Rapport Hemtjänstens framtida uppdrag

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 1 (23) Dnr VON/2006:120-711 Rapport Hemtjänstens framtida uppdrag framtida uppdrag.doc

RAPPORT 2 (23) Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...6 Uppdraget för hemtjänsten...8 Framtida behovssituation...14 Omvärldsutveckling...16 Framtida kompetensbehov...20 Sammanfattande diskussion/bedömning...22

Sammanfattning Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 3 (23) Den översyn, som redovisas i denna rapport, härrör från ett av de uppdrag, som fanns i den fastställda äldreomsorgsplanen (år 2006). En arbetsgrupp inom hemtjänsten har bearbetat följande frågeställningar: Hur ser dagens uppdrag ut för hemtjänsten. Framtida behov att möta i hemtjänsten. Det framtida uppdraget för hemtjänsten. Utredningsarbetet har blivit fördröjt av olika skäl. Under tiden har det varit en utveckling inom hemtjänsten och därför skall rapporten skall ses som en lägesbeskrivning av dagens hemtjänst samt arbetsgruppens bedömning av den framtida utvecklingen för denna verksamhet. I stället för att vara en handlingsplan kan rapporten användas som underlag i kommande revidering av äldreomsorgsplan. Dagens uppdrag I detta avsnitt redovisas hur uppdraget för hemtjänsten fullgörs. Det beskrivs närmare i underavsnitt rörande styrning, handläggning, hemtjänstens uppgifter idag, utvecling av hemtjänstens uppdrag, brukarsynpunkter samt bedömning. Framtida behov Arbetsgruppen gör följande bedömning av framtida vårdbehov hos äldre i kommunen: Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter 80-85 år fyllda. Med stigande ålder ökar sannolikheten för att drabbas av kroniska sjukdomar av olika slag och också av flera sjukdomar och funktionshinder samtidigt. Det kommer bland annat att handla om sammansatta behovsbilder multisjuka. Under de sista åren av sitt liv blir man beroende av insatser utifrån. Majoriteten av de som behöver stöd är kvinnor. Äldreomsorgen kommer att möta fler äldre med utländsk bakgrund. Ett ökat antal yngre personer finns i hemtjänsten. Denna utveckling kan bedömas fortsätta framöver. Förutom olika medicinska sjukdomar finns hos de yngre som är aktuella i hemtjänsten oftast olika alkoholrelaterade problem (missbruk, dubbeldiagnoser, alkoholrelaterade demenser) samt psykiska störningar. Även den palliativa vården kommer framöver att bli ett ökat inslag i hemtjänstens vardag I rapporten konstateras att faktorer som egen uppfattning om hälsa, egen livsstil och kontaktnät har betydelse för utvecklingen av äldres hälsa. I rapporten betonas även behovet och betydelsen av ett förebyggande arbete av skador i de äldres hem. Omvärldsutveckling I rapporten redovisas olika utvecklingstendenser som kommer att påverka kommunens hemtjänstverksamhet. Sådana faktorer är Hushållsnära tjänster Valfrihet inom äldreomsorgen

RAPPORT 4 (23) Utläggande av inköp och tvätt inom hemtjänsten på externa utförare Införande av TES Sammanhållen hemsjukvård Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt Införande av demensteam Utvecklingsarbete angående äldre utlandsföddas behov av hemtjänst Teknik vården Införande av salutogent synsätt i hemtjänsten Framtida kompetensbehov I betänkandet I den äldres tjänst. Äldreassistent - ett framtidsyrke (SOU 2008:126) föreslås att en lägsta nivå på kompetens för personal som arbetar med omsorg och vård för äldre ska fastläggas. Nivån ska vara nationellt likvärdig. I utredningen har man utgått från de äldres behov och formulerat de elva kraven inom följande kompetensområden; 1. Värdegrund, förhållningssätt och värderingsförmåga. 2. Kommunikation. 3. Lagar och regler. 4. Det friska (normala) åldrandet. 5. åldrandets sjukdomar. 6. Funktionsbevarande omsorg. 7. Emotionell och social omsorg. 8. Kroppsnära omsorg. 9. Måltid, kost och näring. 10. Omsorg och vård i livets slut. 11. Sjukvård Ett mål med yrkeskraven är att all omsorgspersonal ska ha grundläggande kompetens för sina arbetsuppgifter. Det yttersta målet är att öka kvaliteten och effektiviteten för de äldre. Utöver utredningens föreslagna kompetenskrav, som alla är viktiga områden, bedömer även arbetsgruppen behovet av kunskap om funktionshinder, psykiska sjukdomar och missbruksvård då det är problematik personalen möter i det dagliga arbetet. Ytterligare ett kompetensområde är teknikområdet. Då detta är ett område inom vård och omsorg där utvecklingen snabbt går framåt kommer det att kräva kunskaper hos personalen gällande teknik och tekniska hjälpmedel. Sammanfattande diskussion En tydlig utvecklingslinje, som på olika sätt har kommit till uttryck, är att det sker en avsmalning av hemtjänstens uppdrag i riktning mot att enbart ägna sig åt omvårdnadsarbete.

RAPPORT 5 (23) Ett annat tydligt skeende är att kommunen är beredd att öka inflytandet för brukaren över vilka insatser man skall få från hemtjänsten. Kommunen kommer att pröva möjligheten att öppna hemtjänstens verksamhet för externa aktörer vid sidan av egenregin. Under 2009 kommer förutsättningarna för ett valfrihetssystem att utredas. I samband med detta kommer även att utredas om införande av rambeslut. Både avsmalningen av hemtjänstens uppdrag samt ett ökat inflytande för burkarna kommer att ha stor påverkan på den egna verksamhetens omfattning och inriktning. Hemtjänsten kommer att ha behov av att utveckla sin verksamhet på olika sätt för kunna möta både brukarnas behov och konkurrens från externa utförare. Arbetsgruppen har diskuterat behovet av specialisering inom hemtjänsten för att kunna möta det alltmer mångfacetterade behovet av stöd hos målgruppen. Behovet av att klara av i vilken grad och i så fall hur specialisering skall genomföras i vår hemtjänst kommer att tillhöra en av de komponenter som måste klaras ut i samband med den utveckling av egenregin som måste genomföras. En annan tydlig utvecklingstendens är att hemtjänsten inte längre är bara en äldreomsorgsinsats utan riktar sig även till brukare utanför äldregruppen. Med tanke på ett ökat kvarboende kommer både äldregruppen och den yngre gruppen att öka i antal. Utifrån ovan skisserade utvecklingstendenser måste kompetensfrågorna för personalen beaktas framöver.

Bakgrund Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 6 (23) Den översyn, som redovisas i denna rapport, är ett av de uppdrag, som fanns i den av kommunfullmäktige fastställda äldreomsorgsplanen 2006. Utredningsarbetet har blivit fördröjt av olika skäl. Under tiden har det varit en utveckling inom hemtjänsten och därför ska rapporten skall ses som en lägesbeskrivning av dagens hemtjänst samt arbetsgruppens bedömning av den framtida utvecklingen för denna verksamhet. I stället för att vara en handlingsplan kan rapporten användas som underlag i kommande revidering av äldreomsorgsplan. Uppdraget I november 2006 beslutade vård- och omsorgsnämnden att fastställa direktiv för översynen. Följande frågor skulle belysas i översynen: Hur ser dagens uppdrag ut för hemtjänsten En beskrivning skall upprättas angående hur uppdraget ser ut för hemtjänsten idag för att ge en plattform för utformning av det framtida uppdraget. Framtida behov att möta i hemtjänsten Utredningen skall närmare analysera den framtida behovssituationen hos våra äldre i ett kvarboende. Utifrån denna analys skall en beskrivning upprättas angående de framtida behoven som hemtjänsten har att möta. Det framtida uppdraget Utifrån redovisning av dagens uppdrag och analys av framtida behov skall det framtida uppdraget för hemtjänsten beskrivas I denna beskrivning skall beaktas den i äldreomsorgsplanen framförda bedömningen om behovet av en renodling av uppdraget och därmed bortförande av vissa idag förekommande uppgifter. Arbetsmiljöaspekter skall beaktas i beskrivningen. Även en bedömning av framtida kompetens skall göras utifrån beskrivningen av det framtida uppdraget. Vid bedömningen av den framtida kompetensen skall samordning ske mot det utredningsarbete som kommer att göras i förvaltningen angående framtagandet av en övergripande kompetensförsörjningsplan. Organisation för arbetet Arbetsgrupp En arbetsgrupp med representanter från äldreomsorgens olika verksamheter har på äldreomsorgschefens uppdrag utfört översynen under åren 2007-2008. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Margareta Kanesund, områdeschef i hemtjänsten Anna Emanuelsson, områdeschef i hemtjänsten Pernilla Krantz, biståndshandläggare Kerstin Rosenlund, distriktssköterska Anna Karlsson, sjukgymnast Madeleine Kjellman, undersköterska

RAPPORT 7 (23) Britt-Marie Svedenberg (från och med 2008) Petra Stafveman, undersköterska (från och med 2008) Lina Österblom, områdeschef i hemtjänsten (från och med 2008 till och med mars 2009) Jan Nilsson, sekreterare i utredningsarbetet

Uppdraget för hemtjänsten Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 8 (23) Nedan ges en beskrivning av hur hemtjänstens uppdrag ser ut idag. Styrning av hemtjänsten Arbetsgruppen bedömer att äldreomsorgsplanens vision och verksamhetsidé ger följande tydliga styrsignaler beträffande uppdraget för hemtjänsten: De äldre skall ges förutsättningar att leva och bo självständigt Omvårdnad och omsorg skall erbjudas efter den enskildes behov, vara av god kvalitet och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Äldreomsorgen skall eftersträva att den enskilde känner sig trygg med den omvårdnad och omsorg som erbjuds och ge förutsättningar för att så långt möjligt kunna bo kvar i det egna hemmet. Andra styrdokument är riktlinjerna för handläggning av ärenden. I riktlinjerna regleras vilka insatser den enskilde kan få och hur ofta. Syftet med riktlinjerna är att de skall ge kommuninvånarna rättssäkerhet, vara ett stöd i handläggningen samt också kunna användas som information. Handläggning Efter biståndsbedömning och vårdplanering beslutas vilka insatser som skall genomföras hemma hos den enskilde. Det kan handla om insatser rörande omsorg och omvårdnad, sjukgymnastik och sjukvård. I samband med att insatsen skall utföras upprättas tillsammans med brukaren en genomförandeplan så att insatsen kan utföras utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Individuella planer är upprättade för varje brukare men fortfarande pågår ett utvecklingsarbete beträffande utformning och uppföljning av planerna. Varje brukare erhåller en kontaktman hos personalen. En modell för teamträffar har arbetats fram och har successivt införts i hemtjänsten under hösten 2008. Teamträffen leds av områdesansvarig sjuksköterska. Hemtjänstpersonalen deltar i teamträffen tillsammans med områdeschef, biståndshandläggare och paramedicinare. Varje kontaktperson ansvarar för att ta upp aktuella frågor kring sin brukare. Under år 2008 gjordes en översyn av riktlinjerna i syfte att tydliggöra normer för handläggning och att brukare skall få rätt insats vid rätt tillfälle. Ett resultat av detta var att målstyrda tidsbegränsade beslut infördes. Ytterligare en åtgärd som har vidtagits för att effektivisera handläggningen är införande av vårdplaneringsteam som har givit en snabbare och mer breddad planering vid hemgång från sjukhuset. Detta har inneburit ett minimalt betalningsansvar. Med start hösten 2008 infördes ett IT-baserat planeringssystem med insatsregistrering inom hemtjänsten för att åstadkomma en bättre planering och uppföljning av resursnyttjandet. Införandet pågår.

RAPPORT 9 (23) Hemtjänstens uppgifter idag De uppgifter som hemtjänsten utför finns angivna i riktlinjerna och insatsbenämningar. Uppgifterna är följande: Telefontjänst Inköp Bank-, apoteks- och postärenden Tillsyn Morgon-, eftermiddags- och kvällshjälp Omvårdnad i olika former Matlagning/uppvärmning av mat Nattpatrull Städning Tvätt Hjälp till och i matsal Matdistribution Ledsagning Avlastning Delegerade sjukvårdsinsatser Hemsjukvård Andra uppgifter är Kontakt med anhöriga Bokningar av olika slag (t.ex. läkarbesök) Kontakt med hyresvärd Utveckling av hemtjänstens uppdrag Enligt verksamhetsidén skall äldreomsorgens insatser vara flexibla och erbjudas så att de stödjer och utvecklar den enskildes egen förmåga och oberoende och bidrar till den enskildes möjligheter till ett meningsfullt liv. I äldreomsorgsplanen redovisas den framtida verksamheten i två huvudområden, hemvård och särskilda boenden. Hemtjänsten utgör en av verksamheterna i hemvård. För hemtjänsten gjordes följande bedömningar och förslag: Vid ett ökat kvarboende kommer behovet av hemtjänst att öka och denna verksamhet kommer att växa i omfattning. Kompetensen inom verksamheten måste breddas och fördjupas för att på ett flexibelt sätt kunna stödja ett ökat kvarboende hos äldre med omfattande omsorgs-, omvårdnads- och sjukvårdsbehov. En specialisering behöver ske inom verksamheten för att man ska kunna möta mångfacetterade och omfattande omsorgs- omvårdnads- och sjukvårdsbehov. Hemtjänstens framtida uppdrag bör närmare analyseras och fastställas. Utvecklingen på ovanstående punkter har blivit följande: Någon ökning av antalet ärenden har inte inträffat I stället har antalet ärenden minskat i antal från 622 (2006) till 539 (2009). Däremot har antalet timmar per

RAPPORT 10 (23) ärende ökat från 25 (2006) till 28 (2009) vilket är ett mått på utökad vårdtyngd. Antalet HSL-ärenden fluktuerar mellan åren. Toppnoteringen var 2007 då antalet HSL-ärenden var 580. I januari 2009 hade antalet sjunkit till 554. Gruppens bedömning är att vårdtyngden i hemtjänstärendena kommer att öka framöver med tanke på ett ökat kvarboende. Personalen har under de senaste åren genomgått olika former av kompetensutveckling i hälsobefrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt, gymnasieutbildningar, handledning och studiecirklar. Utifrån förslag i planen har följande utveckling skett inom närliggande verksamheter inom hemvården: Rehabilitering Sedan 2006 finns inrättat ett team som ger riktad rehabilitering i hemmet till brukare som har en potential att återfå hälsa och funktioner och därmed kan förväntas minska sitt beroende av hemtjänst. Utbildningsinsatser angående ett rehabiliterande arbetssätt har genomförts med stöd av statliga stimulansmedel. Anhörigstödet har förstärkts. En plan för utveckling av dagverksamheten har antagits. En utökning har skett av platsantalet i korttidsboendet från 45 till 57. Målstyrd biståndsbedömning har införts. För personer 75 år och äldre och som bor i Katrineholms kommun har införts serviceinsatser utan biståndsprövning upp till 3 timmar per månad och familj. Sådana insatser är städning, tvätt/klädvård inköp eller annan serviceinsats. Fixarmalte finns etablerad sedan några år. Uppsökande verksamhet har genomförts. Fallförebyggande projekt och läkemedelsgenomgångar har haft sin betydelse för behovet av hemtjänst. Våren 2009 föreslog förvaltningen efter utredningsarbete att låta externa utförare hantera sådana arbetsuppgifter som inköp och tvätt, vilka idag utförs av hemtjänsten. Nämnden beslöt dock att ej för närvarande genomföra detta då valfrihet inom hemtjänsten utreds. Brukarsynpunkter Brukarundersökningar Nedan redovisas tre olika undersökningar beträffande brukarnas upplevelser av kvalitén inom hemtjänsten. Kvalitetsbarometer Vartannat år genomförs en kvalitetsbarometer i hemtjänsten. Barometern är en kvantitativ totalundersökning med datainsamling genom en skriftlig enkät. Målgruppen för undersökningen är personer med biståndsprövade insatser från hemtjänsten. Frågorna belyser tre huvudområden: hur upplever brukaren insatserna, bemötande från personalen samt trygghet och gemenskap med andra. Senast genomförd undersökning ägde rum hösten år 2007. frågeformuläret sändes ut till samtliga som hade hemtjänst i augusti år 2007, totalt 622 personer. Svars-

RAPPORT 11 (23) frekvensen blev 67 %. Nästa kvalitetsbarometer kommer att genomföras hösten år 2009. Följande resultat framkom: Insatserna Detta område omfattade 4 frågor. Höga nöjdhetssiffror fick bemötandet från biståndshandläggarna och att brukarna fick den hjälp som beviljats enligt biståndsbeslutet. Markerat lägre siffror framkom beträffande personalkontinuitet och om brukarna får meddelande i förväg om tidsavvikelser. Dessa två punkter tillhör förbättringsområden. Personalen Bemötandet från personalen och yrkeskunnighet har fått höga nöjdhetssiffror. Ett förbättringsområde är att bli mer duktig på att informera om vem som är kontaktperson inom personalen. 27 procent uppger att de inte vet vem som är deras kontaktpersonal. Trygghet och gemenskap med andra samt en meningsfull dag. Inom detta område har 7 frågor ställts. Någon närmare redovisning görs inte av svaren då frågorna på detta område inte direkt har att göra hur hemtjänsten fungerar. Helhetsomdömet Det sammanfattande helhetsomdömet för hemtjänsten är att 94 procent av de svarande uppger att de är nöjda med hemtjänstens insatser. Nationell brukarundersökning Socialstyrelsen har i uppdrag att göra årliga nationella brukarundersökningar för att ur brukares perspektiv följa upp kvalitén inom vården och omsorgen om äldre. En första enkät genomfördes år 2008. I Katrineholm har antalet svarande varit 254. Resultaten redovisas i i nöjdkundindex (NKI). Det är medelvärden som har redovisats både för vår kommun och samtliga kommuner. Högt NKI fås för hur nöjd brukaren är med sin insats, personalens bemötande, hjälpens omfattning och utförande samt vårdinsatser som hjälp med medicinering och såromläggning, rehabilitering och rörelseträning. Lägre NKI fås beträffande information (hur väl informeras brukaren om beviljad insats och om förändringar), inflytande (brukarens möjlighet att påverka sin insats), personalkontinuitet, social samvaro och aktiviteter samt maten. Mellannyckeln Katrineholms kommun har ingått i ett jämförelseprojekt (Mellannyckeln) kring hemtjänsten. I detta projekt har bland annat personalkontinuiteten jämförts mellan 10 kommuner. Enligt redovisningen är personalkontinuiteten 17 personal per brukare. För de andra kommunerna varierar genomsnittssiffrorna mellan 13-18 personal per brukare. I vår kommun har våra brukare en jämförelsevis hög andel brukare med dubbelbemanning, som påverkar ovan redovisade genomsnittssiffror. De frågor som hemtjänsten främst har att arbeta vidare med är personalkontinuitet och dubbelbemanning. Rapporten visar att Katrineholm att har en förhållandevis hög dubbelbemanning.

RAPPORT 12 (23) Klagomålshantering En sammanställning angående klagomålshanteringen för åren 2005-2008 visar att Antalet klagomål 2005 var 50 st, 2006 12 st, 2007 8 st och 2008 5 st. Under 2005 sändes klagomålsblanketten ut för kännedom till alla brukare i samband med förfrågan om avgiftsunderlag. Många kände sig tvungna att svara, vilket förklarar det stora antalet inkomna anmälningar. Merparten av klagomålen 2005 (30 st) uttrycker att man är nöjd med service och bemötande. Från år 2006 är det huvudsak bara klagomål som kommit in. Klagomålen rör i huvudsak bemötandefrågor, tidsåtgång för insatserna, kvaliteten i insatserna och för mycket personal kring brukarna. Bedömning Under 2008 gjordes en processkartläggning inom hemtjänsten i fyra distrikt med stöd av en extern konsult. Processerna för respektive område kartlades i detalj tillsammans med personal. Ett stort antal förbättringsförslag genererades. Parallellt med kartläggningen upprättades så kallade KPB (kostnad per brukare)- kalkyler både på insats- och brukarnivå. I konsultens analys framhölls följande förbättringsområden beträffande styrningen av hemtjänstverksamheten: En bättre modell för uppföljning av prestation och ekonomi. I rapporten efterlyses en modell där man kombinerar prestation med ekonomin för att förbättra informationen till personalen samt att ge personalen bättre möjligheter att påverka resultatet. En mer säker hantering av planeringen efterlyses. Ett administrativt it-planeringssystem är under införande vilket kommer att ge en mer effektiv och säker planering. Arbetsplanen. Arbetsplanen fungerar inte som tänkt. De anställda har inte tid att arbeta med den och saknar förståelse för den grundläggande tanken med den. Kontaktmannaskap och kontinuitet. I rapporten konstateras att riktlinjerna för kontaktmannaskap och kontinuitet behöver diskuteras och fastställas då de fungerar olika tillfredställande i verksamheten. Vårdplanering. Rutinen med vårdplanering fungerar olika mellan hemtjänstområdena. I ett av hemtjänstområdena fungerar den tillfredställande medan i andra områden finns det en frustration över att inte få/kunna medverka i vårdplanering i den mån som önskas. Det kan leda till informationsbrist. Detta indikerar på ett behov av att stämma av rutinen för vårdplanering. Initiering av nya brukare flödet mellan biståndshandläggare och hemtjänst. Det finns otydligheter i flödet vid initiering av nya brukare. Det finns även brister i personalens kunnande i dokumenthanteringssystemet Sofia Omfale vilket innebär en risk i processen. Flödet måste säkerställas och personalen utbildas i Sofia Omfale. Ledarskap. Synpunkter har framkommit från hemtjänstgrupperna på en utveckling av ledarskapet.

RAPPORT 13 (23) Chefen för hemtjänsten har nyligen i en skrivelse till nämnden rapporterat hur hemtjänstverksamheten arbetar med att utveckla ovanstående förbättringsområden. Arbetsgruppen gör dessutom följande bedömning: Schablontiderna för insatser enligt Socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är många gånger för knappa. En översyn skulle behöva göras av systemet. En uppföljning pågår av systemet med schablontider. Emellanåt förekommer gränsdragningsdiskussioner mot främst socialpsykiatrin men även personlig assistans. När det gäller samspelet med socialpsykiatrin så har riktlinjer nyligen antagits som skall skapa ordning och reda i vem som gör vad i respektive verksamhet. Även samspelet med landstinget kärvar emellanåt särskilt när det gäller utskrivningar från sjukhuset till egna hemmet och därmed underrättelser till hemtjänsten. Underrättelserna fungerar dock allt bättre och därmed upplevs samspelet med sjukvården mer friktionsfritt. När det gäller bedömningen av hur verksamheten fungerar kan ovannämnda kvalitetsundersökningar vara en källa att stödja sig på. Både i vår egen kvalitetsbarometer och socialstyrelsens brukarundersökning erhåller hemtjänstinsatserna och personalens bemötande höga nöjdhetssiffror. I båda undersökningarna erhåller personalkontinuitet, information till brukarna om insatserna samt möjligheter till inflytande för brukarna beträffande insatsernas omfattning och utformning lägre nöjdhetssiffror. Ovannämnda punkter tillhör förbättringsområden och behöver därför bearbetas och utvecklas.

Framtida behovssituation Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 14 (23) I detta avsnitt redovisas bedömningar kring den framtida behovssituationen hos den äldre befolkningen. Äldreomsorgsplanens bedömning I rapporten finns följande bedömning av framtida vårdbehov hos äldre i kommunen: Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter 80-85 år fyllda. Med stigande ålder ökar sannolikheten för att drabbas av kroniska sjukdomar av olika slag och också av flera sjukdomar och funktionshinder samtidigt. Det kommer bland annat att handla om sammansatta behovsbilder multisjuka. Under de sista åren av sitt liv blir man beroende av insatser utifrån. Majoriteten av de som behöver stöd är kvinnor. Äldreomsorgen kommer att möta fler äldre med utländsk bakgrund. I rapporten konstateras att faktorer som egen uppfattning om hälsa, egen livsstil och kontaktnät har betydelse för utvecklingen av äldres hälsa. I rapporten betonas även behovet och betydelsen av ett förebyggande arbete av skador i de äldres hem. Arbetsgruppens bedömning Arbetsgruppens mening är att äldreomsorgsplanens bedömningar stämmer överens med gruppens bedömningar om den framtida behovssituationen hos våra äldre. Följande bild i punktform är vanlig hos de äldre som hemtjänsten möter: Medelåldern ca 85 år Följande sjukdomar är mest vanliga - demens - hjärtsvikt - artros - diabetes - stroke Kvinnorna är vanligast förekommande i hemtjänsten Arbetsgruppen har studerat statistik beträffande ärendeutvecklingen för åren 2006-2009 (januari månad respektive år). Antalet ärenden har minskat i antal från 622 (2006) till 539 (2009). Däremot har antalet timmar per ärende ökat från 25 (2006) till 28 (2009) vilket är ett mått på utökad vårdtyngd. Antalet HSL-ärenden fluktuerar mellan åren. Toppnoteringen var 2007 då antalet HSL-ärenden var 580. I januari 2009 hade antalet sjunkit till 554. Gruppens bedömning är att vårdtyngden i hemtjänstärendena kommer att öka framöver med tanke på ett ökat kvarboende. Antalet tunga psykiatriärenden ökar. Det finns fastställda riktlinjer för hur dessa ärenden skall hanteras. Gemensamma möten förekommer också mellan hemtjänstens och socialpsykiatrins anställda beträffande dessa ärenden. De demenssjuka som bor hemma kan vara svåra att klara av för hemtjänsten. Det är problem med att de kan försvinna från sitt hem. Antalet demenssjuka kommer antagligen att öka framöver och då kommer även ökningar i eget boende. I detta

RAPPORT 15 (23) sammanhang är det bra att det finns en verksamhet som Nävergården som kan hjälpa till att strukturera dessa människors vardag. Nutritionsfrågorna behöver utvecklas och kunskapen öka för de anställda i hemtjänsten. Med stöd av stimulansmedel har nutritionsfrågorna i eget boende i eget boende utvecklats. Även informations- och utbildningsverksamhet till personalen har bedrivits. Antalet äldre äldre kan bedömas öka i antal framöver. Detta kommer antagligen leda till en ökad ensamhetsproblematik. Denna fråga är uppmärksammad i utredningen kring den framtida dagverksamheten. Ett ökat antal invandrare kommer hemtjänsten framöver att få möta i sin verksamhet. Detta kommer hos hemtjänsten att kräva en ökad kulturkompetens kring olika etniska grupper. Denna fråga är uppmärksammad i arbetet kring den framtida äldreomsorgen för äldre invandrare. Ett projekt är tillsatt för att utifrån invandrarrapportens intentioner utveckla hemtjänstens stöd till äldre invandrare. Ett särproblem som uppmärksammas här är att det palliativa teamet ej hanterar äldre invandrare utan det får hemtjänsten ta hand om. Ett ökat antal yngre personer finns i hemtjänsten. Denna utveckling kan bedömas fortsätta framöver. Förutom olika medicinska sjukdomar finns hos de yngre som är aktuella i hemtjänsten oftast olika alkoholrelaterade problem (missbruk, dubbeldiagnoser, alkoholrelaterade demenser) samt psykiska störningar. Även kring denna grupp behövs en kunskapsutveckling i hemtjänsten. Även den palliativa vården kommer framöver att bli ett ökat inslag i hemtjänstens vardag. Även i detta avseende behövs en kunskapspåfyllnad. Det kommer att bli ett ökat inslag av individuella lösningar och insatser utifrån brukarnas enskilda behov. Det salutogena arbetssättet, som är under införande i äldreomsorgen, kommer ytterligare att bädda för en sådan utveckling. Anhörigvårdarna gör stora insatser. Enligt gjorda uppskattningar står anhörigvårdarna för 70 % av behövliga insatser. I kommunen finns idag ett väl utvecklat stöd till de anhöriga som vårdar sina nära. Information om hemtjänstens uppdrag I arbetsgruppen har förts en diskussion om att hemtjänstens uppdrag skulle behöva tydliggöras och kommuniceras ut mot kommuninvånarna. Detta behov kommer att bli påtagligt om ett valfrihetssystem införs och en konkurrenssituation uppstår mot externa utförare. Någon form tjänstedeklaration skulle behöva upprättas som beskriver vad utbudet i hemtjänsten men också vilka krav som ställs på brukarna för att de skall kunna få hemtjänst. Arbetsgruppen bedömer att tjänstedeklarationer behöver utvecklas som en del i kvalitetsarbetet.

Omvärldsutveckling Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 16 (23) I arbetsgruppen har förts en diskussion om faktorer som är av betydelse för hemtjänstens framtida uppdrag. Nedan redovisas några utvecklingstendenser som kommer att påverka kommunens hemtjänstverksamhet. Hushållsnära tjänster Idag när enbart städhjälp beviljas så hänvisas till städfirmor för utförande. En viss konkurrens finns redan idag. Enligt gällande lagstiftning får kommun tillhandahålla att tillhandahålla hushållsnära tjänster åt äldre utan föregående individuell behovsprövning. Med hushållsnära tjänster avses tjänster av servicekaraktär i hemmet som städning, tvätt och liknande insatser som inte utgör personlig omvårdnad. För hushållsnära tjänster får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Numera finns en skattereduktion införd för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete. Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete eller annat rengöringsarbete, vård av kläder och hemtextilier och tvätt vid tvättinrättning. Hushållsarbetet kan även avse omsorg, tillsyn och annan personlig hjälp till barn, funktionshindrade, personer med varaktig sjukdom och äldre. Även snöskottning och återkommande enklare trädgårdsskötsel av tomt eller trädgård kan omfattas. Hushållsarbetet skall i huvudsak vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av ett underlag bestående av utgifter för sådana arbeten. Utgifterna skall avse arbete som utförts av någon som har F-skattsedel. Skattereduktionen får sammanlagt inte överstiga 50 000 kronor per person och beskattningsår. När det gäller diskussionen om hushållsnära tjänster kan det bedömas att en alternativsektor kommer att växa fram vid sidan kommunens hemtjänst. Redan i dag finns tydliga ansatser kring detta i vår kommun där några städbolag är ute och saluför sig. Denna utveckling kommer ytterligare att förstärkas om kommunen inför valfrihet i hemtjänsten. Valfrihet inom äldreomsorgen Vid årsskiftet 2009 trädde en lag i kraft om fritt val inom äldre- och handikappomsorgen (LOV). Enligt lagen gäller den ökade valfriheten för vård, omsorg, stöd och service inklusive särskilt boende som ges till äldre och personer med funktionshinder enligt socialtjänstlagen. Utgångspunkten för lagen är att öka valfriheten och inflytandet för äldre och personer med funktionshinder. Avsikten är att det skall främja en mångfald av utförare, både i fråga om storlek och inriktning. Kommunen har beslutat att utreda förutsättningarna för ett införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgen och mest troligt då inom hemtjänsten. Denna utredning kommer att genomföras under 2009. Ett politiskt beslut om ett eventuellt införande kommer att föreligga i början på år 2010. Om ett införande blir aktuellt så sker det troligen under hösten år 2010. Ett sådant införande kommer troligen att innebära fler utförare av hemtjänst förutom kommunens egenregi.

Översyn av inköps- och tvättrutiner Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 17 (23) På nämndens uppdrag har en översyn av inköps- och tvättrutiner inom hemtjänsten genomförts. Denna översyn arbetade fram en konsekvensanalys för att lägga ut inköpen på entreprenad samt ta fram ett förslag om en försöksverksamhet med inköp på entreprenad. Med tanke på den pågående utredningen angående ett införande av valfrihet inom hemtjänsten beslutade vård- och omsorgsnämnden att för närvarande ej genomföra nya inköps- och tvättrutiner inom hemtjänsten. Införande av TES (ett elektroniskt planeringssystem) Under 2007-2008 genomfördes en test av ett elektroniskt planeringssystem i fyra hemtjänstgrupper. I ett av dessa områden prövades även insatsregistrering. Utifrån erfarenheterna av det genomförda testet så beslutades under 2008 så beslutades att TES planeringssystem och insatsregistrering successivt skulle införas i hemtjänsten för att få en optimalt och effektiv styrning. Införandet pågår för närvarande. Projektet sammanhållen hemsjukvård Projekt Tryggve Kommunerna och landstinget har tecknat ett avtal om kommunalisering och skatteväxling av hemsjukvården i ordinärt boende i Sörmlands län. Kommunaliseringen skall verkställas den 1 januari år 2010. För Katrineholms kommun får det inga effekter för hemsjukvården, då kommunen redan bedriver hemsjukvården på uppdrag av landstinget. Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt Sommaren 2007 startade projektet Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv. Målet är att personal ska arbeta med ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt och genom detta höja livskvalitén hos brukarna. En modell för Teamträff har tagits fram för att få ett gemensamt arbetssätt och för att öka samarbete och kommunikation inom hemtjänstgrupperna. Arbetsplanen har reviderats och ska nu kallas genomförandeplan. I den ska personalen tillsammans med brukaren konkret beskriva hur insatserna praktiskt ska genomföras utifrån beviljade insatser. All personal inom hemtjänsten har erbjudits att gå en studiecirkel som heter Aktivitet och självständighet, ett studiematerial om vardagsrehabilitering från FOU i väst. Vid fem tillfällen har arbetsgrupperna träffats för att diskutera aktuella fallbeskrivningar samt för att få ökad kunskap inom ämnet. Inom ramen för Kompetensstegen har personalen även erbjudits att gå en gymnasieutbildning Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Sedan starten hösten 2007 har 60 personer genomgått utbildningen. En fortsättning av kursen planeras till hösten 2009.

RAPPORT 18 (23) Den personal som deltagit i gymnasieutbildningen har erbjudits efterföljande processhandledning i syfte att få tid till reflektion, utveckla och stärka sig i sitt förhållningssätt. Demensteam Med stöd av statliga stimulansmedel till äldreomsorgen har startats ett mobilt team som ska åka hem till eget boende eller till särskilt boende, då problem uppstår med demenssjuka brukare och vars anhöriga eller personal har svårt att komma tillrätta med problemet. (beteendemässiga problem, aggressiva, skrikbeteenden) Mobila teamet ska kunna åka ut akut om det uppstår fara för brukarens hälsa eller fara för omgivnings hälsa. I de flesta fall ska ordinarie personal/team först genomfört en vårdplanering och dokumenterat vilka åtgärder de har vidtagit och resultaten av dessa, innan mobila teamet kopplas in. Äldre utlandsföddas behov av hemtjänst Utifrån ett uppdrag i äldreomsorgsplanen har en rapport upprättats angående äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg. I rapporten redovisas en kartläggning och utifrån den redovisas en handlingsplan beträffande äldreomsorg till utlandsfödda äldre. Ett projektarbete pågår med att förverkliga handlingsplanen. Några av dessa punkter i handlingsplanen är : Ett särskilt utvecklingsarbete behöver bedrivas för att anpassa anhörigstödet till äldre utlandsfödda samt att göra anhörigstödet mer känt hos äldre utlandsfödda. Ett utvecklingsarbete bedrivs kring bildandet av ett mångfaldsteam inom äldreomsorgen. En generell utbildningssatsning behöver göras för att öka äldreomsorgspersonalens kunskaper kring etnisk kulturkompetens. Informationen till äldre utlandsfödda behöver utvecklas. Teknik i vården Med stöd av eu-medel pågår för närvarande ett medicintekniskt projekt på Lövåsen. I detta projekt handlar det om att identifiera teknik som stödjer äldre och bidrar till högre livskvalitet (ger den enskilde möjligheter till ett gott vardagsliv och goda förutsättningar för ett meningsfullt liv i gemenskap med andra). Framsteg i detta projekt kan givetvis komma att användas och få betydelse i hemtjänsten. Ett fortsättning på detta projekt är under uppstart. Det handlar om att i vården utveckla former för att fånga idéer och förslag från personalen hur tekniken i vården kan utvecklas. Detta projekt kommer att starta under våren 2010 och pågå ett år. Salutogent (hälsobefrämjande) arbetssätt En utvecklingsprocess pågår inom äldre angående införande av det salutogena synsättet. Detta kommer på sikt att påverka arbetssättet inom hemtjänsten.

Internetsökning Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 19 (23) Var och en i arbetsgruppen gjorde under hösten 2007 sökningar på internet angående den framtida hemtjänsten. Tanken med det insamlade materialet var att det skall ge en beskrivning angående utvecklingen i hemtjänsten sett ur ett riksperspektiv. Även om viss tid har gått så redovisas sökresultatet, då det ger en uppfattning om den spretiga utveckling, som har förekommit i riket angående hemtjänstens verksamhetsutveckling. Följande internetträffar redovisades: Det var ingen entydig utvecklingsbild som framkom utan spretig sådan, vilket framgår av nedanstående punkter. Ett antal träffar handlade om behovet av någon form av spetskompetens i hemtjänsten. Spetskompetensen rörde ofta demenssjukdomar, neurologiska sjukdomar, palliativ vård, psykiska störningar och missbruk. En vanlig form i de undersökta kommunerna var att organiserasig i tvärprofessionella team tillsammans med landstinget. Andra träffar handlade om en renodling av yrkesrollen som enbart omvårdnad och bortförande av serviceuppgifter och förenklade biståndsprövningar avseende servicetjänster Vid en rapportsökning på internet på träffades följande skrifter: - Aktuellt om äldreomsorgen, utgiven av Sveriges kommuner och landsting - Lägesrapport angående äldreomsorgen utgiven av socialstyrelsen - Rapport från socialstyrelsen angående Omsorg människor emellan en översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen - Rapport från socialstyrelsen angående Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid - Rapport från socialstyrelsen angående Socialt arbete med äldre Förslag till kompetensbeskrivning inom äldreomsorg - Rapport från socialstyrelsen angående Framtidens anhörigomsorg Kommer de anhöriga vilja, kunna, orka ställa upp för de äldre i framtiden?

Framtida kompetensbehov Vård- och omsorgsnämndens handling nr 37/2009 RAPPORT 20 (23) För vår diskussion om framtida kompetensbehov inom hemtjänsten har en nyligen publicerad utredning 1 legat till grund. I betänkandet föreslås att en lägsta nivå på kompetens för personal som arbetar med omsorg och vård för äldre ska fastläggas. Nivån ska vara nationellt likvärdig. I utredningen har man utgått från de äldres behov och formulerat de elva kraven inom följande kompetensområden; 12. Värdegrund, förhållningssätt och värderingsförmåga. 13. Kommunikation. 14. Lagar och regler. 15. Det friska (normala) åldrandet. 16. åldrandets sjukdomar. 17. Funktionsbevarande omsorg. 18. Emotionell och social omsorg. 19. Kroppsnära omsorg. 20. Måltid, kost och näring. 21. Omsorg och vård i livets slut. 22. Sjukvård Ett mål med yrkeskraven är att all omsorgspersonal ska ha grundläggande kompetens för sina arbetsuppgifter. Det yttersta målet är att öka kvaliteten och effektiviteten för de äldre. Detta är nu ute på remiss men går förslaget igenom så står vi inför ett stort arbete med att ge personalen kompetensutveckling detta kan då ske både i form av validering och utbildning Några av dessa kompetenser vill vi särkilt lyfta fram. För att omsorgsbehovet hos brukaren inte ska öka mer än nödvändigt vill vi betona vikten av att personalen har ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt. Vi ser att denna kompetens fångas i yrkeskraven Funktionsbevarande omsorg samt Emotionell och social omsorg. Allt fler äldre med omfattande omvårdnadsbehov kommer att behöva vård och omsorg i hemmet. För att klara detta behöver personalen ha kunskap om sjukvårdande insatser. Utöver utredningens föreslagna kompetenskrav, som alla är viktiga områden, ser vi även behovet av kunskap om funktionshinder, psykiska sjukdomar och missbruksvård då det är problematik personalen möter i det dagliga arbetet. Ytterligare ett kompetensområde är teknikområdet. Då detta är ett område inom vård och omsorg där utvecklingen snabbt går framåt kommer det att kräva kunskaper hos personalen gällande teknik och tekniska hjälpmedel. 1 Betänkandet I den äldres tjänst. Äldreassistent - ett framtidsyrke (SOU 2008:126)