituation. får möjlighet att lära dig mer om hur vi människor fungerar och reagerar på exempelvis smärta och stress. Vad händer i gruppen? Du formulerar dina mål individuellt. Samtal, mindfulnessövningar samt undervisning i grupp med KBT-inriktning. Kroppskännedom. Promenader kombinerat med mindfulnessövningar och kroppskännedom. Hemuppgifter. Gruppen träffas två till tre gånger i veckan. Kontakta din vårdcentral och fråga efter rehabiliteringsgrupp för smärta.
Birgittas tips för bättre sömn Drick inte kaffe eller te sent på kvällen. Var vaken minst 16 timmar i sträck. Då sover du bättre på natten. Låt hjärnan vila före sängdags gör inget aktiverande innan du ska sova. Är du kvälls- eller morgonmänniska? Anpassa dig om möjligt efter din egen biologiska klocka. Tänk på att ditt sömnbehov förändras med tiden du behöver mindre sömn när du blir äldre. Om du vaknar och inte kan somna om gå upp, gör något tråkigt! Så somnar du lättare igen. lästips: Sömn Sov bättre med kognitiv beteendeterapi. Författare: Marie Söderström din hälsa primärvården, örebro läns landsting 5
Nu orkar Ingrid ta långpromenader igen 6 din hälsa primärvården, örebro läns landsting
Ät frukt och grönt till varje måltid Äter du frukt och grönsaker till varje måltid blir det lättare att få en bra balans i kosten. 500 gram om dagen. Max två frukter per dag. Fördela måltiderna jämnt över dagen Du blir piggare, orkar mer och kan undvika småätande. Det gör det lättare att hålla vikten. Att äta frukost, lunch, middag/kvällsmat och 1-3 mellanmål om dagen är en god vana. Livsstilsförändring är det som Ingrid Norrback fastnade för när hon bestämde sig för att gå ner i vikt. Hjälp på traven för att bli av med de första kilona har hon fått genom att medverka i en forskningsstudie. Ingrid Norrback gick upp mycket i vikt när hon var gravid och det var svårt att få ner vikten igen. Efterhand plockade kilona på och rätt var det var så kändes det som om spegelbilden tillhörde någon annan. Jag har försökt att gå ner i vikt länge och det har tidigare inte gått så bra. Min son föreslog att jag kunde göra en operation, men jag har hela tiden känt att det inte är något för mig. Jag vill förändra min livsstil, säger Ingrid Norrback. I våras besökte jag vårdcentralen på grund av min pollenallergi. Det var då jag såg informationen om en forskningsstudie. Jag kontaktade sköterskan på en gång. Då fick jag reda på att jag i tre månader enbart ska äta pulverdiet. Tre månader kändes först som en jättelång tid, men sen tänkte jag efter Vad är tre månader? Det är ju ingenting, nu kanske jag förlänger mitt liv istället! Ingrid känner att hon får bra stöd från vårdcentralen. Hon har kontakt med sköterskan varannan vecka och stämmer av hur hon mår och hur det går, även hennes värden kontrolleras och följs upp. På läkarundersökningen som gjordes i början fick jag veta att mitt blodtryck var högt men när jag var iväg för kontroll igen var mitt blodtryck normalt. Då kom det några glädjetårar för det kändes så väldigt skönt. Tidigare blev det gärna en del skräpmat för Ingrid. Det är inte alltid matlagning blir prioriterat utan det är lätt att köpa något färdigt istället när tiden inte räcker till. Men nu blir det ändring. Det blir långkok på söndagen som jag fryser in matlådor av. Då finns det alltid något färdigt hemma. Jag skriver också ner vad jag äter så jag får en överblick och bra koll på vad jag äter. Promenader är något som Ingrid alltid tyckt om. Innan viktnedgången kunde hon inte gå så långt för kroppen orkade inte. Nu har hon gått ner cirka 20 kilo och det har blivit stor skillnad. Nu går jag ungefär 2,5 mil i veckan och det känns så underbart att jag kan göra det igen. Jag mår mycket bättre när kilona rasat och jag orkar göra det jag tycker om och vill igen. Vad är tre månader? Det är ju ingenting, nu kanske jag förlänger mitt liv istället! Ingrids tips när du vill förändra din livsstil Våga tro på dig själv! < För att få ännu mer effekt av promenaden använder Ingrid handvikter. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 7
Vägen till en hälsosam vikt Övervikt är ett ökande problem i Sverige. Många människor kämpar mot sin övervikt och provar olika metoder för att gå ner i vikt. På landstingets vårdcentraler finns en utarbetad metod för att stödja dem som vill få en hälsosammare vikt och förändra sin livsstil. Det gäller att hitta de rätta vägarna när man ska göra en livsstilsförändring. Det är svårt att förändra vanor och framförallt att hålla fast vid förändringarna. För att klara det över lång tid behöver man ha realistiska mål och utgå från de vanor man har nu och har haft de senaste åren. Steg för steg till hälsosam vikt och livsstil Materialet Steg för steg är utformat av Överviktsenheten vid Universitetssjukhuset Örebro tillsammans med landstingets vårdcentraler. Arbetssättet är inspirerat av metoder inom KBT, kognitiv beteendeterapi, och bygger i hög grad på det som i forskning visat sig vara bra behandling för övervikt. Målet är att de som deltar i en gruppbehandling med Steg för steg-metoden ska få bättre kunskap om livsstilsförändringar och få redskap att påbörja en förändring mot en mer hälsosam vikt och livsstil. Materialet används ännu inte vid alla landstingets vårdcentraler. Men efterfrågan på att börja med grupper har ökat, säger Johanna Sjölander som är läkare både vid Överviktsenheten och en av landstingets vårdcentraler. Jag tror inte man ska ha viktnedgång som enda mål när man bestämmer sig för att minska sin vikt. Det är svårt att gå ner i vikt och det tar tid. Det är bra om man kan vidga sin målbild till att innefatta en förbättrad hälsa också. I och med att man lägger om sin livsstil, rör på sig mer och förbättrar sina matvanor så blir även hälsan bättre. Man blir rörligare och orkar att göra mer. Till handsmodellen ett mått på en lagom portion Två kupade händer = grönsaker och baljväxter, ca 3 dl. En knuten näve = potatis, pasta eller ris, ca 2 dl. En handflata = kött, fisk och ägg, ca 100-150 g. En knuten näve = frukt och bär. Tummen med sås, dressing eller matfett. 8 din hälsa primärvården, örebro läns landsting
Forskningsstudie Viktnedgång med pulverdiet Vid några av landstingets vårdcentraler pågår ett forskningsprojekt med pulverdiet. Jag är ansvarig för ett forskningsprojekt för behandling av fetma med pulverdiet. Det vi kommer att undersöka är om det är någon skillnad på hur viktutvecklingen ser ut för olika patienter beroende på vilken uppföljning de får när behandlingen är avslutad, säger Johanna Sjölander. forskningsstudien om pulverdiet Kriterier för att vara med: 18 60 år med BMI över 30 = fetma. Hälsoproblem relaterade till fetma. Vilja prova en ny metod. Ha tillgång till internet. Så här går behandlingen till Behandlingen innefattar pulverdiet under 12 veckor, följt av 12 veckors upptrappning till vanlig kost. Den måste följas av förändrade mat- och motionsvanor, för att vara effektivt på längre sikt. De som fullföljt behandlingen lottas till uppföljning hos sköterska på vårdcentralen eller till KBTbehandling via Internet. Pulverdiet ska endast användas av dem som har fetma. Tidigare studier har visat att man går ner i vikt av pulverdiet. Det är när man börjar äta vanlig mat igen som problemen ofta kommer, att många då ökar i vikt igen. Att gå ner i vikt och stanna där, kräver alltid en stor arbetsinsats av dig själv. Gastric bypassoperation Kirurgisk behandling med gastric bypass är en väl beprövad metod för att behandla grav fetma. För att läkaren på vårdcentralen ska skriva en remiss till kirurgen för bedömning ska patienten ha ett BMI över 40 eller BMI över 35 tillsammans med komplicerande sjukdomar exempelvis diabetes typ 2 där annan behandling inte gett önskad effekt. Kirurgisk behandling måste följas av ändrad livsstil, både motionsvanor och matvanor, för att vara effektivt över lång tid. Tips på små förändringar Ät mer grönsaker till exempel morötter, broccoli och vitkål. Drick vatten istället för annan dryck till och mellan måltider. Gå i trappor istället för att åka hiss. Gå en tio minuters promenad om dagen. Minska tiden vid TV och dator. I form trots övervikt? Många studier visar på att oavsett din vikt, bör du försöka att vara fysiskt aktiv för att förbättra din kondition och allmänna hälsa. Du kanske inte tappar en massa vikt, men du kommer att bli mycket friskare. Fokusera mer på hela din hälsa istället för bara vikten. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 9
Koll på kost och motion är Daniels medicin Daniel Nordlund, 89 år, är en vital pensionär. Han och hans fru har varken städhjälp eller rollatorer, och tar gärna en daglig promenad. För tjugo år sedan blev Daniel Nordlund sjuk när han var på semester i Spanien. Av läkarna fick han veta att han hade diabetes. Väl hemma fick jag medicin som jag skulle ta varje morgon. Allt fungerade väl, utom att jag brukade få känning av min diabetes varje förmiddag och behövde något sött för att motverka det. För övrigt levde Daniel som vanligt, det vill säga jobbade trots att han med råge uppnått pensionsålder, hade rikt umgänge med vänner men rörde sig kanske inte så mycket som han borde. Läkaren gav rådet att sluta med medicinen Så småningom lämnade han arbetslivet. Med åren ökades hans medicindos, men känningarna kom alltid. För elva månader sedan fick Daniel kontakt med läkaren Lars Hellbacher och diabetessköterskan Eva Södergren Jansson. De reagerade på mina sockervärden och min ålder. Läkaren rådde mig att sluta med medicinen och föreslog att jag istället skulle lägga om min kost. Bra att röra på sig Daniel började tänka mer på vad han åt. För många år sedan hade han och frun varit vegetarianer, det hade han glädje av nu. Att äta mycket grönsaker och frukt var inte främmande för honom. Han tog också reda på vilken mat som höll blodsockret på rätt nivå. Eftersom det också är bra att röra på sig, tar jag och min fru en daglig promenad i Örebros omgivningar på ungefär en timme. Förändringen har märkts. När Daniel fick sina nya vårdkontakter vägde han 113 kg. Nu är hans vikt nere på 92 kg när han numera kontrollerar sin diabetes med kost och motion istället. Råd och stöd vid vårdcentralen Vid diabetes rekommenderar läkare eller diabetessköterska att patienten ska röra mer på sig. De skriver ofta ut ett recept på fysisk aktivitet. Diabetespatienter har lättare att hålla sina värden på bra nivåer om de rör på sig. Fysisk aktivitet och bra matvanor är två saker som är viktiga för dessa patienter. Vårdpersonalen ger tips och råd om vilken fysisk aktivitet som kan passa, säger Jenny Forsberg, FaRsamordnare. Fysisk aktivitet på recept vad är det? Fysisk aktivitet på recept FaR innebär att läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, barnmorskor med flera kan skriva ut recept på fysisk aktivitet. De hjälper även till med val av aktivitet och ger råd om hur aktiviteten kan läggas upp och hur ofta den ska utföras. Alla som börjar röra på sig får positiva hälsoeffekter oberoende av ålder eller träningsvana. Forskning visar att fysisk aktivitet har många goda effekter både fysiskt och psykiskt. Det fungerar också som ett komplement till, eller ersättning för läkemedel eller annan behandling. 10 din hälsa primärvården, örebro läns landsting
Dricka lagom När någon dricker alkohol i så stor mängd att det påverkar hälsan negativt kallas det för riskbruk. Ett riskbruk är inte samma sak som ett missbruk. Och det finns hjälp att få. Är du orolig för att du dricker för mycket? Ta upp det med din läkare! Har du någon gång fått frågan om hur mycket alkohol du dricker när du varit på vårdcentralen? Bra! De som arbetar på vårdcentralen ska ställa frågan för att på så sätt hitta de personer som befinner sig i riskzonen och kunna erbjuda stöd till en förändring. Finns det något som tyder på ett riskbruk föreslår vi också att vi tar ett blodprov. Visar det provet förhöjda värden kan det vara ett tecken på att patienten dricker alkohol i en mängd som börjar bli skadligt för hälsan, säger Bengt Pettersson läkare på en vårdcentral i Örebro läns landsting. Vill du hjälpa någon du känner att dra ner på sin alkoholkonsumtion? Funderar du på om någon du känner dricker för mycket så finns det några saker du kan vara uppmärksam på, berättar Bengt. Personen kanske beter sig annorlunda än vad du är van vid, han/ hon kan ha blivit väldigt lättirriterad, tappat intresse för samlivet eller inte bryr sig om barnen på samma sätt som tidigare. Att hjälpa någon att dra ner på sin alkoholkonsumtion är inte alltid så lätt. Först måste personen själv bli medveten om sitt problem. En idé kan vara att be den personen att göra ett alkoholtest för att se hur mycket han/hon egentligen druckit. Men naturligtvis så är det svårt om personen själv saknar insikt om sitt problem. Man kan behöva vänta på rätt tillfälle när man märker att personen är mottaglig och vill lyssna. Om en patient har ett riskbruk kan läkaren, sköterskan eller kuratorn på vårdcentralen ge stöd till förändring med hjälp av rådgivande samtal. Dessa samtal ska ge patienten kunskap, verktyg och stöd för att på så sätt kunna få bättre kontroll över sin egen hälsa. hur mycket dricker du? Testa dig själv genom att lägga ihop hur många standardglas alkohol du dricker per dag. Min veckokonsumtion motsvarar standardglas Ett standardglas motsvarar: 2 x 33 cl lättöl, 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12 15 cl vin eller 4 cl starksprit. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag SUMMA Lättöl Folköl Starköl Vin Starkvin Sprit 33 cl 50 cl 33 cl 15 cl 6 cl 4 cl Vad är riskbruk av alkohol? Riskbruk är när konsumtionen av alkohol kan påverka hälsan. Berusningsdrickande, för både män och kvinnor: fler än 4 5 standardglas per tillfälle. Riskbruk för män: 14 standardglas per vecka Riskbruk för kvinnor: 9 standardglas per vecka Gränsen för riskbruk kan vara lägre om man har hälsoproblem som kan påverkas av alkohol, tar medicin, mår psykiskt dåligt eller har alkoholproblem i släkten. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 11
Träning ger bra resultat vid artros Artros är en kronisk ledsjukdom, men med hjälp av träning kan man ofta hålla den ganska bra i schack. Träning gör att det finns en stor möjlighet att smärtan lindras och funktionen och rörlighet blir bättre. De som söker hjälp på vårdcentralen för höft- eller knäbesvär blir oftast erbjudna att träffa en sjukgymnast. Till sjukgymnasten behövs det ingen remiss, det är bara att ringa och boka en tid. Sjukgymnasten gör en bedömning av besvären, och visar det sig att de beror på en höfteller knäartros blir man inbjuden att vara med på en så kallad artrosskola. Regelbunden träning underlättar vardagen Till artrosskolan kommer man vid ett till två tillfällen beroende på vilken vårdcentral man tillhör. Första gången berättar vi om vad artros är, vilka symtom det kan ge, eventuella riskfaktorer och vilken behandling som kan ges, säger Marie Hamping, sjukgymnast vid vårdcentralen. Vid det andra tillfället pratar vi mer om träning, om varför träning är bra vid artros, hur man ska träna och att det faktiskt gör ont när man tränar. När patienterna varit med på artrosskolan erbjuds de att komma till sjukgymnastiken för att träna. Patienten kan träna självständigt eller få hjälp och stöd av en sjukgymnast. Det är också bra att göra några enklare övningar hemma, gärna en stund varje dag. Vid artros är det viktigt träna musklerna runt leden för att minska smärtan och öka funktionen. Det har visat sig att det ofta ger bättre effekt med träning för smärtlindring än med läkemedel. Det är också bra att fundera över sin vikt. Övervikt ger en högre belastning på leden och då är det bra om man kan minska sin vikt, säger Marie. Det finns dock patienter som inte blir hjälpta av vare sig träning eller läkemedel. Om patienten har stora Tränar jag inte på ett par veckor känner jag det, jag blir stel och får mer ont. 12 din hälsa primärvården, örebro läns landsting
svårigheter med att gå och har väldigt ont nattetid så kan operation vara ett alternativ. K-G Jonsson har knäledsartros. För några månader sedan var han med på artrosskolan. Efter det tränar han regelbundet vid sjukgymnastiken en till två gånger i veckan. Tränar jag inte på ett par veckor känner jag det, jag blir stel och får mer ont. Det gäller att hålla igång träningen, menar K-G. Tar det lite lugnare i skogen K-G har alltid varit en aktiv människa. Han har bland annat jagat i hela sitt liv. Innan han fick artros kunde han sitta på pass i skogen i flera timmar och gå drev långa sträckor i varierande terräng. I och med artrosen fick han lov att ändra sitt sätt att jaga. Nu klarar jag inte av att sitta stilla i flera timmar på pass längre. Efter 20 minuter behöver jag upp och röra på mig och det fungerar ju inte, då finns ju risken att jag skrämmer iväg djuren. Men jag kan fortfarande gå med i drevet, men jag får hålla mig till vägar och till terräng som inte är så svår att gå i. Hade det inte varit för artrosskolan och den träning som jag fått lära mig, så är det inte säkert att jag klarat av att gå i skogen alls. Om du som läser det här, har ont i knän eller höfter, ring din vårdcentral och be att få komma till sjukgymnasten. Då kan du få hjälp med att komma igång med träning och förhoppningsvis känna dig bättre, tipsar K-G. Kvalitetsregister Vissa vårdcentraler registrerar alla artrospatienter i ett nationellt kvalitetsregister BOA (bättre omhändertagande av patienter med artros). I det registret kan man ta fram mycket användbar information. Vi får en överblick av hur det ser ut för våra artrospatienter, hur många som varit med i artosskolan, vad de tyckt om den, vilken typ av behandling som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Med hjälp av kvalitetsregistret kan vården utvecklas och förbättras för de här patienterna, säger Marie Hamping. Tips för dig med besvär från knän och/eller höfter Om du inte redan gjort det, kontakta en sjukgymnast. Fortsätt vara aktiv med promenader och liknande. Gå gärna på mjukt underlag. Använd skor med god stötdämpning. Sitt inte stilla längre än 20 minuter i sträck. Träna regelbundet. Lämpliga motionsformer kan vara: promenader, stavgång, cykling, dans, simning och bassängträning. Gör gärna några enklare övningar hemma varje dag. Det får göra lite ont när du tränar, men det ska inte göra ont dagen efter. Artros är en kronisk ledsjukdom, men med träning kan du ofta hålla den schack. din hälsa primärvården, örebro läns landsting 13
Vårdcentralen hjälper dig att sluta röka eller snusa Många som röker eller snusar vet att det inte är bra för hälsan men har ändå svårt att sluta, trots ihärdiga försök. För att lyckas kan någon att prata med vara en hjälp på vägen. På vårdcentralen finns utbildad personal som ger råd och stöd till den som vill sluta. 14 din hälsa primärvården, örebro läns landsting
Vattenpipan populär men inte ofarlig I Sverige kan man se en ökad användning av vattenpipa under de senaste åren. Så många som var fjärde niondeklassare och ännu fler på gymnasiet har någon gång provat att röka vattenpipa. Många ungdomar, föräldrar och vuxna är omedvetna om hur farligt det egentligen är och ser inte vattenpipsrökningen som rökning. Det är ju bara örter och fruktsmaker, tror flera av dem som provat. Det många inte vet är att det är tobak man röker och att det är minst lika farligt som cigarrettrökning. Vattenpipan kan i vissa fall vara en inkörsport till cigarrettrökning, snus och illegala droger som i sig kan skapa ett framtida beroende. En typisk vattenpipssession för en person jämfört med rökning av en cigarett Cigarett vattenpipa Genomsnittlig röktid 5-7 minuter 20-80 minuter Antalet bloss 8-12 bloss 50-200 bloss Total volym rök 1 liter 49 liter Källa: Eissenberg och Shihadeh (2009) och World Health organisation (2005). EvaMaria Björk är distriktssköterska och utbildad tobaksavvänjare. Det innebär att hon kan hjälpa den som vill sluta röka eller snusa att bli motiverad, hitta lösningar och ge stöd på vägen. Måste vilja själv Det allra viktigaste för att lyckas med att sluta röka eller snusa är att man verkligen vill själv, annars går det inte, konstaterar EvaMaria. Om du kommer till mig och vill ha hjälp så har vi ett första samtal där vi tillsammans pratar igenom varför just du vill sluta och vilka vinster du ser med det. Anledningar att sluta Ofta är det hälsovinsterna som spelar in när man vill sluta, till exempel minskad risk för sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdom och KOL. Några andra hälsoaspekter som kan väga in är starkare skelett, bättre sömn och minskad risk för tandlossning. Efter det första mötet med EvaMaria får man gå hem och fundera över ett lämpligt datum för tobaksstoppet. Om du har försökt sluta med hjälp av receptfria nikotinläkemedel, men inte lyckats så kan vårdcentralens läkare skriva ut receptbelagda läkemedel som hjälper dig med avvänjningen. Råd och stöd En viktig del i arbetet med tobaksavvänjning är att ge råd och stöd. Det underlättar för den som försöker sluta med tobak att ha någon att prata med om vad som känns jobbigt och vilka tips och knep man kan ta till i olika situationer. Därför hör EvaMaria av sig till sina patienter för att följa upp hur det går och hjälpa till att hålla motivationen uppe. I det första samtalet vi har är jag noga med att berätta att man inte ska vara rädd för att misslyckas då har de ju mig, det är ju därför jag finns! Vi kan tillsammans hitta tillbaka till det som var just din motivation för att sluta. Och genom stödet kan man hitta orken att fortsätta försöka, så att man faktiskt lyckas bli fri från tobak, avslutar Eva- Maria. Tips för att sluta med tobak Hitta motivationen. Gör en plan och fundera på hur och när du ska sluta. Ta hjälp och stöd av en tobaksavvänjare som finns på vårdcentralen. Bryt vanan. Gå igenom var och när du brukar röka och fundera ut vad du ska göra i stället i dessa situationer för att undvika eller minska röksuget. Här finns också stöd och tips att få: Sluta röka-linjen som ger råd och stöd kostnadsfritt: www.slutarokalinjen.org Tel 020-84 00 00. Sluta röka-program på Internet, med dag för dag-steg och råd: http://rokfri.vardguiden.se din hälsa primärvården, örebro läns landsting 15
Vid landstingets vårdcentraler får du professionellt stöd med din livsstilsförändring. Hör med din vårdcentral vilket utbud de har. Norra länet Fellingsbro vårdcentral 0581-62 86 00 Torgvägen 3, Fellingsbro www.orebroll.se/fellingsbro Frövi vårdcentral 0581-849 00 Järnvägsgatan 1, Frövi www.orebroll.se/frovi Hällefors vårdcentral 0591-685 50 Gillersvägen 20, Hällefors www.orebroll.se/hallefors Kopparbergs vårdcentral 0580-887 02 Bergmästareg. 17, Kopparberg www.orebroll.se/kopparberg Lindesbergs vårdcentral 0581-851 00 Bytesgatan 1, Lindesberg www.orebroll.se/ lindesbergsvardcentral Nora vårdcentral 0587-843 00 Kvarnvägen 11, Nora www.orebroll.se/nora Storå vårdcentral 0581-848 50 Kopparbergsvägen 17, Storå www.orebroll.se/stora Södra länet Askersunds vårdcentral 0583-857 10 Torebergsvägen 15, Askersund www.orebroll.se/askersund Hallsbergs vårdcentral 0582-880 22 Långängsvägen 11, Hallsberg www.orebroll.se/hallsberg Kumla vårdcentral 019-602 91 20 Fylstamottagningen: Sörbyvägen 8, Kumla Kungsvägsmottagningen: N Kungsvägen 10, Kumla www.orebroll.se/kumlavc Västra länet Baggängens vårdcentral 0586-660 17 Baggängsvägen 59, Karlskoga www.orebroll.se/baggangen Brickegårdens vårdcentral 0586-660 00 Österleden 10, Karlskoga www.orebroll.se/brickegarden Karolina vårdcentral 0586-668 60 Urbrinken 4, Karlskoga www.orebroll.se/karolina Laxå vårdcentral 0584-882 00 Gamla Tivägen, Laxå www.orebroll.se/laxa Pilgårdens vårdcentral 0586-488 01 Pilgatan 2, 693 22 Degerfors www.orebroll.se/pilgarden Örebro kommun Adolfsbergs vårdcentral 019-602 29 00 Lindhultsvägen 2, Örebro www.orebroll.se/adolfsberg Brickebackens vårdcentral 019-602 43 00 Granrisvägen 23, Örebro www.orebroll.se/brickebacken Karla vårdcentral 019-602 95 00 Älvtomtagatan 30, Örebro www.orebroll.se/karlavc Lillåns vårdcentral 019-602 47 00 Rödklövervägen 160, Örebro www.orebroll.se/lillan Mikaeli vårdcentral 019-602 48 00 Hjalmar Bergmans väg 5, Örebro www.orebroll.se/mikaeli Odensbackens vårdcentral 019-602 84 10 Örebrovägen 26, Odensbacken www.orebroll.se/odensbacken Olaus Petri vårdcentral 019-602 34 01 Ribbingsgatan 6-8, Örebro www.orebroll.se/op Skebäcks vårdcentral 019-602 25 00 Slussgatan 10-12, Örebro www.orebroll.se/skeback Tybble vårdcentral 019-602 88 00 Sörbyängsvägen 4, Örebro www.orebroll.se/tybble Varberga vårdcentral 019-602 29 75 Varbergagatan 75, Örebro www.orebroll.se/varberga Ängens vårdcentral 019-602 04 00 Landbotorpsallén 19, Örebro www.orebroll.se/angen Du kan också nå din vårdcentral via www.minavardkontakter.se I Örebro län finns 26 landsstingsdrivna vårdcentraler. Genom Hälsoval Örebro län kan du fritt välja vilken vårdcentral du vill vara listad vid. Vill du byta vårdcentral gör du det enkelt via Mina vårdkontakter eller genom att beställa blanketten från Hälsovalsenheten. Du kan också gå in till den vårdcentral som du vill byta till och prata direkt med de som finns i receptionen. Mer information om Hälsoval hittar du på www.orebroll.se/halsoval 16 din hälsa primärvården, örebro läns landsting