Titel Att nå nya höjder.

Relevanta dokument
Titel Hälsocoach Söderköping.

Titel Integration på lika villkor.

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Sverige är väldigt vackert.

Föräldrastöd i Jönköping

Uppdrag Psykisk Hälsa

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

Konsultation med BVC och elevhälsa

Paneldiskussion om suicidprevention med frågor från publiken

Ohälsa vad är påverkbart?

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

CIRKUSPROJEKT & HABILITERING: Malmö 2003, Linköping 2009, se mer nedan. CIRKUS CIRKÖR bedriver regelbunden träning för funktionshindrade.

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Trauma och återhämtning

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

15 Förstärkta insatser för asylsökande och nyanlända barn och unga med psykisk ohälsa RS150381

KLARAgruppen En del av Familjeenheten

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Överläggning om nyanlända och asylsökande barns psykiska ohälsa

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Rätten till en utbildning som utvecklar individens fulla potential?

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Situationen för nyanlända barn i familj

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Telefon:

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

Seminariefall 1 10-årig flicka som kommer med mor och morfar till akuten med intervallsmärtor i buken som hon har haft sedan 4 dagar tillbaka.

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Titel Syfte Målgrupp

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Vad kan vi göra för att främja hälsan hos asylsökande och nyanlända barn, unga och vuxna?

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga

Flyktingmedicinskt centrum

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Handlingsplan för ensamkommande flyktingbarn inom SiS för åren 2015 och 2016

Salutogent förhållningssätt

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun

Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

Samkraft. Handlingsplan och budget verksamhetsåret december 2015 SIDA 1 (8)

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Flyktingbarnteamet Göteborg

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS

Ensamkommande flyktingbarn

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Ensamkommande flyktingbarns första tid i Sverige ett FoU-projekt i Stockholms län

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Yttrande över revisionsrapport "Psykisk ohälsa bland barn och unga"

Justitiedepartementet Stockholm

Ny webb och inrapportering av redovisning

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Idéburet offentligt partnerskap

Ensamkommande men inte ensamma

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Justitiedepartementet Stockholm

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Justitiedepartementet Stockholm

Svar på remiss av betänkandet Ett fönster av möjligheter

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Utlåtande från hälso- och sjukvården

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

Internkontroll 2017 uppföljning första halvåret

Transkript:

Titel Att nå nya höjder. Syfte Ensamkommande flyktingbarn/ungdomar utgör en patientgrupp på Flyktingmedicinskt centrum (FMC) och framförallt utgör de en stor del av de inkommande remisserna. Hos oss på FMC finns det en känsla av att det är svårt att nå dessa barn/ungdomar. På boendena upplever personalen att många av ungdomarna mår väldigt dåligt med sömnproblem och psykosomatiska besvär i form av huvudvärk, magont, diffus smärta och tryck över bröstet och att de därför är i behov av hjälp. Att nå dessa barn/ungdomar med traditionella metoder som samtal kanske inte är det primära valet som vi i vården borde erbjuda. Många av dessa ungdomar/barn har varit med om omfattade trauman med separation, dödsfall, krig och flykt. I denna kris kommer de till en plats där de behöver möta en rad utmaningar med nytt språk, kultur, ny familj, asylprocess och en helt ny värld. För många blir detta självklart en väldigt tuff period med hög stressnivå, mycket oro och osäkerhet. Initialt handlar det mest om asylprocessen, men när och om uppehållstillståndet kommer väntar nya utmaningar, vilket för många blir en ännu tuffare period. Att denna bakgrund gör att ungdomarna kan ha krisreaktioner är inget konstigt, men det kan vara viktigt att få kunskap och verktyg för att på bästa sätt kunna hantera dem. Under närverksträffar med socialförvaltningen, Barn- och ungdomspsykiatrin, skolsköterskor och boendechefer återkommer oron över barnens/ungdomarnas psykiska hälsa. Ständigt återkommande är behovet av utbildning till ungdomarna/barnen i bland annat sömnskola, vikten av fysisk aktivitet, kris/trauma samt behovet av att erhålla redskap/erfarenheter för att på egen hand kunna påverka sin situation i positiv riktning. Samma behov återkommer i samtal med boendepersonal. Från FMC s sida är grundtanken att vården genom att stödja barnen/ungdomarna samt boendepersonalen kan skapa goda förutsättningar för att stärka den mentala hälsan hos den här gruppen. Idén är att skapa en utbildningsmodul med 6-8 träffar som består av psykoedukation samt någon form av upplevelse/erfarenhet av att själv påverka sin hälsa i positiv riktning.

Målgrupp Ungdomar på Marieborgs ungdomsboende för ensamkommande flyktingbarn. På vilket sätt hälsofrämjande Hälsofrämjande syftar till att stärka individens egen förmåga att främja sin egen självupplevda hälsa, både mentalt, socialt och fysiskt. Att arbeta hälsofrämjande innebär också att gå utanför sjukvårdens både fysiska ramar men också mentala för att se till individen/gruppen i den kontext hon eller han verkar. Det ska vara en åtgärd som stärker individen/gruppens möjlighet till delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Genom psykoedukation ökas individens möjlighet att själv påverka sin hälsa positivt genom ökad kunskap. Då utbildningen hålls i grupp erbjuder utbildningen en social aspekt och ger individerna möjlighet att dela sina erfarenheter med andra i sin naturliga sociala krets. Varje utbildningstillfälle innehåller någon form av upplevelse/erfarenhet som syftar till att ytterligare öka individens egen förmåga att påverka sin hälsa positivt. På vilket sätt främjas jämlikhet Ungdomar är en grupp i samhället som både när det kommer till självbestämmande och ekonomi inte har samma möjlighet som vuxna. Ensamkommande ungdomar/barn är i det avseendet ännu mera utsatta på grund av språk och ensamhet. Utlandsfödda som grupp skattar också sin hälsa sämre än svenskfödda men söker trots det mindre vård. Många i denna grupp är också asylsökande, vilket innebär att man lever i Sverige utan svenskt personnummer, vilket inskränker en rad områden i livet. På vilket sätt socioekonomiskt utsatt grupp Ungdomar är i jämförelse med vuxna en mycket svagare ekonomisk grupp, då många studerar och ungdomsarbetslösheten är utbredd. Detta innebär att de inte i samma utsträckning kan främja sin egen hälsa i aktiviteter som kostar pengar om inte föräldrarna står bakom finansiering. Dessa barn och ungdomar har inga föräldrar i Sverige som kan se till deras ekonomiska intressen utan står under socialtjänstlagen. På grund av språkbegränsningar innehåller någon form av upplevelse/erfarenhet som syftar till att ytterligare öka individens egen förmåga att påverka sin hälsa positivt.

Vilket sätt nytänkande och kreativt Antalet ensamkommande ungdomar som kommer till Sverige ökar ständigt och de som arbetar med dessa ungdomar rapporterar om en utbredd mental ohälsa bland dessa barn/ungdomar. Flera olika aktörer som finns runt ungdomarna rapporterar om samma sak och efterfrågar åtgärder. Inom vården behöver vi ge dessa ungdomar verktyg att med hjälp av stöd kunna påverka och förstå sin situation. Så istället för att de ska komma till FMC/BUP/skolsköterskan för att söka vård kan vi inom vården komma till dem och finnas i deras miljö. Att som behandlare delta i aktiviteter, öppnar upp för samtal i en mera avslappnad form och kan kanske öka möjligheten för vissa ungdomar att vilja/kunna prata om det svåra som hänt men i en mera avslappnad kontext. Tillvägagångssätt Först kommer en genomgång av olika områden för att hitta de områden som är högst prioriterade. Detta görs i samråd med FMC, boendet och annan personal. Utefter detta och en genomgång av möjliga aktiviteter läggs ett utbildningsschema upp tillsammans med ansvarig på FMC och boendet. Utbildningen ska äga rum på Marieborgs Ungdomsboende eller annan plats om vald aktivitet kräver detta. Den ska bestå av 6-8 träffar, varje träff 1.5h-3h beroende på vald aktivitet. Utbildningsmodulerna hålls i huvudsak av sjukgymnast Lisa Topplänt, som kommer bjuda in sakkunniga på området från bland annat FMC när/om det behövs. Tillfällena kommer att kombineras med någon form av aktivitet, framför allt fysisk aktivitet utomhus i den mån det går. Genomförd utbildning kommer att utvärderas och presenteras för annan boendepersonal för att förhoppningsvis kunna implementeras där också. Start 2013-01-01 Slutdatum 2013-12-31 Lönekostnad 10 % sjukgymnasttjänst på FMC, årskostnad 46 800 kr.

Material 0 Resor Bensin för att åka i boendets bussar till aktivitet, 3000 kr. Kostnader Kostnad för aktivitet, ca 4000/gång (vilket kan bli billigare) alltså 32 000 kr. Kostnad för tolk 1-2 språk 1-2h per gång. Ca 16 h, totalt 5 600 kr. Belopp 87 000 Konto PE-org-enhet: 209-40404, konto 38990 Namn Lisa Topplänt Enhet Medicinsk Mottagning för nyanlända E-post: lisa.topplant@lio.se Telefon: 01042775 Intern samverkan med Flyktingmedicin BUP-Norrköping Extern samverkan med Marieborgs ungdomsboende Socialtjänsten Norrköping Skolsjuksköterskor Norrköping

Samtycke Jag har läst och accepterar villkoren för ansökan. Jag har informerat ansvarig chef som samtycker till ansökan enligt ovan.