Budget 2009 Flerårsplan 2010-2012 Dannemora gruva, Storrymningen Enligt beslut i Kommunfullmäktige den 9 december 2008
2
Innehållsförteckning Sid Organisation och övergripande kommentarer 4-5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisation 5 Förvaltningsplan 6-14 Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 7 God ekonomisk hushållning 7 Skatte- och bidragsprognos 9 Driftbudget 2009, Budgetflyttningar mellan förvaltningar 10 Driftbudgetens flerårsplan 2010-2012, Förändringar 10 Investeringsbudget 2009, Planerade större projekt 10 Investeringsplan 2010-2012 10 Sammanställning nämndernas driftbudget 11 Sammanställning nämndernas investeringsbudget 12 Resultatbudget 13 Kassaflödesanalys 13 Balansbudget 14 Verksamhetsplan 15-56 Kommunstyrelsen, Kommunkansli 15 Kommunstyrelsen, IT-kontor 17 Kommunstyrelsen, Ekonomikontor 19 Kommunstyrelsen, Personalkontor 21 Kommunstyrelsen, Arbetsmarknadskontor 22 Kommunstyrelsen, Referens- och beredningsgrupp Slutförvar 24 Lokala säkerhetsnämnden 25 Byggnadsnämnden 26 Fritidsnämnden 28 Kulturnämnden 32 Tekniska nämnden 35 VA-verksamhet 38 Renhållnings-verksamhet 40 Barn- och utbildningsnämnden 42 Socialnämnden 48 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 55 3
Organisation och övergripande kommentarer Kommunstyrelsens ordförande har ordet Mörka moln på himlen javisst men också stora förändringsmöjligheter. För närvarande är det ytterst turbulent när det gäller de finansiella marknaderna och förväntningar på ekonomisk tillväxt i hela världen. Detta påverkar den offentliga ekonomin direkt. Kommunen har inga andra intäkter än det som det samlade folkhushållet Sverige producerar och säljer. Vi är helt beroende av hur vårt lands ekonomi utvecklas. Östhammars kommun har heller inga egna ekonomiska källor att ta av. I skrivande stund lägger vi sista handen vid budgeten och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut. Våra förtroendeuppdrag som politiker är att tillsammans med den stab av professionella yrkespersoner som finns, göra de nödvändiga prioriteringarna mellan de stora behov som finns i kommunens olika verksamheter. I budgeten får samtliga förvaltningar ett rationaliseringskrav på 0,6 % för år 2009, bland annat beroende på att våra intäkter minskar från och med 2009 och framåt. Den fördelning som finns mellan olika verksamheter är baserad på många års erfarenheter. Om vi tillför pengar till en verksamhet så måste detta alltid balanseras mot en annan, eller mot det egna resultatet. Nämnderna är nu djupt engagerade i ett arbete för att formulera tydliga och mätbara verksamhetsmål, något som revisorerna länge efterfrågat. Detta kommer att skapa ännu bättre underlag för de framtida prioriteringar kommunfullmäktige vill göra mellan de olika kommunala verksamheterna. Östhammars kommun ekonomi påverkas till stor del av förändringar i omvärlden som vi inte själva rår över. Det är därför av yttersta vikt att vi har god kontroll över våra kostnader samt har ordentliga marginaler för oförutsedda händelser och förändringar. Vi baserar vår budget på ett omfattande analys- och prognosmaterial som Sveriges kommuner och landsting (SKL) bistår oss med. Östhammars kommun har haft relativt stora överskott 2005 2007, mycket tack vare god kostnadskontroll och högkonjunktur. Även i år pekar prognoser på att vi kommer att få ett substantiellt överskott. Överskotten har nästan uteslutande gått till att finansiera stora och nödvändiga investeringar, bl.a. Olandsskolans om- och tillbyggnad, vilket medfört att kommunen inte behövt ta några nya lån för detta. Detta är god ekonomisk hushållning, vilket gjort att kommunens skuldsättning är jämförelsevis liten. 2008 ser ut att bli ett sämre ekonomiskt år än tidigare prognostiserat och utsikterna för 2009 och 2010 pekar mot en betydlig nedgång i ekonomin. Prognoserna för resultatet för 2008 års verksamhet pekar på att budget och resultat blir ungefär lika d.v.s. ett överskott på ca 14 Mkr. Den senaste tidens prognoser visar att kommunens finanser försämras med ca 25 Mkr 2009 jämfört med vårens tidiga prognoser. För att ändå ha en liten marginal kvar krävs effektivisering av samtliga verksamheter och anpassning av kostnaderna till intäkterna. Det är viktigt att vi i vårt politiska uppdrag aldrig förlorar fokus på ständiga förbättringar. Vårt målmedvetna arbete kommer att ge fler resultat framöver, bland annat; Tjänsteåtaganden för de flesta verksamheter under 2009 Marknadsplaner för konkurrensutsättning av kommunens egna verksamheter under 2009 för samtliga nämnder Upphandling av nya utförare i flera viktiga verksamheter Införande av Lagen om Valfrihet (LOV) i äldreomsorgen under 2009 Förbättrat ledarskap och kvalitetsutveckling i skolan Tydliga verksamhetsmål för verksamheten. Vi är övertygade om att kommunens förtroendevalda, anställda och kommunmedborgarna har förståelse för det svåra uppdrag vi har, att på ett solidariskt och rättvist sätt prioritera olika kommunala välfärdstjänster. Dina synpunkter är värdefulla och vi hoppas att Du på olika sätt engagerar Dig i dessa frågor. Östhammar 2008-11-21 Jacob Spangenberg (c) ordf. kommunstyrelsen 4
Organisation och övergripande kommentarer Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Valnämnd Överförmyndare Revision Räddningstjänsten Norduppland Dannemora Gruvfastigheter AB Hargs Hamn AB Stiftelsen Östhammarshem ÖNAB Kommunledningskontoret Kommunchef Stab Arbetsmarknadskontoret Trafiknämnden Tekniska nämnden Socialnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kulturnämnden Personalkontoret Ekonomikontoret IT-kontoret Kommunkansliet Tekniska förvaltningen Socialförvaltningen Miljökontoret Kulturförvaltningen Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen Byggnadsnämnden Byggnadsnämndskontoret Barn- och utbildningsnämnden Barn-och utbildningsförvaltningen 5
Förvaltningsplan Förvaltningsplan 2009-2012 Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling och situation Sveriges Kommuner och Landsting räknar med en betydande försvagning av världskonjunkturen det närmaste året. Efterfrågan försvagas snabbt även i Sverige och tillväxten väntas bli lägre än på länge. Utvecklingen på finansmarknaderna är ytterst osäker och de reala effekterna på den globala ekonomin är fortfarande oklara. Den globala finans- och konjunkturoron har hittills sänkt tillförsikten i både näringslivet och hos konsumenter. Mycket pekar på att den svenska konjunkturen snabbt försvagas. Industrins exportorderingång har dämpats och hushållens förväntningar om både sin egen och Sveriges ekonomi är mycket dystra. Svag export, låg privat konsumtion, färre investeringar och negativt bidrag från lagerinvesteringar leder till låg tillväxt under nästa år. BNP väntas öka med 0,8 procent 2009 och under perioden 2009-2010 kommer den svenska ekonomin att befinna sig i lågkonjunktur. En försämring av arbetsmarknadsläget väntas under hösten 2008 och sysselsättningen minskar under nästa år. En svagare arbetsmarknad leder sannolikt till långsammare löneökningar 2009-2010. Samtidigt väntas inflationen falla tillbaka, främst på grund av långsammare ökningstakt på livsmedels- och råvarupriser. Detta ger visst utrymme för riksbanken att sänka styrräntan ytterligare. Även kommunsektorn berörs av den försvagade tillväxten. Ökningen av det kommunala skatteunderlaget dämpas av den svagare sysselsättningen, men skattebasen hålls uppe genom beskattningsbara transfereringar, bland annat arbetslöshetsersättningen. Medan sysselsättningen i näringslivet väntas minska 2009 kommer jobben inom den kommunala sektorn att fortsätta öka, vilket innebär att kommuner och landsting bidrar till att motverka konjunkturnedgången. Sverige står väl rustat att möta konjunkturnedgången. Trots avmattning och en expansiv finanspolitik klarar sig de offentliga finanserna väl. Det finansiella sparandet försvagas, men tack vare ett varaktigt överskott i statens finanser klaras saldomålet med marginal under perioden 2008-2012. Förutom en allmän återhämtning av den globala konjunkturen, bidrar den svagare svenska kronan och en mer expansiv penningpolitik till en vändning i konjunkturen under 2009. Det svenska konjunkturläget stärks successivt och tillväxten 2010-2011 blir hög. Skatteunderlagets utveckling Regeringen förutser en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 26,2 procent under perioden 2007 2011. Det är ca en procentenhet mer än vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserar. Det är relativt stor skillnad mellan förbundets och regeringens skatteunderlagsprognoser för 2008 och 2009. Skillnaderna beror till stor del på att förbundet räknar med en snabbare avkylning av arbetsmarknaden under hösten och större sysselsättningsminskning nästa år. Även lönerna ökar långsammare enligt förbundets bedömning. Skillnaden förklaras sannolikt delvis av att regeringens prognos färdigställdes innan oron på de finansiella marknaderna accelererade i slutet av september. Skillnaderna jämfört med Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos är också relativt stora. Ekonomistyrningsverkets beräkningar är baserade på samhällsekonomiska förutsättningar som utarbetades av Konjunkturinstitutets i augusti. Dessa visar på en mer positiv konjunkturbild än förbundets, med starkare arbetsmarknad samt större prisoch löneökningar. SKL beräknar att skatteunderlaget ökar med 3,2% 2009, 3,9 % 2010 och 4,7 % 2011. Ekonomikontoret har använt 4,7 % även för 2012. Kommunalekonomisk utjämning Den statliga kommunalekonomiska utjämningen garanterar kommunerna 115 procent av medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna regleringar som berör kommunerna. Den största enskilda regleringen avser särskilt förhöjt grundavdrag för de sämst ställda pensionärerna. Den minskade kommunala intäkten regleras mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning genom en ökning med lika stort belopp som intäktsminskningen. Riktade bidrag Totalt 1,2 mdkr i riktat statsbidrag för yrkesutbildning inom gymnasial vuxenutbildning 2009 2011. Totalt 2,7 mdkr i riktat statsbidrag till kommuner och landsting för att förstärka den psykiatriska vården och omsorgen 2009-2011. Totalt 600 mkr i riktat statsbidrag införs 2009-2011 för särskild fortbildningssatsning med inriktning mot förskolan. Befolkningsutvecklingen 2005 2006 har befolkningen minskat. Bidragande orsaker är födelseunderskott och nettoutflyttning. Under 2007 är minskningen inte så stor främst beroende av ökad inflyttning. 2008 beräknas en folkökning. Befolkningen bedöms vara 21 475 personer den 1 november 2008. Därefter beräknas antalet invånare till 21 475 under planperioden 6
Förvaltningsplan Tabell: Befolkningsförändringar (1 november är det datum som avgör nästkommande års nivå inom skatte- och utjämningssystemen) År 30 juni 1 nov Förändring 1 november året innan 2005 21 747 21 617-110 2006 21 562 21 444-173 2007 21 418 21 417-27 2008 21 440 21 466 (081030) 49 2008 21 475 (prognos) 58 2008 21 475 (prognos) 0 2009 21 475 (prognos) 0 2010 21 475 (prognos) 0 2011 21 475 (prognos) 0 Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens resultat. Händelseförändring Kostn/intäkt (mkr) Ränteförändring med 1 % +/- 1,8 Löneförändring med 1% +/- 7,5 Bruttokostnadsförändring 1% +/- 12,3 Socialbidragsförändring 10% +/- 1,3 100 kommuninnevånare +/- 4,5 Förändrad utdebitering 1 kr. +/- 38,0 10 årsarbetare +/- 4,3 I tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på ca 7,5 mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnad på ca 12,3 mkr. En skatteintäktsökning med 1 krona ger ca 38 mkr och en ökad befolkning med 100 personer ger 4,5 mkr i ökade intäkter. Tabellen visar med tydlighet att ovanstående exempel på förändringar kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Finansiell analys (resultatbudget 2009) Analysen skall ses som en sammanfattning av kommunens finansiella ställning och utveckling. Den bygger på samma finansiella analysmodell som används i övriga delar i årsredovisningen, nämligen perspektiven resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat kapacitet Under 2009 beräknas Östhammars kommuns löpande driftsverksamhet exklusive avskrivningar och finansnetto ta i anspråk 94,1 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Avskrivningarnas andel beräknas bli 4,6 % och finansnettot beräknas ta i anspråk 0,5 %. Tillsammans beräknas de löpande nettokostnaderna ta i anspråk 99,2 % av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att kommunen har 0,8 % lägre kostnader än intäkter under året och ett positivt resultat på 8,2 mkr eller +0,8 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning vilket är lägre än uppsatt resultatmål om 2 %. Kommunens räntenettokostnader bedöms fortsatt vara relativt låga. Räntenettot budgeteras till 4,5 mkr vilket är lika med budget 2008. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser som anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierat med eget kapital uppgår till 0 %, vilket ej når upp till det finansiella målet om att soliditeten skall öka med 2 procent. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt, till skillnad från likviditetsmåtten som visar betalningsberedskap på kort sikt. Kommunens långfristiga skulder budgeteras till 120,3 mkr vilket är en ökning med 25,7 mkr jämfört med delårsbokslut 08-08-31. Ökningen beror på höga investeringsnivåer. Risk kontroll Kassalikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid 100 % täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunens likviditet i form av kassalikviditet beräknas till 28 % vilket är lägre än delårsbokslut 2008. En fjärdedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs dock av en semesterlöneskuld som ej bedöms omsättas under de närmaste åren. Även den borträknad innebär kassalikviditeten att kommunens finansiella beredskap inte ännu kan anses tillfredställande. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Vidare anges att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmaste följande tre åren. Budgeten för 2009 och den ekonomiska planen för 2010 2012 uppfyller balanskravet. Det finansiella resultatmålet uppfylls inte 2009. Målet beräknas dock att uppfyllas under planperioden 2010 2012. Detta innebär att kommunen uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning under planperioden. I kommunallagen sägs att kommuner och landsting i budgeten ska ange finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I nämndernas verksamhetsplaner framgår under rubriken mål och riktlinjer sådana verksamhetsmål. Östhammars kommun har dessutom påbörjat ett arbete att fastställa verksamhetsmål kopplat till god eko- 7
Förvaltningsplan nomisk hushållning på ett strukturerat och likartat sätt för alla verksamheter. Dessa verksamhetsmål ska antas i samband med budget 2010. Följande finansiella mål gäller för Östhammars kommun: Resultatmål För att konsolidera ekonomin, finansiera investeringar samt ha handlingsutrymme för framtida verksamhetsförändringar skall Östhammars kommuns årliga resultat uppgå till minst 2 % av summan av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning. Soliditetsmål Soliditeten anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som finansieras med eget kapital och beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto starkare finansiellt handlingsutrymme. Den praxis som utvecklats på senare tid är att soliditeten även skall inkludera pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Soliditeten, inkl. pensionsåtaganden var 2 % för Östhammars kommun 2007. Ett långsiktigt mål är att soliditeten skall öka till minst rikets medelvärde, som 2007 var 18 %. Soliditeten bör öka med minst 2 % varje år. Finansieringsmål för investeringar Investeringar bör så långt som möjligt finansieras av avskrivningar och kommunens resultat. För 2009 bedöms dessa investeringar kunna finansieras till minst 70 % av kommunens avskrivningar och resultat. Fr.o.m. 2010 bedöms finansieringsmålet kunna sättas till 100 % Budgetmål Varje nämnd skall bedriva verksamheten inom beslutad budget. Målet är att inget budgetöverskridande uppstår. Vid befarat budgetöverskridande om minst 1 % av nettobudgeten skall nämnden omgående anmäla detta till kommunstyrelsen. Mål för skattesats Även skattesatsen är ett finansiellt mål. Kommunen bör ta ställning till skattesatsens storlek under planperioden. Kommunens skattesats är 22,18 2009 och planeras vara oförändrad under planperioden (t.o.m. 2012). Överskottspolicy När självfinansiering av investeringar har uppnåtts skall hälften av resterande överskott avsättas som pensionsreserv inom eget kapital och hälften användas till amortering av kommunens låneskulder. 8
Förvaltningsplan Skatte- och bidragsprognos Prognosen bygger på hur Sveriges Kommuner och Landsting har bedömt skatteunderlagets utveckling samt utjämningssystemens förändringar under perioden 2009 2012. Prognosen har reviderats ner ett antal gånger under hösten 2008, främst beroende av den finansiella oron samt den kraftigt försämrade bedömningen av samhällsekonomins utveckling de närmaste åren. Enligt prognos bedöms antalet invånare vara 21 475 den 1 november 2008. Därefter beräknas en befolkning på 21 475 under planperioden. Skatte- och bidragsprognos 2009-2012 Antal invånare den 1/11 året före 21 417 21 475 21 475 21 475 21 475 Fastställt Prognos Prognos Prognos Prognos 2008 2009 2010 2011 2012 Eget skatteunderlag 36 650 37 411 38 389 40 194 42 123 Garanterat skatteunderlag 43 204 44 759 45 647 47 533 49 393 Underlag för inkomstutjämning 6 554 7 348 7 258 7 339 7 269 Kommunens skattesats 22,18 22,18 22,18 22,18 22,18 Länsvis skattesats 19,63 19,63 19,63 19,63 19,63 MKR MKR MKR MKR MKR Skatteinkomst före utjämning 812,9 829,8 851,5 891,5 934,3 Inkomstutjämning 128,7 144,3 142,5 144,1 142,7 Kostnadsutjämning -3,9-5,2-5,2-5,2-5,2 Regleringsavgift -9,8-10,6-12,7-17,5-22,5 Fastighetsavgift 28,2 37,2 38,6 39,3 40,1 LSS utjämning -8,8-12,5-12,5-12,5-12,5 SKATTER, BIDRAG O UTJÄMNING 947,2 982,9 1 002,1 1 039,6 1 076,8 Slutavräkning -4,0-9,9 SUMMA SKATTER, BIDRAG OCH UTJÄMNING 972,9 1 002,1 1 039,6 1 076,8 9
Förvaltningsplan Driftbudget 2009 Budgetflyttningar mellan förvaltningar. Budget för kopiatorer på kommunhuset/socialförvaltningen flyttas från kommunkansli till IT-kontor (0,6 mkr). Budget för LättLäst-grupp flyttas från arbetsmarknadskontor och socialnämnd till kulturnämnd (0,03 mkr). Större förändringar jämfört med 2008 års budget. Kommunstyrelsens anslag för strukturmedel minskas med 3,5 mkr till totalt 2,0 mkr, varav minskning med 3,3 mkr avser budgetomflyttning till barn- och utbildningsnämnden för landsbygdsskolor. Kommunkansliet tillförs 0,5 mkr avseende valnämnden för EU-val samt tillskott för finansiering av utökad energirådgivning. IT-kontoret tillförs 0,1 mkr för införande av geografiskt informationssystem (GIS). Ekonomikontorets tillförs 0,6 mkr för inrättande av upphandlingsstrateg. Tekniska nämnden tillförs 1,5 mkr för bl.a. ökade energikostnader. Fritids- och kulturnämnden tillförs vardera 0,25 mkr. Barn- och utbildningsnämndens tillförs 3,3 mkr som omflyttning från kommunstyrelsens anslag för strukturmedel avseende landsbygdsskolor. Budgeten sänks med 1,8 mkr utifrån bl.a.demografiska skäl. Socialnämnden tillförs 12,2 mkr utifrån bl.a. demografiska skäl samt ökade hyreskostnader i samband med ombyggnation av äldreboende. Finansförvaltningen tillförs 1,0 mkr för ökade pensionskostnader Budgeten för avskrivningar ökas med 1,5 mkr. Intäkten från skatter och bidrag ökas med 25,7 mkr. Nämnderna kompenseras med 2,4 % uppräkning av nettobudgeten för löne- och prisökningar. Nämndernas budgetar korrigeras med anledning av sänkt arbetsgivaravgift med 1 procent, totalt 5 mkr Driftbudgetens flerårsplan 2010 2012 Större förändringar jämfört med 2009 års budget. Kulturnämnden tillförs 1,5 mkr 2010 för ökade hyreskostnader för nytt huvudbibliotek i Östhammar. Utifrån demografiska skäl (fler äldre) och därmed ökade vårdbehov tillförs socialnämnden 7,0 mkr 2010 och 6,0 mkr 2011. År 2010 tillförs också 1,7 mkr för ökade hyreskostnader i samband med ombyggnation av äldreboende. För att uppnå resultatmålet är en ej specificerad kostnadsreducering inlagd 2010 på 14,5 mkr. År 2012 beräknas motsvarande tillskott kunna göras. Uppräkningen planeras till 2 procent per år under planperioden. 1,0 mkr tillförs finansförvaltningen respektive år 2010 2011 för ökade pensionskostnader. 2012 tillförs 3,0 mkr Budgeten för avskrivningar ökas med 1,5 mkr respektive år 2010-2011, utifrån utökade investeringsnivåer. Räntenettot ökas med 0,5 mkr 2010 samt 2011. Investeringar Investeringsnivåerna inom de skattefinansierade verksamheterna beräknas kunna uppgå till genomsnittligt ca 64 mkr per år. Något högre nivå planeras dock 2011 och 2012 för att kunna genomföra bl.a. ombyggnad av en högstadieskola. Investeringsbudget 2009 Planerade större investeringsprojekt Under kommunstyrelsen avsätts 2 mkr för oförutsedda investeringar. För att kunna fullfölja bl.a. bredbandsutbyggnaden budgeteras 2,1 mkr under kommunledningskontoret. För om- och tillbyggnad av Olandsskolan budgeteras 5,0 mkr. För ventilationsåtgärder och byte av värmesystem budgeteras 12,0 mkr. För exploatering av bostadsområde budgeteras 5,0 mkr. För fritidsnämnden budgeteras 8,0 mkr varav investering i konstgräsplan i Gimo är den största enskilda posten. I övrigt budgeteras investeringsram för respektive nämnd. Varje nämnd prioriterar och beslutar om igångsättningstillstånd för äskade projekt inom beslutad investeringsram. Avgiftsfinansierad verksamhet 2007 Investeringar för VA- och renhållningsverksamheterna budgeteras enligt äskade belopp. Dessa investeringar finansieras inom respektive taxekollektiv Investeringsplan 2010 2012 Investeringarna anges i 2009 års prisläge. Därtill kommer inflationsuppräkning. För att möta investeringsbehov kopplat till Framtidsbild avsätts 5 mkr respektive år 2010 2012 Planerade större investeringsprojekt Ombyggnad högstadieskola, 2011 2012, 30 mkr respektive år. Exploatering bostadsområden 2010-2012 (11,0 mkr) Avgiftsfinansierad verksamhet Investeringar för VA- och renhållningsverksamheterna budgeteras enligt äskade belopp. Dessa investeringar finansieras inom respektive taxekollektiv. 10
Förvaltningsplan Driftbudget Nämndernas nettobudget, tkr Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Plan 2012 Kommunstyrelse -144 281-145 261-146 261-149 261 Strukturmedel -2 000-2 000-2 000-2 000 Finansförvaltning m.m. -14 862-15 862-16 862-19 862 Kommunledningskontor -126 919-126 899-126 899-126 899 - varav Kommunkansli -23 591-23 591-23 591-23 591 - varav It kontor -20 821-20 801-20 801-20 801 - varav Informationskontor -1 636-1 636-1 636-1 636 - varav Personalkontor -12 614-12 614-12 614-12 614 - varav Ekonomikontor -5 050-5 050-5 050-5 050 - varav Kollektivtrafik/färdtjänst -23 089-23 089-23 089-23 089 - varav Arbetsmarknadskontoret -24 014-24 014-24 014-24 014 - varav räddningstjänstverksamhet -16 103-16 103-16 103-16 103 Byggnadsnämnd -2 815-2 815-2 815-2 815 Fritidsnämnd -16 904-16 904-16 904-16 904 Kulturnämnd -9 612-11 112-11 112-11 112 Teknisk nämnd -19-19 -19-19 Barn- och utbildningsnämnd -428 518-428 518-428 518-428 518 Socialnämnd -319 522-328 222-334 222-334 222 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -3 023-3 023-3 023-3 023 Avskrivningar -44 792-46 292-47 792-47 792 Avskr affärsverksamhet 8 800 8 800 8 800 8 800 Kostnadsreducering 14 500 14 500 0 Inflationsuppräkning, 2,0 % -18 100-36 682-55 682 Verksamhetens netto -960 185-976 466-1 003 548-1 040 048 11
Förvaltningsplan Investeringsbudget Nämndernas nettobudget, tkr Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Plan 2012 Kommunstyrelse 4 400 9 140 9 000 9 000 Framtidsbild 0 5 000 5 000 5 000 Oförutsett 2 000 2 000 2 000 2 000 Kommunledningskontor 2 150 2 140 2 000 2 000 Arbetsmarknadskontoret 250 0 0 0 Fritidsnämnd 8 000 2 000 2 000 2 000 Kulturnämnd 150 Teknisk nämnd 56 600 39 000 67 700 65 000 - varav Olandsskolan 5 000 - varav skolombyggnationer 30 000 30 000 - varav ventilation 7 800 - varav byte värmesystem 4 200 - varav exploatering bostadsområden 5 000 5 000 3 000 3 000 - varav exploatering industriområden 1 000 1 000 2 000 1 000 - Tekniska kontoret, övriga investeringar 18 000 20 000 21 700 20 000 - varav VA-verksamhet 12 900 12 000 10 000 10 000 - varav Renhållning 2 700 1 000 1 000 1 000 Barn- och utbildningsnämnd 4 000 4 000 4 000 4 000 Socialnämnd 1 600 1 300 1 300 1 300 Inflationsuppräkning 3 % 3 194 4 450 5 000 Summa nettoinvesteringar 74 750 58 634 88 450 86 300 Klassificering av investeringar Av Kommunala redovisningslagen framgår i 6:1 att anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande innehav, och som inte är av ringa värde. För Östhammars kommun gäller beloppsgränsen för direktavskrivning 20 tkr. Det är tillåtet att via driftredovisningen ta kostnader upp till ett basbelopp, idag ca 41 tkr. Följande kriterier skall vara uppfyllda för att kunna godkännas som en investeringsutgift. Tillgången är avsedd för stadigvarande innehav. Tillgången har en ekonomisk livslängd överstigande 3 år. Den totala utgiften för tillgången överstiger 20 000 kronor Finansieringsmål för investeringar Investeringar bör så långt som möjligt finansieras av avskrivningar och kommunens resultat. För 2009 bedöms dessa investeringar kunna finansieras till minst 70 % av kommunens avskrivningar och resultat. Fr.o.m. 2010 bedöms finansieringsmålet kunna sättas till 100 %. 12
Resultatbudget Mkr B Progn 2008 Budget 2008 Budget 2009 Plan 2010 Förvaltningsplan Plan 2011 Plan 2012 Verksamhetens intäkter 315,9 320,8 328,5 328,5 328,5 328,5 Verksamhetens kostnader -1 193,9-1 205,3-1 243,9-1 258,7-1 284,2-1 320,7 Avskrivningar -43,3-43,3-44,8-46,3-47,8-47,8 Verksamhetens nettokostnader -921,3-927,8-960,2-976,5-1 003,5-1 040,0 Skatteintäkter 803,9 814,9 829,8 851,5 891,5 934,3 Gen. Statsbidrag o utjämning 137,4 132,3 143,1 150,6 148,1 142,5 Finansiella intäkter 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Finansiella kostnader -5,0-5,0-5,0-5,5-6,0-6,0 Res. före extraordinära poster 15,5 14,9 8,2 20,6 30,6 31,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 15,5 14,9 8,2 20,6 30,6 31,3 Kassaflödesanalys Mkr B Progn 2008 Budget 2008 Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Plan 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 15,5 14,9 8,2 20,6 30,6 31,3 Ökning (+)/minskn. (-) av avsättn. 3,8 3,1 3,5 3,0 2,6 2,6 Justering för av- och nedskrivningar 43,3 43,3 44,8 46,3 47,8 47,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 62,6 61,3 56,5 69,9 81,0 81,7 Ökn (-)/minskn (+) kortfr. fordr. Ökn (-)/minskn (+) förråd/exploateringsfastigh Ökn (+)/minskn (-) kortfr. skulder Medel fr den löpande verksamh. 62,6 61,3 56,5 69,9 81,0 81,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av matrl/immatrl anläggningstillg. Omfört t omsättn.tillg (expl.fastgh Försäljn. av matrl anläggn.tillg. Försäljn. av finansiella anläggn.tillg. Medel från investeringsverksamheten -129,2-112,0-74,8-58,6-88,5-86,3-129,2-112,0-74,8-58,6-88,5-86,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Utnyttj checkkredit 23,0 50,7 18,3 0,0 0,0 1,0 Amortering av skuld Ej uttagna lån Ökn (+)/minskn (-) av övr långfr skulder Ökn (-)/minskn (+) av långfr skulder Medel fr finansieringsverksamh. 23,0 50,7 18,3 0,0 0,0 1,0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 43,6 0,0 0,0 0,0 11,3 3,8 Likvida medel vid periodens slut 0,0 0,0 0,0 11,3 3,8 0,2 13
Förvaltningsplan Balansbudget Mkr B Progn 2008 Budget 2008 Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Plan 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella/immatrl anläggningstillg. 751,6 825,2 791,6 837,5 832,3 876,0 Finansiella anläggningstillgångar 25,2 24,6 25,2 25,2 25,2 25,2 Summa anläggningstillgångar 786,8 849,8 816,8 862,7 857,5 901,2 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringstillgångar 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 Kortfristiga fordringar 63,2 61,4 63,2 63,2 63,2 63,2 Kassa och bank 0,0 0,0 0,0 11,3 3,8 0,2 Summa omsättningstillgångar 64,9 63,1 64,9 76,2 68,7 65,1 SUMMA TILLGÅNGAR 851,7 912,9 881,7 938,9 926,2 966,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 485,4 478,2 493,6 514,2 544,8 576,1 (varav årets resultat) 15,5 14,9 8,2 20,6 30,6 31,3 Avsättningar Avsättn f pension o likn förpliktelser 32,4 30,5 35,9 38,9 41,5 44,1 Summa avsättningar 32,4 30,5 35,9 38,9 41,5 44,1 Skulder Långfristiga skulder 102,0 172,3 120,3 153,9 108,0 114,2 Kortfristiga skulder 231,9 231,9 231,9 231,9 231,9 231,9 Summa skulder 333,9 404,2 352,2 385,8 339,9 346,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 851,7 912,9 881,7 938,9 926,2 966,3 14
Verksamhetsplan 2009 2012 Kommunstyrelsen Kommunkansli Verksamhetsområde Kommunkansliet är sekretariat för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott samt bereder ärenden och verkställer beslut fattade i dessa organ. Under kommunkansliet ingår även politisk verksamhet, näringslivsfrågor, information/marknadsföring, partistöd, revision, överförmyndarverksamhet, kommunikationer såsom färdtjänst och kollektivtrafik samt bidrag till fristående organisationer. Kommunkansliet leder, planerar och samordnar kommunens övergripande administrativa verksamhet samt ansvarar för växel,/reception, tryckeri, vaktmästeri, cafeteria och arkiv. I kommunledningskontoret ingår kommunchef, ekonomichef, personalchef, IT-chef. Kontoret är administrativ enhet för kommunstyrelsens strategiska verksamheter. Omvärldsanalys Kommunen påverkas i stor grad av vilka förutsättningar staten ger i form av lagstiftning och finansiering inom vitt skilda områden. Ny och ändrad lagstiftning är ständigt pågående som inverkar på kommunens ansvar. Kommunkansliet behöver därför vara en mycket flexibel organisation med bred och god kompetens som löpande ser över planeringsförutsättningarna för att anpassa kommunalpolitik, organisation och verksamhet till givna förutsättningar. Mål och riktlinjer Kommunkansliet skall inom ramen för givna resurser alltid ge bästa möjliga service åt allmänhet, företag, förtroendevalda, kommunalråd, politiska partier och övriga kontor inom kommunförvaltningen. Kommunkansliet kommer att fortsätta prioritera: tillskapande av nya bostäder, säkerställa att företagsklimatet är bra, att verksamheterna är effektiva och serviceinriktade. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009 Verksamheten som utfördes av Östhammars Näringslivsutveckling AB har övergått i förvaltningsform. Valnämnden tillförs 350 tkr för genomförande av EUval. Ansvaret för energirådgivning flyttas över från miljöoch hälsoskyddsnämnden till kommunkansliet. Kommunkansliet tillförs 150 tkr för utökad energirådgivning. Verksamheten 2010-2012 Inga versksamhetsförändringar planeras. Kvantitet och kvalitet Bereda ärenden så att högst 10% blir återremitterade från kommunstyrelsen och högst 5% från kommunfullmäktige. Ärendelistor till kommunfullmäktige skall vara utsända så att ledamöterna kan läsa in ärenden under två helger. Kommunfullmäktigeprotokollet skall vara justerat senast två veckor efter kommunfullmäktigesammanträdet. Ärendelistor till kommunstyrelsen och dess arbetsutskott skall vara ledamöterna tillhanda senast fredag veckan före sammanträdet. Protokollen för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott skall vara justerade senast två veckor efter sammanträdet. Tillse att lagenliga och reglementsenliga beredningsfrister kan hållas. Investeringar För att möta oförutsedda investeringsbehov avsätts 2 Mkr per år. För investeringar kopplat till Framtidsbild avsätts 5 Mkr respektive år 2010 2012. Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Intäkter (+) 1 042 854 949 949 949 949 Kostnader (-) -63 610-67 718-67 368-67 368-67 368-67 368 Personalkostader -11 337-11 062-12 202-12 202-12 202-12 202 Lokalkostnader -2 263-1 500-1 536-1 536-1 536-1 536 Övriga kostnader -50 010-55 156-53 630-53 630-53 630-53 630 Nettokostnader -62 568-68 475-66 419-66 419-66 419-66 419 15
Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhet 11 Nämnd o styrelseverksamhet Intäkter 58 5 5 5 5 5 Kostnader -6 267-11 727-7 208-7 208-7 208-7 208 12 Stöd till politiska partier Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -1 088-1 140-1 167-1 167-1 167-1 167 13 Revision Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -418-522 -535-535 -535-535 19 Övr politisk verksamhet Intäkter 0 24 25 25 25 25 Kostnader -2 402-2 587-2 649-2 649-2 649-2 649 22 Konsument o energirådg Intäkter 8 10 10 10 10 10 Kostnader -238-273 -280-280 -280-280 23 Näringslivsbefr åtg Intäkter 290 0 75 75 75 75 Kostnader -4 866-4 687-4 861-4 861-4 861-4 861 24 Turistverksamhet Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -1 456-1 424-1 458-1 458-1 458-1 458 29 Räddningsstjänst Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -16 241-15 726-16 103-16 103-16 103-16 103 51 Vård o omsorg enl SoL Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -94-300 -307-307 -307-307 53 Färdtjänst Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -2 888-2 933-3 003-3 003-3 003-3 003 62 Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -30 0 0 0 0 0 63 Projektverksamhet Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -60-59 -60-60 -60-60 72 kommunikationer Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader -19 037-19 632-20 085-20 085-20 085-20 085 89 Gemensam kommunal service Intäkter 687 815 835 835 835 835 Kostnader -8 526-8 319-9 651-9 651-9 651-9 651 Nettokostnader -62 568-68 475-66 419-66 419-66 419-66 419 Investeringsbudget, netto (tkr) Budget Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 Projekt Framtidsbild 0 5 000 5 000 5 000 Oförutsett 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa 2 000 7 000 7 000 7 000 16
Kommunstyrelsen IT-Kontoret Verksamhetsområde IT-kontoret har det övergripande ansvaret för hur kommunens IT-stöd ska byggas upp, underhållas och förnyas. Detta gäller såväl applikationer som utrustning, kommunikationslösningar samt den organisation som behövs för att klara behoven. IT-kontoret ansvarar för teknisk support och förvaltning av kommunens IT-stöd. Information och utbildning tillhandahålls verksamheterna för att upprätthålla en hög kvalité och kompetens inom ITområdet. IT-kontoret har det övergripande ansvaret för kommunens telefonilösningar och ansvarar även för infrastrukturen, i form av bredbandsutbyggnad, till kommunens invånare. Omvärldsanalys IT-utvecklingen i samhället har under de senaste åren varit snabb. I dagens samhälle är IT en del av vardagen och vår livskvalité. Betydelsen av tillgång till IT-baserade tjänster ökar successivt. Kommande generationer användare, som använder IT-teknik i skolan och hemmet, ställer nya och starkt ökade krav på IT-tillämpningarna. IT har blivit ett viktigt medel för att skapa goda förutsättningar för människor att verka i kommunen. En väl utbyggd infrastruktur inom IT-området är en viktig förutsättning för uppbyggnad av digitala tjänster, som en integrerad del av kommunens service till kommuninvånarna. är nu uppbyggd, så att optimering av resurser inom ITområdet sker mellan kommunens olika verksamhetsområden. Kompletterande utbyggnad av infrastrukturen till kommunens invånare, i form av bredband, fortsätter. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009 Under året fortsätter GIS-uppbyggnaden, genom införande av såväl interna som externa GIS-tjänster. En ny externwebb driftsätts för att bättre svara upp mot krav på interaktivitet och information för kommuninvånarna. Verksamheten 2010-2012 Under perioden fortsätter satsningen på GIS och utveckling av e-tjänster för kommuninvånarna Kvantitet och kvalitet Överlämningen av skolans IT-verksamhet till IT-kontoret innebär att ca 2 000 datorer nu hanteras inom verksamheten. Investeringar För att säkerställa fortsatt utbyggnad/underhåll av infrastrukturen i enlighet med ovanstående. Mål och riktlinjer Den allt snabbare förändringstakten inom IT-området, gör en samordning av kommunens totala satsning inom informationsteknik nödvändig. Ett IT-kontor med ansvar och stöd för alla delar av den kommunala verksamheten Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Antal datorer / arbetsplatser 1 300 1 500 2 200 2 300 2 400 2 500 17
Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Intäkter (+) 3 699 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Kostnader (-) -22 077-22 274-23 321-23 301-23 301-23 301 Personalkostader -5 190-6 286-6 852-6 852-6 852-6 852 Lokalkostnader -212-212 -212-212 -212-212 Övriga kostnader -16 675-15 776-16 257-16 237-16 237-16 237 Nettokostnader -18 378-19 774-20 821-20 801-20 801-20 801 Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhet 89 Gemensam kommunal service Intäkter 3 699 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Kostnader -22 077-22 274-23 321-23 301-23 301-23 301 Nettokostnader -18 378-19 774-20 821-20 801-20 801-20 801 Investeringsbudget, netto (tkr) Budget Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 Projekt 5300 Bredband 2 000 2 000 2 000 2 000 5301 GIS 150 140 Summa 2 150 2 140 2 000 2 000 18
Kommunstyrelsen Ekonomi Verksamhetsområde Ekonomikontoret har det övergripande ansvaret för de kommunalekonomiska frågorna inom Östhammars kommun, vilket innefattar budget- och bokslutsprocesserna, ekonomisystem, ekonomisk analys, uppföljning, finansoch kravverksamhet samt löpande redovisning. För att upprätthålla hög kvalitet och kompetens inom ekonomiområdet skall ekonomikontoret tillhandahålla stöd, information, utbildning samt administrativ utveckling till kommunledning, förvaltningar och allmänhet. Ekonomikontoret ansvarar även för befolknings och ekonomisk statistik. Omvärldsanalys Det pågår en ständig utveckling inom redovisnings- och budgetområdet. Dels ger Rådet för Kommunal Redovisning löpande ut rekommendationer och informationer rörande kommunal redovisning. Ekonomikontoret har i alla delar anslutit sig till rådets rekommendationer. Kommunallagens lydelse av god ekonomisk hushållning ställer krav på kommunerna att sätta upp finansiella och verksamhets mål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. En praxis-utveckling av årsredovisningar och budgethandlingar pågår också i landet. Ekonomikontoret följer och tar del av denna utveckling och använder detta i Östhammars kommuns handlingar och dokument. Mål och riktlinjer Budgeten skall vara välspecificerad, ha tydliga mål, ha högt informationsvärde och kunna ge bra underlag för politisk styrning av verksamheterna. Uppföljning av budgetåret skall ske månadsvis genom en sammantagen ekonomisk rapport till kommunstyrelsen över drift- och investeringsbudgetens utveckling och ställning. Delårsbokslut upprättas för de första åtta månaderna och skall grundas på väl periodiserat ekonomiskt underlag. Förutom resultat- och balansräkning skall upplysningar lämnas om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. I förvaltningsberättelsen skall det vara möjligt att följa upp de kvantitativa och kvalitativa mål som fastställts av fullmäktige. Koncernredovisningen skall bifogas till årsredovis- ningen och utgör en sammanställning av kommunens och övriga juridiska personer i vilket kommunen har ett betydande inflytande. Ekonomisystemet skall vara funktionellt och användarvänligt. Finansförvaltningen skall inom ramen för fastställda reglementen och föreskrifter söka erhålla högsta möjliga avkastning på kommunens likvida medel samt kontinuerligt se över kommunens lån med syfte att minimera kapitalkostnaderna. Kravverksamheten bevakar fordringarna och skall minimera kommunens kundförluster. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009 Ekonomikontoret tillförs en tjänst som upphandlingsstrateg. Strategen skall stötta förvaltningarna i olika upphandlingsfrågor och självständigt genomföra upphandlingar som är förvaltningsöverskridande. Tjänsten innebär också ansvar för utveckling och effektivisering av kommunens inköpsverksamhet. Verksamheten 2010-2012 Inga planerade förändringar jämfört med 2009. Kvantitet och kvalitet Kvaliteten på bokföringen skall vara sådan att inga skäl finns för revisionsanmärkningar. Fordringar och skulder samt övriga ekonomiska händelser skall bokföras så snart det kan ske. Avstämning av bokföringen mot restlängd skall vara utförd den sista i månaden efter den månad debitering utförts. Vid registreringar av betalningar skall noga beaktas möjligheten att möta stora utbetalningar med inbetalningar för att uppnå kvittningseffekter på bankgirot. Debiteringsfrekvensen avseende konsumtionsavgifter skall kontinuerligt ses över och utföras så att onödiga ränteförluster ej uppstår. Administration av donationsfonder skall ske enligt respektive fonds stadgar. Uppföljning av verksamheten sker via ekonomisk uppföljning och planeringssamtal. Uppsatta mål utvärderas löpande genom tillgängligt statistiskt material samt för kvalitetsmål med exempelvis intervjuer, enklare enkäter 19
Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Intäkter (+) 677 186 190 190 190 190 Kostnader (-) -4 912-4 541-5 240-5 240-5 240-5 240 Personalkostader -3 007-3 150-3 816-3 816-3 816-3 816 Lokalkostnader -125-128 -131-131 -131-131 Övriga kostnader -1 780-1 263-1 293-1 293-1 293-1 293 Nettokostnader -4 235-4 355-5 050-5 074-5 074-5 074 Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhet 89 Gemensam kommunal service Intäkter 677 186 190 190 190 190 Kostnader -4 912-4 541-5 240-5 240-5 240-5 240 Nettokostnader -4 235-4 355-5 050-5 050-5 050-5 050 20