Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Relevanta dokument
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

VEGETARISK MAT TILL BARN

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Bra mat för seniorer

Nutritionsvårdsprocessen

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

Äldre med malnutrition

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

SMAKPORTIONER VID EN (LAKTO-) VEGETARISK KOST

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Nutrition & risk för undernäring

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Vad räknas till frukt och grönt?

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Tio steg till goda matvanor

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Maten under graviditeten

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Diabetesutbildning del 2 Maten

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionspärm Region Skåne

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Teori - Mat och näring

Mat på äldre dar - råd och tips

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Aktuella kostrekommendationer för barn

Sunda matvanor för skolbarn

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

MATLUST MED VEGO. Leg dietist Sara Ask

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Nutritionspärm Region Skåne

Sammanställning näringsdrycker

Nutritionsproblem och åtgärder

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Kostråd energirik kost

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset

Årets Pt 2010 Tel

Transkript:

Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist

Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet 4 kap 1 Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. 5 kap 1 Hälso-och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Varianter på vegetariskt Vegan Lakto-vegetarisk Lacto ovo vegeterian Pescetarian

Så får man till det i praktiken Baljväxter, som bönor, ärter, linser, tofu eller andra sojaprodukter Fullkornsprodukter Grönsaker och rotfrukter Frukt och bär Berikad gröt eller välling, åtminstone till två års ålder Berikade vegetabiliska drycker, till exempel av havre eller soja Rapsolja och rapsoljebaserat matfett. Livsmedelsverket

Menyförslag för barn 2 5 år Frukost: Liten skål yoghurt/soja-/havreyoghurt och müsli med torkad frukt. Bröd med jordnötssmör. Vegetabilisk dryck. Mellanmål: Äppelbitar och»quinoa-frutty«gjord på quinoa blandad med soja-/havreyoghurt och en klick sylt. Lunch: Tre pannkakor med sylt och morotsstavar. Knäckebröd med matfett och grönsaker. Vegetabilisk dryck. Klementin till efterrätt. Mellanmål: Halv banan och ett par torkade aprikoser. Middag: Ett par falafelbollar, pitabröd, ris, broccoli och en klick gräddfil eller. Vegetabilisk dryck. Kväll: Smörgås med hummus och skivad avokado och paprika. Vegetabilisk dryck. Läkartidningen 11/2014

Risk för lågt intag? Protein och energi Omega-3-fett Järn Zink Vitamin B12 Vitamin D Kalcium Jod

Risk för lågt intag? Protein och energi Omega-3-fett Järn Zink Vitamin B12 - tillskott Vitamin D - tillskott upp till 5 år Kalcium Jod

Risk för lågt intag Familjer som väljer bort livsmedel med berikningar Barn med mataversioner Barn med celiaki eller allergier

Kost för äldre Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla har rätt att få en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel. Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är därmed en självklar mänsklig rättighet. Vårdhandboken

Förändrat näringsbehov Lägre energibehov men samma eller högre näringsbehov. Högre behov av Vitamin D. Ökat behov av vitamin E, C, B6, B12 och folat. Säkerställa intaget av kalcium, selen och zink. Minskat behov av järn för kvinnor.

Kostrelaterade diagnoser som kommer med åldrandet Övervikt/Fetma Hypertoni Hyperlipidemi Diabetes mellitus typ 2 Obstipation Divertiklar KOL Hjärtsvikt Demens

MNA

Undervikt BMI < 18.5 för personer 18-69 år BMI <22 för personer över 70 år Kontakt med dietist? Källa: Socialstyrelsen

Undernärd Ofrivillig viktförlust: 20 % på 1 år 10 % på 6 månader 7.5 % på 3 månader 5 % på 1 månad 1-2 % på 1 vecka Oavsett utgångsvikt eller BMI

Vid undervikt eller ofrivillig viktnedgång Noga med måltidsordningen Mindre portioner mer energi och protein Berika maten med olja/flytande margarin Energi- och proteinrika mellanmål Dryck med energi ej endast vatten

Nutritionsbehandling vid undernäring Anpassa kosten t.ex. rätt konsistens Energi och proteinrik kost Mellanmål 30-50% av det totala energiintaget Kosttillägg Nattfasta <11 timmar

Rut Kvinna 85 år, vikt 55 kg, längd 161 cm. Med ett näringsbehov: 1650 kcal, 30 kcal/kg 66 g protein, 1.2 g/kg Vitamin D 20 µg/dag

Äter en vanliga dag Frukost: Kaffe med lättmjölk, en skiva lingongrova, lätta och en skiva 17% ost Lunch: 2 dl jordgubbskräm med 1 dl lättmjölk Mellanmål: Kaffe och kanelbulle Middag: 2 kokta potatisar, 4 skivor falukorv, dillsås och riven morot, ett glas vatten.

Förbättring av maten Livsmedelsval: Byt till standardmjölk, fetare ost och bordsmargarin Frukost: Paprika på smörgås, kokt ägg Lunch: + ½ smörgås med gravad lax Mellanmål: Ingen förändring Middag: Potatismos, berikas med äggula och smör Extra kvällsmål: ½ smörgås med fyra bitar sill, 1 dl mjölk.

Kostråd vid bensår Ökat behov av: Energi Protein Järn Zink Vitamin C

Kosttillägg Förskrivs av dietiser i Sörmlands landsting Klara Kompletta Energimoduler

Sjukdomsspecifika Diabetes Diben Diasip Njursjukdom Renilon 4.0 eller 7.5 Renal Dysfagi Nutilis, finns i tre olika konsistenssteg KOL Respifor Trycksår Cubitan

Dietister i Sörmlands primärvård 10 dietister på 18 tjänster Skicka EDI remisser till dietistenheten Ring vid frågor eller behov av att diskutera en patient