Seeking Safety. Bakgrund. Introduktion till behandlingsprogrammet. Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg. Vad säger deltagarna?

Relevanta dokument
Bilaga A Traumaintervju

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Att vara sin egen fiende

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Självhjälp genom hälsostöd. Datum:

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016

Stöd till anhöriga och närstående

Checklista PTSD-behandling

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Statestik över index brott RPV-sektionen

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Det behövs något mer GE LAGEN KRAFT ATT FÖREBYGGA. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

De tar till kroppen för att läka själen efter trauma

Respekt och relationer

Adolescents selling sex and sex as self injury

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Självhjälp genom hälsostöd

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Traumamedveten omsorg

Svar på frågor om Stöd och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling

MBT och gruppbehandling

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer.

Akut och långvarig smärta (JA)

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Bemötande aspekter för nyanlända.

MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Återfallspreventiva samtal

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende?

Barn och ungas utsatthet för våld

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Konferens på Kalmar teater den Galleri Monica Strandberg

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Samverkan publika evenemang. Tillsammans för trygga och säkra evenemang

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Sandviken. Slutkonferens Stockholm 16 oktober 2014

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor

Lågaffektivt bemötande och missbruk Visby

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

CARINA BÄCK. Trygga idrottsmiljöer TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN. Utvecklare Trygga Idrottsmiljöer, Riksidrottsförbundet

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Transkript:

Seeking Safety Behandlingsprogram för personer med trauma och missbruksproblem (Lisa M. Najavits 2002) Presentation av Jeanette Bolcher och Christina Wall Behandlingsgruppen för drogproblerm Jeanette.bolcher@socialresurs.goteborg.se Christina.wall@socialresurs.goteborg.se

Seeking Safety Bakgrund Introduktion till behandlingsprogrammet Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg Vad säger deltagarna? Prova på Selfcare questionaire Frågor

Trauma definition Trauma orsakas av att ha varit med om någon allvarlig händelse, olycka, våld eller katastrof, som man fortfarande påverkas psykiskt av. Händelsen återupplevs i till exempel mardrömmar och situationer som påminner om den ursprungliga händelsen. Detta kan leda till ångest, vaksamhet och att man undviker situationer som har samband med händelsen (DOK)

Trauma definition forts En mycket stressfull erfarenhet som innefattar faktisk död eller hot om död, allvarlig skada eller sexuellt våld. Detta kunde vara något som hände dig direkt, någonting du bevittnade eller någonting du lärde dig hände en nära familjemedlem eller en vän Några exempel är en allvarlig olycka, brand, katastrof såsom en orkan, tornado eller jordbävning, fysisk eller sexuell attack eller misshandel, krig, mord eller självmord [..] det kan vara en enstaka händelse eller flertal liknande händelser [..] ( PCL 5, svensk översättning)

Bakgrund Det är vanligt med PTSD/trauma bland personer med beroende Det är vanligare bland kvinnor än bland män (33-59% kvinnor, 12-34% män, Najavits 2002) På Behandlingsgruppen: 60% av de inskrivna uppger trauma någon gång i livet när vi skattar psykisk ohälsa i DOK. Andelen som uppger trauma har ökat kraftigt sedan vi började fråga. Det är svårt att få integrerad behandling: Vi hjälper dig inte med ditt trauma förrän du varit ren i ett år. Integrerad behandling av PTSD och drogberoende ger goda resultat när det gäller båda tillstånden. (Brady, Dansky, Back; Foa )

Introduktion till behandlingen Behandlingen baseras på 5 centrala idéer: 1. Säkerhet/trygghet har högsta prioritet (safe coping skills) 2. Integrerad behandling 3. Fem olika innehållsområden: Kognitivt arbete, Beteendeinriktat arbete, interpersonellt arbete, intrapsykiskt arbete och Case management. 4. Fokus på att återupprätta/ skapa ideal och på att inge hopp 5. Uppmärksamma den kliniska processen

Varför heter programmet Seeking safety? Det primära målet med behandlingen är trygghet/säkerhet: kunna hantera dina traumasymtom (grounding mm) kunna frakta dig utan att behöva använda droger ta hand om dig själv: hitta säkra stöttande personer att vara med göra dig fri från våld och andra kränkningar avstyra självdestruktiva handlingar (att kunna kontrollera impulser att skära sig, göra självmordsförsök att ha osäkert sex och så vidare) hitta sätt att glädjas åt dig själv och att njuta av livet!

Att engagera personen i behandlingen Hur får du ut det mesta av behandlingen? Det är möjligt att återhämta sig från PTSD och drogmissbruk! Seeking safety-behandlingen är utvecklad för att hjälpa dig. Förutsättningen för att behandlingen ska kunna hjälpa dig är att du är aktiv. Därför ber vi dig:

Seeking safety på behandlingsgruppen Ungefär 8 tillfällen Upp till 8 deltagare Aktiv grupptid ca 1,5 timme. Gemensam planering 2,5 timme. Egen planering 4 timmar (översättning av hands-out, inläsning) Vi väljer 4-6 teman ur Lisa Ns manual 2 behandlare

En session - agenda Check-in, runda med hur mår jag kort eller nallekort. Ett citat som knyter an till dagens tema ( Never, never, never, never ) Reflektioner. Dagens ämne Introducera genom Hands-out, genomgång av materialet. Därefter arbeta med materialet på egen hand. Samtala i grupp utifrån frågor, använd safe coping sheet så ofta man kan. Check-out, två frågor besvaras, har jag fått med mig något bra från idag? Vilket blir mitt åtagande till nästa gång?

Agenda forts Vid alla sessioner påminna om The big picture Bli fri från droger Minska traumasymtomen Öka tryggheten och säkerheten. Jobba med safe coping skills. En del av att ha fastnat i ett självdestruktivt beteende är att man återupprepar det, terapeutens roll blir att uppmuntra till handling, göra annorlunda, göra gott för sig själv. Att välja åtagande varje vecka handlar om arbetet med behandlingen pågår även utanför gruppträffarna.

Många teman att arbeta med! Fem sätt att möta personligheten som formats av trauma och beroende. Kognitivt inriktade teman Copingstrategier Information om PTSD Samband mellan PTSD och drogberoende Hur drogerna kontrollerar dig Återfallsprevention red and green flags. Medkänsla med sig själv. Beteendemässigt inriktade teman Trygghet är den viktigaste prioriteringen just nu. Grounding, att frigöra sig från känslomässig smärta.

Många teman att arbeta med forts. Ta god hand om sig själv, egenvård. Välja ett åtagande från gång till gång. Medkänsla med sig själv. Intrapsykiska teman Det kluvna självet Medkänsla med sig själv, utifrån att vända identifikation från andra till sig själv. Interpersonella teman Våga be om hjälp. Använda sig av trygga personer, våga be om hjälp. Trygghet är den viktigaste prioriteringen just nu. Lära sig att sätta gränser. Case-manegement Att använda sig av samhälleliga resurser, vård, ex basal kroppskännedom, socialtjänst osv.

Vad säger deltagarna? Finns det något i din vardag som du hanterar annorlunda än du gjort tidigare? Fler aktiviteter Bredare repertoar när det gäller att hantera känslor av ensamhet Använder i högre grad coping- och grounding- tekniker och strategier för att hantera triggers Lyssna och lära av de andra deltagarna, gruppen som rättesnöre Att se hela bilden, konsekvenstänkande att tänka efter före

Vad säger deltagarna? Fördelar och nackdelar med att gå i gruppbehandling jämfört med individuell behandling Insatserna kompletterar varandra Att känna igen sig i andra Att bryta isolering, känsla av gemenskap (isolering bryter ner, känsla av gemenskap stärker) Distraktion, avledande av uppmärksamhet (från drogen) Att bli upplyft av andra, (empowerment ta makt över livet) Gruppen i sig som coping Svårt att få tiden att räcka i grupp Allt kan inte sägas i grupp (skam, förtrolighet, tillit, sekretess) OBS! Behandlingen bygger på att individuella samtal sker parallellt

I need to remember that my problems are as important as anyone else s ÖVNING Taking good care of yourself, ett självskattningsformulär med syfte att flytta fokus till egna hälsan

KONTAKT: Behandlingsgruppen nordost Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Jeanette Bolcher, Christina Wall jeanette.bolcher@socialresurs.goteborg.se Christina.wall@socialresurs.goteborg.se