Det behövs något mer GE LAGEN KRAFT ATT FÖREBYGGA. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete

Transkript

1 ÄLDREOMSORG Äldres självbestämmande kan leda till konflikt sid VII ALEXANDER LOUHICHI sprider kunskap om gatubarn från Marocko sid VIII REDAKTÖR Per Jernberg sidor för dig som arbetar med socialt arbete En moderniserad socialtjänstlag måste innehålla en grundnivå för vad ett förebyggande socialt arbete ska innebära. Det tycker Ing-Marie Larsson, som jobbar med brottsutsatta ungdomar i Eskilstuna. FOTO: JONAS MALMSTRÖM GE LAGEN KRAFT ATT FÖREBYGGA Lägg en grundnivå för det förebyggande sociala arbetet. Det kräver Ing-Mari Larsson av Margareta Winberg som just nu funderar på hur Socialtjänstlagen ska förändras. Det behövs något mer än poliser och repression. Det förklarade regeringens utredare Margareta Winberg när hon presenterade Ju förr desto bättre, ett delbetänkande om förebyggande socialt arbete från den pågående översynen av Socialtjänstlagen. Att förebygga lönar sig, både ur ett ekonomiskt och ett mänskligt perspektiv, sade hon. Mänskligt eftersom brukaren slipper hamna i en besvärlig situation, för socialarbetarna eftersom de får ett vidgat arbetsfält där de kan använ-

2 SQ SPANAR Lagen ska innehålla krav på att alla ska samverka. Det ska vara hängrännor i stället för stuprör. Ing-Marie Larsson, familjebehandlare da och utveckla sin kompetens, och ekonomiskt eftersom sociala problem kostar samhället mycket pengar. Det är utgångspunkter som Ing-Mari Larsson i Eskilstuna håller med om. Hon har jobbat i kommunens socialtjänst i nära 30 år, i huvudsak med förebyggande arbete. Nu finns hon på stödcentret för unga brottsoffer där utsatta ungdomar får möjlighet att prata om det de varit med om och får vägledning för att gå vidare från händelsen tillbaka till vardagslivet. Det är ett förebyggande arbete. Om det inte funkar kan det hända att personen inte klarar av skolan, inte får ett jobb, säger Ing-Mari Larsson. Hon berättar att hon då och då träffar på personer hon mött i jobbet och som kan säga: Hade det inte varit för dig, så hade jag säkert varit död. Det tycker hon är ett fint kvitto på att det jobb hon gjort varit till nytta. Det går inte att säga hur mycket pengar jag sparat åt Eskilstuna. Men om ungdomar inte får stöd och hamnar på psyket, inte går ut gymnasiet, inte får något jobb eller äter medicin som om det vore lördagsgodis så kommer det att kosta jättemycket. Man får inte vara rädd att ta den kostnad det innebär att jobba förebyggande i kanske tio år. För det är först då man kan märka att det lönar sig, säger hon. Margareta Winbergs delbetänkande resonerar på knappt 300 sidor om vad en förebyggande socialtjänst kan åstadkomma. Men det innehåller inget konkret om hur det kan ta plats i en ny socialtjänstlag. Ing-Mari Larsson tycker att det behövs grundläggande riktlinjer för det förebyggande arbetet, och poängterar att de i lagen måste markeras med SKA, inte BÖR. Hon har några idéer om vad det kan handla om. Ett är att satsa på socialarbetare som tillsammans med polis och skolpersonal bildar sociala insatsgrupper som jobbar med praktiskt fältarbete för att skapa relationer med dem det inte går bra för. Margareta Winberg har regeringens uppdrag att se över Socialtjänstlagen. Hennes förslag ska presenteras i december. Och de ska ha mandat att göra något annat än att sitta på samverkansträffar och fika. Lagen ska innehålla krav på att alla ska samverka. Det ska vara hängrännor i stället för stuprör, säger Ing-Mari Larsson. En annan av hennes tankar är att mer organiserat ta tillvara resurser i civilsamhället. Vi jobbar för medborgare som behöver stöd, så bort med prestigen. Kanske är det ICA-handlaren som har god kontakt med ungdomarna i byn. För att bättre kunna fånga upp en sådan möjlighet kan en idé vara att med lagen i ryggen tillsätta kommunal personal som har till uppgift att stötta och utveckla civilsamhällets insatser. Ett problem för det förebyggande arbetet är att det är svårt att utvärdera effekterna av det och därför är det svårt att med dokumentation bevisa att det lönar sig i längden. I det läget krävs också, vid sidan av lagen, en tilltro till socialarbetarnas profession, tycker Ing-Mari Larsson. Vi är bra utbildade och måste få tilliten till att vi kan våra jobb när vi säger att det är i mötet med människor det händer något. Inte när man sitter och dokumenterar. Per Jernberg FOTO: EMIL LANGVAD/TT 36 procent av kommunernas anställda 2017 jobbade i socialtjänsten, enligt SKL:s statistik. Digitaliseringen släpar efter Införandet av digitala tjänster i socialtjänsten går för långsamt. Det anser Socialstyrelsen. Nya elektroniska tjänster behövs för att göra det enklare att komma i kontakt med socialtjänsten, till exempel för att ansöka om olika typer av bistånd. Men bara 23 procent av kommunerna kan i dag erbjuda sådan service. Kräver ny samordnare Tillsätt en nationell samordnare för förebyggande socialt arbete. Det föreslår Vision med anledning av det betänkande om förebyggande insatser som presenterats som en del av den pågående översynen av Socialtjänstlagen. Syftet ska vara att sprida goda exempel och stötta mindre kommuner som på egen hand kan ha svårt att skaffa tillräcklig kompetens. FÅ VILL HA LAG OM NATTPERSONAL Endast Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vill ha obligatorisk nattbemanning på äldreboenden. Det visar svaren på en fråga som Dagens Samhälle ställt till riksdagspartierna. Sedan ett par år stadgas att den som bor på ett äldreboende nattetid ska kunna få hjälp av personal utan dröjsmål. Trots det har inte antalet anmälda missförhållanden minskat, enligt Inspektionen för vård och omsorg. Alla partier är missnöjda med det, men bara två vill lagstifta om nattpersonal. mängden dokumentation måste minska. Karlstads socialdirektör Monica Persson bloggar på socialchefswebben om vad alla borde vara överens om när SoL nu ses över. Hot vanligast i omsorgen Drygt 40 procent av alla anmälningar av arbetsskada på HVB-hem och LSS-boenden handlar om hot och våld. Det är långt över de sju procent som är snittet för arbetslivet som helhet. Det enligt Arbetsmiljöverket, som också konstaterar att problemet ökar inom omsorgen och därför drar igång en treårig inspektionsinsats kring hot och våld. Medlemmar som blir hotade i jobbet måste kunna polisanmäla utan att känna oro. Därför vill Torbjörn Larsson att Vision driver kravet på rätten att vara anonym vid anmälan och eventuell rättegång. FOTO: ANNA REHNBERG Vill skydda med anonymitet DET MÅSTE BLI möjligt för anställda i socialtjänsten som riskerar att utsättas för våld i sitt yrke att vara anonyma i en polisanmälan och vid rättegång. Det framför Vision i Göteborg i en motion till Visions förbundsmöte i höst. Jag vet socialsekreterare som inte vågat anmäla när de blivit hotade eftersom de då blir offentliga med adress och personnummer, säger Torbjörn Larsson, vice ordförande i Vision sektion Väster i Göteborg, som tagit initiativ till motionen. Han inser att det finns en konflikt mellan anonymitet och rättssäkerheten för den som står anklagad. Samtidigt har hoten ökat så mycket och ett förändrat samhällsklimat ställer nya krav. Därför kan det i specifika fall vara motiverat med anonymitet, säger han. Alla klubbar inom Vision Göteborg har ställt sig bakom motionen med krav på att förbundet opinionsbildar för en lagändring som krävs för att göra anonymiteten möjlig. II SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE III

3 SQ BEHANDLING VINJETT V Christina Wall och Jeanette Bolster jobbar på Behandlingsgruppen i Göteborg. De har i två omgångar lett gruppbehandling för personer i missbruk som också gått igenom ett trauma. IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr 4 x LINDRAT TRAUMA STOPPAR DROGER Många som lever i missbruk har gått igenom någon form av trauma, och droger kan vara ett sätt att självmedicinera. Genom en ny behandlingsmetod som prövats vid Behandlingsgruppen i Göteborg får de hjälp att hitta nya strategier för att hantera sin ångest. text Maria Bard foto AnnaCarin Isaksson Eva, som egentligen heter något annat, överkonsumerade alkohol i drygt fyra år. Men när en rad tuffa händelser inträffade i tät följd tippade det över. På kort tid hade hon blivit utan hem, förlorat jobbet samtidigt som hennes mamma gick bort. Tillvaron var ett fullständigt ångestkaos, och alkoholen blev en livlina. Idag hanterar hon jobbiga känslor annorlunda. När hon börjar känna sig nedstämd ringer hon kanske sin syster, tar en dusch eller gör andra saker som distraherar de negativa tankarna. Nu vet hon att känslorna går över, och hon måste inte döva dem med att dricka alkohol. Innan jag gick i den här behandlingen så fick jag panik. Jag tänkte: åh nej nu mår jag dåligt igen. Jag kände att det måste gå över fort, och då hjälpte ju alkoholen åtminstone för stunden. Strategierna som Eva använder sig av för att hålla sig borta från alkohol har hon fått lära sig under en gruppbehandling på Behandlingsgruppen i Göteborg. Materialet som behandlingen utgår från kallas Seeking Safety, och är flitigt använt i till exempel USA där många krigsveteraner lider av posttraumatisk stress. Men i Sverige har det aldrig använts i någon större omfattning tidigare. Det hela började med att psykoterapeuten Jeanette Bolcher hittade materialet i en databas, och blev nyfiken. Genom yrket har hon mött många berättelser som liknar Evas, men problemet är att människor som är i ett aktivt missbruk inte tas emot på traumaenheter, och på beroendekliniker fokuserar man på beroendet. Men här fanns alltså ett material som kopplade ihop missbruk med upplevda trauman. Hon ville dela med sig av den nyfunna upptäckten, och visade det för kollegan Christina Wall som är socionom. Jag blev eld och lågor, det här materialet var så bra, berättar hon. I behandlingen som är manualbaserad är det dock inte själva traumat som bearbetats, istället fokuserar man på symptomen. Det är dem man lider av idag. Vanliga traumasymptom är till exempel ångest, mardrömmar, depressioner och känslor av overklighet, saker som alla är väldigt obehagliga att uppleva. För att slippa obehaget självmedicinerar man, och det är här drogen kommer in. För att få en bättre bild av hur många av deras klienter som hade upplevt någon form av trauma, började Jeanette Bolcher och Christina Wall leta i enhetens databas. Vi har ett dokumentationssystem där klienterna får svara på en rad frågor om bland annat sin bakgrund, hälsa och sin missbrukserfarenhet, som sedan sparas i en databas. Genom en samkörning fick vi fram att så många som 60 procent led av trauma eller posttraumatisk stress, berättar Jeanette Bolcher. De började läsa in sig på materialet och fick snart klartecken från gruppchefen Mattias Borg att påbörja en gruppbehandling. Vi har ett ansvar att lyssna på de berättelser som kommer in, och se om vi kan möta dem. Här fanns det en färdig metod som kunde möta klienternas behov. Samtidigt är Jeanette och Christina trygga behandlare med lång erfarenhet. Så jag tänkte att det kunde vara värt att testa, berättar han. SOCIAL QRAGE V

4 SQ VINJETT V SQ SPANAR Äldres självbestämmande och regler mot diskriminering hamnar i konflikt när brukare i äldreomsorgen inte accepterar hjälp från män och ickevit personal. SKL vill korta biståndstiden Drygt en tredjedel av de som tar emot ekonomiskt bistånd gör det under en period av tio månader eller längre. Därför ska Sveriges kommuner och landsting ta reda på vad som krävs för att färre ska behöva bistånd under lång tid och har dragit igång ett treårigt projekt. Det berättar tidningen Dagens Samhälle. Det ligger också stort fokus på att livet ska ha kvalitet, inte bara vara drogfritt. Den första gruppbehandlingen genomfördes vid sex tillfällen med sammanlagt sex deltagare. Under träffarna håller Jeanette Bolcher och Christina Wall korta föreläsningar utifrån olika teman som hämtas ur manualen, och deltagarna får sedan diskutera utifrån egna erfarenheter. Det kunde till exempel handla om vad som är ett traumatiskt minne och hur det påverkar en, sambandet mellan posttraumatisk stressyndrom, PTSD, och missbruk och att lära sig känna medkänsla med sig själv. Klienterna får även lära sig coping som är olika sätt att hantera stressfyllda situationer eller känslomässig smärta, och grounding som är en form av fysisk och mental distraktion. Att man pratar om drogen som självmedicinering är en grundhållning. Och sen handlar det mycket om vad kan man göra i stället, vad kan man använda för strategier som gynnar ens hälsa? Under kursen tränar vi på de här strategierna och stöttar klienterna under tiden. Det ligger också stort fokus på att livet ska ha kvalitet, inte bara vara drogfritt, berättar Christina Wall. Under våren arrangerade de en andra omgång med behandlingen, och i utvärderingarna från båda behandlingstillfällena uppger deltagarna bland annat att de använder sig av copingstrategier för att hantera triggers i högre grad samt att de fått ny kunskap och nya perspektiv. Tre av de första sex deltagarna är dessutom helt drogfria. Så bra resultat ska man egentligen inte ha. Så vi måste vara noga med att säga att de här personerna har fått annan hjälp också, säger Christina Wall. I slutändan handlar det framförallt om att deltagarna ska få möjlighet till ett tryggare och bättre liv, som ger dem chansen att läka från sitt trauma. Och för Eva som är en av dem som har hållit sig nykter, har tillvaron tagit en ny vändning. Hon har fått nytt jobb och en egen lägenhet. Hon har också fått en bättre relation med sin dotter och sitt barnbarn. Innan hon deltog i Seeking Safety gick hon redan i individuella samtal hos Christina, men hon såg den nya behandlingsformen som en chans att förstå varför hon hade hamnat i ett alkoholberoende. Jag kopplade inte ihop det som hade hänt mig med att det kunde vara ett trauma. Så för mig var den här behandlingen en viktig del. Utan den här gruppen och det som jag har gjort själv, hade jag nog inte klarat det. Christina Wall och Jeanette Bolcher konstaterar att behandlingsmetoden de prövat gett gott resultat. Eva (till vänster) tror att hon knappast kunnat bli nykter utan gruppbehandlingen. METODEN I GÖTEBORG Behandlingsgruppen i Göteborg vänder sig till personer med beroende och deras anhöriga. Seeking Safety prövas på en av mottagningarna. Samtliga studier av metoden visar gott resultat. Namnet på metoden syftar på att droger hindrar en från att leva det trygga livet man behöver för att läka från ett trauma. Om det blir fler grupper som erbjuds behandlingen framöver, beror på tillgång av tid och resurser. FOTO: INGRID TINGLÖF, ANGELIKA WARMUTH/TT Personalbyte döljer konflikt Hallå där! Gilla oss på Facebook...och säg ditt hjärtas mening! MANLIG PERSONAL OCH anställda med icke-vit hudfärg i äldreomsorgen kan vara kontroversiellt. Det pekar forskaren Palle Storm på i en doktorsavhandling vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Han har undersökt attityder inom äldreomsorgen i Kanada och Sverige. I båda länderna finns problem med äldre som inte accepterar att få hjälp av manlig eller icke-vit personal. Medan det i Kanada många gånger leder till konflikt kan det i Sverige, tack vare en större personaltäthet, ofta lösas genom att anställda byter omsorgstagare med varandra. En praktisk lösning som kan skydda personal mot diskriminerande beteenden och svara mot bestämmelserna om äldres självbestämmande, konstaterar Palle Storm, men som samtidigt står i konflikt med reglerna mot diskriminering. Palle Storm Så i grunden är det inte jättebra, säger han. Därför ska man inte ta för givet att det är en lösning som ska gälla för evigt. Det tar tid att bygga relationer och ändra attityder, något det måste finnas utrymme för i verksamheterna. Under tiden kan ett byte av omsorgstagare vara okej, anser Palle Storm. Per Jernberg En månad om psykisk hälsa Äldres psykiska ohälsa blir temat för årets upplaga av Diakonins månad, som inleds 9 september. Som stöd till de som i kyrkornas arbete är engagerade i verksamhet för äldre finns nu ett informationsmaterial om hur drabbade och deras anhöriga kan bemötas. Finns hos Sveriges kristnas råd, Dyrt med sena beslut Hundra kommuner betalade för 2017 in 45 miljoner i straffavgifter till staten för att de inom tre månader inte verkställt beslut inom ramen för Socialtjänstlagen och LSS. Det enligt Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som förra året behandlade nära sådana ärenden. Vanligast är att ärendena rör kontaktpersoner inom LSS och särskilt boende inom äldreomsorgen. VI SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE VII

5 SQ MÖTER Han sprider kunskap om gatubarn Alexander Louhichi, verksamhetschef inom socialtjänsten i Torsås, har med hjälp av ett Visionstipendium varit i Marocko för att lära mer om gatubarn som kommer till Sverige. Mellan 500 och 800 marockanska barn lever mer eller mindre på gatan i Sverige. Alexander Louhichi vill att socialtjänsten ska bli bättre rustad att hjälpa dem. Vad har du gjort i Marocko? Jag har försökt få svar på frågan om hur relationerna mellan svenska myndigheter och marockanska gatubarn i Sverige kan förbättras. Jag ville ta reda på vad som kan göras för barnen och ta fram en utbildning om det för den svenska socialtjänsten. Varför har du engagerat dig i den frågan? För att det finns ett starkt stigma runt de barn som kommit till Sverige samtidigt som de inte litar på myndigheter och vuxna här. HVB-hem och socialarbetare når inte fram till dem. Inte heller jag gör det i min roll. Vad har du lärt dig under resan? Mycket. Till exempel att det är det sociala systemet som skapar barnens situation. Det är fadern som ska registrera ett barn hos myndigheterna men gör det inte eftersom många av dem kommit till i en utomäktenskaplig relation, och sådana är olagliga i Marocko. Det betyder att barnen känner sig utstötta och vill försöka klara sig själva. När de då får höra hur bra folk har det i Europa vill de försöka ta sig hit och riskerar att bli offer för droger och trafficking. Vad kan göras för barnen i Marocko? Jag har haft kontakt med en frivilligorganisation som arbetar för att barnen ska kunna komma tillbaka till någon form av familjerelation. Det finns kompetens i Marocko, men resurserna saknas. Därför skulle till exempel ett utbyte mellan Sverige och Marocko kunna vara ett sätt att jobba. Vad kan göras i Sverige? Det handlar om att bygga upp en tillit för att stärka relationerna mellan myndigheterna och de barn som finns här. Idag möts de oftast av LVU och SiS-institutioner. Det som behövs är fler öppna insatser. För att lyckas krävs eldsjälar. Vad kan du göra här hemma? Lyfta frågan och ta det här på allvar. Utbildningen var klar till den första juni och i samband med det var Visionmedlemmar i Kalmar län inbjudna till en föreläsning. text Per Jernberg foto Mattias Johansson VIII SOCIAL QRAGE