TRYGGA ANSTÄLLNINGAR ÄR I ALLAS INTRESSE. J H L : s M Å L för mandatperioden

Relevanta dokument
TRYGGA ANSTÄLLNINGAR ÄR I ALLAS INTRESSE

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Världens bästa medborgarorganisationsverksamhet. STEAs strategi

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

JHL:s teser inför riksdagsvalet 2015

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Så här blir du företagare

Så här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Valprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

En inblick i socialoch

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL är Finlands bredaste fackförbund som förenar proffs och studerande från olika branscher.

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Strategi Att utveckla sig Att sysselsättas. Samhällspåverkan

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

Hur har uppskattningen genomförts?

Kyrkslätts kommunstrategi

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA

Agenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Invalidförbundets mål inför riksdagsvalet 2019

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ORDNANDE AV STATSANSTÄLLDAS STÄLL- NING VID ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Kommissionen för jämlik hälsa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Vilken landskapsreform och varför?

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN

Akava rf. Allmän presentation

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Landskapsreformen Allmän presentation

Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kyvyt käyttöön work-shop KVALITETSREKOMMENDATIONER FÖR SERVICE SOM FRÄMJAR SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

Statsbudgeten Studiestöd

Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för sin del det löftet

5. DIGITALISERING, FÖRSÖKSVERKSAMHET OCH AVVECKLING AV NORMER

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016

Arbetspension för arbete!

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT KORTPROGRAM

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Värderingar Vision Etiska principer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

RP 118/2008 rd. I propositionen föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om finansiering

LAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Sociala tjänster för alla

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Transkript:

TRYGGA ANSTÄLLNINGAR ÄR I ALLAS INTRESSE J H L : s M ÅL för mandatperioden 2019-2023

Stärkande av förtroendet Utvecklingen av det finländska samhället har baserat sig på ömsesidigt förtroende. Regeringen förstärker förtroendet tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna genom att bereda arbetslivets centrala lagar och lagändringar genom trepartssamarbete. Arbetsmarknadsparternas breda kunnande utnyttjas också vid beredningen av de strategiska målen i regeringsprogrammet.

Utökande av samhällsansvaret Man fastställer företagens samhällsansvar inom den offentliga serviceproduktionen genom att upprätta och precisera lagstiftningen. I granskningen tar man ställning till det ekonomiska deltagandet hos företag som fungerar på bl.a. servicemarknaden och informationsspridningen vid utvecklingen av social- och hälsovårdssystemet. Man förhindrar internationella företags skattespekulation inom den offentliga serviceproduktionen. Man stiftar en förtagsansvarslag som förpliktar företag att iaktta mänskliga rättigheter. Lagen förpliktar företag som verkar i Finland att respektera de mänskliga rättigheterna i sin egen företagsverksamhet och värdekedja, såväl i Finland som utanför Finlands gränser. Lagen baserar sig på den aktsamhetsplikt som fastställs för företag och som iakttar FN:s principer för styrande av företagsverksamhet och mänskliga rättigheter.

Slutförande av vårdreformen Man fortsätter reformen av social- och hälsovårdstjänster genom att trygga rätt till vård och omsorg i rätt tid för alla. Målet för reformen är minskade välfärds- och hälsoklyftor och kontroll av kostnadsökningen. Den offentliga sektorn har i egenskap av anordnare och serviceproducent ansvararet för servicen. Ifall man skapar nya aktörer för ordnandet av servicen enligt 121 i grundlagen, ska de ha beskattningsrätt. Den privata och tredje sektorn kompletterar den offentliga sektorns tjänster. Den offentliga sektorn ska ha fortsatt rätt att genomföra stödtjänster utan konkurrensutsättning. Kundens valfrihet kan utvecklas så länge som helhetsansvaret för servicen bibehålls hos serviceanordnaren.

Utveckling av kunnandet Sammanjämkningen av den vuxna befolkningens arbete och utbildning ska förbättras. Man inrättar ett riksomfattande projekt för att höja de vuxnas kunnandenivå. Arbetsmarknadsparterna ska ha en stark roll i projektet (jämför med kunskapslyftprojektet Noste under 2000-talet). Man skapar ett öppet yrkesinstitut som möjliggör utvidgande av kunnandet (bl.a. horisontellt framskridande från ett yrke till ett annat) och där man utöver de yrkesinriktade studierna kan fördjupa sig i allmänbildande kunnande.

Tryggande av småbarnspedagogiken Till daghemmens tradition hör respekt och jämlikhet mellan yrkesgrupper. En arbetstagarmodell där det i varje barngrupp finns en barnträdgårdslärare och två vårdare är en resultatrik och ekonomiskt effektiv modell som värdesätts också utomlands. Finland ska också i fortsättningen upprätthålla den framgångsrika 1+2-modellen och utveckla den i brett samförstånd med olika yrkesproffs. Punkten som berör personalstrukturen i lagen och förordningen om småbarnspedagogik ska justeras och de tvingande ändringarna i personalstrukturen som träder i kraft år 2030 annulleras. Man ska trygga utbildnings- och kunnandenivån hos personalen inom småbarnspedagogiken, ett tillräckligt antal utbildningsplatser samt pedagogiska färdigheter med iakttagande av alla personalgrupper. Den subjektiva rätten till småbarnspedagogik återinförs för alla barn. Relationstalet mellan personalen inom småbarnspedagogik och antalet barn ska för över 3-åringarnas del återgå till nivån år 2014.

De äldres ställning ska förbättras Man inrättar en tjänst som äldreombud. Ombudet har i uppgift att övervaka att de äldres rättigheter uppfylls och lyfta upp frågor som berör deras ställning till beslutsfattandet. Man utreder förändringsbehoven inom äldreomsorgslagen. Samtidigt förbättras personaldimensioneringen inom äldreomsorgen och dimensioneringen tas i bruk också inom hemvården. Man utvecklar lösningar för vårdarbetet inom äldreomsorgen som baserar sig på digitalisering och som är trygga både för kunden och personalen. Då man fattar vårdbeslut beträffande äldre beaktas den äldres egen och hens närståendes vilja vid ordnandet av vården.

Stärkande av säkerheten Man stärker ämbetsverkens verksamhetsmöjligheter för upprätthållande av medborgarnas säkerhet och företagens investeringsvilja. Tjänster inom rättsskydd stärks. Vid granskandet av säkerhetsbranschen iakttas alla säkerhetsmyndigheter och deras resurser. Informationsutbytet och samarbetet mellan säkerhetsmyndigheter utökas inom säkerhetsverksamheten. Fångvården och hela rättssäkerhetskedjan genomförs som en tätt sammankopplad del av myndighetsverksamheten inom säkerhetsbranschen.

Politiken kring statsägda bolag Statsbolagen utvecklas på ett ansvarsfullt sätt och deras värde höjs. Bolag som har hand om samhällelig service förblir i statens ägo. För VR-Group Ab:s del bedöms inverkningarna av de beslut som fattades under den föregående regeringsperioden beträffande inledande av konkurrens.

Finansieringen av den offentliga sektorn och investeringarna Beskattningen utvecklas genom att behålla en bred och koncis skattebas, varvid man kan undvika en generell höjning av skattesatserna. Eventuella skattelättnader ska inriktas på sänkningar av beskattningen av små- och medelinkomsttagarnas förvärvsinkomster. I beskattningen av ägande går man mot ett måttligt EU-genomsnitt. I utvecklingen av beskattningen beaktas sociala och miljömässiga perspektiv. En central utgångspunkt för beskattningen är att företag som verkar i Finland betalar skatt i Finland för verksamhet som sker i Finland. Detta gäller särskilt företag som verkar som producenter inom den offentliga servicen. Med beskattningen vill man slå vakt om finansieringen av offentlig service samt förhindra vinstmaximering med skattemedel. Finland verkar aktivt för en reform av EU:s företagsbeskattning och förhindrande av aggressiv skatteplanering genom att främja ibruktagande av en gemensam sammansatt skattebas och en minimiskattesats för samfundsskatten inom EU. Finland främjar också internationella företags offentliga landsspecifika rapportering både inom EU och nationellt. I bolag där staten är majoritetsägare uppdateras kraven på skatterapportering att motsvara den landsspecifika rapport som ges till skatteförvaltningen. Statens budgetpolitik utvecklas genom att utreda möjligheten att ta i bruk separata driftsekonomi- och investeringsbudgeter. Till exempel det 12-åriga i nfrastrukturprogrammet kan genomföras som en del av investeringsbudgeten.

Stärkande av kommunekonomin Upphörandet av nedskärningen i semesterpenningen kompenseras kommunerna till sitt fulla belopp genom utökade statsandelar. Sjukförsäkringsavgiften sänktes med cirka en procentenhet åren 2017-2019. År 2020 agerar man omvänt genom att det svängrum som uppkommer i statsbudgeten av höjningen av de privata arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter återbetalas till kommunerna i form av höjda statsandelar till dem. Man tryggar en tillräcklig finansiering för harmonisering av löne- och arbetsvillkor vid överföring av arbetstagare i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Offentliga upphandlingar Upphandlingslagen utvecklas genom att underlätta uppställandet av sociala och samhälleliga kriterier. Man ska skapa samhälleliga företag med samhälleliga kriterier som partner till den offentliga sektorn. Tillämpandet av lagen ska underlättas, det sociala ansvarets begrepp tydligaregöras och användningen av kriterierna mätas. Man ska upprätta en nationell strategi för inriktning av den offentliga upphandlingens sociala ansvar. Bestämmelser som gäller upphandlingslagens intressentenhetsverksamhet ändras att motsvara den gräns på 80 % för intressentenhetsverksamhet som EU:s upphandlingsdirektiv möjliggör, varvid intressentenheten kunde idka utförsäljning av under 20 % av sin verksamhet. Ett program inrättas för utveckling av det strategiska kunnandet.

Forskning, utveckling och innovationer Finansieringen av offentlig forskning, utveckling och innovationer höjs till fyra procent av bruttonationalprodukten och samtidigt höjs självriskandelen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Uppkomsten av nya innovationer stöds inom industrin samt inom privat och offentlig service. Kommunernas och regionernas kunnande och innovationsverksamhet stöds med nya program. Målet för programmet är utökad livskraft i stadsregioner och därmed förbättrade utkomstmöjligheter på olika håll i Finland.

Finansieringen av utvecklingssamarbetet Att stödja människor i deras hemländer och balanseringen av situationen i olika länder är en långsiktig metod att lösa de globala flyktingproblemen. Också utveckling av ett fritt medborgarsamhälle och förverkligandet av mänskliga rättigheter i utvecklingsländer förutsätter tillräcklig finansiering till medborgarorganisationer som utför utvecklingssamarbete. Medborgarorganisationernas andel av finansieringen av utvecklingssamarbetet ska återställas till minst den nivå som rådde år 2015, dvs. 15 %. Regeringen ska ytterligare eftersträva att uppnå målet enligt FN:s mål, dvs. höja anslagen för utvecklingssamarbetet till 0,7 % av BNP.

Förbättrande av jämlikheten i arbetslivet Man främjar jämlikhet mellan könen i all utbildning bland annat genom att främja att både män och kvinnor söker sig till olika utbildningsområden. Man utreder möjligheten att lagstifta om ett likalönprogram till exempel i enlighet med den isländska modellen. Jämlikhetsplanernas förpliktande verkan förstärks. Man genomför en reform av familjeledigheterna som möjliggör bägge föräldrarnas jämlika deltagande i arbetslivet och vården av barnen. Man utreder om det är möjligt att genomföra en modell där pappornas familjeledighet förlängs utan att förkorta mammornas familjeledighet.

Arbetsförmedling och utveckling av arbetslivet Man säkerställer tillräckliga resurser för arbetslösa som möjliggör personlig närservice för alla kunder. Man iakttar kundernas särbehov genom att förstärka sakkunskapen inom socialvårdens serviceprocess. Särskilt betonas förbättringen av service till ungdoms- och långtidsarbetslösa samt invandrare, vilket förebygger utslagning och främjar integrationen av invandrare. Aktiveringsmodellen ska avskaffas. Den förnedrar arbetslösa, försvagar utkomsten och skapar ojämlikhet. Arbetslivet utvecklas genom att förbjuda ofrivilliga nollavtal samt genom att stadga om fackförbundens talesrätt. Arbetslivsfärdigheter tas med i läroplanerna vid sidan av företagarutbildning.

Generationsavtal Man utreder möjligheterna att skapa ett nytt generationsavtal inom ramen för trepartssamarbetet med målsättningen att skapa arbetsplatser för unga genom att möjliggöra större flexibilitet i arbetslivet för personer nära pensionsåldern. I samband med utredningen bekantar man sig bland annat med den motsvarande modell som används i Nederländerna.

Utveckling av statsförvaltningen Man utökar statsförvaltningens effektivitet genom förstärkande av personalens kunnande och omställningsskydd samt ökande av smidig flexibilitet inom olika uppgifter. Man utvecklar statsrådets principbeslut om personalens omställningsskydd bland annat genom att främja möjligheterna att övergå från en uppgift till en annan. Statsförvaltningens eventuella regionaliseringsbeslut fattas genom att trygga möjligheter för personalen att arbeta inom sin egen pendlingsregion. Staten omformas att bli en arbetsgivare. Tillräckliga resurser reserveras för löneharmonisering vid övergången till en enhetlig arbetsgivarmodell som byggs på statsrådets bas.

Reformen av socialskyddet Man förenklar socialskyddet att bättre motsvara människors behov i olika livssituationer. Ett kausalt och på förtjänstskydd baserat socialskydd häver flit- och inkomstfällor samt minskar ojämlikhet. I reformen utnyttjas det riksomfattande inkomstregistret. Man underlättar mottagandet av arbete genom att försnabba behandlingstiderna inom socialskyddet och utveckla beslutsoch ansökningsprocesserna.

Handikappolitiken Lagstiftningen utvecklas att identifiera de krav som ställs på arbete som görs för privatpersoner i en annans hem. För den personliga assistansens del utreds möjligheterna att övergå från kommunspecifikt fastställande till nationellt fastställd timtaxa för personlig assistans. Man inleder ett försök med en andelslagsmodell för personlig assistans. De handikappades möjligheter till sysselsättning och delaktighet utökas och man eftersträvar äkta sysselsättning med rättvisa arbetsvillkor för dem. Man utreder inverkningarna av vårdreformen och förnyelsen av handikapplagstiftningen bland annat för tillgången och tillräckligheten beträffande handikapptjänster. Åtgärdsförslagen framställs i en arbetsgrupp som inrättas inom handikappsektorn.

jhl.fi/sv #tr yggajobben Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL Facebook, Twitter, Instagram: @jhlry Youtube: @JHLviestii #turvataantyö