EL1010 Reglerteknik AK

Relevanta dokument
EL1000/1120 Reglerteknik AK

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Kretsformning och känslighet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

Specifikationer i frekvensplanet ( )

EL1000/1120 Reglerteknik AK

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

EL1010 Reglerteknik AK

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Nyquistkriteriet, kretsformning

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Formelsamling i Reglerteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Reglerteknik, TSIU 61

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik AK Tentamen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

EL1000/1120 Reglerteknik AK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Övningar i Reglerteknik

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

A

Reglerteknik AK, FRT010

Överföringsfunktion 21

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Övning 3. Introduktion. Repetition

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Sammanfattning TSRT mars 2017

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Transkript:

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1010 Reglerteknik AK Föreläsning 6: Kompensering (forts.), robusthet och känslighet

Kursinfo Repetition av komplexa tal: https://www.kth.se/social/upload/4fce1a4df276543a98000012/ komplexatal.pdf Repetition av Laplacetransform https://www.kth.se/social/files/5639f153f276546dd88d25b4/la place3.pdf Lab 3: Datorprojekt (robotarm) Redovisas i par under c:a 20 min (13-15 dec) Anmälan öppnar i Bilda kl. 17 idag. Anmäl dig till samma tid som din partner. Ingen partner? Annonsera på KTH Social Går att börja med Lab 3 redan nu (anv. kunskaper från datorövningar). Ladda ner lab3robot.zip från kurshemsidan. Skjut inte upp Lab 3 till nästa år. Lab 3 utgör bra förberedelse inför tentan. 2

https://www.kth. se/social/files/5 81c790ff27654 1ff4dfae6e/Su mmarybasicco ntrol.pdf 3

Dagens program Halvtidsutvärdering i pausen Stabilitetsmarginaler, specifikation av prestanda i tids- och frekvensplanet (repetition, slides) Kompensering (forts., slides och tavlan) Robusthet Stabilitet trots modellfel (tavlan) Känslighet Reglerprestanda trots störningar (tavlan) Tidsfördröjning och icke-minfassystem (självstudier, G&L s.116-119) 4

Amplitud- och fasmarginal (öppna systemet) Nyquistdiagram Bodediagram 5

Specifikationer för slutna systemet (G c ) I tidsplanet: Snabbhet Dämpning Statiskt fel 6

Specifikationer för slutna systemet (G c ) I frekvensplanet Snabbhet: Bandbredd Dämpning: Resonanstopp Statiskt fel: 7

Motsvarande specifikationer för öppna systemet (G o ) I frekvensplanet Snabbhet: Skärfrekvens Dämpning: Fasmarginal Statiskt förstärkning: 8

Specifikationer för kompensering av G o Krav på: I. Snabbhet II. Dämpning III. Statiskt fel (stegsvar) III. I. II. 9

Dagens program Stabilitetsmarginaler, specifikation av prestanda i tids- och frekvensplanet (repetition, slides) Kompensering (forts., slides och tavlan) Robusthet Stabilitet trots modellfel (tavlan) Känslighet Reglerprestanda trots störningar (tavlan) Tidsfördröjning och icke-minfassystem (självstudier, G&L s.116-119) 10

Kompensering Typisk kompenseringslänk: Idé: Använd för att forma kretsförstärkningen så att den uppfyller krav på: I. Skärfrekvens (Ex. förra gången, bil_position_ex1.m) II. Fasmarginal (Ex. denna gången, bil_position_ex2.m) III. Statiskt förstärkning (Se övningar) OBS! ger PID-regulator 11

Exempel: Positionsreglering av bil (Fall 1-2, förra gången, bil_position_ex1.m) kraft fart position Fall 1: K = 1 ger T r = 3.28 s (ω c = 0.393 rad/s) Vi vill ha ett dubbelt så snabbt slutet system, så dubbla ω c : ω c,d = 2 ω c 0.79 rad/s ( desired ) Görs enklast med en P-regulator! Lös Fall 2: K = 2.94 ger T r = 1.53 s (ω c = 0.79 rad/s) 12

Exempel: Positionsreglering av bil (Fall 1-2, förra gången, bil_position_ex1.m) I. 13

Exempel: Positionsreglering av bil (Fall 1-2, förra gången, bil_position_ex1.m) 14

Quiz (1) Vilka specifikationer ska vi ge på öppna systemet för att motsvarande slutna system ska uppnå snabbheten från Fall 2 och dämpning från Fall 1? a) φ m =52 o och ω c,d =0.79 rad/s, b) φ m =32 o och ω c,d =0.79 rad/s c) φ m =52 o och ω c,d =0.39 rad/s, d) φ m =32 o och ω c,d =0.39 rad/s 15

Exempel: Positionsreglering av bil (Fall 3, bil_position_ex2.m) kraft fart position Snabbheten i Fall 2 bra, och dämpning i Fall 1 bra. Hur få båda samtidigt? Görs enklast med lead-länk! Fall 3: Vi vill ha ω c,d = 0.79 rad/s och φ m = 52. Öka fasen med 52 32 = 20 vid frekvensen ω c,d med 16

Kompensering med lead-länk (PD-länk) (G&L fig. 5.14) Fördel: positivt fasbidrag (faslyft) Nackdel: Stor förstärkning vid höga frekvenser 17

Maximalt faslyft beror på β (G&L fig. 5.13) 1. Bestäm så att fasökning blir tillräckligt stor 2. Bestäm så att 3. Bestäm så att 18

Exempel: Positionsreglering av bil (Fall 3, bil_position_ex2.m) kraft fart position Fall 3: 1. Öka fas med 20 β = 0.49 2. Bestäm τ D så att ω max = ω c,d = 0.79 rad/s 3. Bestäm K så att 19

Exempel: Positionsreglering av bil (Fall 3, bil_position_ex2.m) I. II. 20

Exempel: Positionsreglering av bil (Fall 3, bil_position_ex2.m) 21

Specifikationer för kompensering av G o Krav på: I. Snabbhet II. Dämpning III. Statiskt fel (stegsvar) III. I. II. 22

III: Kompensering med lag-länk (se övningar) Fördel: Ger stor lågfrekvent förstärkning. Minskar statiskt fel med ungefär (se övning för exakt analys) Nackdel: Minskar fasmarginalen. Välj tillräckligt stort (tumregel: Välj så minskar fasen med ) 23

Dagens program Stabilitetsmarginaler, specifikation av prestanda i tids- och frekvensplanet (repetition, slides) Kompensering (forts., slides och tavlan) Robusthet Stabilitet trots modellfel (tavlan) Känslighet Reglerprestanda trots störningar (tavlan) Tidsfördröjning och icke-minfassystem (självstudier, G&L s.116-119) 24

Quiz 25

Quiz 26

Quiz 27