Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation (Abassi et al.,2010) Njursjukdom Glomerulonefrit (30 %) Diabetesnefropati (20 %) Cystnjuresjukdom (13 %) Nefroskleros (11 %) Övriga SNR 2012 1
Glomerulonefrit Kliniska symptom: Akut glomerulonefrit Kronisk glomerulonefrit Nefrotiskt syndrom SNR 2012 Glomerulonefrit Indelas i 7 undergrupper: IgA-nefrit är den vanligaste Primärskada i glomerulos eller sekundärt till annan sjukdom Tecken: Proteinuri Hematuri Hypertoni Nefrotiskt syndrom (nefros) Kraftig albuminuri, > 3,5g (< 0,2g) Hypoalbuminemi, < 30g (35-45g) Ödem Hyperlipidemi Oftast bibehållen GFR 2
Stadier av kronisk njursjukdom - CKD Delas in i 5 stadier, med utgångspunkt i GFR-nivå (Glomerular Filtration Rate) Stadium GFR 1. Njurskada utan påverkan på njurfunktionen 90 ml/min 2. Njurskada med lätt nedsättning av njurfunktionen 60-89 ml/min 3. Måttlig njursvikt asymtomatisk 30-59 ml/min 4. Avancerad njursvikt 15-29 ml/min 5. Njursvikt terminal njursvikt < 15 ml/min Symtomgivande njursvikt, GFR 15-29 ml/min Hud och nerver Klåda Torr och skör hud Förändrad pigmentering Domningar i fötter Muskler och leder Restless leg Muskelatrofi Gikt Mage och tarm Aptitlöshet Illamående Kräkningar Lös avföring Obstipation Elektrolyter Hyperkalemi Metabolisk acidos Hypocalcemi CNS Trötthet Koncentrationssvårigheter Huvudvärk Minskad diures Vätskeretention Ödem Andfåddhet Högt blodtryck Blodbilden Renal anemi Blödningsbenägenhet Symtomgivande njursvikt, GFR 15-29 ml/min Hud och nerver Klåda Torr och skör hud Förändrad pigmentering Domningar i fötter Muskler och leder Restless leg Muskelatrofi Gikt Mage och tarm Aptitlöshet Illamående Kräkningar Lös avföring Obstipation Elektrolyter Hyperkalemi Metabolisk acidos Hypocalcemi CNS Trötthet Koncentrationssvårigheter Huvudvärk Minskad diures Vätskeretention Ödem Andfåddhet Högt blodtryck Blodbilden Renal anemi Blödningsbenägenhet 3
Behandling vid kr njursjukdom Konservativ behandling Förebygga/minska symtom Förbereda för kommande dialys/tp Minska progressen till terminal njursvikt Aktiv uremivård Dialys (bloddialys eller peritonealdialys) Transplantation Konservativ behandling Tecken/symtom Hypertoni Acidos Anemi Ödem Behandling ACE-hämmare, angiotensin-ii-receptorblockerare, diuretika Natriumbikarbonat Järn, Erytropoesstimulerande läkemedel Loopdiuretika, begränsa saltintaget i kosten, vätskekarens Hyperkalemi Minska kaliumrika födoämnen, Jonbytare, Insulin - Glukosinfusion Calcium-fosfat balansen Malnutrition Uremi Fosfatrestriktion, fosfatbindare, D-vitaminbehandling, kalciumkarbonat Adekvat protein och energiintag, dietist Proteinintaget minskas till 08, g/kg, Dietist Uppmuntra patienten till livsstilsförändringar Regelbunden motion, aktivitet Rökavvänjning Minska alkoholintag Bra kost - näringsintag BMI 18,5-24,9 4
Akut njurskada (AKI) En snabb försämring av njurfunktionen som inträffar under dagar eller veckor som en reaktion på en mängd olika orsaker (McHough, 1997) Orsaker till akut njurskada Prerenalt Hypoperfusion av njuren Renalt Njurparenkymskada Postrenalt Avflödeshinder Omvårdnadsdiagnoser akut njurskada Risk för ineffektiv cirkulation i njurvävnad r/t. Risk för elektrolytbalansrubbning r/t störning i njurfunktionen r/t vätskeöverskott Vätskevolym: överskott r/t för stort vätskeintag Näringsintag: mindre än kroppsbehovet r/t oförmåga att inta föda Risk för dehydrering r/t omfattande förluster av vätska via normala kanaler Risk för infektion r/t immunsuppression 5
Behandling och omvårdnad vid akut njurskada Åtgärda orsaken, t ex Vätska, blod Nefrostomi, KAD Symtomatisk beh. Dialys Sätt ut läkemedel Vätskebalans Vätskekarens Förebygg infektioner Nutritionsstatus Faser vid akut njursvikt Oligurisk fas Urinproduktion < 400ml/dag - varar i 1-2 veckor (kan vara längre) Några patienter kommer inte i denna fas och de har bättre prognos (Campbell, 2003) Anuri har sämre prognos och kräver ofta dialys (Merherny, 2000) Diures fas När njurarna börjar återhämta sig Hypoton urin (okoncentrerad urin) Viktigt med vätskebalans och kontroll av elektrolyter Återhämtningsfas Njurarna börjar få normal funktion Hemodialys Blodet renas utanför kroppen Kräver tillgång till blodbanan blodaccess AV-fistel CDK (central Dialyskateter) Femoraliskateter (vid akut dialys) Behandling: 3-4 ggr/vecka, á 4-5 timmar 6
AV-fistel CONTACT A CAREGIVER IF: You have a fever. Your skin is itchy, swollen, or has a rash. You have questions or concerns about your surgery, or medicine. Your AV site has blood, pus, or a foulsmelling odor. You have more pain in the area where the AV was made. You have trouble breathing all of a sudden. ANNA, 2012 Central dialys kateter (CDK) Peritoneal dialys (CAPD) 7
Njurtransplantation 8