Kapitel. 9-1 Innan graflösning används 9-2 Analys av en funktionsgraf



Relevanta dokument
Kapitel Före användning av graf-till-tabell 12-2 Användning av graf-till-tabell

Kapitel Innan skissfunktionen används 10-2 Grafritning med skissfunktionen

11-1 Innan dubbelgraf används

Kapitel Grafer för koniska sektioner

8-1 Före ritning av en graf

Kapitel Dynamisk graf

Kapitel Tabell & graf

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

Kapitel Rekursionstabell och graf

Minimanual CASIO fx-9750gii

Kapitel Tabell & graf

Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan.

Tangenter till tredjegradsfunktioner

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:


Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

GRAFRÄKNARE. Snabbguide för

Kort introduktion till Casio fx-9750 GII. Knappsats

Kapitel 12: Plotta polärekvationer

Endast kommenterade svar!!! OBS: Inte alla delsteg är redovisade!

Avsnitt 2, introduktion.

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning

Funktionsstudier med derivata

Kapitel Ekvationsräkning

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet april. Liten introduktionsguide för nybörjare

Precis som var fallet med förra artikeln, Geogebra för de yngre i Nämnaren

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

Begrepp Uttryck, värdet av ett uttryck, samband, formel, graf, linje, diagram, spridningsdiagram.

Tentamen i Matematisk analys, HF1905 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic

Kapitel E-CON. 4-1 Överblick av E-CON 4-2 Uppställning av EA Uppställningsminne 4-4 Programomvandling 4-5 Att starta provtagning

Kapitel Datakommunikation Anslutning av två enheter Anslutning av enheten till en persondator Anslutning av enheten till en CASIO etikettskrivare

När vi ritar grafen kan vi bestämma om funktionen har globalt maximum ( =största värde)

Matematik 3 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

Lösa ekvationer på olika sätt

vux GeoGebraexempel 1b/1c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

MATEMATIK 5 veckotimmar

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Kapitel Att lära känna räknaren Läs detta först! Sid. 000

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2

x sin(x 2 )dx I 1 = x arctan xdx I 2 = x (x + 1)(x 2 2x + 1) dx

Rita även grafen till Fourierserien på intervallet [ 2π, 4π]. (5) 1 + cos(2t),

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Newtons metod. 1 Inledning. 2 Newtons metod. CTH/GU LABORATION 6 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Lektion 1, Envariabelanalys den 8 september ε < 1 < ε för alla x > N. ( ) I vårt exempel är f(x) = 1/x, så vi ska alltså ta fram ett N så att

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Optimala vinkeln av bortklippt cirkelsektor fo r maximal volym pa glasstrut

MMA127 Differential och integralkalkyl II

vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

Sådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).

Exempel. Vi skall bestämma koordinaterna för de punkter som finns i bild 3. OBS! Varje ruta motsvarar 1mm

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

6. Samband mellan derivata och monotonitet

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100

Räknarinstruktioner för CASIO FX-9750GII till Matematik Origo 2c

10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1

Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

Namn Klass Personnummer (ej fyra sista)

Matematik 3c Kap 3 Kurvor, derivator och integraler

Matematik 5 Kap 3 Derivator och Integraler

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

Matematik 1 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

Uppgifter till praktiska tentan, del A. (7 / 27)

Uppgift 1a (Aktiekurser utan poster)

SF1625 Envariabelanalys

Funktioner. Räta linjen

SF1625 Envariabelanalys

Blandade A-uppgifter Matematisk analys

Räknarinstruktioner för CASIO FX-9750GII till Matematik Origo 3b

f(x) = x 2 g(x) = x3 100

Exponentiell och annan utveckling -exempel med konsumentpriser

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da

Namn Klass Personnummer (ej fyra sista)

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

LABORATION 2. Trapetsregeln, MATLAB-funktioner, ekvationer, numerisk derivering

Kap Dubbelintegraler.

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

Problemet löd: Är det möjligt att på en sfär färga varje punkt på ett sådant sätt att:

2. Förkorta bråket så långt som möjligt 1001/

Kapitel Grafritning GRPH TBL CONICS RUN MAT DYNA RECUR

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 2 Numerisk ekvationslösning och integration

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Beräkningsmetoder för superellipsens omkrets

x ( f u 2y + f v 2x) xy = 24 och C = f

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

ClassPad 330 Plus studentexamen Hösten 2012 lång matematik. Mer tid för matematik och mindre tid för att lära sig räknaren.

cos( x ) I 1 = x 2 ln xdx I 2 = x + 1 (x 1)(x 2 2x + 2) dx

Träff 1 Skissa & Extrudera

Hantera andragradskurvor del 2

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen

Transkript:

Kapitel Graflösning Det går att använda följande metoder för att analysera funktionsgrafer och approximera resultat. Beräkning av roten Bestämning av lokalt maximivärde och lokalt minimivärde Bestämning av y-skärningspunkt Bestämning av skärningspunkt för två grafer Bestämning av koordinater vid valfri punkt (y för en given x/ x för en given y) Bestämning av integralen för valfritt intervall 9-1 Innan graflösning används 9-2 Analys av en funktionsgraf 9

9-1 Innan graflösning används Använd läget GRAPH för att rita grafen och tryck sedan på! 5 (G-Solv) för att uppvisa en funktionsmeny som innehåller följande poster. {ROOT}/{MAX}/{MIN}/{Y-ICPT}/{ISCT}... {rot}/{lokalt maximivärde}/{lokalt minimivärde}/{y-skärningspunkt}/{skärningspunkt för två grafer} {Y-CAL}/{X-CAL}/{ dx}... {y-koordinat för en given x-koordinat}/{x-koordinat för en given y-koordinat}/{integral för ett givet intervall} 144

9-2 Analys av en funktionsgraf De följande två graferna används för alla exempel i detta avsnitt, förutom exemplet för att bestämma skärningspunkter för två grafer. Minnesplats Y1 = x + 1 Y2 = x(x + 2)(x 2) Använd tittfönstret för att specificera följande parametrar. (A) (B) Xmin = 5 Ymin = 5 Xmin = 6.3 Ymin = 3.1 Xmax = 5 Ymax = 5 Xmax = 6.3 Ymax = 3.1 Xscale = 1 Yscale = 1 Xscale = 1 Yscale = 1 k Att bestämma rötter Exempel Bestäm rötterna för y = x(x + 2)(x 2) Tittfönstret: (B) 1(ROOT) (Detta gör att räknaren ställs i beredskapsläge och väntar på val av en graf.) Markören k visas på grafen med det lägsta minnesareanumret. Specificera grafen du vill använda. c Använd f och c för att flytta markören till grafen vars rötter du vill finna. Bestäm roten. Rötter återfinns med början från vänster. 145

9-2 Analys av en funktionsgraf Leta upp nästa rot till höger. e Inget händer när e trycks in om det inte finns någon rot till höger. e Använd d för att flytta bakåt till vänster. Om det enbart finns en graf gör ett tryck på 1(ROOT) att roten visas direkt (val av en graf krävs inte). koordinater (Y =) och olikhetsgrafer. k Att bestämma lokala maximivärden och lokala minimivärden Exempel Bestäm lokalt maximivärde och lokalt minimivärde för y = x (x + 2) (x 2) Tittfönstret: (A) 2(MAX) (Detta gör att räknaren ställs i beredskapsläge och väntar på val av en graf.) Specificera en graf och bestäm lokalt maximivärde. c 146

Analys av en funktionsgraf 9-2 Specificera en graf och bestäm lokalt minimivärde. 3(MIN) c Om det finns fler än ett lokalt maximi/minimivärde kan d och e användas för att flytta mellan dessa. Om det enbart finns en graf gör ett tryck på 2 (MAX) / 3 (MIN) att lokalt maximi/minimivärde visas direkt (val av en graf krävs inte). koordinater (Y =) och olikhetsgrafer. k Bestämning av y-avskärningar Exempel Att bestämma y-avskärningar för y = x + 1 Tittfönstret: (B) 4(Y-ICPT) (Detta gör att räknaren ställs i beredskapsläge och väntar på val av en graf.) Bestäm y-avskärningen. y-avskärningar är de punkter där grafen skär y-axeln. Om det enbart finns en graf gör ett tryck på 4 (Y-ICPT) att y-avskärningarna visas direkt (val av en graf krävs inte). koordinater (Y =) och olikhetsgrafer. 147

9-2 Analys av en funktionsgraf k Att bestämma skärningspunkter för två grafer Exempel Rita följande tre grafer och bestäm sedan skärningspunkterna för graf Y1 och graf Y3. Tittfönstret: (A) Y1 = x + 1 Y2 = x (x + 2) (x 2) Y3 = x 2 5(ISCT) (Detta gör att räknaren ställs i beredskapsläge och väntar på val av en graf.) Specificera graf Y1. Ett tryck på ändrar k till för specificering av den första grafen. Specificera den andra grafen (grafen Y3) för att bestämma skärningspunkterna. c Använd f och c för att flytta k på den andra grafen. Skärningspunkterna återfinns med början från vänster. e Nästa skärningspunkt till höger hittas. Om det inte finns någon skärningspunkt till höger händer inget när detta utförs. Använd d för att flytta bakåt till vänster. Om det enbart finns två grafer gör ett tryck på 5 (ISCT) att skärningspunkterna visas direkt (val av en graf krävs inte). koordinater (Y =) och olikhetsgrafer. 148

Analys av en funktionsgraf 9-2 k Att bestämma en koordinat (x för en given y/y för en given x) Exempel Bestäm y-koordinaten för x = 0,5 och x-koordinaten för y = 3,2 i grafen y = x (x + 2) (x 2) Tittfönstret: (B) 6(g)1(Y-CAL) Specificera en graf. c Räknaren väntar nu på inmatning av ett x- koordinatvärde. Mata in x-koordinatvärdet. a.f Bestäm motsvarande y-koordinatvärde. Specificera en graf. 6(g) 2(X-CAL) c Räknaren väntar nu på inmatning av ett y- koordinatvärde. Mata in y-koordinatvärdet d.c Bestäm motsvarande x-koordinatvärde. 149

9-2 Analys av en funktionsgraf Om det finns fler än ett x-koordinatvärde för ett givet y-koordinatvärde, eller fler än ett y-koordinatvärde för ett givet x-koordinatvärde, kan e och d användas för att flytta mellan dessa. Skärmen som används för koordinatvärden beror på vilken graftyp det rör sig om, såsom anges nedan. Polär koordinatgraf Parametrisk graf Olikhetsgraf Det går inte att bestämma en y-koordinat för en given x-koordinat med en parametrisk graf. Om det enbart finns en graf gör ett tryck på 1 (Y-CAL) / 2 (X-CAL) att x- koordinaten/y-koordinaten visas direkt (val av en graf krävs inte). k Bestämning av integralen för ett intervall Exempel 1,5 0 x (x + 2) (x 2) dx Tittfönstret: (A) 6(g) 3( dx) (Beredskap för val av graf) Välj önskad graf. c Skärmen uppmanar till inmatning av den nedre gränsen för integreringsintervallet. Flytta pekaren och mata in den nedre gränsen. d~d 150

Analys av en funktionsgraf 9-2 Mata in den övre gränsen och bestäm integralen. e~e (Övre gräns; x = 0) Vid specificering av integreringsintervallet måste den nedre gränsen alltid vara mindre än den övre gränsen. koordinater (Y =). k Att observera vid graflösning Beroende på tittfönstrets parameterinställning kan ibland resultaten fela vid diagramlösning. Meddelandet Not Found visas på skärmen om ingen lösning kan finnas för någon av de ovanstående operationerna. Följande förhållanden kan påverka beräkningens exakthet och göra det omöjligt att erhålla en lösning. När lösningen är en beröringspunkt till x-axeln. När lösningen är en beröringspunkt mellan två grafer. 151