VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT EGENTLIGA INSTRUKTIONER FÖR PATIENT SOM GENOMGÅR REHABILITERING EFTER EN LEDPROTESOPERATION PÅ KNOGLEDERNA Syftet med den här instruktionen är att klarlägga rehabiliteringen i samband med en ledprotesoperation på knoglederna. Med hjälp av instruktionerna kan Ni själv aktivt delta i rehabiliteringen. Ta den här allmänna instruktionen med Er när Ni kommer för operationen, vid behov preciseras de individuella instruktionerna senare. Hos dem som lider av ledgångsreumatism orsakar de långvariga inflammationerna olika förändringar också i knoglederna. Till destruktionen i lederna ansluter sig rörelsebegränsningar, felaktiga ställningar och smärta. Som en följd av detta försämras funktionen i handen. Långt framskridna förändringar kan behandlas genom ledprotesoperation. Målet för en protesoperation av knoglederna är att öka funktionen i handen, underlätta gripandet och att lindra smärtan. Man försöker få rörligheten i knoglederna i ett mera funktionellt bruk, det är då lättare att klara av de dagliga sysslorna hemma, i arbetet och under fritiden. Fingrarnas knogleder Röntgenbild Swanson protes OM OPERATIONEN En protesoperation på knoglederna utförs i allmänhet under s.k. ledningsanestesi, där de nerver som leder till övre extremiteten bedövas från området av nyckelbensgropen eller armhålan. Det behövs ingen narkos, bara den arm som skall opereras bedövas. Operationen tar vanligtvis 1,5 2 timmar. Vid operationen avlägsnas de angripna benytorna i knoglederna och i stället sätter man in ledproteser av silikon. På samma gång försöker man balansera mjukdelsvävnaden i knoglederna och vid behov göra en1 rensningsoperation, d.v.s. en synovektomi.
FÖRE OPERATIONEN ÄR DET SKÄL ATT BEAKTA FÖLJANDE När Ni kommer till sjukhuset kan Ni diskutera saker som gäller operationen med läkaren och med skötaren. En operation medför alltid stress för organismen. Ni återhämtar Er snabbare efter operationen om Ni har förberett Er på den. Behandling av infektioner Alla infektioner, såsom urinvägsinfektion, bihåleinfektion och infekterat eksem, måste behandlas före operationen. Framför allt måste man lägga vikt vid tandvården. FPA betalar ersättning för tandvård som utförs på grund av en ledprotesoperation. Muskelstyrkan Det bidrar till återhämtningen efter operationen om musklerna i övre extremiteten är i gott skick och om allmänkonditionen är god. Rökning Om man inte röker så främjar det läkningen av operationssåret eftersom blodets syretransport till det opererade området då är effektivare. 2
EFTERVÅRDEN EFTER OPERATIONEN Det finns numera goda förutsättningar att behandla smärtan efter en operation. Grundmedicineringen vid såväl mindre som större operationer är antiinflammatoriska smärtstillande mediciner och/eller paracetamol. Några dagar efter operationen kan smärtan också behandlas med kraftigare mediciner som påverkar det centrala nervsystemet. Smärtan och svullnaden efter en operation behandlas också med köldbehandling. För att förhindra och minska svullnaden stöder man den opererade lemmen i upphöjt läge med hjälp av kuddar när man ligger på rygg eller sitter. Dessutom får Ni av ergoterapeuten handledning och olika instruktioner om hur man håller svullnaden under kontroll. I allmänhet 2-3 dagar efter operationen tillverkar ergoterapeuten en individuell skyddsskena för armen och ger handledning om rehabiliteringen. Vistelsen på sjukhuset är ungefär en vecka, beroende på hur såret läker och det allmänna tillståndet, och vilken rörlighet i knoglederna som man uppnår och hur man lär sig den träning som sker hemma. Om det opererade området hemma börjar rodna eller svälla, om det börjar rinna eller om Ni får feber så är det skäl att ta kontakt med läkare. Ta också kontakt med läkare ifall det i det opererade området känns en akut smärta som förvärras. Suturerna i såret avlägsnas två veckor efter operationen på polikliniken. Då följer man också upp behandlingen med skena och rörelsebehandlingen hos ergoterapeuten. Det är tillåtet att normalt bada bastu ett dygn efter det att suturerna avlägsnats. Vi rekommenderar att man kör bil först när funktionsförmågan i övre extremiteten har återställts. 3
ERGOTERAPEUTEN LEDER OCH STÖDER REHABILITERINGEN Före operationen Av ergoterapeuten får Ni information om rehabiliteringen i samband med operationen. I ergoterapin bedömer man funktionsförmågan i händerna, rörligheten i leden, händigheten, styrkan och mängden smärta och hur vardagen förlöper. På basis av bedömningen ställer man upp individuella mål för rehabiliteringen och kartlägger möjligheterna för att ledprotesen i knoglederna skall öka funktionsförmågan hos handen så att det underlättar de dagliga funktionerna. Efter operationen För att minska smärtan och svullnaden är det viktigt att man håller hela armen i upphöjt läge. Ergoterapeuten ger instruktioner om övningar som gör blodcirkulationen i armen och fingrarna livligare, Ni får också en separat skriftlig instruktion om saken. Det handkirurgiska förbandet avlägsnas i allmänhet den andra dagen efter operationen. Ergoterapeuten tillverkar dagarna en träningsskena som används på dagarna och som gör det möjligt att träna knoglederna. Man börjar under handledning träning i böj- och sträckriktning inom de gränser som smärtan medger. För användning nattetid tillverkas en viloskena, där handleden och fingrarna stöds i en god position. Ni får handledning och skriftliga instruktioner om rörelseövningarna för knoglederna och om användningen av skenorna. Målet är, att Ni före hemfärden uppnår en nöjaktig rörlighet i knoglederna och att Ni på egen hand klarar av att ta på skenorna. Man tränar använda den opererade handen i lätt bruk som hjälphand vid ätande, tvättande, påklädning och WC-funktionerna. Vid behov kan man öka den egna verksamheten med hjälpmedel och ortoser. Det är viktigt att Ni i alla aktiviteter ser till att fingrarna inte vänds i felaktig ställning mot lillfingret. 4
Efterkontrollerna I samband med poliklinikbesöken hos ortopeden, 2, 4 och 6 veckor efter operationen, besöker man också ergoterapeuten. Ergoterapeuten bedömer hur rehabiliteringen av armen har framskridit och ger fortsatta instruktioner. Vid besöken tränar man rörelser i knoglederna, griptag och funktionen och användningen av handen. Då kontrollerar och justerar man också de skenor som Ni har i bruk. Vanligtvis använder man träningsskenan 6 veckor och viloskenan ett halvt år, beroende på hur rörligheten återkomer och hur man behärskar en rak position i fingrarna. Efter 4 veckor börjar man med övningar för att öka tryckkraften i handen. Ni får också handledning om övningar för olika handgrepp. 6 veckor efter operationen bedömer man de uppnådda resultaten och funktionen i handen. Vid behov kartlägger man behovet av hjälpmedel och ger handledning om verksamhetsformer som sparar lederna. Efter detta äger kontrollbesöken rum 3 och 6 månader och 1 år efter operationen och de fortsätter med två års intervaller. Förutom ortopedens bedömning och röntgenbilden bedömer ergoterapeuten funktionen i handen. När funktionen i handen bättrar och styrkan ökar är hushållsarbeten och hobbyn goda, ändamålsenligt former för rehabilitering av handen. Observera att gränsen för att använda en hand med ledprotes i knogen är ca 5 kg. Det är viktigt att Ni i alla aktiviteter sörjer för att fingrarna inte vänds i felaktig ställning mot lillfingret.. INDIVIDUELLA INSTRUKTIONER Kontaktuppgifter: Ortopeden Ergoterapeuten tfn 3134366/ 3134383 Reumaortopediska polikliniken 017/11 tfn 3134316 (vardagar kl. 13-15) Avdelning 017 tfn. 3134283 5
ÖVNINGAR SOM EFTER EN LEDPROTESOPERATION GÖRS MED TRÄNINGSSKENA Du får den största möjliga nyttan av operationen om Du övar regelbundet. Avsikten med övningarna är att förbättra rörligheten i knoglederna och göra goda griptag möjliga så att Du bättre skall klara av de dagliga aktiviteterna. Utför övningarna 4-5 gånger per dag, upprepa 10 15/övning. Ge akt på en god sittställning och gör rörelserna omsorgsfullt och lugnt. Försök alltid hålla fingrarna i mittlinjen. Låt handen slappna av mellan rörelserna. Övning I : Sträckning och böjning av knoglederna Ge akt på att de övriga lederna i fingrarna hålls raka när Du böjer knogarna. Använd styrka för att sträcka på fingrarna och håll sträckt en stund. Övning II : Sträckning och böjning av fingrarnas mellersta och yttersta leder Ge akt på att knoglederna inte rör sig. Försök att med fingertoppen nå fingerroten. Övning III : Att rulla ihop fingrarna och öppna dem 1. 2. 1. Börja med att sträcka på fingrarna. 2. Böj knoglederna. 3. Låt fingrarna bilda en knytnäve. 4. Sträck knoglederna medan Du håller mellersta och yttersta lederna böjda. =>Sträck fingrarna raka. 3. 4. 6
Skn för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ÅUCS / Pemar sjukhus, vårdenheten för reumasjukdomar, avd. 017 Ledprotespatienten och risken för ledprotesinfektion Instruktion för patienten. Visas upp för vårdpersonalen när man kommer för olika åtgärder (t.ex. till tandläkare). När beslutet om operation har fattats måste man minimera risken för inflektion i ledprotesen genom att redan före operationen behandla eventuella infektionshärdar, bl.a. behandlas infektionshärdar i tänderna och i munområdet, likaså hudinfektioner. Framför allt för de patienter som lider av kronisk ledinfektion (t.ex. ledgångsreuma, ledpsoriasis) och som på grund av svår sjukdom är tvungna att använda kortison- eller cytostatikabehandling kan risken för infektion i protesen vara förstorad. Framför allt bakterier vid namn Staphylococcus aureus och Epidermidis orsakar infektioner i ledprotesen. Man tror att följande principer minskar risken för en infektion i protesen efter en ledprotesoperation: 1. Under det första halvåret efter det att protesen satts in måste man försöka undvika åtgärder som gör att det sprider sig bakterier via blodet. 2. När en ledprotespatient råkar ut för åtgärder som riktar sig på tänderna, munnen, de övre luftvägarna, bukhålan, köns- eller urineringsorganen eller öppnande av en böld, rekommenderas att följande antibiotika används för att minska risken för en ledprotesinfektion: I profylaxen följer man ordinationen för endokarditprofylax (Yleislääkärin käsikirja, Duodecim) Profylax som ges via munnen Primärt - Amoxicillin en 3 g engångsdos en timme före åtgärden, för barn 50 mg/kg Alternativ för personer som är allergiska mot penicillin - Roxytromycin en 0,3 g engångsdos, för barn 8-10 mg/kg eller - Erytromycinacistrat en 0,8 g engångsdos, för barn 30 mg/kg eller - Klindamycin en 0,6 g engångsdos, för barn 20 mg/kg Profylax som ges intravenöst Åtgärder ovanom diafragmat - Ampicillin en 2 g infusion, för barn 50 mg/kg eller - Vankomycin en 1 g 1 timmes infusion, för barn 20 mg/kg Åtgärder nedanom diafragmat - Ampicillin eller vankomycin såsom ovan och - Tobramycin en 0,12 g infusion, för barn 3 mg/kg eller 7