Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013
Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...13 Finansiell profil över kommunen 2011 2013...14 Finansiella profiler 2011 2013...19 Finansiella nyckeltal 2013...23 KFi Finansiell profil 2011 2013 2
Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 12 kommuner i Jönköpings län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 12 13. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Jönköping har utvecklats finansiellt under perioden 2011 2013. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under 2011 2013. Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Jönköpings läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Jönköpings läns kommuners finansiella profiler för 2013. Allra sist redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2013 sorterad per kommun i bokstavsordning. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil 2011 2013 3
Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län Många av kommunerna i Jönköpings län fortsätter att redovisa relativt goda positiva resultatnivåer. Resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader förbättrades under perioden och uppgick till 2,1% under 2013. Till stor del berodde dock detta, liksom 2012, på återbetalade försäkringspremier från AFA. Utan dessa engångsintäkter hade resultat varit minst 1 procentenhet lägre. Investeringsvolymen ökade något under perioden, men fortfarande klarar många kommuner av skattefinansiera sina investeringar till 100%. Detta har bidragit till, för många kommuner, en stärkt finansiell handlingsberedskap i form av ökad soliditet och likviditet. I Jönköpings län finns 13 kommuner. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. De 13 kommunerna omsatte under 2013 cirka 17 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till drygt 16 miljarder kr. Kommunerna investerade för ca 1,5 miljarder. Den klart största kommunen är Jönköping som omsatte drygt 7 miljarder och hade en balansomslutning på drygt 7 miljarder. Resultat före extraordinära poster förbättrades Kommuner och landsting skall sedan 1992 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med 1 2% i resultat. Mellan 2011 till 2013 förbättrades resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader med 0,4 procentenheter från 1,7% till 2,1%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader förbättrades från 1,7% till 2,2%. Skillnaden mellan dessa två mått är de extraordinära engångsposter som redovisas i resultaträkningen. De relativt goda resultaten under 2012 och 2013 berodde till stor del på återbetalade försäkringspremier från AFA. Utan dessa engångsintäkter hade resultat varit minst 1 procentenhet svagare. Den genomsnittliga resultatnivån i länet under de tre senaste åren på 1,9% per år, kan i princip anses uppfylla grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning, nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Detta innebär i sin tur att kommunerna inte behöver använda sparade medel eller öka sina skulder, vilket bibehåller kommunens finansiella handlingsutrymme både på kort och lång sikt. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2013 redovisade Aneby med 4,6%. Därefter följde Sävsjö med 3,9%, Habo och Jönköping med 3,0% och på femte plats Värnamo med 2,6%. Över 2% låg också Gislaved med 2,0%. Detta är lite av ett trendbrott att kommuner som Aneby, Sävsjö och Habo redovisar de högsta resultatnivåerna i länet. Svagast resultat före extraordinära poster 2013 redovisade Nässjö med 0,3%. Näst svagast resultat hade Vaggeryd med 0,9%. Under 2,0% låg också Mullsjö, Gnosjö, Tranås, Vetlanda och Eksjö. Resultat före extraordinära poster* Procent 2011 2012 2013 Snitt Förändr 11 13 11 13 Aneby 0,6 3,6 4,6 2,9 4,0 Sävsjö 1,5 1,2 3,9 2,2 2,4 Habo 0,4 0,3 3,0 1,2 2,6 Jönköping 1,4 2,6 3,0 2,3 1,6 Värnamo 3,4 1,1 2,6 2,4 0,8 Gislaved 2,0 0,7 2,0 1,6 0,0 Eksjö 0,7 0,7 1,7 1,0 1,0 Vetlanda 3,8 3,8 1,7 3,1 2,1 Tranås 1,7 1,6 1,6 1,6 0,1 Gnosjö 2,5 0,3 1,3 1,4 1,2 Mullsjö 2,7 2,0 1,2 2,0 1,5 Vaggeryd 0,1 2,4 0,9 1,1 0,8 Nässjö 1,0 2,8 0,3 1,4 0,7 Medel 1,7 1,8 2,1 1,9 0,5 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära poster mest mellan 2011 och 2013 var Aneby med 4,0 procentenheter. Därefter kom Habo med 2,6 procentenheter och Sävsjö med 2,4 procentenheter. Ytterligare fyra kommuner, totalt sju kommuner (53%) redovisade positiv resultatutveckling under perioden. Övriga sex kommuner redovisade en negativ resultatutveckling. Svagast utveckling redovisade Vetlanda med 2,1 procentenheter. Näst svagast resultatutveckling hade Mullsjö med 1,5 procentenheter. Båda dessa två kommuner försvagade sig dock från goda resultatnivåer. KFi Finansiell profil 2011 2013 4
Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Vetlanda med goda 3,1% i genomsnitt per år. Även Aneby, Sävsjö, Jönköping, Mullsjö och Värnamo redovisade goda resultatnivåer under perioden. Deras resultat var 2,0% eller starkare i genomsnitt per år, vilket måste betraktas som god ekonomisk hushållning. Det var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Svagast var Eksjö med 1,0% i genomsnitt per år. Därefter kom Vaggeryd med 1,1% i snitt per år. Marginellt ökande investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringarnas storlek skall bli jämförbar mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Jönköpings län ökade något under den granskade perioden. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på drygt 7% per år under hela perioden. En genomsnittlig investeringsvolym på drygt 7% per år mellan 2011 och 2013 för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 8% per år. Investeringsvolym 2011 2013 * Procent 2011 2012 2013 Snitt 11 13 Jönköping 13 14 10 12,3 Habo 9 8 14 10,3 Vaggeryd 13 9 6 9,3 Vetlanda 6 12 10 9,3 Värnamo 6 7 14 9,0 Gislaved 7 8 11 8,7 Gnosjö 7 5 9 7,0 Sävsjö 6 8 6 6,7 Nässjö 7 7 4 6,0 Mullsjö 6 5 5 5,3 Tranås 4 5 5 4,7 Eksjö 3 3 3 3,0 Aneby 2 2 2 2,0 Medel 6,8 7,1 7,6 7,2 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under 2011 2013 var Jönköpings kommun med drygt 12% i genomsnitt per år. Jönköping följdes av Habo med drygt 10% per år och Vaggeryd med drygt 9% per år. Allra minst investerade Aneby i genomsnitt med 2% per år. Eksjö låg på 3,0% och Tranås på nästan 5%. Eksjö och Tranås har dock mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Förbättrad skattefinansieringsgrad av investeringar För att uppnå god ekonomisk hushållning bör, för de flesta kommuner, en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets investeringar låg över 100% under samtliga granskade år. Under 2011 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 112% av årets investeringar med skatteintäkter. År 2012 förbättrades nyckeltalet något till 119%, för att under 2013 stiga till 125%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på goda 119% i genomsnitt per år. Denna nivå bibehåller och i vissa fall förbättrar många kommuners framtida finansiella handlingsutrymme. Skattefinansieringsgrad av investeringarna * Procent 2011 2012 2013 Snitt 11 13 Aneby 226 463 473 387 Sävsjö 124 84 170 126 Gnosjö 122 114 82 106 Eksjö 81 91 143 105 Mullsjö 111 114 86 104 Tranås 126 96 80 101 Värnamo 151 89 61 100 Vetlanda 148 74 65 96 Vaggeryd 51 112 123 95 Gislaved 126 77 73 92 Nässjö 62 96 105 88 Jönköping 61 69 107 79 Habo 61 74 60 65 Medel 112 119 125 119 * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till nettoinvesteringar. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också så att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras hela perioden 2011 till 2013 var det åtta kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Aneby, Sävsjö, Gnosjö, Eksjö, Mullsjö, Tranås och Vär- KFi Finansiell profil 2011 2013 5
namo. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av investeringarna. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades mellan 2011 och 2012 med 2 procentenheter från 2% till 4%. Mellan 2012 och 2013 skedde dock ingen förbättring, utan soliditeten låg kvar på 4%. Starkast soliditet 2013 hade Värnamo med 33%, följt av Vaggeryd på 30%. Därefter kom Gislaved med 26% och Gnosjö med 24%. På femte plats fanns Tranås med 21%. Svagast soliditet hade Mullsjö och Aneby med 28% följda av Eksjö med 25%. Fjärde svagast soliditet uppvisade Nässjö med 13%. Soliditet Procent 2011 2012 2013 Förändr 11 13 Värnamo 31 33 33 2 Vaggeryd 29 29 30 1 Gislaved 25 27 26 1 Gnosjö 25 27 24 1 Tranås 20 16 21 1 Habo 5 3 4 1 Jönköping 1 4 4 3 Sävsjö 2 1 1 3 Vetlanda 4 1 1 3 Nässjö 13 10 13 0 Eksjö 27 23 25 2 Aneby 38 32 28 10 Mullsjö 30 27 28 2 Medel 2 4 4 2 Av de tretton kommunerna i länet var de hela tio kommuner som lyckades förbättra sin soliditet (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Det var endast Gnosjö och Habo som marginellt försvagade sin soliditet mellan 2011 och 2013. Förbättrad kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens tillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de skulder som skall omsättas inom ett år. Kassalikviditeten bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar som har bokförts som omsättningstillgångar. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden med 23 procentenheter från 71% till 94%. Cirka 15 procentenheter förklaras dock av att Tranås har löst sina skulder mot sina koncernbolag under 2012. Nivån på 94% innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30-40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Kassalikviditeten varierade mellan 307% och 44%. Starkast kassalikviditet 2013 hade Tranås med 307%, därefter följde Aneby med 111% och Värnamo med 101%. Svagast likviditet redovisade Jönköping med 44% och näst svagast Gislaved med 48%. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar respektive stärker samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Kassalikviditet Procent 2011 2012 2013 Förändr 11 13 Tranås 92 313 307 215 Aneby 58 80 111 53 Värnamo 139 126 101 38 Sävsjö 54 64 89 35 Eksjö 68 82 87 19 Gnosjö 70 67 82 12 Vetlanda 77 73 82 5 Mullsjö 66 65 74 8 Vaggeryd 69 70 74 5 Nässjö 69 64 67 2 Habo 69 61 59 10 Gislaved 62 59 48 14 Jönköping 35 45 44 9 Medel 71 90 94 23 Stärkta finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans KFi Finansiell profil 2011 2013 6
med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunernas finansiella handlingsutrymme. Mellan 2011 2013 förbättrades länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader med 2 procentenheter från 11% till 9%. Förklaringen till detta, var framför allt, att merparten av investeringarna i flertalet av kommunerna kunde finansieras med skatteintäkter. Finansiella nettotillgångar Procent 2011 2012 2013 Förändr 11 13 Tranås 20 27 27 7 Eksjö 8 9 8 0 Vaggeryd 2 2 6 8 Värnamo 6 5 2 4 Gislaved 5 6 8 3 Aneby 24 16 9 15 Nässjö 13 14 13 0 Vetlanda 9 11 13 4 Sävsjö 22 22 15 7 Gnosjö 17 16 17 0 Mullsjö 28 26 22 6 Jönköping 25 28 26 1 Habo 36 36 38 2 Medel 11 10 9 2 Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2013 uppvisade Tranås med 27%, Eksjö med 8%, Vaggeryd med 6% och därefter Värnamo 2%. Dessa fyra kommuner redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde redovisade Habo med 38%, följt av Jönköping med 26% och Mullsjö med 22%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Fem kommuner stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 2011 och 2013. Mest förbättrade Aneby, Sävsjö och Mullsjö, Tranås och Vaggeryd sina finansiella nettotillgångar. Fem kommuner försvagade dem under samma period. Det var Habo, Gislaved, Jönköping, Vetlanda och Värnamo. En förklaring till försvagningen var att flera av dessa kommuner hade stora investeringar som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter. Förändrad skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades 2011 2013 från 21,68 kr till 21,86 kr främst för att en skatteväxling under perioden gjordes med landstinget på grund av förändrat huvudmannaskap för länets kollektivtrafik och kommunalisering av hemsjukvården. Om hänsyn tas till skatte växlingen under perioden kan det konstateras att skatte höjningar gjordes under 2012 i Sävsjö och Vaggeryd. En skattesänkning gjordes 2012 i Gislaved. Under 2013 gjordes skattehöjningar I Eksjö, Gnosjö och Habo. Skatten varierade under 2013 mellan 21,09 kr och 22,42 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Värnamo med 21,09 kr följd av Vaggeryd med 21,34 kr. Högst skatt hade Habo med 22,42 kr och näst högst hade Eksjö med 22,41 kr. Båda dessa kommuner höjde skatten under 2013. Primärkommunal skattesats Procent 2011 2012 2013 Förändr 11 13 Värnamo 21,08 20,75 21,09 0,01 Vaggeryd 20,83 21 21,34 0,51 Jönköping 21,48 21,15 21,49 0,01 Vetlanda 21,5 21,17 21,51 0,01 Tranås 21,55 21,22 21,56 0,01 Nässjö 21,78 21,45 21,79 0,01 Sävsjö 21,58 21,58 21,92 0,34 Gislaved 22,08 21,65 21,99 0,09 Mullsjö 21,98 21,65 21,99 0,01 Aneby 22,23 21,9 22,24 0,01 Gnosjö 22,13 21,8 22,39 0,26 Eksjö 21,9 21,57 22,41 0,51 Habo 21,66 21,33 22,42 0,76 Medel 21,68 21,40 21,86 0,18 Allt positivare avvikelse mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultatraden verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom skatteintäkter och finansnetto. Budgetavvikelsen blev allt positivare under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 0,1% under 2011 och till 0,3% under 2012. Under 2013 noterades en budgetavvikelse på 0,8%. Under 2011 och 2012 redovisade sex av tretton kommuner i Jönköpings län negativa budgetavvikelser när det gäller resultat 1 eller nivån verksamhetens nettokostnader. Detta minskade till två kommuner under 2013. I detta sammanhang skall nämnas att AFA-pengarna påverkade budgetavvikelsen 2012 och 2013 positivt i många kommuner, då dessa medel inte budgeterades för 2013. Spännvidden var stor mellan kommunerna. Variationen under 2013 låg mellan 1,7% och 0,2%. KFi Finansiell profil 2011 2013 7
Budgetföljsamhet * Procent 2011 2012 2013 Aneby 0,7 1,7 0,5 Eksjö 0,7 0,8 0,2 Gislaved 0,5 0,3 1,5 Gnosjö 0,4 0,0 1,7 Habo 0,4 0,1 0,9 Jönköping 0,2 0,8 0,5 Mullsjö 0,0 0,2 1,1 Nässjö 0,4 1,9 0,8 Sävsjö 0,0 0,2 1,0 Tranås 0,8 0,2 0,2 Vaggeryd 1,8 1,4 0,8 Vetlanda 0,2 0,4 1,1 Värnamo 1,0 0,1 1,3 Medel 0,1 0,3 0,8 * Budgetutfall mäts som skillnaden mellan budgeterat och faktiskt utfall för resultatraden verksamhets nettokostnader. Detta relateras sedan till verksamhets bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan kommuner. Ökade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 2011 på 48%. Under 2012 ökade det till 54% för att under 2013 öka till 55%. En viktig förklaring till ökningen av siffrorna var att Tranås kraftigt ökade sina borgensåtagande under perioden. Borgensåtagande * Procent 2011 2012 2013 Förändr 11 13 Eksjö 84 85 88 4 Värnamo 71 81 85 14 Tranås 35 74 84 49 Jönköping 82 85 82 0 Vetlanda 52 54 63 11 Sävsjö 52 54 55 3 Aneby 53 58 53 0 Nässjö 51 53 49 2 Habo 53 49 46 7 Vaggeryd 36 41 39 3 Gnosjö 30 33 31 1 Gislaved 26 25 26 0 Mullsjö 4 8 15 11 Medel 48 54 55 7 * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2013 var Eksjö (88%), Värnamo (85%), Tranås (84%) och Jönköping (82%),. Minst hade beviljats av Mullsjö (15%) och Gislaved (26%). Förklaringen till Mullsjös låga borgensåtagande är att kommunen har lånat ut medel till sitt bolag istället för att bevilja borgen. Totalt åtta kommuner av tretton ökade sina borgensåtagande under perioden. De kommuner som, i relation till verksamhetens bruttokostnader, ökade sina borgensåtaganden mest under perioden var Tranås med 49 procentenheter följt av Värnamo med 14 procentenheter. Två kommuner minskade sina borgensåtagande. Den kommun som minskade mest var Habo med 7 procentenheter. En avslutande kommentar Kommunerna har redovisat goda finansiella resultat under de senaste åren. Anledningen var att skatteintäkterna utvecklades relativt gynnsamt och att kommunerna fick extra tillskott i form av återbetalning av AFA försäkringspremier och konjunkturstöd. Om något år börjar dock befolkningsförändringar i form av en ökad andel äldre och barn ställa allt högre krav på kommunernas finanser. Som en följd av mer omoderna och slitna anläggningar och förändringar i demografin behöver också investeringsnivån öka ytterligare i många kommuner och det medför därmed i många fall en ökad skuldsättning. Detta leder till ökade finansiella kostnader som skall finansieras med skatteintäkter. Det är dock helt klart att svenska kommuner har väldigt olika finansiella förutsättningar att möta framtida utmaningar. De kommuner som har starkast finansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommuner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjningar skall kunna undvikas. Därför bör många av dessa kommuner redan nu ytterligare utveckla mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar på dessa mål och riktlinjer, utan även följer de när inte skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostnader. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen innebära skattehöjningar. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns alltså skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns i Jönköping få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De tretton kommunerna har dock utifrån 2013 års räkenskaper inordnats i en matris nedan som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker vare sig inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Av matrisen kan utläsas att det var endast Värnamo som i länet hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2013 var högre än 20%. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men Värnamo torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderats. En annan grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och en soliditet som var högre än 20% under 2013. Här återfanns, liksom förgående år, Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd. Här bör resultatet stärkas med någon procentenhet, annars kommer soliditeten att falla för kommunerna. KFi Finansiell profil 2011 2013 8
En tredje grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, med en soliditet som låg mellan 20% och 0% under 2013. Dessa var Jönköping och Vetlanda. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En fjärde grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och hade en soliditet som låg mellan 20% och 0% under 2013. De var Habo och Tranås. Dessa två kommuner måste förbättra sin resultatnivå med 1-2 procentenheter för att stärka sin soliditet. Övriga kommuner i länet kan delas upp i två grupper. Det som är gemensamt för dessa grupper är att de under 2013 redovisade en negativ soliditet. Dock redovisade Aneby, Mullsjö och Sävsjö ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2%, medan Eksjö och Nässjö redovisade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2%. Dessa fem kommuner brottas dock med ungefär samma finansiella svårigheter och det är viktigt att resultatnivå förbättras i dessa kommuner för att stärka soliditeten inför framtiden. Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Jönköpings län 2013 I denna tabell har kommunerna i Jönköping placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under 2011 2013 och finansiell ställning i form av soliditet under 2013. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2013 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2013 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2013 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2011 2013) Värnamo Jönköping Vetlanda Sävsjö Aneby Mullsjö Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 1,99 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2011 2013) Gislaved Gnosjö Tranås Vaggeryd Habo Eksjö Nässjö Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2011 2013) * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. KFi Finansiell profil 2011 2013 9
Tabell 2: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län under 2013 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2013 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats 2013 21,50 kr eller lägre 21,51 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Värnamo har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Värnamo Vaggeryd Jönköping Vetlanda Tranås Nässjö Sävsjö Gislaved Mullsjö Aneby Gnosjö Eksjö Habo Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå 2013 2,0% eller starkare 1,99% till 1,0% 0,99% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Aneby Sävsjö Habo Jönköping Värnamo Gislaved Eksjö Vetlanda Tranås Gnosjö Mullsjö Vaggeryd Nässjö Långsiktig resultatnivå 2011 2013 (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Vetlanda Aneby Värnamo Jönköping Sävsjö Mullsjö 1,99% till 1,0% Gislaved Tranås Gnosjö Nässjö Habo Vaggeryd Eksjö 0,99% eller svagare Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2013 (Kassalikviditet) 75% eller högre Tranås Aneby Värnamo Sävsjö Eksjö Gnosjö Vetlanda 74,9% till 55% Mullsjö Vaggeryd Nässjö Habo 54,9% eller lägre Gislaved Jönköping Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2013 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 20% eller högre Värnamo Vaggeryd Gislaved Gnosjö Tranås 20% till 0% Habo Jönköping Sävsjö 0,1% eller svagare Vetlanda Nässjö Eksjö Aneby Mullsjö 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil 2011 2013 10
Tabell 3: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Jönköpings län 2011 2013 I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Jönköpings län mellan 2011 2013. Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent om inget annat anges 2011 2012 2013 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,4 93,5 92,9 Avskrivningar/skatteintäkter 4,4 4,4 4,5 Finansnetto/skatteintäkter 0,2 0,0 0,1 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 98,0 97,9 97,5 Skattefinansieringsgrad av investeringar 112 119 125 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader 7 7 8 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader 1,7 1,8 2,1 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 1,7 1,8 2,2 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 2,2 2,0 1,9 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 2 4 4 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader 11 10 9 Kassalikviditet 71 90 94 Primärkommunal skattesats (kr) 21,68 21,40 21,86 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader 48 54 55 Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,1 0,3 0.8 KFi Finansiell profil 2011 2013 11
Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 12. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns tretton kommuner i Jönköpings län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de tre kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer tre kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil 2011 2013 12
Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil 2011 2013 13
Finansiella profiler för Sävsjö kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Sävsjö kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under 2011 2013 i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Sävsjö kommun för 2011 2013 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Sävsjö och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för Sävsjö mellan år 2011 och år 2013. Till sist ges en sammanfattande kommentar till Sävsjös finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under 2011 2013 Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Sävsjö redovisade mellan år 2011 och år 2013 ett förbättrat resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader med 2,4 procentenheter från 1,5% till 3,9%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Jönköpings län var en förbättring med 0,4 procentenheter från 1,7% till 2,1%. Slutsatsen av ovanstående är att Sävsjö uppvisade en starkare resultatutveckling mellan 2011 och 2013 samt ett starkare resultat under år 2013 jämfört med snittet i länet. Sävsjö har under perioden höjt sin skatt, vilket skall beaktas när speciellt resultatutvecklingen studeras. Vidare hade Sävsjö realisationsvinster år 2013 som påverkar måttet. Kommunen hade under år 2013 det näst starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 4:a i den finansiella profilen, vilket var en förbättring jämfört med år 2011 och år 2012 då kommunen fick en 3:a. Sävsjö 2011 Sävsjö 2012 Sävsjö 2013 KFi Finansiell profil 2011 2013 14
Sävsjö redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 2,2%. Detta är att betrakta som god ekonomisk hushållning, men med viss reservation på grund av ovanstående kommentarer angående skattesatsen och realisationsvinster. Investeringar Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringsvolymen skall bli jämförbar mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Sävsjös investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren 2011 till 2013 hade en total investeringsvolym som var något lägre än genomsnittet i länet. Kommunen investerade för 6%, 8% respektive 6% per år av verksamhetens nettokostnader, vilket innebär att Sävsjö i genomsnitt investerade för knappt 7% av dessa nettokostnader per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länet uppgick till 7% för år 2011 och år 2012. Under år 2013 ökade den till 8%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på drygt 7% per år under 2011 2013. Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under 1960- och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 112%,119% samt 125% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på ungefär 119%. Sävsjös siffror uppgick till 124%, 84% och 170%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 126%. I jämförelse med länets snitt var Sävsjös skattefinansieringsgrad starkare under perioden, vilket både förklaras av en lägre investeringsvolym och en starkare resultatnivå än snittet i länet. Ovanstående innebär att Sävsjö under perioden, i likhet med den genomsnittliga kommunen i länet, kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Kommunens skattefinansieringsgrad av investeringarna var så pass hög under perioden, att den bidrar till en förbättrad likviditet och soliditet. Poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen har under perioden för Sävsjö förbättrats från 3:a under år 2011 och år 2012 till en 4:a under år 2013. Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Detta ökar kommunens framtida finansiella handlingsutrymme. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som återfinns som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta mått ger en mer korrekt bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Sävsjö hade år 2013 en soliditet som var svagare än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 1% för Sävsjö jämfört med genomsnittet som uppgick till 4%. Mellan år 2011 och år 2013 uppvisade Sävsjö utvecklingsmässigt samma trend som snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med 3 procentenheter från -2% till 1%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet ökade med 2 procentenheter från 2% till 4%. Sävsjö hade år 2013 den sjätte svagaste soliditeten i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under år 2011 och år 2012. Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. Det bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar som har bokförts som omsättningstillgångar, vilka avses att säljas. Mellan åren 2011 och 2013 förbättrades Sävsjös kassalikviditet med 35 procentenheter från 54% till 89%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades under perioden, med 23 procentenheter från 71% till 94%. Detta innebar att likviditeten under perioden i Sävsjö utvecklades starkare än snittet i länet men låg på en lägre nivå än genomsnittet under år 2013. Sävsjös likviditetsutveckling och -nivå innebar dock att poängen för kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden förbättrades från en 2:a till en 4:a. KFi Finansiell profil 2011 2013 15
Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Sävsjö förbättrades både soliditet och kassalikviditet under perioden. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10 20 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan det kortsiktiga kassalikviditetsmåttet och det långsiktiga soliditetsmåttet. Till skillnad från många andra balansräkningsinriktade mått elimineras vidareutlåning inom koncernen i nyckeltalet, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Sävsjö förbättrade under perioden sina finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader med 7 procentenheter från 22% till 15%. Nivå på måttet innebär att kommunens finansiella tillgångar understiger kommunens skulder. Genomsnittet i länet för finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader förbättrades med 2 procentenheter från 11% till 9%. Ställs detta mot Sävsjös utveckling innebar det att kommunen under år 2011 och år 2013 fick en 3:a i den finansiella profilen respektive år. Under det mellanliggande året 2012 fick kommunen en 2:a. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Sävsjös skatt låg år 2013 på 21,92 kr. Det var 6 öre högre än genomsnittet bland Jönköpings läns kommuner, vilket uppgick till 21,86 kr. Sävsjö hade under år 2013 den sjunde lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under år 2011 och år 2012. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades 2011-2013 från 21,68 kr till 21,86 kr främst för att en skatteväxling under perioden gjordes med landstinget på grund av förändrat huvudmannaskap för länets kollektivtrafik och kommunalisering av hemsjukvården. Om hänsyn tas till skatteväxlingen under perioden kan det konstateras att skattehöjningar under år 2012 i Sävsjö och Vaggeryd. En skattesänkning gjordes år 2012 i Gislaved. Under år 2013 gjordes skattehöjningar I Eksjö, Gnosjö och Habo. Skatten varierade under år 2013 mellan 21,09 kr och 22,42 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Värnamo med 21,09 kr följd av Vaggeryd med 21,34 kr. Högst skatt hade Habo med 22,42 kr och näst högst hade Eksjö med 22,41 kr. Båda dessa kommuner höjde skatten under år 2013. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultatraden Verksamhetens nettokost- Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges 2011 2012 2013 Jönköpings län Sävsjö kommun Jönköpings län Sävsjö kommun Jönköpings län Sävsjö kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,4 92,6 93,5 93,4 92,9 89,8 Avskrivningar/skatteintäkter 4,4 5,1 4,4 5,0 4,5 5,0 Finansnetto/skatteintäkter 0,2 0,4 0,0 0,1 0,1 0,3 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 98,0 98,1 97,9 98,5 97,5 95,1 Skattefinansieringsgrad av investeringar 112 124 119 84 125 170 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader 7 6 7 8 8 6 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader 1,7 1,5 1,8 1,2 2,1 3,9 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 1,7 1,5 1,8 1,2 2,2 3,9 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 2,2 2,1 2,0 1,8 1,9 2,2 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 2 2 4 1 4 1 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader 11 22 10 22 9 15 Kassalikviditet 71 54 90 64 94 89 Primärkommunal skattesats (kr) 21,68 21,58 21,40 21,58 21,86 21,92 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader 48 52 54 54 55 55 Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,1 0,0 0,3 0,2 0,8 1,0 KFi Finansiell profil 2011 2013 16
nader i resultaträkningen. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna länet. För Sävsjö uppgick detta mått år 2013 till 1,0%, vilket var ungefär samma budgetavvikelse som under år 2012, då avvikelsen var 0,2%. För år 2011 uppvisade kommunen ingen budgetavvikelse. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 0,1% under år 2011, 0,3% under år 2012 och 0,8% under år 2013. Budgetavvikelsen blev alltså allt positivare under perioden för länets kommuner i genomsnitt. Poängen för budgetföljsamhet i profilen har för Sävsjö under perioden minskat från en 5:a till en 3:a. Den finansiella profilens utveckling 2011 2013 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Sävsjö har i den finansiella profilen under perioden stärkt poängen för tre av fyra perspektiv nämligen långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap och riskförhållande. För det fjärde återstående perspektivet hade Sävsjö en oförändrad poäng om år 2011 och år 2013 jämförs. Förklaringen till denna utveckling för kommunen var att poängen för nyckeltalen resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och kassalikviditeten förbättrades samtidigt som bara poängen för nyckeltalet budgetföljsamhet försämrades mellan periodens första och sista år. Övriga fyra nyckeltal hade en oförändrad poäng om år 2011 och år 2013 jämförs. Sävsjös finansiella profil låg under år 2013 över genomsnittet för samtliga fyra perspektiv. Kommunen har, jämfört med genomsnittskommunen i Jönköpings län, en finansiell profil som är starkare än genomsnittet. Detta på grund av starka värden för resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och kassalikviditeten. Avslutande kommentar Sävsjö uppvisar en god ekonomisk hushållning för perioden när man ser till resultatet men då skall beaktas att kommunen i detta resultatmått har reavinster inräknade. Sävsjö behöver framöver stabilsera sig på resultatnivå som innebär god ekonomisk hushållning, då de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar och/ eller en ökad lånefinansiering för att finansiera kommunernas verksamheter och investeringar framöver. Det är viktigt att kommunen bedriver en aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamna där. KFi Finansiell profil 2011 2013 17
Finansiella profiler för Sävsjö kommun i förhållande till Jönköpings län 2011 2012 2013 i förhållande till riket 2011 2012 2013 KFi Finansiell profil 2011 2013 18
Finansiella profiler 2011 2013 Kommunerna i Jönköpings län KFi Aneby 2011 Aneby 2012 Aneby 2013 Eksjö 2011 Eksjö 2012 Eksjö 2013 Gislaved 2011 Gislaved 2012 Gislaved 2013 Gnosjö 2011 Gnosjö 2012 Gnosjö 2013 Finansiell profil 2011 2013 19
KFi Habo 2011 Habo 2012 Habo 2013 Jönköping 2011 Jönköping 2012 Jönköping 2013 Mullsjö 2011 Mullsjö 2012 Mullsjö 2013 Nässjö 2011 Nässjö 2012 Nässjö 2013 Finansiell profil 2011 2013 20