Kallelse och handlingar till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling 27 maj 2014
Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling Tisdag 27 maj 2014. Plats : Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 11.00 ca 16.00 Kaffe från kl 10.30 Gemensam lunch ekologisk/närproducerad kl 12.00-13.00 Kommunalförbunden sammanträder i Biosalongen kl 09.00 10.45 Länk till BHUs handlingar: http://www.vgregion.se/bhu Ärenden Hålltid kl 11.00 1. Upprop 2. Val av justerare Hålltid kl 11.05-11.25 3. Konjunkturbarometer för Västra Götaland våren 2014 presentation. Hålltid 11.25-11.40 4. Infrastruktur Västsverige (utökad kommunikation Västsvenska paketet) - lägesrapport. Dnr RS 913-2013 Hålltid 11.40-12.00 5. Strategiska vägval för klimatstrategin i Västra Götaland, handlingar bifogas. Dnr RS 1606-2014 Lunch 12.00-13.00 Hålltid 13.00-13.20 6. Strategiprogrammet Västra Götaland 2020 - lägesrapport Dnr RS 684-2012 Ärende 7-9; hålltid 13.20-13.45 7. Nationell transportinfrastrukturplan - information om regeringens beslut. Dnr RS 2214-2012 8. Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen 2014 2025 -information om regionstyrelsens förslag till regionfullmäktige, handlingar bifogas. Dnr RS 2214-2012 POSTADRESS: Regionens hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se
Sammanträdesdatum: 2014-05-27 Sida: 2(2) 9. Kungälvs kommuns förskottering av väg 168, Tjuvkil, handlingar bifogas. Dnr RS 2214-2012 Hålltid 13.45-14.00 10. Godstransportstrategi för Västra Götaland, handling bifogas. Dnr RS 1728-2014 Hålltid 14.00-14.20 11. Samverkan i EU-arbete och nationellt påverkansarbete mellan region och kommuner, handlingar bifogas. Dnr RS 921-2013 Hålltid 14.20-14.30. Ingen föredragning 12. Digital agenda för Västra Götaland remissförslag, handlingar bifogas. Dnr RS 1673-2013 Kaffe 14.30-14.45 Hålltid 14.45-15.05 13. Redovisning av slutrapport Den skandinaviska 8-millionersstaden, handling bifogas. Slutrapporten utdelas vid sammanträdet. Hålltid 15.05-14. Förslag till instruktion för BHU 2015-2018 information, handlingar bifogas Dnr RS 619-2012 15. BHUs sammanträdestider för 2015, handling bifogas. 16. Ev. tillkommande ärenden. Övrigt Har du förhinder vänligen meddela Solveig Fagerberg tfn: 010-441 00 33 eller e-post: solveig.fagerberg@vgregion.se. Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se) Leif Blomqvist Ordförande
Ärende nr 1
Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling Regionens ledamöter Leif Blomqvist, ordförande Kristina Jonäng, 2:e vice ordförande Gert-Inge Andersson Johnny Magnusson Alex Bergström Birgitta Losman Lena Jagers Bladini Lars Nordström Sören Kviberg Helen Persgren Stigolov Tingbratt Conny Brännberg Gunilla Levén Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård, 1:e vice ordförande Patrik Karlsson Johan Nyhus Stefan Svensson Skaraborg: Katarina Jonsson Ulf Eriksson Kjell Hedvall Carina Gullberg Sjuhärad: Ulf Olsson, 3 vice ordförande Mattias Josefsson Margareta Lövgren Eva Johansson Fyrbodal: Clas-Åke Sörkvist Henrik Sundström Paul Åkerlund Martin Carling Sekreterare Lennart Löfgren Chefer Fredrik Adolfsson, Västra Götalandsregionen Staffan Rydén, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Helena Söderbäck, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Lena Brännmar, Boråsregionen Joakim Svärdström, Boråsregionen Per-Olof Hermansson, Skaraborgs kommunalförbund Thomas Jungbeck, Västkom Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg Föredraganden Linn Berndtsson, Region Halland Birgitta Nilsson, Västra Götalandsregionen Agneta Mårdsjö, Västra Götalandsregionen Emma Mattson, Västra Götalandsregionen Max Falk, Västra Götalandsregionen Christian Bergman, Västra Götalandsregionen Magnus Engelbrektsson, Västra Götalandsregionen Kommunikatör Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen
Ärende nr 5
Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-04-28 Diarienummer RS 1606-2014 MN 34-2014 Miljösekretariatet Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: 010-441 40 35 E-post: birgitta.j.nilsson@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Strategiska vägval för Klimatstrategin i Västra Götaland Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom projektet Strategiska vägval för Klimatstrategin i Västra Götaland, enligt TU 2014-04-28. Sammanfattning av ärendet I Klimatstrategi för Västra Götaland, som ca 70 aktörer i Västra Götaland hittills har undertecknat, finns ett gemensamt mål att vi ska bli fossiloberoende till 2030. Hur vi ska nå målet finns däremot inga beslut om. Syftet med denna process är därför att komma överens om strategiska vägval för hur vi bäst når vårt mål. Förslaget är att arbetet genomförs under 2014 2015 i fyra etapper. Arbetet beskrivs närmare i bifogad PM Strategiska vägval för Klimatstrategi i Västra Götaland. Klimatarbetet är ett strategiskt arbete där beredningen för hållbar utveckling (BHU) naturligt har en samordnade roll eftersom det är en gemensam fråga mellan kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen. Miljönämnden driver och finansierar arbetet. En processledare ska tillsättas och forskningskompetens ska tillföras arbetet. Arbetet med Strategiska vägval för Klimatstrategin blir ett viktigt underlag även för andra delar i VG 2020 Västra Götalands strategi för tillväxt och utveckling exempelvis den strukturbild som ska tas fram. Beredning Förslaget till arbete presenterades för Västgruppen (tjänstemannaberedning för BHU) den 21 feb och 25 april 2014. Miljönämnden har den 27 mars 2014 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se/miljo E-post: info.miljo@vgregion.se
Datum 2014-04-28 2 (2) Diarienummer RS 1606-2014, MN 34-2014 behandlat ärendet och beslutat att bidra till finansiering via nämndens budget för projekt. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Bilaga 1. PM: Strategiska vägval för Klimatstrategin i Västra Götaland daterad 2014-04-28. Ytterligare information Klimatstrategin: www.vgregion.se/smartenergi VG 2020: www.vgregion.se/vg2020
Västra Götalandsregionen 1 (7) PM Datum 2014-03-03 Diarienummer RS 1606-2014 MN 34-2014 Förvaltning/enhet Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: 010-441 40 35 E-post: birgitta.j.nilsson@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Strategiska vägval för Klimatstrategin i Västra Götaland Sammanfattning av ärendet I Klimatstrategi för Västra Götaland finns ett gemensamt mål att vi ska bli fossiloberoende till 2030. Syftet med detta projekt är därför att komma överens strategiska vägval för hur vi bäst når vårt mål. Därefter tas beslut om delmål så vi kan använda våra gemensamma resurser så effektivt som möjligt i omställningsarbetet. Klimatstrategin är en del av VG 2020 Västra Götalands strategi för tillväxt och utveckling och resultatet av arbetet ska bli ett värdefullt underlag för att nå prioriterade frågor. Därför är det angeläget att samarbeta med delregionerna. Samarbete kommer även ske med Länsstyrelsen för att få gemensamma målsättningar för Västra Götaland. Förslaget är att arbetet genomförs under 2014 2015 i fyra etapper som beskrivs närmare nedan. Utgångspunkten är ett nära samarbete mellan unga vuxna (födda 85-95, den så kallade generation Y), forskare/experter inom klimatområdet och politiken i Västra Götaland. En framtidsbild 2030 formas av unga vuxna med deras värderingar om ett gott liv med utgångspunkt från individnivå. Framtidsbilden matchas mot forskare och experters kompetens inom klimatområdet på samhällsnivå. En så kallad backcasting görs med aktörer i samhället om hur vi går från dessa framtidsbilder 2030 till 2015. Resultatet ska bli kreativa, trovärdiga presentationer av framtidsbilder som tillsammans med lösningar visar hur vägen kan se ut från 2015 till ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Arbetet sker med ett politiskt ledarskap med god förankring i delregionerna och i Västra Götalandsregionen i samarbete med Länsstyrelsen. Målsättningen är att resultaten ska utformas och presenteras på ett sätt som väcker stort intresse för en bred politisk samhällsdialog under hösten 2015. En dialog som leder fram till strategiska vägval och beslut om delmål. Motiv till satsningen: Klimatfrågan är prioriterad i Västra Götaland och tydliga delmål efterfrågas av såväl politiker som av handläggare på kommunal nivå och även av andra aktörer i samhället. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se/miljo E-post: info.miljo@vgregion.se
Datum 2014-03-03 2 (7) Diarienummer RS 1606-2014, MN 34-2014 Uppdraget att ta fram delmål för Klimatstrategin finns i miljönämndens budget och ska redovisas till Regionstyrelsen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har ett nationellt uppdrag att ta fram en regional klimatstrategi utifrån Färdplan 2050. Detta projekt genomförs därför tillsammans med länsstyrelsen för att få enhetliga mål för Västra Götaland. Arbetet med Strategiska vägval för Klimatstrategin blir ett viktigt underlag även för andra delar i Västra Götaland 2020 exempelvis för den strukturbild/framtidsbild som ska tas fram. Fördjupad beskrivning av ärendet Projektet sker i ett parallellt utbyte bland unga vuxna, forskare/experter, aktörer i samhället och förtroendevalda. En framtidsbild hur man vill leva 2030 formas av unga vuxnas värderingar utifrån en större enkätundersökning, forskning om generation Y och workshops med unga vuxna i respektive delregion. Forskare/experter från universitet/näringsliv tar fram underlag om hur utfasningen av fossil energi kan gå till. Arbetet ska presenteras i bilder och texter som politiken kan använda för en bred samhällsdialog. En fossiloberoende region definieras på samma sätt som i nationella utredningar, dvs. att vi har fasat ut 80 procent av fossil energi 2030 jämfört med 2004. Även den återstående fossilanvändningen är möjlig att åtgärda men med höga kostnader. Organisation En arbetsgrupp skapas av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommunalförbunden samt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) som ansvarar för forskare/experter. En chefsgrupp bildas mellan Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, och kommunalförbunden för att bereda ärenden inför beslut. Från chefsgruppen delas organisationen mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar beslut i Strategigruppen med Länsöverdirektören och enhetschefer. Beredningen för hållbar utveckling har den samordnande rollen. En styrgrupp utses av förtroendevalda där fyra representanter kommer från kommunalförbundens styrelser och tre från Västra Götalandsregionen vilka utses av miljönämnden. Dessa bör representera var sitt parti. Från de sju partier som finns representerade i BHU deltar även en representant från ungdomsförbundet, dvs sju unga politiker, i styrgruppen. Sammantaget kommer 14 politiker vara med i styrgruppen. Beslut tas av miljönämnden i Västra Götalandsregionen på samma sätt som med Klimatstrategi för Västra Götaland. Arbetet ska rapporteras till regionstyrelsen enligt uppdrag i budget.
Datum 2014-03-03 3 (7) Diarienummer RS 1606-2014, MN 34-2014 Organisationsskiss Beredningen för hållbar utveckling Politiker från kommunalförbund och VGR. Politisk styrgrupp Förtroendevalda från kommunalförbund, VGR och politiska ungdomsförbund. Länsstyrelsens strategigrupp Länsöverdirektör och enhetschefer Chefs/ Beredningsgrupp Miljöchef Västra Götalandsregionen Samhällsbyggnadschef, Länsstyrelsen En chefsrepresentant, Kommunalförbund Arbetsgrupp Handläggare från Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, GMV och kommunalförbunden.
Datum 2014-03-03 4 (7) Diarienummer RS 1606-2014, MN 34-2014 Arbetsprocess Förslaget är att arbetet läggs upp i 4 etapper: Etapp 1 vår 2014 Etapp Samla 1 fakta våren 2014 Förbereda arbetet Etapp 2- höst 2014 Ungas framtidsbild 2030 Faktaunderlag forskare/experter Etapp 3- vår 2015 Backcasting från 2030 till 2015 Presentationer Etapp 4- höst 2015 Dialog i samhället Beslut om delmål Beskrivning av etapperna i arbetsprocessen Etapp 1 Syfte: Förankra projektet, samla fakta, engagera deltagare och skapa goda förutsättningar för genomförande. Resultat: Sammanställning av aktuella planer och forskningsresultat för en fossiloberoende region. Ett urval av forskare/experter finns som kommer medverka i arbetet och en plan finns för etapp 2. I varje delregion finns ca 20 personer mellan 19-29 år som vill delta i arbetet. Målsättning ca 50 % studenter och 50 % sysselsatta. Underlag finns för att genomföra en enkätundersökning. En plan finns för etapp 2. Uppdrag: Unga vuxna Förankring delregioner och bjuda in unga deltagare mellan 19-29 år i samarbete med skolor/näringsliv. Ta fram en plan för arbetet med att skapa en framtidsbild för unga vuxna. Forskare/experter Sätta ramarna för vilka delar som ska ingå i uppdraget för att skapa en fossiloberoende region. Sammanställa befintliga planer och forskning som underlag för ett fossiloberoende Västra Götaland. Sammanställa forskning kring generation Y. Förbereda större enkätundersökning
Datum 2014-03-03 5 (7) Diarienummer RS 1606-2014, MN 34-2014 Etapp 2 Syfte: Få reda på hur unga vuxna vill forma sin framtid individnivå. Få fram faktamaterial för olika möjligheter att ställa om till en fossiloberoende region samhällsnivå. Resultat: Framtidsbilder på delregional nivå av hur unga vill leva ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland. Inom transporter, energi och konsumtion ev fler områden finns en god faktagrund för viktiga förutsättningar för att skapa ett samhälle med 80% mindre fossilanvändning som presenteras på ett överskådligt sätt. Kommunikationsinsatser som väcker intresse för arbetet. Uppdrag: Unga vuxna En framtidsbild i varje delregion tas fram om hur unga vuxna vill leva 2030. Det sker genom aktivt arbete med unga vuxna i delregionen. Kompletteras med information från den forskningssammanställning och enkätundersökning som gjorts. Aktiv kommunikation, arrangemang med referensgruppen mm i syfte att engagera fler unga vuxna som medverkar till att utveckla delregionala framtidsbilder. Presentera de ungas framtidsbilder 2030 genom bilder, texter mm på ett professionellt men lättillgängligt sätt för att bli underlag för den backcasting som sker i etapp 3. Forskare/experter Genomföra, sammanställa och utvärdera enkätundersökning bland unga vuxna. Ta fram ett vetenskapligt underlag för hur man på samhällsnivå kan ställa om till en fossiloberoende region 2030. Presentera det vetenskapliga underlaget genom bilder, texter mm på ett professionellt men lättillgängligt sätt för att bli underlag för den backcasting som sker i etapp 3.
Datum 2014-03-03 6 (7) Diarienummer RS 1606-2014, MN 34-2014 Etapp 3 Syfte: Förena de ungas bild av framtiden med forskarnas kompetens om hur man kan nå ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland. I samarbete med aktörer i samhället få fram viktiga insatser som behöver genomföras från 2015-2030. Resultat: Kännedom om vilka viktiga åtgärder som behövs, sk strategiska vägval, för hur ungas framtidsbild kan realiseras i ett fossiloberoende Västra Götaland. Kännedom om vem som har mandat för att genomföra olika insatser. Kreativa presentationer i bild och text som visar hur vi kan nå vårt mål som väcker intresse för debatt i samhället. Uppdrag: Unga vuxna, forskare/experter och aktörer i samhället tillsammans Aktivt samarbete mellan unga vuxna, forskare och aktörer i samhället i en s.k. backcasting. Här utgår man från de ungas bild av 2030 och forskarnas vetenskapliga arbete. Uppgiften blir att i samarbete med aktörer i samhället är att hitta lösningar för att nå målet att bli en fossiloberoende region 2030. Därefter backar man bakåt från 2030 till 2015 för att visa vilka insatser som behövs. Det görs genom övergripande strategiska vägval som visar de större satsningar som behöver göras men också kompletterande insatser som är viktiga för att nå de ungas framtidsbild. Vägen från 2015 till 2030 presenteras i en eller flera presentationer på ett sätt som väcker stort intresse och blir underlag för förankring, politiskt och hos andra aktörer i samhället.
Datum 2014-03-03 7 (7) Diarienummer RS 1606-2014, MN 34-2014 Etapp 4 Syfte: Diskutera framtidsbilder och strategiska vägval för hur vi kan leva ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland. Engagera människor i samhället som kan och vill bidra till lösningar för att ställa om samhället till önskvärda framtidsbilder. Politisk förankring för hur vi når målet i Klimatstrategi för Västra Götaland. Resultat: Tydlig och förankrad plan för vilka insatser som behövs för att nå målet i Klimatstrategi för Västra Götaland och vilka aktörer som har mandat att agera. Sätta upp prioriterade strategiska vägval och delmål för genomförande som kan integreras i arbetet med Västra Götaland 2020 och egna organisationers målsättningar. Implementering av åtgärder i styrdokument och åtgärdsprogram. Scenarier och målsättningar blir en viktig del i en strategibild för Västra Götaland. Uppdrag: Förtroendevalda i delregioner/vgr/länsstyrelsen med flera En aktiv dialog i samhället med olika aktörer om hur man kan bidra till en fossiloberoende region utifrån unga vuxnas värderingar. Ta fram strategiska vägval för större prioriterade insatser som ska genomföras. Ta beslut om delmål på regional/delregional nivå för att nå målet i Klimatstrategi för Västra Götaland. Implementera insatser hos de aktörer som har ett mandat att agera. Finansiering Projektet kommer att till stor del finansieras inom miljönämndens medel för projekt. Intervjuundersökningen kommer regionutvecklingsnämnden att finansiera. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Birgitta Nilsson Processledare
Ärende nr 8
1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-05-15 Diarienummer RS 2214-2012 Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Christian Bergman Telefon: 0706-46 30 97 E-post:christian.bergman@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling (BHU) Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen 2014 2025 - Information om förslaget till regional plan för Västra Götaland 2014 2025, som behandlas av regionstyrelsen den 20 maj Förslag till ställningstagande 1. BHU noterar informationen. Sammanfattning av ärendet I december 2012 gav regeringen samtliga länsplaneupprättare, däribland Västra Götalandsregionen, i uppdrag att ta fram regionala planer för transportinfrastrukturen under perioden 2014 2025. Efter beslut av regionstyrelsen respektive regionfullmäktige i november 2013 sändes det regionala planförslaget till regeringen. Regeringen fastställde i april 2014 den nationella planen för perioden 2014 2025, i vilken anslaget till de regionala planerna ingår. Regionstyrelsen väntas den 20 maj 2014 föreslå regionfullmäktige att fatta beslut om planens fastställelse (återkoppling om RS beslut ges till BHU 27 maj). Regionfullmäktige måste inom två månader från regeringens beslut (om att fastställa den nationella planen) definitivt fastställa den regionala planen och sända den till regeringen. Den regionala planen för 2014 2025 ersätter då den gällande planen som sträckt sig över perioden 2010 2021. Den regionala planen för 2014 2025 innehåller satsningar för drygt 6 miljarder kr till transportsystemet i Västra Götaland. Drygt hälften av medlen går till regionala vägar medan åtgärdsområdena kollektivtrafik, samfinansiering av järnväg i nationell plan och cykel tillsammans uppgår till nära 40 procent av plananslaget. Jämfört med föregående planer är det ett stort steg i satsningen mot ett mer hållbart transportsystem. I detta avseende har den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som gjorts integrerat i planarbetet varit vägledande. Vidare präglas planen av ökade anslag till kostnadseffektiva mindre åtgärder, som kan spridas till fler platser runtom i regionen. Nytt jämfört med tidigare planer är även satsningen på beteendepåverkande åtgärder och på insatser som leder till ett effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-05-12 2 (2) Diarienummer RS 2214-2012 Justeringar efter BHU:s möte den 18 mars 2014 Planförslaget har justerats i enlighet med BHU:s beslut den 18 mars 2014. I slutet av april 2014 lämnade Trafikverket besked om de definitiva länsramarna för perioden 2014 2025. För Västra Götalands plan blev det ett tillskott på 65 mnkr. Förändringen innebär ca 18 mnkr extra per år under planens fyra inledande år, följt av fyra år med minus 2 mnkr per år. Ramarna för planens sista fyra år är oförändrade jämfört med tidigare förslag. BHU:s presidium föreslog den 29 april att fördela hälften av de tillkommande medlen till samfinansiering av järnväg i nationell plan och resterande hälft till potter inom väganslaget. En överskådlig tabell över fördelning av medel mellan åtgärdsområden och år finns på s. 11 i bilagd version av regional plan, som regionstyrelsen ska ta beslut om den 20 maj. Utöver justeringarna i tabellerna har texter och layout bearbetas, för att anpassa planen från förslags- till beslutshandling och förbättra läsbarheten. Layouten kommer att bearbetas ytterligare inför regionfullmäktiges fastställande. Beredning Beredningen för hållbar utveckling (BHU) har varit beredande och sammanhållande politisk instans. Kommunalförbunden har aktivt medverkat i arbetet och svarat för dialog och förankring med kommunerna. På tjänstemannanivå har arbetet letts av regionutvecklingssekretariatet i samverkan med de fyra kommunalförbunden, Västtrafik, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Trafikverket samt miljö- och kollektivtrafiksekretariaten inom Västra Götalandsregionen. För att klara anvisade tidsramar beslutade BHU vid sitt sammanträde den 18 mars 2014 att ge BHU-presidiet i uppdrag att göra erforderliga anpassningsjusteringar i det regionala planförslaget inför regionstyrelsens möte den 20 maj 2014. BHU-presidiet har den 29 april och den 9 maj 2014 kontrollerat och godkänt genomförda justeringar i planförslaget inför beslut av regionstyrelsen. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Max Falk Bilagor (arbete pågår med att färdigställa layouten av bilagorna) Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014 2025 (förslag inför regionstyrelsen 20 maj 2014). Miljökonsekvensbeskrivning av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014 2025 (förslag inför regionstyrelsen 20 maj 2014). Beslutet skickas till max.falk@vgregion.se christian.bergman@vgregion.se
1 Regional REGIONAL plan PLAN för FÖR transportinfrastrukturen TRANSPORTINFRASTRUKTUREN i I VästRa VÄSTRA götaland GÖTALAND 2010 2021 2014 2025 Förslag inför regionstyrelsen 20 maj JUNI BILAGA 2010TILL FÖRSLAG TILL REGIONAL PLAN FÖR TRANSPORTINFRASTRUKTUR I VÄSTRA GÖTALAND UNDER PERIODEN 2010-2021. Juni 2014
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 1 Inledning 6 1.1 Den regionala planen i sitt sammanhang 6 1.2 Utgångspunkter 6 1.3 Planens framtagande 7 2 Ekonomiska förutsättningar 8 2.1 Nytt ekonomiskt planeringssystem 9 3 Fördelning mellan åtgärdsområden 10 4 Beslutade åtgärder 12 4.1 Regionala vägåtgärder 12 4.2 Kollektivtrafik 18 4.3 Samfinansiering av järnväg i nationell plan 22 4.4 Cykel 22 4.5 Bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö 22 4.6 Övrigt 23 4.7 Samfinansiering av väg i nationell plan 23 5. Genomförande och uppföljning 24 6 Effekter och måluppfyllelse 25 6.1 Planens påverkan 25 6.2 Övergripande måluppfyllelse 26 6.3. Funktionsmål tillgänglighet 27 6.4 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa 29 BILAGA 1 KARTOR 33 BILAGA 2 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER, INVESTERINGAR I VÄGAR 35 BILAGA 3 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER, BIDRAG TILL KOLLEKTIVTRAFIK- ANLÄGGNINGAR MM 39 BILAGA 4 OBJEKT I DEN NATIONELLA PLANEN INOM VÄSTRA GÖTALAND 41 BILAGA 5 KANDIDATER TILL BRISTER ÖVER 25 MILJONER 42 Fyrbodals kommunalförbund 42 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) 42 Skaraborgs kommunalförbund 42 Sjuhärads kommunalförbund 42 BILAGA 6 Särskild sammanställning av den regionala infrastrukturplanens miljökonsekvenser 44 BAKGRUND 44 HUR MILJÖASPEKTERNA HAR INTEGRERATS I PLANEN 44 HUR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN OCH SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅD BEAKTATS 44
3 SKÄLEN TILL ATT PLANEN HAR ANTAGITS I STÄLLET FÖR DE ALTERNATIV SOMVARIT FÖREMÅL FÖR ÖVERVÄGANDEN 45 DE ÅTGÄRDER SOM AVSES ATT VIDTAS FÖR UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV DEN BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN SOM GENOMFÖRANDET AV PLANEN MEDFÖR 45
4
5 Förord A tt snabbt och smidigt kunna ta sig mellan vardagsnära sysslor såsom jobb, skola och fritidsaktiviteter samt att ha en högklassig godstransportförsörjning är avgörande för vår livskvalitet och ekonomiska utveckling. I en industri- och transportregion som Västra Götaland, där ortsstrukturen är förhållandevis gles med långa avstånd, är behovet av goda kommunikationer särskilt viktig. Tillsammans med den nationella planen och det Västsvenska paketet innehåller den regionala planen ett brett spektrum av trafikslagsövergripande åtgärder för att stärka regionens transportsystem. För att vi ska nå Västra Götalands vision om det goda livet måste transport systemet utformas i symbios med andra samhällsintressen och med hänsyn till miljö och människors hälsa. I detta avseende har den miljökonsekvens beskrivning (MKB) som gjorts integrerat i planarbetet varit vägledande. Målsättningen att gå mot ett grönare transportsystem märks exempelvis genom att satsningarna på såväl cykel som järnväg ökats markant jämfört med föregående planer, samtidigt som medlen till kollektiv trafiken ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Planen präglas av ökade anslag till kostnadseffektiva mindre åtgärder, som kan spridas till fler platser runtom i regionen. Nytt jämfört med tidigare planer är till exempel satsningen på beteende påverkande åtgärder och på insatser som leder till ett effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur. Ett annat exempel är att mer resurser har lagts som obundna medel i potter, bland annat till det mindre vägnätet. Detta för att kunna utföra åtgärder på kortare sikt och med större flexibilitet. Vi går nu in i ett nytt planeringssystem. Detta tycker vi är positivt då det ger utrymme för bättre anpassning till rådande omständigheter vid varje beslutstillfälle. Framtagandet av planen har skett i samarbete med kommuner, myndigheter och en rad intresseorganisationer. Möjlighet har också funnits för allmänheten att lämna synpunkter. Stor kraft har lagts på att väga samman och tillmötesgå de önskemål som lyfts fram, inte minst från kommunerna. Ambitionen har varit att hitta en balans mellan olika önskemål och att sätta dem i relation till regionala och nationella mål. Bakom planen finns en bred politisk och geografisk förankring. Vänersborg, 10 juni 2014 Kjell Nordström Ordförande, regionfullmäktige
4 6 1 inledning Inledning KOMUNALFÖRBUND FYRBODAL SJUHÄRAD GÖTEBORGSREGIONEN SKARABORG Källa: Sveriges Nationalatlas/Västra Götaland. 1.1 arbetets genomförande 1.1 Den rbetet regionala med Regional planen plan för i sitt transport- nationella plan har Västra planen Götalandsregionen för att inrymma de avsatt projekt regionala som är A sammanhang infrastrukturen i Västra Götalandsregionen december 2010-2021 2012 har gav genomförts regeringen samtliga i två system Medfinansiering som gynnar tillkommer tillväxten även i Västsverige. via kommuner Västra nödvändiga utvecklingsmedel för att inom utforma flera ett åtgärdsområden. hållbart transport- I steg, länsplaneupprättare, först planerades inriktningen däribland Västra och Götalandsregionen, och andra intressenter. Göteborgs stad, Göteborgsregionen och Region Halland inledde därför en sedan åtgärderna. Götalandsregionen, En viktig del i uppdrag underlaget att togs ta fram under arbetet fram regionala med den planer regionala för transportinfrastrukturesen där närmare för 500 perioden politiker, 2014-2025. tjänstemän Trafikverket och västsvenskt De transportpolitiska infrastrukturpaket. målen samt regeringens systemanaly- dialog 1.2 Utgångspunkter med trafikverken och regeringen om ett fick representanter samtidigt i för uppdrag näringsliv att upprätta och intresseorganisationer i Västra Götaland plan deltog för vid utvecklingen ett eller flera av om framtagandet slutgiltiga av den ekonomiska nationella ramarna och de för regionala respek- en nationell planeringsdirektiv Den 30 mars 2010 anger lämnade förutsättningarna regeringen besked för trafikslagsövergripande transportsystemet tillfällen. 1 De engagerades för samma därmed period. i processen med tive planerna. länsplan I planeringsdirektivet 5 835 mnkr för Västra framgår Götaland att att Den utifrån nationella mål och planen funktionskrav fokuserar analysera på de stora samt infrastrukturplaneringen om resursram och innehåll ska verka för för den ett nationella kapacitetsstarkt, Samtidigt robust, undertecknades säkert, tillgängligt avtalet och hållbart om nationella åtgärdsbehovet stråken, för regionens medan den transportinfrastruktur. regionala planen kan planen. prioritera Västra brister Götalandsregionens i länkar och noder och övriga som ansluter läns Västsvenska transportsystem infrastrukturpaketet. som tillgodoser näringslivets Totalt innebär och till systemanalyser det nationella utgjorde systemet tillsammans samt andra med viktiga en stråk rad det medborgarnas satsningar i behov. Västra Götaland för ungefär 61 för andra regionen. utredningar ett viktigt underlag för regeringens Västsvenska proposition Framtidens paketet ligger resor inom och den transporter nationella menten Arbetet av bland med den annat regionala Vision infrastrukturplanen Västra Götaland miljarder På regional kronor. nivå utgörs de politiska styrdoku- planens infrastruktur ramar och för hållbar innehåller tillväxt. satsningar Propositionen som ska ge har det skett goda i ett livet löpande och Västra samråd Götaland med många 2020. intressenteden för från transportsystemet kommunerna/kommunalförbunden, i regionen har sedan Målbil- attraktivare innehåller målsättningar kollektivtrafik, och tillförlitligare ekonomiska transporter hela för planeringsperioden. näringslivet, bättre Regeringen miljö och utökade gav därefter i Västtrafik, tidigare konkretiserats trafikverken, genom länsstyrelsen, ett inriktningsunder- näringslivet ramar för pendlingsmöjligheter uppdrag till trafikverken för och alla länsplaneupprättarna som vill bo, arbeta och lag och intresseorganisationer. en systemanalys som Det båda har varit bland vägledande annat eller däribland studera Västra på olika Götalandsregionen platser i Västsverige. att Staten utarbeta anordnats för arbetet workshops med den regionala och dialogmöten planen 1. Målsättningar som lyfts fram hemsida i dessa dokument har använts handlar som ett om och Västra står förslag för till hälften nationell av kostnaden, respektive genom regionala den planer nationella för Götalandsregionens planen. transportinfrastrukturen Medfinansiering sker 2010-2021. lokalt och regionalt öppet att öka dialogforum. tillväxten samt att minska klimatpåverkan genom Under framförallt arbetets gång trängselskatterna. blev det tydligt att det inte och Den negativa regionala effekter planen på miljön har beslutats liksom av att regionfullmäktige. transportsystemet Regionstyrelsen mer anpassat har varit efter huvudansvarig olika göra fanns Utöver tillräckliga anslagen resurser i nationell i den plan regionala och regional och sam- 1. Systemanalysen Säkra tillväxten och förbättra miljön finns på www.vgregion.se/transportsystem 1 Inriktningsunderlaget (Ökad tillväxt och en bättre miljö) fastställdes av regionfullmäktige i juni 2007 och systemanalysen (Säkra tillväxten och förbättra miljön) beslutades av regionstyrelsen i september 2008.
7 hällsgruppers behov. Sedan 2012 finns en ny regional organisation med en särskild kollektivtrafikmyndighet och ett regionalt trafikförsörjningsprogram med väl förankrade mål och strategier. Den strategiska inriktningen är att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor samtidigt som det ska finnas en grundläggande samhällsservice som ger goda möjligheter att leva och verka i hela Västra Götaland. Dessutom planerar regionen för en kraftfull utveckling av tågtrafiken under de närmsta decennierna (Målbild Tåg 2035). Enligt det nya ekonomiska planeringssystemet ska brister/objekt som ligger mot slutet av planperioden bara vara indikativt beslutade. Detta skapar utrymme för en mer flexibel och effektiv planering jämfört med tidigare. Till grund för prioriteringar av brister/objekt används åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen och samlade effektbedömningar 2. Här ingår också kalkyler över åtgärdernas samhällsekonomiska utfall och analyser gällande uppfyllelse av regionala och nationella mål. Då den regionala infrastrukturplanen bedöms få en betydande miljöpåverkan har en miljöbedömning genomförts som en integrerad del av planarbetet. Det övergripande syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekterna i infrastrukturplanen så att en hållbar utveckling kan främjas. Miljökonsekvensbeskrivningen kan nås från Västra Götalandsregionens hemsida 3. 1.3 Planens framtagande Den regionala planen har beslutats av regionstyrelsen och regionfullmäktige i Västra Götaland. Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) har varit beredande instans med operativt ansvar. BHU består av politiker från regionen och de fyra kommunalförbunden; Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad/Boråsregionen och Göteborgsregionen. Kommunalförbunden, som företräder Västra Götalands 49 kommuner, har aktivt medverkat i arbetet och svarat för dialog och förankring med kommunerna. Det finns en bred politisk och geografisk förankring bakom de ställningstaganden som gjorts. Kommunernas intressen under planeringsprocessen samordnas genom respektive kommunalförbund som i sin tur ansvarar för att lyfta kommunernas frågor till politisk beredning i BHU. Arbetet med revideringen av den regionala planen för transportinfrastruktur inleddes i oktober 2012. En tjänstemannagrupp under ledning av regionutvecklingssekretariatet arbetsgruppen för strategisk infrastrukturplanering har medverkat i processen med att ta fram underlagsmaterial och sammanställning av plandokumentet. Förutom regionutvecklingssekretariatet har det i gruppen deltagit företrädare för de fyra kommunalförbunden, Västtrafik, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Trafikverket samt miljö- och kollektivtrafiksekretariaten inom Västra Götalandsregionen. I februari 2013 bjöd Västra Götalandsregionen in till ett informationsmöte om revideringen av nationell respektive regional infrastrukturplan. På mötet deltog representanter från länets kommuner och kommunalförbund, Trafikverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, intresseorganisationer och näringslivsrepresentanter. Förslaget till regional infrastrukturplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) remitterades till ovan nämnda organisationer samt till ett flertal större företag och en rad intresseorganisationer under 2013. Handlingarna offentliggjordes till allmänheten via kungörelser och utställningar, med möjlighet att lämna synpunkter. Samtliga remissvar och övriga remisshandlingar finns på Västra Götalandsregionens hemsida 3. 2 Närmare redovisning av fyrstegsprincipen finns i Kapitel 4 samt på Trafikverkets hemsida. 3 www.vgregion.se/transportsystem
8 2 Ekonomiska förutsättningar V ästra Götalands ekonomiska ram för perioden 2014 2025 är 6 351 miljoner kr. Enligt anvisningar från regeringen ska resurserna fördelas i årsramar enligt Tabell 1. Tabell 1. Västra Götalands ekonomiska ram, perioden 2014-2025 År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2014-2025 Mnkr 512 540 577 586 519 519 519 519 515 515 515 515 6351 De vägar som omfattas av planen är de regionala vägarna, dvs. alla statliga vägar som inte tillhör det nationella stamvägnätet (det nationella stamvägnätet omfattar Europavägar och vissa riksvägar). Det regionala vägnätet utgörs av övriga riksvägar samt av primära länsvägar. Drift och underhåll på det regionala vägnätet finansieras via den nationella planen. Medel i nationell plan får inte användas till investeringar på det regionala vägnätet, utom för utpekade områden som exempelvis miljöåtgärder. Drygt hälften av resurserna i den regionala planen går till regionala vägar, som till 100 procent finansieras med statliga medel från den regionala planen. Utöver ramanslaget förekommer alternativ finansiering för en del åtgärder. Det kan exempelvis handla om kommuner som skjuter till egna medel för att finansiera regionala vägobjekt med en tydlig lokal nytta. Objekt som ligger på det kommunala vägnätet kan få statlig medfinansiering från planen med upp till 50 procent. Här finns medel till kollektivtrafikåtgärder liksom till trafiksäkerhets-, miljö-, och cykelåtgärder. Kommunerna kan ansöka om medel från de potter som är avsedda för statlig medfinansiering. För kollektivtrafikobjekt lämnar kommunerna förslag till Västtrafik som sedan förmedlar kommunernas ansökningar till Trafikverket. Kommunerna informeras årligen kring ansökningsförfarandet. Det finns även ett antal objekt som samfinansieras mellan den regionala och den nationella planen.
9 Finansieringsformer Förskottering: Byggandet av statlig infrastruktur kan tidigareläggas genom förskottering (lån) från kommuner, landsting eller enskilda. Medfinansiering: Tillkommande finansiering utöver medel från regional eller nationell plan, t.ex. när en kommun medfinansierar ett vägobjekt i den regionala planen. Samfinansiering: Gemensam finansiering mellan två infrastrukturplaner, t.ex. när medel från den regionala planen för Västra Götaland samfinansierar objekt i den nationella planen. Statlig medfinansiering (tidigare statsbidrag): Finansiering ur nationell eller regional plan till ett antal olika typer av åtgärder som genomförs av annan än planupprättaren. Kan t.ex. sökas av kommuner och trafikhuvudmän såsom Västtrafik. Här föreligger särskilda avtal mellan Västra Götalandsregionen och Trafikverket. Det handlar om åtgärder på E20 samt flera järnvägsinvesteringar. 2.1 Nytt ekonomiskt planeringssystem Mot slutet på planperioden, åren 2022 2025, har det nya ekonomiska planeringssystemet, som Trafikverket tagit fram, tillämpats. Det innebär att den regionala planen inte fylls på med några nya namngivna objekt. Istället beskrivs brister och behov medan den konkreta åtgärden bestäms senare i processen genom så kallade åtgärdsvalsstudier. Ett syfte med detta är att ha ett mer gediget underlag för valet av åtgärd innan beslut om dess innehåll och utformning fattas. Detta skapar också en ökad flexibilitet vid nästa tillfälle som planen ska revideras. På så sätt kan en tydligare anpassning ske till rådande omständigheter vid beslutstillfället. De förslag till åtgärder som redovisas för perioden 2022 2025 beskrivs därmed som brister.
10 3 Fördelning mellan åtgärdsområden 2026 2030 (person) Samfin. väg i nationell plan (100 mnkr, 2 %) Regionala vägåtgärder (3367 mnkr, 53 %) Förändring av utsläpp jämfört med 2010 20000 0 R -20000 esurserna i planen fördelas mellan sju olika åtgärdsområden, enligt Figur 1. Figuren ger en översiktlig bild av resursfördelningen, men i realiteten går de -40000 olika åtgärdsområdena in i varandra på olika sätt. Inom åtgärdsområdet Regionala vägåtgärder ligger -60000 exempelvis även en del kollektivtrafikåtgärder i form av busskörfält m.m. Ett annat exempel är att Samfinansiering av järnväg i nationell plan är ett Cykel (454 mnkr, 7%) Samfin. järnväg i nationell plan (673 mnkr, 11%) -80000 Övrigt (131 mnkr, 2%) Bidrag kommuner (328 mnkr, 5%) Kollektivtrafik (1298 mnkr, 20%) 2010 2030 Samfin. väg i nationell plan (100 mnkr, 2%) Regionala vägåtgärder (3367 mnkr, 53%) Figur 1. Fördelning mellan åtgärdsområden i miljoner kronor samt procent av den totala ramen, totalt 2014-2025 Utsläppsnivå för de namngivna objekten eget åtgärdsområde även om det i stor utsträckning handlar om kollektivtrafik. Behov av minskning Åtgärdsområdena Kollektivtrafik, Samfinansiering av järnväg i nationell plan och Cykel uppgår tillsammans till nära 40 procent av ramanslaget. Utsläppsnivå om Jämfört med föregående planer är det ett stort steg i den regionala satsningen mot ett mer planen hållbart uppfyller transportsystem. I sin del av de praktiken blir satsningen ännu större, med tanke på minskningar som att det tillkommer såväl krävs med- till 2030som samfinansiering, vilket sker i betydligt högre utsträckning för de ovan nämnda åtgärdsområdena än vad som görs på vägsidan. En nyhet i planen är att det inom flera av de olika åtgärdsområdena ingår satsningar på steg 1- och 2-åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip, se Figur 2. Steg 1 omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och informationskampanjer för att minska transportefterfrågan eller föra över resor och transporter till mer hållbara transportslag. Steg 2 innebär åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur, till exempel omfördelning av ytor, signalprioritering och pendlingsparkeringar. Förhoppningen är att satsningarna på steg 1- och 2-åtgärder ska öka kostnadseffektiviteten. I samband med nästa planrevidering ges möjlighet att utvärdera hur detta initiativ har fungerat praktiskt och vilka åtgärder som kommit till stånd. Det har även avsatts medel i form av potter, dvs.
11 Bygg nytt Steg 4 Bygg om Steg 3 Optimera Steg 2 Tänk om Steg 1 Figur 2. Beskrivning av fyrstegsprincipen. Källa: Trafikverket medel som i nuläget inte är allokerade till specifika åtgärder. Tanken är även här att kostnadseffektiviteten ska ökas men också att det ska ge utrymme för en mer flexibel planering. Tabell 2 redovisar hur resurserna fördelas årsvis inom respektive åtgärdsområde. I kapitel 4 Beslutade åtgärder följer en närmare genomgång av insatser inom de olika åtgärdsområdena. Sjöfarten är en central del av Västra Götalands transportsystem. Det finns dock inget åtgärdsområde inom den regionala planen för sjöfart eftersom investeringar i sjöfartens infrastruktur främst hanteras inom den nationella planen. I bilaga 4 framgår vilka objekt i nationella planen som är aktuella för Västra Götaland. Under den föregående planperioden har Trafikverket tillsammans med Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Sjöfartsverket utfört en stråkstudie för Göta älv Vänern som behandlar frågan om en reinvestering i Trollhätte kanal. Utredningen ligger till grund för att Trollhätte kanals slussystem nu ingår som en utpekad brist i den nationella planen. Frågan om EU:s regelverk för inre vattenvägar har också utretts och här pågår nu ett arbete med ett införlivande i svensk rätt. Det förutsätts därmed att reinvesteringsfrågan hålls aktuell även under kommande planperiod och att Västra Götalandsregionen kommer att delta i det fortsatta arbetet för en ny slussled. Tabell 2. Fördelning av medel mellan åtgärdsområden och år Åtgärdsområden Regionala vägåtgärder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2014- % 2025 181 294 345 372 340 360 291 279 225 210 217 254 3367 53 Kollektivtrafik 166 113 132 112 93 94 147 112 83 83 83 83 1298 20 Samfinansiering 105 80 65 60 44 25 25 10 35 87 73 64 673 11 av järnväg i nationell plan Cykel 30 20 15 20 17 18 28 31 70 69 69 67 454 7 Bidrag till 21 21 9 12 15 12 18 27 41 55 62 35 328 5 kommuner (trafiksäkerhet och miljö) Övrigt 9 13 11 10 10 10 10 10 12 12 12 12 131 2 Samfinansiering 0 0 0 0 0 0 0 50 50 0 0 0 100 2 av väg i nationell plan Summa 512 540 577 586 519 519 519 519 515 515 515 515 6351 100
12 4 Beslutade åtgärder 4.1 Regionala vägåtgärder Tabell 3. Översiktlig fördelning av medel inom åtgärdsområdet regionala vägåtgärder 2014-2025 Fördelning inom regionala Mnkr % vägåtgärder 2014-2025 Namngivna objekt 2189 65 % Stråkpotter 417 12 % Brister, åtgärder över 25 mnkr 272 8 % Mindre vägnätet, åtgärder upp till 25 mnkr 253 8 % Smärreåtgärder 236 7 % Totalt 3367 100 % A nslaget till Regionala vägåtgärder fördelas mellan fem olika användningsområden enligt Tabell 3. Principen är att de åtgärder som överstiger 25 miljoner kronor namnges eller inkluderas under åtgärdsområdet Brister, åtgärder över 25 mnkr medan åtgärder upp till 25 miljoner kronor finansieras via potter. I planen riktas ökat fokus mot kostnadseffektiva, mindre åtgärder som kan optimera systemet och fördelas till fler platser runtom i regionen. Samtliga objekt och potter inom regionala vägar redovisas i Tabell 4. En kort beskrivning av objekten finns i Bilaga 2. Mer detaljerade beskrivningar (samlade effektbedömningar) kan nås från Västra Götalandsregionens hemsida 4. De nio regionala stråken och de namngivna vägobjekten finns utsatta på kartan i Figur 3. Namngivna objekt De namngivna, större objekten som inryms i planen följer med från föregående plan. Viktiga utgångspunkter för prioriteringen av vägåtgärder har varit att främja sysselsättning och tillväxt. Här står en förbättrad tillgänglighet till Göteborgs hamn och till Göteborg Landvetter flygplats i fokus, liksom att skapa förutsättningar för regionförstoring. Önskemålet om en förbättrad säkerhet på det regionala vägnätet är ett tungt vägande skäl för flera av vägutbyggnaderna. Prioriteringen mellan namngivna objekt kan bara ändras om det finns särskilda skäl som rör genomförandet. Det finns inte heller möjlighet att göra större förändringar i utformningen av de namngivna åtgärderna som ligger med i planen. 4 www.vgregion.se/transportsystem
13 Stråkpotter Stråkpotterna kan användas för åtgärder i befintliga stråk, enligt fördelning i Tabell 4, eller i tillkommande sträckningar, som specificeras senare för åren 2022-2025. Medlen avser kostnadseffektiva åtgärder som var och en understiger 25 miljoner kronor. Huvudsyftet är att skapa bättre möjligheter till arbetspendling på stråken med bil och kollektivtrafik. Ett hela-resan-perspektiv bör anläggas där exempelvis anslutande gång- och cykelbanor, hållplatser och pendelparkeringar beaktas. Det handlar i hög utsträckning om att åtgärda flaskhalsar och genomföra punktinsatser som ger stor nytta och samtidigt förbättrar tillgängligheten på stråken, inklusive påverkansinsatser. Den ursprungliga inriktningen per stråk kommer efterhand ersättas av åtgärdsplaner. På tjänstemannasidan leds detta arbete av regionutvecklingssekretariatet i dialog med berörda aktörer. Förslagen till åtgärdsplaner bereds i BHU och beslutas av regionstyrelsen. Inriktning per stråk. Observera att den ursprungliga inriktningen per stråk efter hand kommer att ersättas av beslutade åtgärdsplaner Stråk 1: Uddevalla Bengtsfors Årjäng Arvika (väg 172) Stråkpott om 60 mnkr som kan komma att användas för åtgärder för att bibehålla nuvarande hastighet Uddevalla-Bengtsfors, stigningsfält Bengtsfors-Ödsskölt samt åtgärd vid Härsängen. Stråk 2: Strömstad Bengtsfors Åmål Karlstad (väg 176, E6, 164, E45) Stråkpott om 25 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Hastighetsåtgärder på sträckan Strömstad-Steneby prioriteras. Stråk 3: Tidaholm Falköping Vårgårda Göteborg (väg 193, 47,181,E20) Stråkpott om 35 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Stråk 4: Trollhättan Falköping Jönköping (väg 44, 47, 26) Stråkpott om 30 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Åtgärder för att bibehålla nuvarande hastighet på väg 47 från länsgränsen till väg 44 prioriteras. Stråk 5: Lysekil Uddevalla Trollhättan Lidköping Skövde Karlsborg Askersund (väg 162, 161, 44, 184, E20, 49, 50) Stråkpott om 70 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik Stråk 6: Mark (Skene) Göteborg (väg 156, 40) Stråkpott om 30 mnkr för att även möjliggöra ytterligare stigningsfält. Stråk 7: Varberg Mark Borås (väg 41) Stråkpott om 20 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Stråk 8: Kungsbacka Göteborg Alingsås/Sollebrunn (väg 158, E6, E20, E45, 190) Stråkpott om 23 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Stråk 9: Borås Alingsås Trollhättan (väg 180, 1890, 42) Stråkpott om 22 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Inga specifika åtgärder föreslås. Brister, åtgärder över 25 miljoner kronor I slutet av planperioden har det avsatts 272 miljoner kronor till Brister, åtgärder över 25 miljoner kr som på sikt kommer att namnges. Dessa medel kan användas upp till steg 4 i fyrstegsprincipen. Västra Götalands fyra kommunalförbund och 49 kommuner har haft möjlighet att göra inspel om nya namngivna brister. Brister som kan bli aktuella under de tillkommande åren av planen redovisas i Bilaga 5. Som ett första steg kommer ett urval mellan de namngivna bristerna att genomföras. Innan de namngivna bristerna prioriteras i plan behöver såväl åtgärdsvalsstudier som samlade effektbedömningar göras. Beslut om vilka brister som ska åtgärdas tas av regionstyrelsen efter politisk beredning och prioritering av BHU.
14 Mindre vägnätet, åtgärder upp till 25 miljoner kronor Vägnätet utgör den största delen av vårt transportsystem och åtgärdsbehoven är mycket omfattande, inte minst på de mindre vägarna. Dessa är mycket viktiga för arbetspendling, resor till studier och för näringslivets transporter. Karaktären på åtgärderna i potten ligger till stor del inom steg 3 i fyrstegsprincipen, dvs. till begränsade om-/utbyggnadsåtgärder. Det finns inget krav på medfinansiering för att erhålla medel från potten. Det finns heller inget hinder mot att utöka potten med medfinansiering. För att stödja det praktiska användandet av potten och samtidigt styra åtgärderna i önskad riktning har nedanstående kriterier formulerats i dialog mellan Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden/kommunerna och Trafikverket. Kriterierna är inte formulerade som skallkrav, utan fungerar som vägledning för urvalet och prioriteringen av åtgärder. Fokus på åtgärder runt 12 miljoner kronor: Maximal kostnad för enskilda åtgärder i denna pott är 25 miljoner kronor. Den nedre gränsen är ca 8 miljoner kronor. Prioritering av tre- och fyrsiffriga vägar: Det finns inget hinder mot att använda medel från potten till tvåsiffriga vägar, men fokus för potten ligger på det tre- och fyrsiffriga vägnätet. Matarvägar: Avser vägar som matar in trafik till prioriterade stråk (den regionala planens nio stråkpotter, nationella leder och utpekade kollektivtrafikstråk enligt Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland ). Intermodalitet för person- och godstransporter: Avser vägar som knyter ihop de olika trafikslagen både på person- och godssidan, t.ex. kopplingen till kombiterminaler, hamnar eller resecentra. Näringslivets transporter: Avser vägar som är särskilt viktiga för näringslivets godstransporter. behov av trafiksäkerhetsåtgärder i form av diverse punktinsatser och förbättringar utmed längre vägavsnitt av t.ex. sidoområden och mitträcken. Det kan också handla om insatser som bergsskärning eller byggande av stigningsfält, rondeller och liknande. Steg 1-och 2-åtgärder enligt fyrstegsprincipen: Steg 1 omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och informationskampanjer för att minska transportefterfrågan eller föra över resor och transporter till mer hållbara transportslag. Steg 2 är åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Övriga smärreåtgärder: trimningsåtgärder, begränsade standardförbättringar, bärighetshöjande åtgärder och samarbetsprojekt kring landsbygdsvägar. Trafikverket kommer, efter dialog med berörda lokala företrädare, att ta fram underlag med förslag på smärreåtgärder som stäms av och godkänns av regionutvecklingssekretariatet. Efter varje budgetår finns möjlighet för BHU att få en redovisning av Trafikverket gällande utfallet i potterna; vad som faktiskt genomförts, hur mycket medel som förbrukats osv. Fördelningen av medel från potten prioriteras av BHU och beslutas av regionstyrelsen. Regionstyrelsen behöver ta beslut senast i maj året innan medel kan tas i anspråk från planen. Smärreåtgärder Potten är avsedd för smärreåtgärder som var för sig understiger ca 8 miljoner kronor. Åtgärderna ska i första hand utföras på det regionala statliga vägnätet utanför de utpekade nio stråken, som har fått avsatta medel i planens stråkpotter. Exempel på ändamål som kan ingå i smärreåtgärder är: Riktade trafiksäkerhetsåtgärder: Det finns ett stort