Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Optimism om konjunkturen lyfter metallpriserna Swedbanks totala Råvaruprisindex steg i december med knappt 1 % i dollartermer, efter att ha sjunkit tre månader i rad. Industrimetallerna svarade för den största prisökningen, en uppgång med närmare 6 % i dollartermer mellan november och december. Prisutvecklingen på råvaror kan ha drivits upp av starkare konjunkturförväntningar, en ökad riskaptit bland investerare, låga nominella räntor, centralbankernas kvantitativa lättnader och ett ökat förtroende för den ekonomiska politiken inom EMU. Naturgas som energikälla ökar i snabb takt i USA samtidigt som kolets betydelse minskar. I Europa är utvecklingen oroande nog den motsatta. En mindre välutvecklad europeisk infrastruktur för gasleveranser och politisk osäkerhet kring skapandet av en miljömässigt uthållig elmarknad, försvårar EU:s ambitioner att nå målet om att minska koldioxidutsläppen till 80 % av 1990 års nivåer år 2020. De globala livsmedelspriserna, som påverkas av vädret, har uppvisat ökade svängningar. Australiens långvariga torka och bränder ökar risken för att de höga livsmedelspriserna består under 2013. Krympande massalager och en ökad efterfrågan från Asien förväntas leda till en fortsatt uppgång i massapriset, om än från låga nivåer. Den svaga globala byggaktiviteten innebär att det dröjer innan priserna på timmer stiger. Swedbanks totala råvaruprisindex, USD Swedbanks totala Råvaruprisindex steg i dollar räknat med 0,9 % i december 2012 jämfört med november. Det var första gången sedan september som indexet ökade. Prisökningen i december kom huvudsakligen från råvaror exklusive energiråvaror. Särskilt utmärkande var uppgången på ickejärnmetaller som ökade med 6 % under fjolårets sista månad. Bidragande faktorer till de stigande metallpriserna är en högre aktivitet i den kinesiska ekonomin och förväntningar om en ökad metallanvändning i samband med tidigarelagda infrastruktursatsningar. En återhämtning i den Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
amerikanska industrin och tecken på en stabilisering av den europeiska industrikonjunkturen kan också ha bidragit till de stigande metallpriserna. Aluminium och zink svarade för den största månatliga prisökningen mellan november och december, med 7,0 % följt av nickel (6,8 %) och bly (4,4 %). Priset på koppar steg med 3,5 %. Även om pristrenden för icke-järnmetaller vände upp i december sker det från relativt låga nivåer. Samtliga metaller hade en lägre genomsnittlig prisnivå under 2012 jämfört med året innan, där nickel och aluminium föll kraftigast med 23 % respektive 15 % räknat i dollar. Förändrad prissättning på järnmalm Den tydligaste omsvängningen gäller för järnmalm. Järnmalmspriset steg för tredje månaden i rad och har sedan bottenläget i september 2012 ökat med närmare 40 % och är nu på den högsta nivån sedan juni 2012. Prisutvecklingen på järnmalm har präglats av stor volatilitet de senaste åren, vilket innebär utmaningar både för gruvnäringen och för stålindustrin. Den volatila prisutvecklingen drivs inte minst av Kina som svarar för hälften av den globala järnmalmskonsumtionen, men också av variationer i utbudet på järnmalm, där ett fåtal gruvbolag svarar för närmare 70 % av den globala produktionen. För att bättre ta hänsyn till variationerna i konjunkturen har prissättningen alltmer styrts från årslånga kontrakt till spotmarknadsprissättning. Detta torde leda till en ökad transparens och effektivare prissättning. Framväxten av finansiella instrument såsom terminer och futurer har ökat för att minska risken för större prisvariationer. Någon officiell marknadsplats för spothandel finns dock inte utan all handel sker fortfarande genom individuella kontrakt mellan producenter och konsumenter. Andra metaller, som exempelvis nickel och aluminium, har också gått från prissättning dominerad av gruvbolagen mot en fullt utvecklad spotmarknadshandel. Dessa övergångar har skett under 10-20 års tid och bör också innehålla lärdomar för järnmalmsmarknaden. Prisutvecklingen på metaller, index i USD Index, Jan 2011=100 Vår bedömning är att priserna på industrimetaller kommer att stiga under loppet av 2013 när den globala efterfrågan förbättras. I genomsnitt förväntas priserna stiga i dollartermer med 3-5 % under 2013 efter att ha minskat med 15 % i genomsnitt under förra året. Fjolårets lagerneddragningar hos slutanvändare av metaller förväntas upphöra när en stigande industriproduktion ökar behovet av rå- och insatsvaror. Det är sannolikt först under andra och tredje kvartalet i år som en växande global efterfrågan på metaller skulle kunna ge utslag på lagerstockarna. De största metallvarulagren gäller för aluminium, zink och nickel där lagren är på rekordhöga nivåer. För tenn, palladium och platina har produktionsneddragningar lett till en bristande metalltillgång, vilket talar för stigande priser under 2013 när efterfrågan förbättras. Stigande metallpriser och börskurser under de senaste månaderna tyder på en ökad konjunkturoptimism hos finansiella investerare. Historiskt låga nominella räntor, centralbankernas kvantitativa lättnader och ett ökat förtroende för den ekonomiska politiken i euroländerna driver sannolikt upp priserna på finansiella tillgångar. Kol ökar i Europa naturgas i USA Av energiråvarorna var det kolet som svarade för den största prisökningen mellan november och december, en uppgång med 7,8 % i dollartermer. Råoljepriset (brent) fortsatte att uppvisa en relativ stabil utveckling, där priset har fluktuerat inom ett spann på 106-113 dollar per fat under fjolårets sista månader, trots en svagare omvärldskonjunktur. I genomsnitt blev oljepriset 112 dollar per fat under förra året, i stort sett samma nivå som under 2011. Skillnaden mellan de två olika råvarorna har annars varit den omvända under loppet av 2012. Ett
överutbud av kol och svagare efterfrågan har pressat ned priset till de lägsta nivåerna sedan 2009. Samtidigt ökar konkurrensen gentemot andra energikällor, inte minst naturgas. I USA har utvinningen av naturgas ökat kraftigt under 2000- talet drivet av ny produktionsteknik och omfattande nyinvesteringar. Produktionskostnaden för naturgas har fallit och är nu lägre än motsvarande för kol, vilket har lett till ett sjunkande priser på naturgas. Det var först under andra halvåret fjol som naturgaspriserna i USA började stiga på grund av den växande efterfrågan. För närvarande är priset på naturgas 3,40 dollar per miljoner kubikmeter, en uppgång från drygt 3 dollar för ett år sedan. Även om priset har stigit är dagens nivåer väsentligt lägre jämfört med råolja. Uppskattningsvis motsvarar priset på naturgas ett oljepris på drygt 20 dollar, dvs en femtedel av dagens amerikanska råoljepris på 95 dollar. Naturgas som energikälla har därför blivit allt vanligare medan kolanvändningen minskar i snabb takt. Sedan år 1988 svarade kol för hela 60 % av landets energiproduktion, en andel som nu har sjunkit till en tredjedel och är i nivå med vad naturgasen bidrar till den totala energiproduktionen. Produktionen av naturgas, miljoner ton 650,0 550,0 450,0 350,0 250,0 150,0 50,0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 I Europa är bilden tvärtom. Här ökar kolkonsumtionen medan användningen av naturgas minskar. En mindre välutvecklad europeisk infrastruktur för gasleveranser jämfört med i USA kan förklara varför naturgaspriserna i Europa är mer än tre gånger högre än på andra sidan av Atlanten. Det innebär att kolpriset relativt naturgaspriset är lägre i Europa, varför användningen av kol som energiråvara fortsätter att stiga. En växande kolanvändning i EU försvårar målen om att minska koldioxidutsläppen till 80 % av 1990 års nivåer år 2020. Det krävs tydliga spelregler och långsiktiga politiska beslut för att skapa en miljömässigt uthållig elmarknad om det långsiktiga målet ska kunna nås. EU US Global konsumtion av kol, 2011, %-förändring 10 8 6 4 2 0 2 4 6 Vi bedömer det genomsnittliga oljepriset för 2013 till 107 dollar per fat, en nedgång från fjolårets 112 dollar. En svagare global tillväxt och ett växande utbud på olja förutses leda till ett lägre oljepris under årets första halvår. Priset bedöms sedan stiga andra halvåret och nå drygt 110 dollar när den globala efterfrågan förbättras. Till de största prognosriskerna är oljeproduktionsstörningar i Nordafrika och i Mellanöstern. Terrorattackerna vid gasanläggningen i Algeriet reser frågor om det var en tillfällig händelse eller om det är en inledning på flera attacker mot olje- och gasanläggningar i landet. Denna osäkerhet innebär också att riskpremien på råolja kvarstår. Algeriet är Europas tredje största gasleverantör. Det är framför allt de sydeuropeiska länderna, Italien och Spanien, som skulle drabbas hårdast om gasleveranserna från Algeriet skulle upphöra. Utvecklingen i landet påverkar även den globala oljemarknaden, även om landets oljeproduktion är mindre omfattande än gasutvinningen. Oljeproduktionen i landet uppgår till 2 miljoner fat per dag och Algeriet är den femtonde största oljeproducenten i världen. Tillfälligt lägre livsmedelspriser Prisnedgången på livsmedel i dollar räknat fortsatte under fjolårets sista månad, en nedgång med 2 % mellan november och december, enligt Swedbanks råvaruprisindex. Det betyder att prisindexet för livsmedel har fallit med 10 % sedan augusti då priserna nådde en topp i samband den omfattande torkan i USA, som ledde till en kraftig nedgång i spannmålsproduktionen och krympande spannmålslager. Ett bättre produktionsutfall än förväntat under slutet av förra året, har dock pressat ned priserna, om än från höga nivåer. Det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) varnar dock för att spannmålsproduktionen under 2013 hämmas av fjolårets låga kvalitet på utsädet. Den långvariga torkan och bränderna i Australien torde också få konsekvenser på de globala 3 (5)
livsmedelspriserna. Landet är en stor producent av en lång rad jordbruksprodukter. Det är också världens tredje största exportör av nötkött med 15-20 % av världsmarknaden. På vegetabiliesidan är Australien efter USA världens näst största exportör av vete. Vi förutser att de totala livsmedelspriserna i dollar räknat stiger med i genomsnitt 5 % i år. Vädrets påverkan på livsmedelsproduktionen har ökat med risk för fortsatt volatila livsmedelspriser. Samtidigt stiger den underliggande efterfrågan på livsmedel till följd av den växande befolkningen och förändrade kostvanor när köpkraften stärks. Det är i synnerhet de fattigare länderna som drabbas hårdast av den volatila prisutvecklingen på livsmedel. Det är länder där hushållens konsumtion av livsmedel utgör en väsentlig andel av de privata utgifterna. Stora prisvariationer innebär också svårare att planera för att utöka livsmedelsproduktionen eller genomföra nyinvesteringar. Stigande massapriser men fallande timmerpriser Marknaden för pappersmassa stabiliserades under hösten 2012. I december steg massapriset för tredje månaden i rad till 806 dollar per ton men är fortfarande långt ifrån de nivåer som rådde under första halvåret 2011 då det uppgick till drygt 1 000 dollar per ton. Produktionsneddragningar och lägre lager samt en ökad asiatisk efterfrågan på massa talar för stigande priser under loppet av året. Kina svarar för nära en fjärdedel av de globala massaleveranserna och påverkar därför marknaden starkt. En svag global byggaktivitet har lett till fallande timmerpriser. (Timmer ingår inte i Swedbanks Råvaruprisindex). I Europa har priserna fallit med 13 % under det senaste året till 81,94 dollar per kubikmeter. För de svenska sågverken har efterfrågan på timmer sjunkit på grund av den lägre sågverksproduktionen. Samtidigt har utbudet på timmer sjunkit till följd av en minskad avverkning. Skogsvårdstyrelsen beräknar att skogsavverkningen minskade under 2012 med 0,7 miljoner kubikmeter från 88,7 miljoner år 2011. Vi bedömer att byggaktiviteten kommer att vara fortsatt svag i Europa under 2013 och sätter därmed press nedåt på timmerpriserna. Ljusare signaler från den amerikanska bostadsmarknaden och en ökad aktivitet i den kinesiska ekonomin är dock positiva signaler som på sikt kan lyfta upp priserna på timmer. Jörgen Kennemar
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD 10.2012 11.2012 12.2012 Totalt inkl energi 352,8 345,6 348,9 1 mån procent -2,1-2,0 0,9 12 mån procent -0,9-5,3-3,0 Totalt exkl energi 251,5 247,0 254,3 1 mån procent 0,7-1,8 3,0 12 mån procent -11,0-8,4-3,7 Industriråvaror 247,6 244,8 255,7 1 mån procent 2,1-1,1 4,5 12 mån procent -13,0-9,2-3,7 varav massa 775,1 793,1 806,5 1 mån procent 1,2 2,3 1,7 12 mån procent -16,7-10,6-4,7 Icke-järnmetaller 231,7 225,4 238,8 1 mån procent -2,2-2,7 5,9 12 mån procent -2,1-3,0 4,0 varav koppar 8059,7 7693,9 7962,1 1 mån procent -0,1-4,5 3,5 12 mån procent 9,3 1,9 5,2 varav aluminium 1970,6 1942,7 2086,3 1 mån procent -4,0-1,4 7,4 12 mån procent -9,4-6,3 3,3 varav bly 2146,6 2179,1 2274,8 1 mån procent -1,0 1,5 4,4 12 mån procent 10,3 10,0 12,8 varav zink 1904,9 1904,0 2037,2 1 mån procent -4,8 0,0 7,0 12 mån procent 2,4-0,6 6,5 varav nickel 17179,7 16293,2 17404,0 1 mån procent -0,2-5,2 6,8 12 mån procent -9,2-8,9-4,2 järnmalm och skrot 518,3 522,8 544,0 1 mån procent 8,4 0,9 4,1 12 mån procent -22,6-15,8-12,1 Energiråvaror 397,8 389,4 390,8 1 mån procent -2,9-2,1 0,4 12 mån procent 2,3-4,4-2,8 varav kol 318,5 328,6 354,3 1 mån procent -6,4 3,2 7,8 12 mån procent -29,0-23,3-16,2 varav råolja 401,4 392,2 392,5 1 mån procent -2,7-2,3 0,1 12 mån procent 4,0-3,5-2,2 Livsmedel 265,0 254,5 249,5 1 mån procent -3,6-4,0-1,9 12 mån procent -3,7-5,3-3,6 varav kaffe 146,6 136,4 131,3 1 mån procent -3,1-7,0-3,7 12 mån procent -24,5-29,6-30,6 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK 10.2012 11.2012 12.2012 Totalt inkl energi 254,6 251,7 249,9 1 mån procent -1,4-1,1-0,7 12 mån procent -1,1-5,9-6,7 Totalt exkl energi 181,5 179,9 182,2 1 mån procent 1,5-0,9 1,3 12 mån procent -11,1-8,9-7,4 Industriråvaror 178,7 178,3 183,2 1 mån procent 2,9-0,2 2,7 12 mån procent -13,1-9,8-7,4 varav massa 559,4 577,6 577,7 1 mån procent 1,9 3,2 0,0 12 mån procent -16,8-11,1-8,3 Icke-järnmetaller 167,2 164,2 171,1 1 mån procent -1,4-1,8 4,2 12 mån procent -2,3-3,5 0,1 varav koppar 5817,0 5603,2 5703,3 1 mån procent 0,7-3,7 1,8 12 mån procent 9,2 1,3 1,2 varav aluminium 1422,3 1414,8 1494,4 1 mån procent -3,3-0,5 5,6 12 mån procent -9,5-6,9-0,6 varav bly 1549,3 1587,0 1629,4 1 mån procent -0,3 2,4 2,7 12 mån procent 10,1 9,3 8,5 varav zink 1374,8 1386,6 1459,3 1 mån procent -4,1 0,9 5,2 12 mån procent 2,3-1,2 2,5 varav nickel 12399,3 11865,7 12466,6 1 mån procent 0,6-4,3 5,1 12 mån procent -9,3-9,4-7,9 järnmalm och skrot 374,1 380,7 389,7 1 mån procent 9,2 1,8 2,3 12 mån procent -22,7-16,3-15,5 Energiråvaror 287,1 283,6 280,0 1 mån procent -2,1-1,2-1,3 12 mån procent 2,2-5,0-6,5 varav kol 229,9 239,3 253,8 1 mån procent -5,6 4,1 6,1 12 mån procent -29,2-23,8-19,4 varav råolja 289,7 285,6 281,1 1 mån procent -2,0-1,4-1,6 12 mån procent 3,8-4,1-5,9 Livsmedel 191,2 185,3 178,7 1 mån procent -2,9-3,1-3,6 12 mån procent -3,8-5,8-7,2 varav kaffe 105,8 99,3 94,1 1 mån procent -2,4-6,1-5,3 12 mån procent -24,6-30,0-33,2 Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730