2001:4. Reportage från USAs marinkår. Sid 10. Ledaren

2001:4 Reportage från USAs marinkår Sid 10 Ledaren Kongress 2001

2001:1 Innehåll REDAKTION CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Svante Palme svante.palme@officersforbundet.se ADRESS Förbundskansli/ tidningsredaktion Box 5338 102 47 Stockholm Besök: Sturegatan 15, 4tr E-MAIL kansliet@officersforbundet.se ot@officersforbundet.se TELEFON Växel 08-440 83 30 Ledaren Försvarets dåliga ekonomi................33 Bokrecension It, organisation och ledarskap..............33 Debatt Bemanning av högkvarter, staber och skolor...29 Facklig info Vaktavlösning i förbundsledningen...........16 Löneavtal i hamn..........................27 Vaktavlösning i förbundsledningen...........16 Glöm inte att fylla i hälsodeklarationen.....31-32 Reportage Operation Snöstorm.........................4 Marinkåren i USA..........................10 OFFICERSFÖRBUNDET www.officersforbundet.se En officer och en aktieanalytiker - att yrkesväxla 14 Jan Lords språkstipendiat siktar högt.........17 High tech och sega gubbar................25 Värnplikten i Italien försvinner...............34 Insändare Hur skapar vi framtidstro tillsammans?........25 Förbundsinformation 14 200 för låg lön för en färnrik...............20 Nytt statligt avtal RALS klart.................21 Många oklarheter om nytt pensionsavtal......22 Klart med förändringar i lönetilläggen.........23 Försäkringsfakta Hur definieras ett olycksfall?.................22 Noterat Peter Bramstedt - ny marinombudsman.......24 TELEFAX Kansli 08-440 83 40 TRYCK Förbundsordförande Kk Per Wahlberg Östermalmsgatan 94, 114 59 STOCKHOLM Tel arbete, HKV: 08 788 82 20 Tel arbete, kansliet: 08 440 83 47 1:e vice ordförande Mj Hans Ivar Byberg Blästergatan 16 748 32 ÖSTERBYBRUK Tel+fax hem 0295 200 91 Tel arbete, F 16: 018 28 11 01 2:e vice ordförande Kn Nils Waldemarsson Skånegatan 6 295 32 BROMÖLLA Tel+fax hem: 0456 281 22 Tel arbete, P 2/Fo 14: 0451 875 34 Realtryck AB, Stockholm Tryckeriet är Svanenlicensierat Annonser För varor och tjänster samt platsannonser, bokas via Monica Wistedt på telefon: 0225-59 50 17 Annons bokas senast 1 vecka före redaktionellt manusstopp. Medlemsannonser (bostad, uniform, etc. till redaktionen) Manusstopp Officerstidningen 2001:5 25 maj 2001:6 13 aug Omslaget Reportage från USAs marinkår SGT Brown Olle Sandhaag 1. ombudsman och kanslichef tel: 08-440 83 31 mobiltel: 070-580 51 04 Johan Molin Förbundssekreterare, ombudsman Internationell tjänst tel: 08-440 83 33 mobiltel: 070-552 92 17 Arne Söderberg Förhandlingschef tel: 08-440 83 39 mobiltel: 070-580 51 03 Bengt Nordén Arméombudsman tel: 08-440 83 57 mobiltel: 070-580 51 01 Håkan Jonsson Flygvapenombudsman tel: 08-440 83 41 mobiltel: 070-580 51 08 Leif Stenquist Marinombudsman tel: 08-440 83 37 mobiltel: 070-580 51 06 Peter Löfvendahl Ombudsman Rättshjälp, Personalförsörjning, Officersutbildning tel: 08-440 83 56 mobiltel: 070-580 51 07 Peter Bramstedt Marinombudsman 08-440 83 36 070-580 51 05 Henrika Åkerman Informations- och pressansvarig tel: 08-440 83 48 mobiltel: 070-654 45 00 Niklas Simson Ombudsman Arbetsmiljö, utbildn, rekr tel: 08-440 83 54 mobiltel: 070-580 51 00 Svante Palme Chefredaktör tel: 08-440 83 49 mobiltel: 070-663 13 98 Sandra Lang Redaktionsassistent tel: 08-440 83 34 Susanne Skäfte Kamrer tel: 08-440 83 52 Ingegerd Wahrberg Kamrer tel: 08-440 83 51 Barbro Kristiansson Assistent, Lönestatistik m m tel: 08-440 83 38 Gunnel Svensson Assistent, Växel, Kurser m m tel: 08-440 83 35 Susanne Bredberg Assistent, Sekr t FS tel: 08-440 83 32 Arne Olsson Vaktmästare/växel tel: 08-440 83 44 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Ulrik Friberg Arméombudsman Tjänstledig t o m 15/1 2002 Eftertryck förbjuds utan skriftligt tillstånd från redaktionen. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Officerstidningen 2001 Monica Hornegård Handlägger medlemmar födda dag 1-15 tel: 08-440 83 53 Medlems- och försäkringsservice Kerstin Evenholt Handlägger medlemmar födda dag 16-31 tel: 08-440 83 58 E-mail: kansliet@officersforbundet.se Fax:08-440 83 40 Carina Björkén Allmänna medlems-och försäkringsfrågor tel: 08-440 83 59

Kongressen i maj Många viktiga frågor till debatt Så är det åter dags för Officersförbundet att genomföra en kongress. Kongressen, förbundets högsta beslutande organ, stakar ut huvudkursen för förbundets verksamhet de närmaste fyra åren. Nedan redovisas några av de viktiga frågor som behandlas i förbundsstyrelsens förslag till det fackliga programmet. Sällan har väl Försvarsmakten och förbundet stått inför så många viktiga och ännu olösta frågor. En av de viktigaste frågorna och där beslut avses fattas i höst gäller den framtida personalförsörjningen. Förbundet har i dessa sammanhang hårt drivit frågan utifrån kvalitetsaspekten. Enligt vår uppfattning är en personalförsörjning grundad på den allmänna värnplikten den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn i personalförsörjningen. Den allmänna värnplikten ger på ett billigt och effektivt sätt Försvarsmakten tillgång till samhällets samlade kompetenser och den breda bas för rekryteringen till officersyrket som krävs för att lösa det nya försvarets uppgifter. Den allmänna värnplikten säkrar också Försvarsmaktens förankring i samhället genom att skapa delaktighet i försvaret av landet och i Försvarsmaktens verksamhet. Ej flerbefälssytem Vi har också utifrån kvalitetsaspekter hårt motsatt oss alla tankar på flerbefälssystem till förmån för ett bibehållande av och en utveckling av nuvarande befälsordning. Den kvalitetshöjning av hela officerskåren som blev följden av riksdagsbeslutet om den nya befälsordningen (NBO) har vi nu fått ett kvitto på. Att det omgivande samhället fått upp ögonen för officerarnas kompetens är något i grunden positivt och visar att vi är på rätt väg. Den framtida kompetensorganisationen som vi nu bygger upp ställer fortlöpande krav på en utveckling av officerarnas utbildningssystem snarare än en avveckling och återgång till något gammalt som en del debattörer har hävdat. De senaste årens förändringar av säkerhetspolitiken, med ett ökande internationellt engagemang och ett bredare uppgiftsspektrum för Försvarsmakten, gör att officeren måste kunna lösa många fler uppgifter allt tidigare. Redan som fänrik eller löjtnant deltar officeren numera normalt i den internationella verksamheten. Samtidigt blir Försvarsmakten mindre vilket innebär att alla officerare måste ges en bredare kompetens och större förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och aktivt delta i utvecklingen av nya lösningar än tidigare. Försvaret måste bli en lärande organisation där Stockholm 01-05-03 officersutbildningen och utvecklingen av officerskåren är själva kärnan i verksamheten. Samtidigt som kraven på officerarna förändras ställs också nya krav på Försvarsmaktens förmåga att rekrytera, utbilda och utveckla dem. Att officersyrket blir än mer kvalificerat gör att Försvarsmakten i än högre grad än tidigare behöver rekrytera de ungdomar som också är attraktiva för andra arbetsgivare. För att få dem att välja yrket måste Försvarsmakten konkurrera med övriga arbetsmarknaden och erbjuda anställning, utbildning och en utveckling som upplevs som attraktiv. Utvecklingen i det omgivande samhället medför också att rörligheten på arbetsmarknaden ökar, att individerna ställer krav på individuell utveckling och även väljer den högre utbildning som ger handlingsfrihet för olika yrken. Detta måste man acceptera och hantera på ett klokt sätt. Det är i den miljön som Försvarsmakten måste klara konkurrensen. Verksamheten skall styra Så istället för att blicka tillbaka på det gamla, och tala om en återgång till ett två- eller trebefälssystem så gäller det att utveckla nuvarande befälsordning på ett sätt som både tillgodoser de enskilda officerarnas utbildning och utveckling och verksamhetens krav på olika slags kompetenser. Målsättningen måste vara att tillskapa ett enbefälssystem med flerkarriärmöjligheter. Med en utveckling av Officersförbundets förslag om ett treårigt grundläggande yrkesofficersprogram säkerställs såväl bredd som specialisering inom olika kompetensområden tidigt i karriären. Samtidigt minskar behovet av en omfattande vidareutbildning under de första åren efter examen. I stället kan officeren tjänstgöra under en längre sammanhängande period vid sitt hemmaförband eller delta i den internationella verksamheten. Låga ingångslöner En tredje viktig fråga rör lönesättningen av officerarna. Flera motioner till kongressen har pekat på de orimliga ingångslönerna i yrket och yrkat på att dessa borde höjas kraftigt. Den lägsta lön som fastställdes 1999, 14200 kr, är inte någon fastställd ingångslön utan en stupstock eller anständighetsgräns som alltmer, från arbetsgivarhåll, uppfattats som riktlinje för lönesättningen av fänrikarna. Förtidsavgångarna av unga officerare är redan stora. Avgångarna kommer att öka dramatiskt om inget görs i närtid. När de unga officerarna nu i allt högre utsträckning, på grund av minskande övnings- och förbandsverksamhet, tvingas leva på sin grundlön framstår det orättvisa i lönesättningen som alltmer uppenbar. Detta särskilt som praktikantlöner, löner för visstidsanställda soldater, som anställts i strid med gällande regler, ligger i samma härad eller i vissa fall högre. Det går inte att i det långa loppet gå på tvärs mot marknadskrafterna. Förhoppningsvis kommer kongressen att ge den nya styrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för en kraftigt höjd ingångslön i yrket. Om inget åstadkoms i dessa avseenden förtvinar organisationen.

Snöstorm i vårsol! Operation Snöstorm har genomförts under vecka 12 och 13 i Bodenområdet. Här övas det nya insatsförsvaret för första gången på många år. I övningen deltar alla arméförband och inalles 6000 man med 1200 fordon. I det nya försvaret är mångsidighet ett nyckelord och olika förband skall kunna förflyttas snabbt från en plats till en annan. Meningen är att en övning av den här storleksordningen skall kunna genomföras vartannat år och en mindre övning varje år regionalt, säger divisionschefen brigadgeneral Håkan Espmark. Det kryllar av soldater, fordon och transporter på vägarna runt Boden i dessa dagar. På I 19 där divisionschefen har sin stab finns även Radio Snöstorm som skickar nyheter och musik dygnet runt. Här finns också informationsavdelningen där försvarets informatörer hjälper oss journalister att komma ut i övningsområdet. Kallt är det häruppe, men Bodensarna tycker det är vår när det bara är 12 minus i solen och 30 på natten! Divisionschefen Håkan Espmark är själaglad över att övningen gått så bra och att han överhuvudtaget fått öva, för det är tio år sedan sist en övning av det här formatet genomfördes. Det var på håret att vi inte fått några medel till den här övningen som har varit så viktig, inte minst mentalt, för armén. Jag har sett glada ansikten och bra resultat och det är skjuts i organisationen. Meningen med övningen är bl.a. att samtrimma bataljonerna i olika brigadmoment där även underhåll och ingenjörsförband ingår som viktiga delar. I en rörlig armé är det viktigt att transporterna fungerar bra. Vår uppgift är att kunna verka i alla delar av landet och även att allt fungerar i kyla. Lede fi från öst är numer ersatt av Nordland och Sydland i ett scenario där Sverige är delat, invasionsförsvaret är dött och begravet. Strid i bebyggelse är något vi kommer att öva häruppe när vi så små- 4 OfficersTidningen 2001:4

Jättekick för armén att äntligen få öva! Nya Leoparden forsar fram på Lombens skjutfält några mil utanför Boden. De officerare OT mötte tyckte att detta var en verkligt meningsfull övning! ningom rycker in mot Boden med bl.a. stridsvagnar, säger Håkan Espmark. Detta moment är viktigt då vi bedömer att bebyggelse kommer att vara en avgörande del i det framtida stridsfältet. Över förväntan Övningen har som sagt gått över förväntan, men skall jag vara kritisk kan vi bli bättre i många stridsmoment samt rutiner i fält såsom underhållstjänst, egenskydd och rapporteringar, avslutar divisionschefen. På isiga vägar bär det iväg till Lombens skjutfält fyra mil norr om Boden. Här liknar utsikten mer Normandie i vinterskrud. För här formligen forsar det fram stridsfordon och stridsvagnar av olika slag. Här står även ett gigantiskt antal släpfordon (med 100 tons axeltryck) som skall ta de tunga stridsvagnarna söderut och vi talar här om kilometervis med fordon. Vår bilkårist får se upp åt alla håll på vägen för här kan man bli manglad under en Leopard om har om man har otur. Utbildningledaren vid P4 övlt Anders Waldau ser glad ut i dessa dagar för nu får han öva med kollegorna från I 19 och detta i riktig vinterkyla och massor av snö. Han disponerar över 20 Leoparder och 40 Stridsfordon 90 samt 20-talet splitterskyddade funktionsfordon. Jag tycker Leoparden (stridsvagn 122) fungerar bra i kyla men det gäller att varmhålla både motorer och personal, likaså att de system som skall ut i aktion hålls varma. Världens bästa soldater Stor hjälp med vinterkompetensen har vi fått av kollegorna från I 19 och efter en vecka häruppe kan jag konstatera att vi har världens bästa pansarsoldater, det är en fröjd att genomföra den här övningen som avslutas med ett anfall via Lule älv och vidare mot Boden. Vi kan nu visa att vi försvarar hela landet säger Waldau. Stridsvagn 122 är fantastisk och snabb, 70 km i timmen. 20 mil är ingenting, vi förflyttade en hel mekaniserad bataljon den sträckan hemma- OfficersTidningen 2001:4 5

Divisionschefen Håkan Espmark tycker övningen gått över förväntan. Utbildningsledarna vid I 19 och P4, Jari Mäkelä och Anders Waldau har lärt sig mycket av varandras förband och av övningen Snöstorm. Men även de mindre delövningar som genomförts i luckorna under den stora övningen har varit värdefulla. vid förra året och det gick som en dans. Kollegan vid I 19 Jari Mäkelä är lika positiv. Jag känner ett stort förtroende för vapnet och våra nya vagnar, de blir bara bättre ju längre de gått! Krigskomapnichefen Niclas Lindberg säger att det tar 5-10 år att bli en fullärd stridsvagnschef. Strid med simulatorer ger mycket verklighetstrogen stridsövning förutom att det inte smäller. Trots snö och kyla händer det att de tunga stridsvagnarna brakar igenom isen på myrarna och då är det bra att ha en bärgningsbandvagn till hjälp. Men det händer sällan och skriv att den här delövningen med kompani har varit nyttig, avslutar Niclas Lindberg. En så här stor övning bra, men man kan inte tillfredställa alla enheters behov av övning, för alla är inte i strid samtidigt. Då är det bra att genomföra en delövning när det uppstår luckor i den stora övningen, avslutar Jari Mäkelä. Vidare ut i snövidderna kommer vi så småningom fram till några hemtrevliga hus och i närheten står det en kokvagn och ryker. Här är underhållsledningskompaniet från T 2 förlagt och chefen heter Joakim Hellström. Väl påpälsade soldater kontrollerar infarten till sjukhuset. Många fordon på I 19s kaserngård. 6 OfficersTidningen 2001:4

Joakim Hellström från T 2 tycker det är nyttigt att få öva i stark kyla. Trångt om saligheten var det på vägarna runt Boden och fordonskollonerna kunde vara kilometerlånga. Underhåll viktigt T 2.s ansvar ligger framförallt på sjukvård, ammunition, drivmedel,livsmedel och inte minst vatten att fördela efter behov. T 2 är häruppe för första gången och vi tycker det är oerhört nyttigt att få öva i kyla. Det är främst smala och obefintliga vägar som är problemet, trångt kan det vara att komma fram med transporter. För vår egen stab fungerar allt fint nu när vi väl är på plats och snö kan man faktiskt använda som isolering också! Men att ta hand om sig själv och materielen när det är mörkt och 30 minus är tufft. Livsmedel köps från centrala storlager som beräknas fungera även i kris och krig. Några fältslakterier eller bagerier finns inte längre. Mat lagas på plats och vi sänder ut färska livsmedel och halvfabrikat. Då gäller det att chaufförerna hittar rätt och att motorerna är förvärmda, avslutar Joakim Hellström T 2. Text & foto Svante Palme Se artikel om Snöstorm kontra löner & avtal på nästa sida. Se även artikelm om informatiosverksamheten vid Snöstorm sid 25 Det tar betydligt längre tid att lägga en bro när det är två meter snö och 30 grader kallt. Mycket folk i rörelse under Snöstorm. Den största övningen på tio år. OfficersTidningen 2001:4 7

Tomas Engström ( snöstorm ) Fackligt heltidsanställd vid I 19 I 19 står som värd för Snöstorm i alla fall till viss del och det har ställt stora krav på officerarna som jobbar här. Fackligt heltidsanställde vid lokalföreningen, Tomas Engström berättar att det varit slitit för personalen inför och under övningen. Vi var ju nedbantade antalsmässigt efter omstruktureringen och nu har I 19 stått som värd för övningarna häruppe under ca tre veckor, förberedelserna för övningen började redan för ett år sedan. Självklart har det tagit hårt på personalen även om vi är glada över att övningen kom tillstånd. Tomas arbetar på övningssäkerhetsavdelningen under slutövningen och han håller med om att personalen är positiv och motiverad trots ett pressat program. Några diskussioner om löner och hög arbetsbelastning har man inte haft tid med under Snöstorm. Arbetsbelastningen har varit stor för personalen vid I 19 efter omorganisationen samt övningen Snöstorm. Tomas Engström är facklig heltidare vid lokalföreningen I 19. Sliten personal Däremot vet han att personalen vid I 19 gått på knäna hela hösten efter omorganisationen. Vi är för få i förhållande till arbetsuppgifterna och givetvis har den här stora övningen slitit hårt på personalen, för den tillkommer utöver de ordinarie arbetsuppgifterna för många. Så här orkar inte officerarna gå på år efter år det kommer att innebära att vi får svårt att behålla personal. Vi måste ta fram instrument för att se till att de officerare som är kvar inte slutar. En väg att gå är att förena uppgift och resurs, arbetsgivaren måste också visa oss mer uppskattning inte minst i lönesättningen. Stort regemente När fem förband i Boden blev ett och kallades I 19 blev det stora löneskillnader mellan officerare i samma befattning och med samma duglighet. I 19 är en stor arbetsplats med 510 officerare och 215 civila. Det kan finnas exempel på två kaptener som har jobbat lika länge och gör samma saker, men ändå har den ena 17 000:- och den andra 20 000:- det är en snedfördelning som är orimlig men blev skapad vid omorganisationen på I 19. I 19 har begärt 4,6 miljoner av HKV för att rätta till dessa snedsitsar men fått nej. Man säger att detta får ses över i den ordinarie lönerevisionen. Många nyanställningar Många nyanställningar har skett vid I 19 på sistone. I och med att man numera inte får använda värnpliktig personal till en rad arbetsuppgifter så har civila anställts för att tex ge service till skjutbanorna. Dessa personer, kan få en ingångslön på 17 500:- medan en fänrik endast får ut 14 200:-, en äldre löjtnant som har 25 år i yrket har 16 300:- i lön. Jag förstår om detta skapar stora diskussioner och irritationer säger Tomas Engström. Ett annat problem som försvarsmakten så fort som möjligt måste ta tag i är den omoderna nivåorganisationen. Skapa istället en kompetensorganisation där man tillvaratar det individen kan och den kompetens de har skaffat sig under årens lopp, många av våra fredsbefattningar är inte knutna till nivåer utan är enbart i behov av kompetenta och duktiga officerare som dessutom är motiverade. Kompetensorganisation Detta kan skapas med en kompetensorganisation som då också kommer att underlätta rekrytering och möjligheten att behålla personal som idag inte tycker att Försvarsmakten tillvaratar deras kunskaper på ett bra sätt och därför slutar eller aldrig börjar inom försvaret, avslutar Tomas Engström. Text & foto Svante Palme 8 OfficersTidningen 2001:4

*Effektiv ränta vid lån av 100 000 kr under 5 år med rak amortering är 8,10% (2/4-01). Om du har tecknat SACO Inkomstförsäkring får du Medlemslånet under den tid du lyfter ersättning. För mer information kontakta SalusAnsvar kundcenter telefon 0200-87 50 50, OfficersTidningen 2001:4 9

USA Marines Officerare bortom Atlanten Andy Brown har varit anställd i marinkåren i 26 är. Han är utbildad helikopterpilot, men arbetar idag som ansvarig för tre av marinens rekryteringskontor av officerare och meniga i Santa Barbara utanför Los Angeles. 47 åriga Master Gunnery Sgt Brown, tar god tid på sig att berätta om utbildning och arbetsvilkor för officerare i marinkåren. Sgt Brown Sgt Brown som är ansvarig för rekrytering av meniga och officerare, på 3.e marinkårens kontor utanför Los Angeles, berättar att det ställs en rad krav till, och test av, officerskandidater innan de antas till utbildningen. Det är en dyrbar investering och vi vill om möjligt finna de allra mest lämpade för att få behålla dem så länge som möjligt. Vem blir officer? En officer ska ha ledarskapskaraktär kunna vara del av ett team men vilja leda, styra. Han eller hon måste vara fysiskt och mentalt starka, ha stark drivkraft, självdisciplin och hög moral. Officerskandidater skall ha fyllt 21 år men, enligt kongresstadga inte vara äldre än 35 år. Inom marinkåren ser man dock helst att officerskandidaterna är under 30 år, och att de som vill bli piloter inte är äldre än 27 år. Det kräver en viss grad av mognad och livserfarenhet att bli ledare. För att bli antagen till officerskandidats-programmet skall man, med få undantag, ha en examen, eller vara igång med, en fyraårig utbildning från college eller universitet. För att bli yrkesofficer i marinkåren genomgår man först en kandidatutbildning OCS på 6-10 veckor, därefter en 6 månaders grundutbilning TBS för att slutligen börja sin yrkesutbilning. Utbildningen på OCS blir vanligtvis uppdelad i två sex veckors träningsperioder under de två sista aren i college eller alternativt en 10 veckors utbildning, färdig officerare blir man dock inte förrän man är klar med college. Varje år antar marinkåren ca 2000-2500 st officerskandidater till OCS, av dessa är det ca 1500 som blir utexaminerade officerare. OCS, grundutbildningen som finns i Quantico, är enligt Sgt Brown stenhård fysisk och psykisk träning, där man konstant blir värderad och testad för att se om man har vad som krävs för att bli officerare. För OCS-officers kandidat skolan är kraven hårda, de ska klara 15-20 pullups, 100 situps under 2 minuter, springa 5 kilometer under 18 minuter. De fysiska kraven för en officer tar vid där grundutbildningen för meniga slutar för att sedan bli mycket hårdare eftersom de förväntas leda genom att vara föredöme, göra saker bättre än de meniga, vara fysiskt starkare, göra färre misstag, ha bättre omdöme, så att de meniga respekterar den de skall ta order av, "they shouldn't talk the talk, If they cant walk the walk". Vem värnar om de anställdas förhållanden? Det är inte tillåtet för anställda i det amerikanska försvaret att vara organiserade i fackförbund. De är däremot organiserade i föreningar. Marinkåren har en, som fyller en del av ett fackförbunds funktioner. Exempelvis kan officerare i marinkåren vända sig till kongressen med förslag och synpunkter, de får även lägre bilförsäkring och lägre huslån genom föreningen. Nätverket fyller även många sociala funktioner. Lön Landets ekonomi påverkar rekryteringen. När ekonomin är nere går rekryteringen upp, de sista 10 åren har den amerikanska ekonomin varit enormt stark, så för att kunna slåss med den privata arbetsmarknaden och kunna behålla vår kvot av rekryter har kongressen höjt lönen. Alla delar av militären i USA har samma lön och förmåner. Sgt Brown har efter 27 år i marinkåren, och 25 år som Sgt en grundlön på 4060 dollar, hans bostadsbidrag är 1600 dollar per månad, livsmedelsbidraget är 256 dollar i månaden, duty bidraget är 275 dollar så grovt räknat får han ca 6000 dollar per månad före skatt. Exempel på grundlön per månad: En mening har som ingångslön ca 1000 dollar, officerare har som ingångslön ca 2000 dollar, 2nd Ltn har ca 2700 dollar; efter 5 är i aktiv tjänst har de flesta blivit Kapten och har då en lön på ca 3600 dollar, efter 10 år om de blivit Major har de ca 4400 dollar efter 15 år om de har blivit Colonel- Överste har de ca 5100 dollar efter 20 10 OfficersTidningen 2001:4

Kraven för kvinnor är de samma, när det galler fysisk träning/prov, med undantag för överkroppen där det ställs lägre krav. Officerskandidater kan inte vara överviktiga eller alltför korta. När man har avslutat OCS-Officer Candidate School, och college sa svär man en ed, efter det är man i aktiv tjänst som kommisionerad officer. Efter att man har blivit kommisionerad officer fortsätter man sin officersutbildning på TBS The Basic School Officersskolan, en sex månader lång grundutbildning där man bl a tränas i ledarskap, historia, tradition, krigföring, teori om krigföring. Skolan som är integrerad för kvinnor och män, ligger i Quantico, Virginia. Etik & moral Skolan lägger stor vikt på moral och hur man tar beslut under stress och kaotiska omständigheter, man lär sig att inte vara rädd för att ta beslut, "för att inte ta ett beslut är värre än att ta ett undermåligt beslut, i krigssituationer är det oftast den som snabbt tar ett beslut som vinner", berättar Brown. Det är väldigt få officerare som slutar under utbildningen på TBS, som aktiv officer är man under kontrakt. De menigas 13 veckors ökänt hårda bootcamp, grundträning, är inte heller det någonting man kan sluta bara för att man inte trivs. Vi förlorar några även där men antalet är litet ca 12-13%. Det finns dock några saker som gör att man kan bli avskedad: om man är fysiskt otillräcklig, om man erkänner att man är homosexuell eller agerar som det, eller om det finns skäl att misstänka det. Använder du droger blir du avskedad med omedelbar verkan i den amerikanska armen. Det görs drogtest genom slumpvis utvalda födelsenummer som alla från generaler till meniga skall ta. När man har avslutat OCS-Officer Candidate School, och college svär man en ed, efter det är man i aktiv tjänst som officer, längden på kontraktet beror på hur mycket pengar man mottagit under sin utbildning på college. Har man inte mottagit bidrag under collegeutbildningen så har man skyldighet att tjänstgöra minimum 3.5 år, har man mottagit mycket pengar så är minimum 4.5 år. Har man accepterat pengar till college så är man återbetalningsskyldig om man inte fullföljer utbildningen, med undantag av sjukdom eller liknande. Om man slutar eller blir avskedad innan de 20 åren förlorar man rätten till pension. Det är nästan bara generaler som stannar i armen längre än 30 år. I början av 90 talet skulle den amerikanska militären reduceras med ca 500.000 över ett per år, man erbjöd då möjligheten för de som varit anställda i armen mer än 15 år möjlighet att gå i pension tidigare. Pension Efter 20 år i aktiv tjänst väljer de flesta i den amerikanska armén att gå i pension. Pensionen är 50% av grundlönen, den stiger med 2.5% varje år. Går man i pension efter 30 år får man istället 75% av sin grundlön. Reservister kan gå i pension efter 20 år men får inte sin pension utbetald förrän vid 62 år. De flesta soldaterna är vid pensionering (efter 20 år) endast 38 år, officerare 42-44 är och påbörjar därför en ny civil karriär. Välutbildad marinkår Officerare som vill vidareutbilda sig på universitet, och ta en "master" utom eller inom de arbetsområde de är designerade, uppmuntras av marinkåren "en välutbildad marinkårsofficer är en bättre marinkårsofficer" Anställda i den amerikanska armen har rätt till 3.500 dollar per år, för att betala skolavgift till deltidsstudier. Många tidigare marinofficerare får toppjobb inom det privata näringslivet. Ett exempel på detta är direktören för Fed ex, Delta Airlines och Time Warner. Flera f d officerare sitter dessutom i den amerikanska kongressen. 175 av USAs 500 största företag är styrda av f d marinofficerare. Näringslivet har sett kvaliteten av marinkårens ledarutbildning, avslutar Brown. Officerare har i marinkaren 10 grader (junior)2nd Ltn -Löjtnant 1st Ltn -Löjtnant (5-8år) Captain- Kapten Major Lt Colonel-Överste Colonel- Överste 1-4 stjärnor General- Lt General- Brigader-Major General I armén är de som högsta rang 5 stjärnig Supreme Commander MgySgt är motsvarande Sgt Major Text och bild Eva Eklund har de om blivit Lt Colonel, ca 5800 dollar per månad som General tjänar man ca 11700 dollar, per 1/1 2001 Risktillägg för tjänstgöring på farlig ort/krig Man får ett tillägg som enligt Sgt Brown inte är särskilt stort ca 150-200 dollar per månad, men i gengäld får man skatteavdrag eller blir befriad från att betala skatt om man är i farlig tjänst eller krigssituation. Försäkring Att teckna livförsäkring är frivilligt, men de allra flesta i armen har en livförsäkring på 200.000 dollar som de själva betalar med 5 dollar i månaden, för att skydda och ekonomiskt säkra sin familj. Förmåner Sjukvårdsförmåner inklusive läkaroch tandläkarvård är goda, i USA är annars de privata sjukvårdsförsäkringarna en kostbar historia, i armén blir man enligt Sgt Brown väl omhändertagen. Sjukvårdsförmånen gäller även familjen men de betalar ca 100 kr per vårdtillfälle. Meniga och officerare som arbetar på bas har tillgång till vård där, arbetar man som Sgt Brown utanför bas med självständiga uppgifter är vården utkontrakterad till privatpraktiserande läkare. Om man blir sjukskriven får man den tid man behöver att tillfriskna, vilket inte är en självklarhet i USA. OfficersTidningen 2001:4 11

38 år och Jason Grose pensionerad the american dream? Efter 20 år i den amerikanska marinkåren kan officeraren Jason Grose välja att pensionera sig, endast 38 år gammal. Då väntar troligen ett välbetalt jobb med miljonlön inom näringslivet. Han minns fortfarande det tre månader långa inträdesprovet bootcamp som gör mammas pojkar till soldater i rikets tjänst: Jag vill inte undvara mina upplevelser i bootcamp om du så gav mig en miljon dollar. Men jag vill heller inte gå igenom det igen för en miljon dollar, säger han. Trots pensioneringen behöver Jason Grose inte riskera att gå sysslolös. Inom det amerikanska näringslivet är suget stort efter personer med militär utbildning, och Jason kan se fram mot en årsinkomst på den rätta sidan av en miljon dollar, om han väljer att pensionera sig om sju år. Efter 20 år i rikets tjänst får han dessutom en livslång pension. Tjänsten som officerare i den amerikanska marinkåren handlar lika mycket om utbildning som om fysiska strapatser. När Jason Grove mönstrar av har han tillbringat mer än sex år vid skolbänken av de 20 åren i marinens tjänst. Grose gick som 18 åring med i marinkåren efter att ha avslutat high school. Hans bror var i armén, och hans styvfar hade berättat mycket om sin tid i marinkåren. Jason var tänd på idén och ville pröva på den hårdaste av utmaningar. Eldprovet för en marinkårssoldat är de tre månaderna i Bootcamp träningslägret där pojkar blir män. Lägret var lika hårt som i filmen Full Metal Jacket, även om man idag inte slår de unga rekryterna. Men attityden är densamma: you are all equally worthless, berättar Jason. De tre månaderna i bootcamp har som primärt mål att ge de unga rekryterna en stark gemensam marinkårsidentitet. Därför är det viktigt att först ta bort de dåliga erfarenheter som många unga har med sig. Militären bryter ned de ungas individuella personlighet, så att alla är på samma nivå, innan uppbyggnaden av en gemensam identitet kan påbörjas. I tre månader lever de unga rekryterna under konstant stress utan någon form för kontakt med omvärlden. Inga telefonsamtal, inga brev, bortsett från gudstjänsten på söndagen. Att överleva bootcamp Rekryterna får alltför många uppgifter, som skall lösas på alltför kort tid. Med för få timmar sömn och för lite mat är de konstant trötta och hungriga. Bootcamp är ett mandomsprov där alla, även Jason, vid något tillfälle når sin yttersta gräns och bara vill ge upp. Men det ger resultat. De unga överskrider konstant sina gränser och lär sig betydelsen av att fungera i team. Efter de tre månaderna har de blivit stolta marinkårssoldater. Jag vill inte undvara mina upplevelser i bootcamp om du så gav mig en miljon dollar, men jag vill heller inte gå igenom det igen för en miljon dollar. Det var de hårdaste tre månaderna i mitt liv, säger Jason med eftertryck. Jason Grose överlevde sina tre månader i bootcamp och tog därefter en teknisk utbildning i flygelektronik. Därefter läste han på college för att förbättra sin high school-utbildning och 12 OfficersTidningen 2001:4

studera kommunikation. Efter fyra års studier hade han uppnått en kunskapsnivå som gjorde att han blev uppmanad att söka officersutbildningen. Av de 1200 meniga som sökte var det bara 66 som blev antagna, och jag var en av dem, säger han. Överstens man Efter grundutbildningen som officer, blev han erbjuden ett jobb innom kommunikationssektorn, där han mest arbetade med datorer; internet och websajter. Men det visade sig snart att marinkåren hade behov för en adjutant till en överste. Idag arbetar han som att förlängd hand åt översten. Jag är adjutant i Sjunde marinregementet med många olika slags uppgifter och ansvarsområden. Huvuduppgiften är att fungera som administrationschef med ansvar för den fysiska träningen. Marinbasen ligger i den lilla byn 29 Palms norr om nationalparken Joshua Tree i Mojaveöknen i Kalifornien. Det sjunde Regimentet är den största marinbasen inom den amerikanska marinkåren med omkring 200 officerare och 3400 meniga. Familjeliv på basen? Jason Grose är gift och har två barn på sex respektive nio år. Han har pratat mycket med sin familj om riskerna med jobbet. Både hustrun och deras två barn vet att han kan bli inkallad i krig igen. Jason bor med sin familj på marinbasen 29 Palms, som fungerar som en liten egen stad invånarna. Här finns butiker, frisörer och fast food-restauranger med mera. Det finns också dagis och lekis. Deras två barn går i en skola i byn inne på marinbasen. Familjen umgås mest med andra officerare och deras familjer. Det finns en rangordning på basen, som gör det besvärligt att för Jason Grose att ha för många sociala aktiviteter med de meniga. Det ska vara en professionell distans mellan de meniga och de överordnade, men det är svårt att upprätthålla den eftersom de var mina vänner innan jag blev officer. Men spelreglerna är tydliga och vi följer dem allihop. Det går inte heller att knyta allt för täta band till övriga Marines, för familjer i det amerikanska försvaret är vana att flytta runt mycket i det vidsträckta landet. Han har tidigare bott med sin familj nära den mexikanska gränsen i Yuma, Arizona. Efter tre år i 29 Palms flyttar familjen i sommar till staden Monterey, söder om San Francisco, där Jason har blivit utvald i ett särskilt utbildningsprogram. Marinen vill gärna att jag tar en master degree i informationsteknologi mot att jag efter den tvååriga universitetsutbildningen jobbar fyra år på en bas på den amerikanska östkusten. Vanligtvis så kommer man tillbaka till det jobb man hade innan man lämnade basen för att utbilda sig. Men jag har fått den här möjligheten och accepterat det som mitt sista uppdrag innan jag lämnar marinkåren. När jag är färdig med de sista fyra åren har jag tjänstgjort 20 år. Pluggar i Monterey Universitetet i Monterey är mest för studerande från det amerikanska försvaret, men även civila kan studera där, liksom även medlemmar ur andra länders försvar. Under den tid Jason Grose studerar har han ingen av sina dagliga plikter från basen i 29 Palms, men han kommer att studera i en grupp med andra amerikanska marinofficerare och det förväntas att de håller sig i god fysisk form. De kommande sex åren är alltså någorlunda planlagda för Jason Grose, och även om han kan lämna marinkåren som 38-årig med en bra livslång pension, har han inga planer på att bara sätta sig i gungstolen och luta sig tillbaka. Jag har ännu inte planerat min civila karriär, men jag är säker på att jag kommer att arbeta med information och kommunikation på något sätt. Jason Grose har fått indikationer på att hans civila lönenivå kommer att ligga över 100 000 dollar, runt en miljon svenska kronor, om året. Det kommer att finnas jobb till mig när jag lämnar marinkåren, säger en nöjd Jason Grose, som dock inte ser fram emot en civil karriär med odelad glädje. Jag trivs med livet i den amerikanska marinkåren. Jan Poulsen, 29 Palms, USA Fotograf Eva Eklund Jason Grose är kapten in the marincorpse and serves with the headquarters company, 7:e regementet, 1:a marindivisionen Inflytande Erfarenhet Kompetens Gemenskap OFFICERSFÖRBUNDET Ett förbund För alla yrkesofficerare OfficersTidningen 2001:4 13

Sina kunskaper och erfarenheter från sin officersutbildning är något Anders Haskel dagligen har nytta av i sitt nuvarande arbete som aktieanalytiker på SEB Enskilda Banken. och leriga övningar i fält. Men det är faktiskt en före detta officer jag nyss tagit i hand. Samtalet börjar med en resumé av hur det kom sig att Anders överhuvudtaget slog sig in på officersbanan. Jag hade inte några särskilda planer på vad jag ville göra efter gymnasiet, förklarar han. Någon direkt klar uppfattning om vad jag ville syssla med i framtiden fanns inte. Anders gjorde sin värnpliktsutbildning vid A3 i Kristianstad. När han klev innanför regementets grindar för första gången hade han inga större förväntningar på sin tid i Försvarsmaktens tjänst. Detta skulle dock komma att förändras. Jag hade en ganska neutral bild av försvaret när jag kom till A3, berättar han. Och några tankar på att bli officer hade jag inte. Men så träffade jag en bekant, som berättade om en person som han kände som var officer. Av det samtalet började jag förstå att officersutbildningen bland annat innebar en bra ledarskapsutbildning, som jag tyckte verkade intressant och kunde passa mig. Sagt och gjort. Anders bestämde sig för att se vad Officershögskolan hade att ge. Det visade sig att han valt rätt. Jag började min yrkesofficersutbildning 1983 och upplevde den som en mycket bra period i mitt liv. Jag var 22 år då och jag tror att det är bra att i så unga år få Officershögskolans utbildning i pedagogik och ledarskap. En officer och en aktieanalytiker en artikel om yrkesväxling Som officer har du goda möjligheter att få ett bra jobb på den civila arbetsmarknaden. Din utbildning är hett eftertraktad bland företag som söker personal att fylla sina chefstjänster med. Men är steget från officer ut på den civila arbetsmarknaden naturligt, något man gör utan vidare? OfficersTidningen har träffat Anders Haskel, före detta yrkesofficer, numera aktieanalytiker vid SEB Enskilda Banken i Stockholm. Han berättar om sitt val och sina tankar kring vilken nytta man kan ha av sin officersutbildning på den civila arbetsmarknaden. Anders arbetsplats ligger mitt i centrala Stockholm. Från fönstret på hans arbetsplats sträcker sig en klassisk vy ut sig; Sergels torg, Kulturhuset och Drottninggatan med sina affärsstråk. Där sitter han, i slips och kostym, och möter mig med ett leende. Hoppet kan tänkas stort från det soliga mottagningsrummet till tidiga morgnar på förband Rastlösheten tog över Men trots att han trivdes i gemenskapen och med livet i Försvarsmakten började Anders efter en tid fundera på om det verkligen var yrkesofficer han ville vara i resten av sitt liv, något som de flesta av oss gör någon gång i livet, med varierande utfall. Vissa av oss stannar kvar på vår arbetsplats. Anders valde en annan utväg. Jag hade höga ambitioner med både utbildningen och yrket. Jag funderade på min framtid och kunde ganska lätt räkna ut hur den militära karriärbanan skulle se ut. Jag frågade mig om jag verkligen ville ha mitt liv utstakat precis så. Och eftersom jag nog är lite rastlös av naturen så kom jag fram till att jag ville prova på något nytt. I den åldern är det nog lätt att tycka att gräset är grönare på andra sidan. Jag var inte så pigg på att gå som utbildare på regementet under de år som gällde mellan skolstegen. Men jag har alltid trivts i försvaret, förklarar han. Officersutbildningen till stor hjälp Men hur väljer då vår relativt nyutexaminerade officer att göra när det kliar i fingrarna och spritter i kroppen av karriärlusta? Jag valde ganska snabbt en karriär i det civila, berättar Anders. Anders första civila jobb blev som ansvarig för ungdomsverksamheten vid Aktiespararnas riksförbund. Där blev han kvar i tre år. Jag har alltid varit intresserad av ekonomiska frågor och aktiesparande, så jobbet passade mig perfekt. Mina huvudsakliga uppgifter var att organisera och administrera förbundets ungdomsverksamhet. Jag sysslade mycket med information och utbildningsaktiviteter för ungdomar. Jobbet innebar en hel del föreläsningar på skolor och företag och jag märkte att jag hade stor nytta av den pedagogik jag läst på Offi- 14 OfficersTidningen 2001:4

cershögskolan. Att jag dessutom hade lärt mig att tala inför grupp var naturligtvis också en stor fördel. Arbetet på Aktiespararnas riksförbund var ett bra avstamp för den fortsatta karriären som aktieanalytiker för Anders. Under tiden hos Aktiespararna kom jag också i kontakt med tidningen Aktiespararen förbundets medlemstidning. Jag skrev artiklar om utvecklingen på aktiemarknaden och gjorde en del aktieanalyser i tidningen. Dessutom gav jobbet en del kontakter, som varit bra att ha efteråt. Anders upptäckte att det var roligt att skriva och efter åren hos Aktiespararna arbetade han som frilansande ekonomiskribent. Som anställd på ett mindre konsultbolag gjorde han aktieanalyser och skrev artiklar om aktieplaceringar. En dag 1990 blev han så kontaktad av S-E-Banken. Man hörde av sig till mig och frågade om jag ville ta ett jobb som analytiker hos dem. Jag tackade ja och arbetade där i fem år. Därefter jobbade han ett par år som förvaltare och aktiemäklare innan han på nytt fick prova på att förmedla sina analyser till aktiespararna via det skrivna ordet. Mellan åren 1997 och 2000 var han nämligen anställd som skribent på Finanstidningen. Det jobbet gjorde han så bra att han blev utnämnd till bästa ekonomijournalist 1999. Dessutom kom han tvåa i samma omröstning 1998 och 2000. Varierande, utåtriktat arbete Under vårt samtal funderar Anders högt på om uppskattade skribenter allmänt har naturlig fallenhet för att skriva bra, eller om även det kan ha att göra med de erfarenheter man fått på vägen genom livet, som att i Anders fall ha en officersutbildning i bagaget. Han förklarar sina tankegångar: Det handlar om att tänka och skriva pedagogiskt och enkelt. Det kanske är ytterligare en kunskap jag har med mig från officersutbildningen. Jag vet faktiskt inte, säger han och ler. Sommaren 2000 återvände Anders till sin gamla arbetsgivare SEB. Om sitt nuvarande jobb säger han så här: Jag är analytiker vid SEB Enskilda Banken. Vi vänder oss till kunder som har ett lite större kapital att placera och som är i behov av mer kvalificerad rådgivning än vi kan ge genom de vanliga OfficersTidningen 2001:4 bankkontoren. Jag har en utåtriktad roll i min tjänst. Jag är med och skriver i olika publikationer som skickas ut till kunderna. Jag är ute en hel del och pratar på kundträffar. Jag har också en hel del kontakter med journalister. Vill inte lämna Försvarsmakten helt Trots att det nu är 15 år sedan han lämnade in sin avskedsansökan som yrkesofficer har Anders fortfarande kontakter med Försvarsmakten som han inte vill bryta. Jag är reservofficer idag, förklarar han. Att åka ut på övningar då och då gör att jag får omväxling i tillvaron. Försvaret har gett mig så mycket positivt, som jag vill betala tillbaka. Att ha ett heltidsjobb och samtidigt vara engagerad i reservofficerskåren kan verka som en något svårhanterlig uppgift. Men Anders ser det istället som vilket annat åtagande i livet som helst. Och lösningen är lika uppenbar: Med god planering och framförhållning så fungerar det, förklarar han. Fyra frågor till Anders: Är du nöjd med din situation som reservofficer eller går du miste om något som Försvarsmakten kan erbjuda sina ordinarie yrkesofficerare, tror du? Det sägs att man inom försvaret är dåliga på att ta hand om sina reservare idag. Och jag håller med. Det krävs att man själv tar initiativ för att få uppgifter. Försvarsmakten måste bli bättre på att ta vara på den kompetens som finns hos utbildade officerare, inte minst hos dem som lämnat sin fasta anställning i försvaret. Vad är det officeraren är så bra på, som den civila arbetsmarknaden är i behov av? Officerare är bra på tydlighet. De är bra på att ge beröm och konstruktiv kritik. Officeren får lära sig att fatta snabba beslut och genomföra projekt snabbt och effektivt. Inom det militära lär man sig ett speciellt sätt att kommunicera och förmedla budskap, på ett snabbt och rakt sätt. Man lär sig också hur organisationer och människor fungerar. Det spelar egentligen ingen roll på vilken arbetsplats du är, människor fungerar på ungefär samma sätt vilka grupper man än undersöker. Vad vill du säga till officerare som funderar på att byta yrke? Tänk igenom ert beslut rejält innan ni gör ert val. När jag tänker på mitt eget val, så kanske jag trots allt skulle ha stannat i Försvarsmakten några år till och gått ytterligare någon skola. Bredvid mitt jobb som officer skulle jag nog ha läst kurser på den civila högskolan. Nu har jag fått läsa in den kompetens som krävs för mitt civila yrke på kvällstid istället. Och framtiden... vad finns där för Anders Haskel? Antagligen kommer jag att ägna mig åt det jag gör just nu ett tag till. Text och foto: Sandra Lang Namn: Anders Haskel Ålder: 40 år Födelseort: Hörby Bakgrund: 4 år Teknisk linje (gymnasiet) Gjorde värnplikten 10 mån på A3 i Kristianstad 1981-1982. Huvuduppgift under värnpliktstiden: Pjäsgruppchef, 10,5 cm haubits m/40 Yrkesverksam tid som officer: 1983-1986 Officershögskola samt Krigskolan Karlberg varvat med arbete som utbildare av värnpliktiga. Jag har senare befordrats till kapten, som reservofficer. Meritförteckning: 1986-1989: Aktiespararna (Sveriges Aktiesparares Riksförbund), ungdomsansvarig samt arbete inom utbildningsverksamheten. 1989-1990: Thomasson Investment Service, aktieanalytiker 1990-1995: S-E-Banken, aktieanalys och portföljförvaltning 1995-1997: Custos, portföljförvaltare 1997: Danske Bank, aktiemäklare 1997-2000: Finanstidningen, aktieanalytiker och reporter 2000-:SEB, aktieanalytiker Civila studier: Företags- och nationalekonomi samt statsvetenskap vid Stockholms Universitet 15

Vaktavlösning i förbundsledningen Officersförbundets avgående presidium från vänster förste vice ordförande Hans-Ivar Byberg, förbundsordförande Per Wahlberg och andre vice ordföranden Nils Waldemarsson.Foto Svante Palme. De tre sista dagarna i maj genomför Officersförbundet sin kongress. Många viktiga beslut skall då tas. Bl.a skall förbundsstadgarna utvecklas, ett nytt fackligt program fastställas, budgeten fastställas m.m. Det kommer också att bli stora förändringar i förbundsstyrelsen. Bland annat byts hela presidiet ut i och med att förbundsordföranden (Per Wahlberg) och 1.vice förbundsordföranden (Hans-Ivar Byberg) går i pension fr.o.m 1 juni samt genom att 2. vice förbundsordföranden (Nils Waldemarsson) kommer att avgå med pension under nästa mandatperiod och således inte kan omväljas. Valberedningen har utarbetat sitt förslag till ny förbundsstyrelse. Det är ännu för tidigt att här i OT presentera detta förslag. En sådan presentation kommer i ett senare nummer. Förmodligen säger alla som avgår från förbundsordförandejobb att de haft en intensiv och händelserik tid. Det gör också Per, Hans-Ivar och Nils och tycker att perioden 1995 2001 faktiskt varit detta. Vi har varit med om två stora försvarsbeslut, varav ett som var det mest omvälvande på mycket länge säger de tre avgående presidieledamöterna. I början av 1996 hade vi c:a 16.000 aktiva medlemmar. På grund av försvarsbeslut och neddragningar är vi med idag knappt 13.000 aktiva medlemmar på väg ned till c:a 11.000 (eller 10.000 om personalförsörjningsutredningens siffra skall gälla) år 2004. Vi har lämnat invasionsförsvaret och håller på att skaffa oss ett insatsförsvar med stark internationell prägel. Vidare har vi genomfört två stora avtalsrörelser (RALS 98-01 och RALS 01-02) Det viktigaste som vi vill förmedla till våra efterträdare är att idogt och målmedvetet kämpa för att skapa en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Försvarsmakten måste skapa sig förmåga att med en bra officersutbildning, med ett positivt utnyttjande av löneinstrumentet och med en bra verksamhet med balans mellan uppgifter och resurser på alla nivåer kunna rekrytera och behålla kompetenta och välmotiverade officerare inom alla funktioner och på alla nivåer. De tre avgående presidieledamöterna vill å alla avgående styrelseledamöters vägnar önska den nya förbundsstyrelsen lycka till och tacka alla medlemmar för det mycket intressanta och utmanande uppdraget att få leda Officersförbundet under detta intensiva skede. Per Wahlberg Hans-Ivar Byberg Nils Waldemarsson 16 OfficersTidningen 2001:4

Officersförbundets språkstipendiat siktar högt: Jag prövar gärna mina språkkunskaper i Bryssel! OfficersTidningen träffar Peter Gustafsson en klar vårdag på Uppsala centralstation. Förra året blev denna flygtekniker tilldelad Jan Lords språkstipendie. Vi talar om varför man söker ett språkstipendium. För mig var det lite bakvänt. Jag sökte faktiskt stipendiet efter att jag varit på språkkurs i Frankrike, berättar Peter. Jag fick höra att man kunde göra så, och lämnade in en ansökan och blev en av stipendiaterna. Det är jättebra att stipendiet finns. Att gå en kurs i Franska... Jag ville öva upp min gymnasiefranska. En språkresa verkade vara ett bra alternativ, så jag tog semester och åkte till Frankrike börjar Peter. Jag hade dessutom aldrig varit i Frankrike förut. En kurs i normalt tempo innehåller fyra undervisningstimmar per dag. Det alternativet som Peter valde var en intensivkurs som innebar ungefär sex timmars lärarledda studier per dag. Fyra timmar gick åt till konversation och tiden som blev över ägnade man åt grammatikens konst. Vi gjorde grammatikövningar och diskuterade omkring dem. Det var givande och lärarna var bra. Eftersom vi bara var tre personer i gruppen, vilket jag blev lite chockad av först, det gjorde att man var aktiv från första stund vare sig man ville eller ej. Lärarna var fast beslutna om att vi skulle lära oss Franska, och vi fick ställa hur mycket frågor som helst, tills vi verkligen lärde oss hur det skulle vara. Lärarna diskuterade nästan dagligen om var och en av sina elever för att kunna ge dem bästa möjliga undervisning. Man kunde bli uppflyttad i en mer avancerad kurs från en dag till en annan, om det visade sig att man skulle ha mer nytta av den. All undervisning var på franska, så i början hade man svårt att förklara de grammatiska teorierna och använda de franska orden för de språkliga begreppen. Jag menar, när det är svårt att förklara hur den svenska gammatikteorin hänger ihop, blir det ganska komplicerat när man ska försöka sig på den franska... på franska! Det allra bästa tror jag är att bo i en familj under kurstiden. Då överger man aldrig värdnationens språk. Själv bodde jag i ett studentboende tillsammans med andra utländska studenter. Där blev det så att man pratade engelska med varandra. Peter hade aldrig varit i Frankrike förut, men han hade en god vän där som han hann hälsa på. Eftersom jag varit involverad i IACE (International Air Cadett Exchange), som eskort och Sverigeledare har jag lärt känna människor från bland annat Frankrike. En av dem träffade jag under min vistelse i Paris, det var jättekul han tog mig med på en flygtur över Paris i sitt plan. Har man nytta av en språkkurs som officer? När man träffas på internationella utbyten har man ju klart nytta av sina kunskaper, men jag hoppas att jag får mer användning av min Franska i framtiden. Ett sätt att få nytta av sina språkkunskaper är att tjänstgöra utomlands. Jag skulle gärna vilja arbeta vid någon ambassad någonstans. Att hamna i Bryssel skulle vara väldigt intressant. Faktaruta Peter Gustafsson Gick på Officershögskolan i Halmstad 1989-1991 Fortsatte som Flygtekniker på F15 i Söderhamn Varit lärare på Flygvapnets Tekniska skola Har arbetat som flygtekniker på F16 i Uppsala Arbetar idag som systemingenjör vid Teknikkontor 37/39 F7 För att inte tappa de kunskaper han fick i Paris har Peter fortsatt att läsa Franska på distanskurser och på kvällstid. Peter är idag kapten, men kommer att läsa STABs-programmet vid FHS till hösten med målet ställt på att bli major. Jag ser fram emot att läsa vid FHS och har höga förväntningar på utbildningen, säger han. Peter Gustafsson om framtiden: Jag tror att vi kommer att få en allt större integration av vapenslagen och dess verksamheter i framtiden. Vilket kommer att ge synergieffekter när vi samtidigt skall bygga system av system, i framtiden kommer tex ubåtar att kommunicera med flygplan osv. Vi kommer även att se en utbredning av nätverk mellan människor i och utanför organisationen. Självklart kommer graden av interoperabilitet att öka i och med vårt ökade deltagande i internationella insatser. Text och foto: Sandra Lang Med sina språkstudier vill Peter Gustafsson hitta vägen ut i Europa. OfficersTidningen 2001:4 17

Hur skapar vi framtidstro tillsammans? En välutbildad och motiverad officerskår utgör motorn i alla länders Försvarsmakter. Under de senaste åren har den svenska officerskåren upplevt en Försvarsmakt i stark förändring. Ominriktning, ekonomisk obalans, förtidsavgångar och en fokusering av intresset mot internationella insatser har blivit en del av vardagen. För en tid sedan drabbades officerskåren av nya rapporter kopplade till ekonomisk obalans i pågående omställningsprocess. mycket positivt de facto sker. Materielsidan är ett område där det sker en omfattande utveckling. Konsekvenserna av nedanstående kan vara värt att reflektera över: Vi har stridsvagnar (122 systemet) och stridsfordon (90 systemet) i världsklass. I rådande situation är det viktigt att erinra sig ett avgörande bakgrundsfakta: Trots ovanstående beskrivning är huvuddelen av officerskåren kvar i Försvarsmakten! Som konsekvens är det av största vikt att denna stora grupp av dugliga medarbetare ser en positiv framtid i Försvarsmakten. Utan framtidstro/gåanda går det inte att bygga det nya försvaret. Det finns problem Vi får inte glömma bort att det finns ett antal problemområden som kraftigt bidragit till att skapa bristande framtidstro. Ett antal insändare i Officerstidningen tyder på att det finns många officerare ute vid förbanden som tycker att vår centrala ledning och förbandsverksamheten lever i skilda världar. Därutöver har betydligt fler officerare än normalt sökt civila arbeten för att därigenom få en bättre framtidssituation med bland annat bättre lönevillkor. Många upplever att ständiga omstruktureringar vid förband och staber bidrar till processer som tar för stor kraft från kärnverksamheten. För att vi tillsammans skall kunna vidta de rätta och framåtriktade åtgärderna är det viktigt att analysera dessa problemområden. Försvarsmaktens chefer måste lyssna på medarbetarna i syfte att inventera lokalt verksamhetsanknutna problem samt finna lösningar på dessa. Exempel på åtgärder på olika nivåer vad sker? Det finns många bevis på att ovanstående frågeställning står i fokus på olika nivåer inom FM. Mitt debattinlägg skall ses som en orientering om vad som pågår samt vad som enligt min uppfattning bör göras. Det är kraften i hela officerskollektivet som formar morgondagens Försvarsmakt. Denna kraft kan jämföras med grundtankarna för uppdragstaktik. När alla nivåer jobbar med spirit mot samma målbild erhåller vi en enorm dynamik och förmåga att nå bra resultat. Det kan vara värt att reflektera över ett citat hämtat från Napoleon Bonaparte: In war the moral is to the physical as three to one. Inom Högkvarteret pågår arbetet med det så kallade 10-punktsprogrammet. Detta syftar bl a till att skapa bra personalvillkor kopplat till individualplanering, kompetenshöjning, bostäder i stockholmsområdet samt översyn av löner. Därutöver pågår ett arbete med att tydliggöra en målbild som alla kan identifiera. Det vill säga; mot vad syftar omställningen och hur ser morgondagens försvar ut, vilka uppgifter skall vi ha och vilka system skall vi förfoga över för att lösa dessa? ATK målbild 2010 för armén är ett bra exempel på att vi är på rätt väg. På lokal nivå finns det många eldsjälar som arbetar med stor energi för att skapa framtidstro. Nya tankar om realistiska övningar, materielförsök (demonstratorer mm) och kvalitetsgrupper utgör exempel på den lokala drivkraft utan vilken visionerna blir till intet. Se det positiva Det är avgörande att vi bygger vidare på det positiva och inte fokuserar på problemen. Låt mig ta fram några exempel på att Vårt ubåtssystem innehåller utifrån sin storleksklass världsledande teknik och har mycket stor eldkraft. Flottan tillförs toppmoderna korvetter (Visbyklassen). Amfibiesystemet är unikt både vad avser ny materiel och organisation. Stridsbåt 90, minsystem, robotsystem och ledning/sambandssystem håller högsta klass. JAS systemet och luftburen radar/- signalspaning tillhör den absoluta toppen av befintlig spetsteknologi. Den personliga utrustningen, exempelvis uniformsystemet, hjälmar och skyddsutrustning, ger många positiva kommentarer vid möten med företrädare för andra nationers Försvarsmakter. Lägg därtill att vår försvarsindustri är världsledande inom flera teknologiområden. Därutöver är det värt att lyfta fram att vi har duktiga och motiverade värnpliktiga som skapar basen för rekrytering till officersyrket. Prioritera kärnverksamheten Det är viktigt att vi gör rätt saker vid förband, skolor och staber. I en omställningsprocess finns det en unik möjlighet att fokusera på det som är väsentligt; kärnan. Jag upplever att vi ibland gapar efter ett för stort stycke. Framtidstro uppnås om det är balans mellan uppgifter och resurser. Exempelvis är det av yttersta vikt att officersutbildningen vid våra olika skolor prioriteras och 18 OfficersTidningen 2001:4

håller hög klass. Vid ett utbildningsregemente måste utbildningen av värnpliktiga anses vara kärnverksamheten. Då måste regementsstab och stödfunktioner arbeta mot detta och inte hitta egna sidospår. En stab har inget egenvärde utan staber är till för att stödja det som finns i spetsen på den blå pilen! Skapa identitet och tillhörighet Inom försvarsgrenarna är det viktigt att skapa samhörighet, naturliga nätverk och kontaktytor. I den gamla Försvarsmakten fanns en hel del bra saker som vi inte får glömma bort eller förkasta. I armén var tydliggörandet av krigsförbanden i form av kaderförband och kaderstaber en mycket viktig del för att uppnå kvalité. Yngre officerskollegor erhöll placering i ett krigsförband direkt i samband med utnämningen. De fick erfarenheter av truppföring i samand med övningar och de fick möjlighet att påverka sin framtid i förbandet. Därutöver bildades ett naturligt kamratskap och många äldre kollegor blev mentorer för sina yngre kollegor. Utifrån hur situationen ter sig i dagsläget är det min bestämda uppfattning att förbandsidentiteten bör utvecklas! Det finns ingen anledning att officerare skall stå i någon kompetenssump som skall aktiveras vid skarp insats. Krigsplacera personalen! All krigshistoria visar entydigt att tydlig förbandsidentitet varit bidragande till stridmoral och bra resultat. För den som önskar detta belagt rekommenderas läsning av den israeliske militärteoretikern Martin van Crefeldts bok Fighting Power. Chefers ansvar Huvuddelen av officerskåren är chef i någon nivå. Instruktören vid plutonen är chef över den övningsavdelning som han för tillfället ansvarar över. Plutonchefen har sitt chefsansvar osv. Vi har således alla ett chefsansvar i någon form. Ansvaret är nära sammankopplat med ett uppdragstaktiskt synsätt vilket enkelt uttryckt innebär att vi alla måste bidra med vårt strå till stacken. Det håller inte att hänvisa till att detta är flottiljchefens/regementschefens uppgift. Nedanstående synpunkter är, enligt min uppfattning, starkt bidragande till att skapa framtidstro. De har alla som grund ett aktivt och engagerat ledarskap. Uppfattningarna som jag lyfter fram kan ibland ges stämpeln gamla sanningar. Det betyder ingalunda att dom är förlegade. För flertalet yngre kollegor som jag kommer i kontakt med uppfattas de däremot som sanningar utifrån beprövad erfarenhet. Chefer ska: Skapa och vidmakthålla förbandsanda/rätta attityder. Detta innebär utövandet av ett tydligt ledarskap! Leva efter de anvisningar som beskrivs i Svensk Författningssamling (SFS), Försvarets Författningssamling (FFS) och ÖB Riktlinjer för Svensk Officersetik. Skapa tydlighet, öppenhet och ärlighet genom en förankrad policy och ett konsekvent handlande. Beslutsprocesser måste således tydliggöras för all personal. I bemanningsprocesser placera rätt man/kvinna på sådana befattningar som gör att individen kommer till sin rätt! I nyckelbefattningar måste personer som besitter stort förtroende hos underordade, sidoordnade och överordnade placeras. Detta är speciellt viktigt när vi har oro i leden. Utveckla ett bra samarbete med fackliga representanter. Skapa ett klimat och ett forum som bidrar till lyhördhet och som därigenom tillgodoser personalens behov. Detta är lika viktigt för officerare som för civilanställda. Överste Berndt Grundevik / Chef Chefsprogrammen/FHS Sammanfattning: * Efter det senaste försvarsbeslutet är huvuddelen av officerskåren kvar och det är viktigt att alla dessa får framtidstro. * Det finns problem men insikt och framåtanda skapar förutsättningarna för att se nya möjligheter. * Lyft fram det positiva och fokusera på framtiden. * Bra materiel, många bra officerare och värnpliktiga utgör viktiga fundament att bygga vidare på. * Kraftsamla resurserna till kärnverksamheten. * Principerna för hur vi placerar officerare vid förband och staber behöver ses över och vidareutvecklas mot ett tydliggörande av hemmahörighet. * Chefer måste utöva ett tydligt ledarskap! Alla som är inblandade i bemannings eller befordringsprocesser måste ta ett stort ansvar för att rätt man/kvinna placeras på lämplig befattning utifrån individens förutsättning. * Skapa stabilitet genom att få balans mellan uppgifter/resurser samt låt organisationen få sätta sig. * Det finns et stort behov av att se över hela lönestrukturen OfficersTidningen 2001:4 19

Förbundsinformation Om Förbundsinformation: På de här sidorna kan du läsa information från Officersförbundets kansli Ansvarig för Facklig Information är: Henrika Åkerman, Informationschef henrika.akerman@officersforbundet.se 08-440 83 48 Officersförbundet i yttrande: Personalen viktigare än materiel Det är viktigare att prioritera utvecklingen av personalen genom utbildning och tjänstgöring före en fortsatt ökning av materielkostnaderna. Det skriver Officersförbundet i sitt yttrande över ÖB:s preliminära verksamhetsuppdrag för år 2002, som överlämnats till strategiledningen. Officersförbundet anser också att det råder obalans mellan antalet officerare och den verksamhet som Försvarsmakten planerar för, och menar att uppdragen bör prioriteras och anpassas efter resurserna. Även i samverkan om verksamhetsuppdragen för nuvarande år, 2001, har Officersförbundet kritiserat obalansen mellan uppgifter och resurser. Officerare som slutar ska kunna vara kvar som medlemmar Officerare som Försvarsmakten i förtid ska kunna vara kvar som passiva medlemmar i Officersförbundet, enligt ett förslag från förbundsstyrelsen. Tidigare har stadgarna inneburit att de som lämnat försvaret också måste gå ur Officersförbundet. Genom det nya förslaget ska den som vill kunna ha kvar både försäkringar och OfficersTidningen. Beslutet ska fattas av kongressen den 29 31 maj. 14 200 för låg lön för en fänrik En individuell värdering ska lägga grunden för de löner som fänrikarna får när de anställs som officerare. Att det skulle finnas en fänrikslön på 14 200 stämmer inte, utan det är en flera år gammal minimilön. Nu måste förbandscheferna sätta löner som lockar och lyckas behålla rätt personer i försvaret. Senaste gången som ingångslön diskuterades var i avtalet om lönerevision 1999. Resultatet blev att lönen för en nyanställd fänrik höjdes till minst 14 200 kronor. Denna nivå är idag långt ifrån vad förbundsstyrelsen anser att en fänrik är värd. Både förbundet och Försvarsmakten var också medvetna om att förbandens förutsättningar för att rekrytera och behålla officerarna var olika. Detta, samt att lönen ska vara individuell, gjorde att man inte avtalade om någon definitiv ingångslön utan istället en lägsta nivå. I lönerevisionen 2000 gjordes ingen central satsning för fänrikar. Behovet var inte speciellt stort eftersom det vid varje nyanställning ska ske en lönevärdering och individuell lönesättning. Det finns alltså ingen fänrikslön som alla nyanställda ska ha. Marknadsanpassa lönen! Vid varje nyanställning ska det sättas en lön på individen. Kriterier är bland annat arbetsuppgifternas svårighetsgrad, ansvar och individens skicklighet. Lönen ska också vara marknadsmässig och locka aspiranterna att ta en anställning vid förbandet och få dem att stanna kvar. Om detta görs på rätt sätt vid förbandet så borde resultatet bli att alla nyanställda fänrikar följer med i förbandets löneutveckling och lönestruktur. Värderar man arbetsuppgifternas svårighetsgrad, ansvaret och marknaden så inser man snart att 14 200 inte är en fänrikslön. Det blir ännu tydligare när man vet hur förbanden lönevärderar civila praktikanter, soldater eller andra förhållandevis enkla arbetstagare. Dessa får löner i nivån 15 16 000. Ingångslönen viktig för framtiden Det är förbandscheferna som har ansvaret för att anställa och sätta lön vid anställningen av fänrikarna. Något som de uppenbarligen måste ha hjälp med. De ska göra en värdering av vilken lön som är rätt för varje individ. De måste också få klart för sig att det inte finns någon fänrikslön som alla ska ha. Sätter inte förbandschefen en rejäl lön från början så kommer officeren inte på bra många år att nå en acceptabel lönenivå. Och många av dem kanske inte ens stannar i Försvarsmakten. 20 OfficersTidningen 2001:4

Nytt statligt avtal RALS 2001 klart Det blev ett ettårigt avtal på det statliga området 1 april 2001 31 mars 2002. På grund av att pensionsförhandlingarna och förhandlingarna om ett nytt affärsverksavtal inte lett till från arbetsgivaren önskvärt resultat var Arbetsgivarverket (AgV) icke beredd att sluta något flerårsavtal. Även de återstående arbetstidsfrågorna på Försvarsmakten utgjorde också motiv för att avtalet blev ettårigt. Löner Avtalet ger möjlighet för lokala parter att utveckla den lokala lönebildningen och lönesättningen i syfte att kunna rekrytera, motivera och behålla arbetstagare med sådan kompetens som behövs på kort och lång sikt. Inför lönerevision ska arbetsgivaren presentera en bild av myndighetens löneläge och lönespridning. De lokala parterna ska diskutera lönebilden och var för sig redovisa sin syn på behovet av förändringar av löner och andra anställningsvillkor för att klara kompetensförsöjningen. Löner och andra anställningsvillkor på övriga delar av arbetsmarknaden kan i detta sammanhang beaktas. En väl fungerande lönesättning förutsätter enligt avtalet också en återkommande dialog mellan chef och medarbetare. Samtalet skall vara en struktuerad dialog, som särskilt inriktas på frågor som kan ha betydelse för individens resultat, utveckling och lön. Förhandlingsordningen är i stort densamma som i tidigare löneavtal. Kollektivavtal skall slutas om revisionstidpunkt, revisionsbelopp samt fördelning på individer i enlighet med avtalets löneprinciper. Om parterna inte enas om annat gäller att lönerevision ska äga rum den 1 april 2001. Om parterna inte blir överens om revisionsbelopp senast sex månader efter överenskommen revisionstidpunkt gäller att revisionsbeloppet räknas som 2,5 procent av underlaget. Om parterna inte blir överens om annat ska lönen under perioden höjas med minst 230 kronor. Pension Parterna har fört förhandlingar om ett nytt pensionsavtal, som bl a innebär att vissa delar av den förmånsbestämda ålderspensionen ersätts med avgiftsbestämd ålderspension. Parterna är överens om att fortsätta dessa förhandlingar, och konstaterar att ett införande av ett nytt pensionssystem per den 1 januari 2003 förutsätter att pensionsförhandlingarna är slutförda i god tid före den 31 december 2001. Trygghetsavtalet Parterna har enats om att temporärt sänka avgiften till Trygghetsstiftelsen. Fr o m 1 april 2001 sänks avgiften från 0,7% till 0,05% av lönesumman. Fr o m den 1 januari 2004 höjs avgiften till 0,4%. De frigjorda medlen ska användas på sätt som lokala parter enas om och syftet är att åtgärderna ska vara ett led i ett aktivt omställningsarbete. Chefsavtal Vissa förändringar är gjorda vad gäller om man inte blir överens om den lokala chefskretsens omfattning vid en myndighet. Likaså har regeringens frikrets övergått till ett eget avtal. Utlandsavtal Två nya utlandsavtal har slutits. Det ena gäller utrikesförvaltningen och är en modernisering av gällande regler. Det andra är ett nytt avtal och som gäller för övriga som utlandsstationeras Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA). Detta avtal träder i kraft 1 januari 2002 och innebär också en delegering till respektive myndighet att inom vissa ramar teckna lokala utlandsavtal. ALFA Parterna har också blivit överens om vissa ändringar i Allmänt löne- och förmånsavtal ALFA. Vissa justeringar har gjorts inom arbetstidskapitlet och vidare har rätten till tjänsteförening begränsats till tre år. Utvecklingsfrågor Parterna har gemensamt konstaterat att det finns behov att påskynda de lokala utvecklingsprocesserna för att kunna möta förändrade krav i arbetslivet. I avtalet anges att en förtroendefull samverkan mellan lokala parter är en viktig förutsättning för att utvecklingsarbetet ska föras framåt. Det är därför en tillgång för myndigheterna att som företrädare för de anställda ha kompetenta lokala fackligt förtroendevalda. Det är viktigt att dessa ges goda förutsättningar att utföra det fackliga uppdraget i kombination med de yrkesmässiga uppgifterna. Centrala och lokala parter har under avtalsperioden gemensamma åtaganden inom arbetsmiljöområdet och vad gäller kompetensutveckling. Vidare skall de centrala parterna följa upp tillämpningen av samverkansavtalet för utveckling för att identifiera hinder och svårigheter vid tillämpningen. Om det visar sig att avtalet behöver kompletteras eller ändras är centrala parter beredda att göra de förändringar som krävs. Personskadeavtalet (PSA) Vissa ändringar har gjorts. Vållandeprövningen har avskaffats och full ersättning för inkomstförlust erhålls vid arbetsoförmåga till följd av arbetsolycksfall som varar mer än 14 dagar. Vissa avtalsfrågor inom Försvarsmakten I avtalets sista bilaga sägs följande om avtalsfrågorna inom Försvarsmakten. De lokala parterna inom Försvarsmakten har påbörjat ett arbete att ändra och verksamhetsanpassa de anställningsvillkor som finns i Försvarsmaktens avtalssamling (FAS). Parterna har hitintills enats om förändringar vad gäller villkoren inom området lön samt även uppnått samsyn om hur de förbandsvisa arbetstidsavtalen som bedrivits på försök ska hanteras. Parterna har dock ännu inte kunnat enas om ändrade villkor inom arbetstidsområdet. Vad gäller arbetstid har parterna enats om att fram till den 30 september 2001 ompröva bestämmelserna och träffa ett nytt avtal om arbetstidsbestämmelser. Om de lokala parterna vid denna tidpunkt inte kunnat enas skall frågan tas upp till förhandling mellan centrala parter. OfficersTidningen 2001:4 21

Många oklarheter om nytt pensionsavtal Förhandlingarna om ett nytt pensionsavtal som ska omfatta alla statsanställda fortsätter. Från Arbetsgivarverket har man tydligt markerat att även officerarna ska in i det nya avtalet, som ska gälla från den 1 januari år 2003. Just nu är parterna inne i förhandlingar om principerna hur det nya systemet ska se ut. Klart är att det nya systemet ska bli vad man kallar för avgiftsbestämt. Det innebär att det inte går att säga vad pensionen blir utan det beror på avgiftens storlek, hur lång tid som den inbetalats och hur pengarna har förvaltats. Klart är också att även officerarna ska in i det nya systemet. Från Arbetsgivarverket menar man att officerarna borde lämnat PA -74 för flera år sedan, och att systemet inte kan finnas kvar eftersom arbetsgivaren bland annat inte kan beräkna pensionskostnaderna. I förhandlingarna har Arbetsgivarverket velat höja officerarnas pensionsålder till 61 år, men där har Officersförbundet reagerat kraftigt. Förbundet har också reagerat på att inte motsvarande femårig övergångstid ska gälla för officerare som föreslagits för övriga. Arbetsgivarverket har medgivit att den som är 60 år och äldre inte omfattas av det nya förslaget utan är kvar i det gamla systemet (PA-91). Vi kräver också en femårig övergångsregel kopplat till pensionsåldern, säger Officersförbundets förhandlingschef Arne Söderberg. Andra krav som Officersförbundet har på det nya pensionssystemet är att: att intjänade livräntor ska värdesäkras om man lämnat sin anställning i staten. att en avgiftsbestämd pensionsplan för inkomstdelar under 7,5 prisbasbelopp ska fonderas i sin helhet. Den anställde ska ha möjligheter att själv välja förvaltare. att pensionsplanen ska vara förmånsbestämd för inkomstdelar över 7,5 förhöjda prisbasbelopp För de officerare som ska gå i särskild pension, enligt det avtal som är giltigt till den 31 december 2004, måste PA -74 leva vidare, enligt Officersförbundet. Försäkringsfakta Fråga: Vad är ett olycksfall? En olycksfallsskada är den kroppsskada som den försäkrade ofrivilligt drabbats av genom en plötslig yttre händelse (ett utifrån kommande våld mot kroppen). I försäkringssammanhang har ordet olycksfall en mycket bestämd innebörd. Det finns fyra nyckelbegrepp som alla ska stämma in på en händelse för att den ska räknas som ett olycksfall: Kroppsskada det är enbart händelser som leder till kroppsskada som kallas olycksfall, Yttre händelse det våld som leder till skadan ska komma utifrån. En del skador räknas som olycksfallsskador utan att något direkt våld funnits med i bilden, nämligen skador på grund av förfrysning, värmeslag eller solsting, Plötslig händelse skadan måste uppstå plötsligt. En skada som har uppkommit på grund av översansträngning eller ensidiga rörelser, t ex tennisarmbåge, är alltså inte en olycksfallsskada Ofrivillighet den som avsiktligt skadar sig själv har inte rätt till ersättning. Som olycksfalsskada räknas inte kroppsskada som uppkommit genom: överansträngning smitta genom bakterier och virus, ej heller smitta eller förgiftning genom intagande av mat eller dryck användning av medicinska preparat, ingrepp, behandling eller undersökning som inte föranletts av olycksfallsskada som omfattas av denna försäkring kärnexplosion eller radioaktiv strålning som har samband med militär verksamhet i vilken den försäkrade deltar. Gruppolycksfallsförsäkringen kan tecknas av gruppmedlem, make/sambo och registrerad partner. Olycksfallsförsäkringen gäller vid olycksfallsskada som inträffar under försäkringstiden. Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnader i samband med olycksfall, samt ger rätt till ersättning vid invaliditet. Försäkringen kan gälla både arbetstid och fritid, heltid, eller endast under fritid, vilket är vanligast. Till olycksfallsförsäkringen heltid eller fritid kan ett invaliditetstillägg kopplas. Invaliditetstillägget gäller dygnet runt och ger rätt till invaliditetsersättning vid skada genom olycksfall. Försäkringen lämnar ersättning för kostnader och invaliditet till följd av olycksfallsskadan. Omfattningen framgår av gruppavtalet. Kostnader: merkostnader, dvs. utgifter som är högre än de skulle ha varit om man inte drabbats av olycksfallet tandskadekostnader läkekostnader (patientavgifter m m), dock inte kostnader för privat vård) resekostnader För förlorad arbetsinkomst lämnas ingen ersättning. 22 OfficersTidningen 2001:4

Klart med förändringar av lönetilläggen Officersförbundet och Försvarsmakten har kommit överens om hur förändringarna av lönetilläggen ska se ut från 1 april 2001. Därmed har den process som startade med avtalsuppgörelsen 1989 1990 kunnat till viss del avslutas. Det var då ett individuellt lönesystem infördes varvid vissa fasta lönetillägg löstes in i den individuella lönen. Utöver de arbetstidsberoende lönetilläggen blev ett antal fasta och rörliga lönetillägg kvar. Tanken var att parterna redan då skulle ta ställning till om de skulle lösas in eller inte, men några sådana diskussioner kom inte till sin spets under den efterföljande avtalsperioden. I RALS-förhandlingarna 1996 med Försvarsmakten tog Försvarsmakten åter upp kravet att förändra och i viss mån avveckla lönetilläggen. Resultatet den gången blev att kallortstilläggen för de två lägsta klasserna avvecklades och löstes in i den individuella lönen, och att några smärre förändringar gjordes av sjöförmånerna. Inför avtalsrörelsen 1998 återkom Försvarsmakten med viljan att förändra tilläggen. Den här gången ville Försvarsmakten avveckla förrättningstilläggen vid tjänsteresa. Denna fråga blev även föremål för centrala parters hantering i avtalsrörelsens upptakt. Samtidigt kom RRV:s första rapport om lönebildningen inom Försvarsmakten. Rapportens kritik över lönetilläggen uppmärksammades också av politikerna. Särskild riksdagsdebatt hölls i frågan. Från regeringens sida gavs RRV åter uppdrag att göra förnyad granskning och uppföljning. Åter igen kritiserades Försvarsmakten för att inga påtagliga förändringar av lönetilläggen gjorts. Med denna bakgrund kom därför dessa frågor under hösten 2000 bli föremål för ett förnyat förhandlingsarbete mellan lokala parter inom Försvarsmakten. Frågan kopplades vidare till avtalsrörelsen 2001. Arbetsgivarverket (AgV) krävde att dessa frågor skulle lösas på ett tillfredsställande sätt innan en ny RALS kunde undertecknas. Officersförbundet har därför i hela processen försökt verka för att hitta lösningar som skulle innebära att frågorna inte behövde bli föremål för centrala parters inblandning. Vi kunde till sist den 6 april bli överens med Försvarsmakten om ett förfarande där flertalet lönetillägg kom att lösas in i den individuella lönen och därmed avvecklas. Uppgörelse innebär i korthet: Kallortstillägg, luftfartstillägg, certikatstillägg, hopptillägg, flygtillägg, befattningsberoende sjötillägg och behållen del av antingen hopptillägg, flygtillägg eller dykartillägg löses in i den individuella lönen från 1 april, med samma belopp som tillägget var på. För den, som 2000-06-30 erhöll kallorstillägg och som på grund av Försvarsmaktens omstruktuering förlorade detta, löses dock in från 2000-07-01. Flygtillägg, som inte utgör det högsta beloppet i resp kolumn löses in med närmast högre belopp fr.o.m. 2002-01-01. Nytt fast lönetillägg dyktillägg på 1 600 kronor i månaden införs från 2001-04-01 för den som fullgör dykeriverksamhet och har dyk- eller dykledarkompetens. Nytt rörligt tillägg tillfälligt hopptillägg införs från 2001-04-01 för den som genomför hopputbildning eller gör tillfällig fallskärmstjänst. Beloppet för tillfälligt hopptillägg är 100 kr per dygn. Flygförarpremie och flygingenjörspremie samt bibehållandedelarna av dessa premier förs över till individuell lön från den 1 april. Ammunitionsröjningstillägget höjs något. Angående sjötillägg och bibehållande av sjötillägg kommer en partsammansatt grupp inom marinen i syfte att avveckla dessa tillägg göra en löneanalys och föreslå senast 2001-09-30 åtgärder för hur detta löneutrymme skall fördelas bland berörda arbetstagare. Parterna på Försvarsmaktsnivån kommer sedan att fastställa fördelningen och därmed avveckla sjötillägget. För Officersförbundet har det varit viktigt att få med Försvarsmakten på att den lönestruktur, som uppstår när tillläggen löses in i den individuella lönen, ska behållas, så att tilläggen inte äts upp. Detta har Försvarsmakten accepterat och är inskrivet i förhandlingsprotokollet. Där står att för den som placeras i en sådan tjänst ska man vid lönesättning ta hänsyn till lönestukturen. Avslutningsvis kan några fördelar med inlösningen av tillägg nämnas. Man tappar inte ekonomiskt efter inlösningen när man upphör med sådan tjänst som tidigare ersattes med ett lönetillägg. Dessutom erhåller man övertidsersättning på motsvarande lönedel som tidigare utgjordes av ett lönetillägg Hur ersätts sjötilläggen? En partsgemensam grupp inom marinen har påbörjat arbetet med att föreslå ett nytt system för att ersätta nuvarande sjötillägg för officerare i sjötjänst. Uppdraget kom från parterna på Högkvartersnivå, i samband med pågående avtalsförhandlingar inom den statliga sektorn. Det är slutligen parterna på Högkvartersnivån som förhandlar och avtalar om förändringen. OfficersTidningen 2001:4 Arbetsgruppen består av representanter från samtliga marina system. Marintaktiska kommandot (MTK) är sammanhållande för arbetet där både arbetstagarorganisationer (ATO) och arbetsgivare är representerade. Ett andra arbetsmöte genomfördes i april i Stockholm. I början av maj ska det slutliga förslaget redovisas i Högkvarteret. Inriktningen är att det förslag som läggs ska: bygga på en anpassad individuell lön som ersättning för dagens system med lön och sjötillägg. befrämja rekrytering, rörlighet och individuell utveckling. kunna genomföras utan att det innebär någon försämring för den enskilde. 23

Peter Bramstedt Ny marinombudsman vid kansliet Ålder: 37 Civilstånd: Sambo med Pia. Har en son. Är född i: Småland men uppväxt på Öland. Kommer närmast från: AMF 1 i Vaxholm. Där jag jobbat vid regementsstaben i tre år. Dessförinnan tjänstgjorde jag vid KA-centrum i Näsby park som biträdande kurschef. Peter är utbildad på artillerisystemen inom kustartilleriet och avslutar i dagarna en miljökurs vid FHS. Han är även intresserad av webbdesign. Yrkesval? Peter började inom frivilligrörelsen men hade funderingar på att bli lärare. Efter värnplikten 1983 tyckte han att försvaret verkade vara en spännade arbetsplats och det tycker han fortfarande. Fackligt arbete. Jag har länge varit intresserad av fackligt arbete och suttit med i styrelser sedan 1991. Att vara med och påverka sin egen och kollegornas situation till det bättre är bra. Kontakten med medlemmen är viktig Vilka egenskaper bör en ombudsman ha? En omöjlig fråga, men intresse och en förankring hos medlemmarna tycker jag ska vara i focus. Jag kommer att planera in minst ett deltagande på årsmöte eller föreningsmöte hos alla marinföreningar varje år. Marinombudsman Peter Bramstedt. Fritidsintressen? Hus och hem tar all tid. Jag har just flyttat in i en ny villa ganska nära golfbanan I Åkersberga. IT är annars ett intresse och matlagning ett annat. Jag jobbade som kock under gymnasietiden. Någon favoritträtt vill Peter dock inte lyfta fram. OfficersTidningen önskar Peter lycka till i det nya jobbet. Medlemsavgiften via autogiro slipp inbetalningskort avgiften dras varje månad från ditt konto. Inget krångel. Inget tidsspill. Ett enkelt sätt att betala in medlemsavgiften till förbundet är att använda autogiro. Att betala medlemsavgiften via autogiro betyder att förbundet automatiskt drar en summa motsvarande medlemsavgiften från ditt konto varje månad. Att betala via autogiro innebär också att du slipper använda inbetalningskort och får avgiften dragen från ditt konto i god tid. Många av er byter förband och flyttar till olika platser i landet, och att betala medlemsavgiften via autogiro är ett enkelt sätt att undvika att missa en inbetalning, om du inte hunnit meddela oss om din nya adress, till exempel. Vi behöver bara kontonumret och ingen fast adress att skicka något inbetalningskort till. Det här är också bra för dig som betalar avgiften kvartalsvis. Om avgiften istället betalas in automatiskt varje månad slipper du att betala den större summan en gång i kvartalet. Det underlättar alltså både för oss och er att betala in medlemsavgiften via autogiro. Frågor om autogiroanslutning ställer du till vår Medlems och försäkringsservice: Kerstin Evenholt, tel 08-440 83 58 Monica Hornegård, tel 08-440 83 53 Fax 08-440 83 40 eller via e-post: kansliet@officersforbundet.se Byte av lönekassa Tänk på att alltid anmäla byte av lönekassa till dinof i god tid! Då fungerar dina löneavdrag för medlemsavgifter till förbundet och din OF, försäkringspremier och A-kasseavgiften utan avbrott. Medlemsoch försäkringsservice 24 OfficersTidningen 2001:4

Informatör och officer Kjell Enquist High tech och Nils Skölds sega gubbar ger framgångsrika insatsförband! Information både extern och intern blir allt viktigare. Framförallt har man inför och under övningar typ Snöstorm satsat stort på information från Försvarsmaktens sida. Arméinspektörens informationschef Carl Sjöstrand började redan i höstas att ta kontakter med informatörerna i armén och har jobbat bla med Kjell Enquist som är officer och informatör vid I 19 i Boden. Kjell har även fungerat som lärare vid Försvarsmaktens informationskurser, han berättar för OT om informationsverksamheten med Snöstorm. Bilden.Två journalister arbetade heltid med Radio Snöstorm. Erfarenheterna från Nordic Peace på Gotland visar att sådana här stationer blir allt oumbärligare med tanke på snabb information, säger reportern Mattias Pettersson. Vi lever idag i ett informationssamhälle och det gäller att kontinuerligt informera våra målgrupper, inte minst alla försvarsanställda om vad vi kan, vill och genomför. Snabba kanaler är i detta fall receptet på framgång. På käften Den här övningen visar att armén, som under omstruktureringen fick ordentligt på käften, långt ifrån är nere för räkning. Armén har nya uppgifter men också nya idéer, ny ledningsteknik, ny materiel och otroligt duktiga officerare och värnpliktiga. Fortfarande är Nisse Skölds sega gubbar den vitala delen utan kreativ personal på alla nivåer kommer inte armén att nå framgång! Nu gäller det att visa framfötterna och därigenom marknadsföra den nya arméns förmågor för att inge framtidstro. Ingen blir glad eller utvecklas av att deppa. Jag tycker att Arméoffensiven visar att vi är på god väg in i vår nya roll. Vi måste förstås öva mer men insatsidéerna kommer vi att kunna uppfyllas. I cirka sex månader har vi förberett informationsverksamheten med Snöstorm. Kontakter måste tas med radiofolk, webbredaktörer, fotografer och skribenter. Olika tillstånd måste utverkas. Nätverk är därför viktiga. Jag har nyligen upprättat ett samarbete med journalisthögskolan i Kalix för att få kontakter med unga journalister inom olika grenar för kommande behov. Ett trettiotal personer är inblandade i informationscentrat vid Snöstorm. Här finns ledningsdel, pressdel och produktionsdel med intern och extern information. Två tidningar Förutom Internetproduktion ger vi också ut två tidningar varav den ena blir en muckartidning. Kjell Enquist och hans kollegor har långa arbetsdagar och det gäller att ha koll på journalister, fotografer och webbredaktörer. Berömd och kunnig informatör, Kjell Enquist I 19. Han har arbetat hårt med informationen före och under övningen Snöstorm. Radio Snöstorm tycker Kjell är ett bra sätt att få ut information snabbt till de olika förbanden. Vi kan både gå ut och varna för tex trafikstockningar och kommande kyla och dessutom lämna info hur man skall förbereda sig för detta, avslutar informatören vid I 19, Kjell Enquist. Text & foto Svante Palme OfficersTidningen 2001:4 25

26 OfficersTidningen 2001:4

Arne Söderberg och Leif Stenquist nöjda Löneavtal (Ralsen) i hamn Så har ännu ett löneavtal med Arbetsgivarverket förhandlats fram med många sena sammanträden för Arne Söderberg och Leif Stenquist som skött förhandlingarna från Officersförbundets sida. Det är ett hyggligt avtal som vi nu förhandlat fram. Målsättningen har varit att skapa förutsättningar för följsamhet mot den civila marknaden för att säkerställa kompetensen inom statliga myndigheter såsom Försvarsmakten. Officerarna har haft en god löneutveckling under den senaste avtalsperioden och mycket tid går åt till att fastställa vad som utgör den totala lönebildningen och hur motsvarande utveckling varit på övrig arbetsmarknad, säger förhandlingschef Arne Söderberg. Avtalsförhandlingarna inleddes förra våren och i höstas gick en remiss ut till förbanden. Vi har även genomfört fyra avtalskonferenser där föreningarna fått lämna synpunkter. En av huvudpunkterna i avtalet är utvecklingen av löneprinciperna och förhandlingsordningen. Blir vi ej överens med arbetsgivaren om ett revisionsbelopp tillämpas stupstocksmodellen. Uppdrag från kongressen Annars följer vi linjerna i det uppdrag vi fått av kongress och förbundsstyrelse. Under hösten har vi jämkat samman dessa inom OFR och det har inte varit några problem att samverka inom förbundsområdena, säger ombudsman Leif Stenquist. Bilden till vänster. Officersförbundets förhandlare Ombudsman Leif Stenquist till vänster och förhandlingschef Arne Söderberg. I förgrunden några av de dokument som utgör underlag i förhandlingarna med Arbetsgivarverket, något att bita i eller hur? Nu väntar nya förhandlingar med Försvarsmakten och nya dokumenthögar! Arne och Leif berättar i artikeln om hur avtalsförhandlingarna går till. Ibland kan det hända att något förbund kommer in med ett säryrkande som skedde 1998 då Polisförbundet tog upp frågan om pensionssystemet. Under årets förhandlingar har Arbetsgivarverket ställt krav på oss att lösa vissa lönefrågor inom Försvarsmakten t.ex: lönetilläggens avvecklande, arbetstidsavtal och rörlighetsavtal. Lönetilläggen kommer att ersättas med individuell lönesättning. Beträffande arbetstidsavtalet kommer vi att fortsätta dessa förhandlingar med Försvarsmakten. En av knäckfrågorna är att Försvarsmakten vill ersätta övningsdygnen med pengar, vilket innebär att den anställde förlorar åtta timmar ledighet för att återhämta sig. Försvarsmaktens mål är att bli av med det ledighetsberg som finns idag. I pensionsfrågan fortsätter vi förhandlingarna om pensionsavtalet. Några åtaganden mellan parterna finns inte i avtalet. Parterna konstaterar att ett nytt pensionsavtal måste vara färdigförhandlat senast den 31 december i år för att det skall kunna träda i kraft den 1januari år 2003, säger Arne Söderberg. Viktig skrivning I avtalet med Arbetsgivarverket har vi fått med en skrivning om den facklige förtroendemannens roll och här står bla att det är en tillgång att ha en kompetent facklig förtroendevald på arbetsplatsen. Vi skriver också att den värdefulla erfarenheten skall uppmärksammas vid lönesättning. I personskadeavtalet får man full ersättning från första dagen om du till följd av arbetsolycksfall i arbetet är sjuk mer än 14 dagar. Här finns 13 bilagor för den intresserade att läsa men jag är särskilt glad över att de fackliga förtroendemän som sliter ute på förbanden får den här uppmärksamheten, säger Leif Stenquist Det avtal som förhandlats fram är del ett och nu kommer del två med förhandlingar mot Försvarsmakten. Här kommer man genast starta upp förhandlingar om: lön, arbetstid, arbetsmiljö, kompetensutveckling och samverkansfrågor i övrigt. Slit & släp Tufft jobb har det varit för våra förhandlare som nu inleder del två i denna omgång (mot FM). Sena nätter tidiga morgnar och helger har gått åt till förhandlingsarbetet. Man kan säga att sedan Trettondag jul så har det varit ett kontinuerligt arbete med många intensiva dygn de sista veckorna, avslutar förhandlingschef Arne Söderberg och ombudsman Leif Stenquist. Hårdfakta om avtal och pensioner på gula sidorna. Text &foto Svante Palme Inflytande Erfarenhet Kompetens Gemenskap OFFICERSFÖRBUNDET Ett förbund För alla yrkesofficerare OfficersTidningen 2001:4 27

Bemanning av högkvarter, staber och skolor Försvarsmaktens personalhantering har inte varit den bästa i alla avseenden. Oroligheter inom en starkt reducerande organisation skapar tveksamheter och tvivel. Kopplar man detta till alla turer med överskott och underskott i budgeten, så förstår man att personalen blir tveksam. Problemen med att bemanna högkvarter, staber och skolor med rätt personal, dvs rätt nivå är mycket svårt. Det blir inte enklare av att de officerare som bereds möjlighet till högre utbildning, inte tar bemanningsuppdrag i högkvarter, staber och skolor, utan skall till sitt hemma förband så fort som möjligt. Det finns ett antal fall där officerare med genomförd utbildning till nivå 3 inte ens behöver bemanna i högre stab eller som har bemannat under en mycket kort tidsperiod (ett år eller kortare). I andra fall så finns det de som ska påbörja utbildning till nivå 3 och som har fått en prognos om ca 10 års bemanning i staber och skolor på olika orter, innan det ens finns en tanke på att de ska komma i närheten av sitt hemma förband. Varför är det så olika tänkande vad det gäller nivå 3 befattningar? Det tycks vara stora skillnader mellan olika personer i denna hantering. För att klara bemanning av högkvarter, staber och skolor har Försvarsmakten tagit till nästa knep, nämligen att det är nivå 4 och nivå 5 som ska bemanna. Det har även funnits planer på att försöka tvinga yngre officerare att bemanna, samtidigt som man ser till att nivå 3 officerare åker hem och bemannar på hemma förbanden. En mycket märklig hantering av personalbemanningen. På förbanden behövs officerare i nivå 4 och framför allt i nivå 5 och 6 för att klara utbildning av värnpliktiga och genomföra verksamhet. Det behövs inte fler i nivå 3 motsvarande, eftersom de oftast intar en stabsbefattning och inte deltar i utbildningen av värnpliktiga eller den dagliga produktionen. Det är ändå så att den högre bemanningen skall i första hand vara i högkvarteret för att skapa långsiktighet, och i andra hand på våra skolor för att säkerställa återväxten. Den personal som tar på sig nivå höjande utbildning till nivå 3, vet att det innebär bemanning av högkvarteret, staber och skolor. De går en utbildning för att klara detta samtidigt som de får en högre lön som anpassa efter denna typ av tjänstgöring. Det är önskvärt att man fullföljer denna inriktning och att de som går den nivå höjande utbildningen tar sitt ansvar. Försvarsmakten bör i första hand se till så att högkvarteret blir bemannat med officerare i rätt nivå. Det som man ska börja med är alla officerare som har gått ut eller går ut skolan till nivå 3. Det är denna personal som har fått utbildning och i princip skrivit under att de ska börja den stora bemanningsprocessen inom Försvarsmakten. Detta har varit en självklar inriktning under flera år, se till att fullfölj den innan man går in på de lägre nivåerna. Bemanningen av högkvarteret måste prioriteras, därefter bör skolorna komma eftersom det är där som tillväxten ska genomföras, men se till att det i första hand är den personal som innehar de högre nivåerna så som nivå 3. Även på förbanden behövs officerare i nivå 3, men inte i den omfattning som görs gällande i nuvarande organisation. På förbanden behövs officerare som genomför verksamhet så som utbildning, beredskap och övrig produktion. Den nivå som är mest inkopplad för att lösa verksamhet är i första hand nivå 5 och 6 samt i vissa fall nivå 4. Med ett minskat antal officerare i stabsbefattningar på förbanden, innebär att organisationen självmant behöver rationalisera och effektivisera stabsarbetet och administrationen vilket är en stor vinst. Organisera EN stabsfunktion på respektive förband som säkerställer och tar ansvaret för för bandets hela stabsarbete. Ta bort alla små staber som finns i organisationen. Se till så att ansvariga chefer på enhetsoch bataljonsnivå kan delta och följa upp utbildningen och övrig verksamhet. Det är önskvärt att Försvarsmakten: Bemannar Högkvarteret med rätt nivå (YO 3) i första hand. Bemannar skolor för att kvalitetssäkra återväxten. Låter officerare i nivå 4, 5 och 6 vara kvar på förbanden för att genomföra utbildning av värnpliktiga, beredskap och övrig produktion. Minskar antalet officerare i nivå 3 och officerare i stabsbefattningar på förbanden genom att ta bort alla mindre stabsfunktioner på förbanden, effektivisera och rationalisera stabstjänsten och den administrativa tjänsten. Organisera Försvarsmakten med ett huvud högkvarter och inför en rak dialog mellan högkvarteret och förbanden (försvaret är inte större utan att det går att rationalisera en hel del i organisationen). Det första steg till att klar bemanningarna av högkvarter, staber och skolor är att de som är nivå 3 genomför bemanningsuppdragen, innan man går ner och börjar jaga officerare i nivå 4 och nivå 5. G Nilsson Flygvapnet 28 OfficersTidningen 2001:4

Skriv fler insändare! OfficersTidningen 2001:4 29

ÖB om Flygvapnets grundorganisation Inte bästa lösningen, men bra att beslut snart kan fattas Försvarsutskottet har den 4 maj offentliggjort sin uppfattning om hur Flygvapnets grundorganisation bör utformas. I det förslag som utskottet avser att lämna till riksdagen, föreslås nedläggning av F 16 i Uppsala, medan F 4 i Östersund föreslås bli kvar. Utskottets uppfattning är vidare att F 21 i Kallax, F17 i Kallinge och F 7 i Såtenäs skall vara kvar, samt att F 10 i Ängelholm skall läggas ned. Det är inte den bästa lösningen som föreslås. Jag ser en rad direkta konsekvenser om den nu föreslagna lösningen fastställs av riksdagen, säger Överbefälhavaren, general Johan Hederstedt. Bland annat rör det omskolningsplanen för JAS 39 Gripen, som kommer att försenas. Dessutom kommer kapaciteten för flygutbildningen inom Flygvapnet att under en längre period nedgå. För mera detaljerade konsekvenser behövs ytterligare tid och analys. När det gäller personalförsörjningen är utskottets bedömning mycket olycklig. Jag bedömer att F 16 har väsentligt större förmåga att försörja såväl Flygvapnet som därigenom den övriga Försvarsmakten i Mälardalsregionen med personal, än den lösning som föreslås av utskottet, säger ÖB. Detta kommer att innebära bekymmer. ÖB betonar ändå, att när Flygvapnet nu går ner från sex till fyra flottiljer, så är det från sex mycket bra flottiljer till fyra mycket bra flottiljer. Jag är för personalens skull trots allt nöjd med att ett beslut i Flygvapenfrågan snart kan fattas. Detta är av synnerligen stor betydelse för dem, som nu ges möjlighet att planera framtiden. Överbefälhavaren Johan Hederstedt De har levat i ovisshet under alltför lång tid. Denna text från HKV kom mitt i pressläggningen, Officerstidningen kommer att bevaka utvecklingen. Text & foto Svante Palme 30 OfficersTidningen 2001:4

Karl Ydén (red.) IT, organiserande och ledarskap Den röda tråden i antologin IT, organiserande och ledarskap är hur informationsteknologin påverkar den militära organisationen, dess ledning och ledarskap. De elva författarna anlägger olika perspektiv på frågeställningar som: vilka problem kommer morgondagens ledningsfunktioner att behöva kunna hantera? Hur påverkas detta av IT-utvecklingen? Hur skapar och behåller ledningen sin legitimitet i kontakten med fältförbanden? Hur väl förbereder FMs ledarskapsträning för detta? etc Torsten Björkman, chef för FHS ledarskapsinstitution, inleder med en intressant historisk tillbakablick över IT-revolutionen. Han konstaterar att militären visserligen var först med att utnyttja informationstekniken, men att den civila världen nu leder utvecklingen. Han frågar sig vem i försvarsmakten som är bäst skickad att utnyttja och förstå den nya teknikens möjligheter. Professor Mats Alvesson och Karl Ydén synar begreppen chef, ledning och ledarskap. De intar en kritisk hållning till mycket av det som skrivs och lärs ut om ledarskap, och relaterar till militära exempel. Det är intressant att se referenser till modern ledarskapsteori, och inte, som i FMs gängse ledarskapsböcker, mestadels baserat på 1950- och 60-tals forskning. Science fiction-filmen Aliens analyseras av etnologen Magnus Bergquist i ett mycket läsvärt avsnitt. Att han valt att betrakta denna film beror bl a på att den berör militär aktivitet där ledningsarbetet stöds av avancerad informationsteknologi i en mobil miljö. Filmens soldater är utrustade med videokameror på hjälmen, mikrofoner vid munnen, sensorer som mäter hjärtfrekvens, blodtryck mm, dessutom har gruppen diverse rörelsesensorer, värmekameror m m, dvs teknik som nu studeras i olika koncept för framtidens verkliga soldater. Det för mig själv mest omtumlande kapitlet är Bo Dahlboms Nätverkande Om organiserande och ledning i e-samhället. Dahlbom, chef på Svenska IT-institutet, hävdar att då samhället förändras så förändras också kriget. När industriföretagen förvandlas till tjänsteföretag, när fokus flyttar från produktion till kund och affär, då fungerar den hierarkiska organisationen allt sämre. I den hierarkiska organisationen behöver ledningen såväl information som styrmedel från organisationens operativa enheter. Med modern datateknik är det möjligt att utforma ett allt mer heltäckande informationssystem som kan användas både till att samla in relevant information och till styrning. Om måtten eller mätpunkterna är illa valda, eller om mätvärdena är illa sammanställda, kommer högkvarterets styrning inte att vara optimal. Man ler igenkännande då Dahlbom skriver att: Det är därför naturligt att högkvarteret samlar in mer information än som i själva verket behövs just för att vara på säkra sidan. Detta skapar merarbete i organisationen. Vid sidan om den egentliga verksamheten måste mycket kraft läggas på att rapportera uppåt. Samtidigt är det en vanlig uppfattning i många organisationer att den information högkvarteret vill ha inte ger någon särskilt god bild av verksamheten och inte heller ger något gott underlag för beslutsfattande och styrning. IT-teknik som stöder samarbete, interaktion, kommunikation mellan människor stöder verksamheten snarare än administrationen av verksamheten. Boken innehåller också annat. Förre generalmajoren Svante Bergh utvecklar FMI 2020 ur industrins synvinkel; andra kapitel berör uppdrag och redovisning, UGL:s relevans för arbete i ledningsgrupper resp. kommunikation och språkreglers betydelse för hur organisationer fungerar. Sammanfattningsvis kan sägas att boken väcker många tankar om de delvis nya krav och möjligheter som IT ger upphov till. Boken spänner över ett brett register, så oavsett om läsaren är intresserad av teknik, organisation, ledarskap, ekonomi, kommunikation mm så kommer han att finna att boken har mycket att ge. Mj Per Gerdle Luftvärnsregementet Boken ges ut av Försvarshögskolan och Bokförlaget BAS. ISBN 91-7246-177-2 TILL ER TJÄNST beställa uniform Uniformsskjortor 100% bomull Strykfri Enkel och Dubbel Manchett Frackskjorta Nu med dubbel manchett Herr Erik Konfektion och Uniformer, Vasagatan 19, 121 11 STOCKHOLM Bredvid Vasateatern Tel 08-21 92 11, 070-730 15 32, Fax 08-21 25 0 1 E-post herr.erik@telia.com Tommy Eriksson www.herrerik.a.se OfficersTidningen 2001:4 31

Nu försvinner värnplikten i Italien. Om sex år ska hela försvaret bygga på professionalism. Och för övertalig militär personal hoppas regeringen på jobb inom den privata sektorn. Det har tagit flera år för det italienska parlamentet och de olika regeringarna att få fram den nya lagen om omorganisationen av försvaret. Förutom svårigheterna som alla lagar stöter på i Italien eftersom landet byter regering ofta, har motståndet från militära kretsar varit stort. Det italienska försvaret ska minskas från nuvarande 270000 enheter till 190000. Det innebär att många som jobbar inom den militära organisationen kommer att bli övertaliga, något som aldrig tidigare varit möjligt inom försvaret, och som skapat mycket oro bland personalen. I den nya lagen garanterar regeringen jobb åt alla dem som blir övertaliga. Dels kommer de att erbjudas platser på andra ställen inom den offentliga förvaltningen, dels ska det finnas möjligheter till vidareutbildning för den som vill. Målet är att alla ska få nytt arbete inom tio mil från sin nuvarande hemstad. Genom att ge privata arbetsgivare skattelättnader om de anställer före detta militär personal hoppas även regeringen att den privata sektorn ska erbjuda arbeten. Hur många som kommer att tvingas, eller välja, att lämna sina jobb, har regeringen inte räknat på än. 1 januari 2007 ska den italienska värnplikten försvinna helt och hållet. Fram till dess bestämmer försvarsministeret från år till år hur många ungdomar som ska kallas in obligatoriskt, beroende på hur mycket pengar det finns tillgängligt. Rekryteringen av volontärer med de nya kontrakten började redan förra året. Innan slutet av nästa år ska 30 506 volontärer finnas inom försvaret, och en 32 OfficersTidningen 2001:4

speciell satsning ska göras för att rekrytera tjejer, som är relativt nya inom den italienska militären. Det kommer att finnas två typer av kontrakt för volontärerna: ett eller fem år. De som skriver under för fem år, kommer i första hand att tas från ettårsvolontärerna. Efter de fem åren kan man nå graden fanjunkare, vilket i Italien är den högsta graden av underofficer. Efter de fem åren finns det möjlighet att få ytterligare två tvåårs-kontrakt för den som vill göra karriär. Annars kan man stanna kvar inom försvaret med den grad man hade efter femårskontraktet. Fram till 2007 kan de som gör värnplikten välja att bli volontärer. De har 40 dagar på sig från början av militärtjänsten för att bestämma sig. För att stimulera även dem som bara vill göra en kortare militär karriär, kommer volontärerna att få förtur inom polisväsendet, Röda korsets militära kår, brandkåren och inom olika offentliga förvaltningar. Den allmänna värnplikten kan återinföras i två fall. Antingen om Italien hamnar i krig, eller om landet dras in i en internationell konflikt som kräver mer personal än den som är tillgänglig. Hela omstruktureringen av försvaret ska vara klar till 1 januari 2021, då fördelningen mellan armé, flotta och flygvapnet av officerare, underofficerare och truppersonal ska vara klar. Kostnaderna beräknas bli 1,8 miljarder kronor i år och 3 miljarder nästa år. 2020 blir sista året för investeringen, och regeringen räknar med att summan då är uppe i 5,5 miljarder kronor. Kristina Wallin OF Reservstatkallar medlemmarna till Birka måndagen den 4 juni. Samling Rastaholms Värdshus kl 13:15 Båtfärd till Birka kl 13:30 Guidad tur och museibesök på Birka Återkomst till Rastaholm kl 17:30 Måltid på Rastaholms Värdshus till egen kostnad Föreningen subventionerar båtresa och guidad tur för medlem och en gäst. Medlemmar i OF Ä medförande en gäst inbjuds att deltaga till självkostnad 130:- per person för båtresa, guide och museum. Anmälan om deltagande sker senast 23/5 till: Lars Åkerblom 08 510 12689 lars.akerblom@vallentuna.frilufts.se eller Lars Meurling 08 75 70993 lars.meurling@ericsson.com Ange namn, telefonnummer, båtresa och måltid i anmälan! Vägbeskrivning: Drottningholm förbi, Ekerövägen (väg 261) till Rastaborg, Rastaholms allé till P-plats och gångbro till värdshuset. Buss: 311 mot Adelsö från Brommaplan vid 12 tiden till Rastaborg efter ca 30 minuter, 700 m promenad till värdshuset. Lars Meurling Ordförande OfficersTidningen 2001:4 33

Rädda KA 3 s mäss Bland inventarierna i KA 3:s mäss fanns en paragraf i trä, utformad så att den kunde begagnas som en gunghäst. På denna sattes varje år årets paragrafryttare. Denna inventarie borde snarast tilldelas de beslutshavare centralt inom Försvarsmakten, som genom sin osmidighet och sin totala brist på flexibilitet kort sagt sitt excellerande i paragrafrytteri sett till att mässen KA 3:s inventarier nu sprids för vinden. Detta trots upprepade vädjanden från Vasallen att få köpa loss möblerna till fulla värdet, och trots att mässen ska K-märkas inuti. Nej, bestämmelserna är sådana att inventarierna ska bort, och det går inte på några villkor att ändra. Redan har möbler som är starkt karaktäristiska för mässen och som inte kan ersättas flyttats. En mäss utan inventarier är förstås ingen mäss, det är bara en lokal. De decennier av atmosfär som gör en mäss till en mäss kommer sig av det som varje generation officerare tillför och den prägel som de sätter på lokalen. Tar man bort detta så är även mässen borta. I andra före detta garnisonsorter som Umeå och Växjö har man förstått detta och på ett eller annat sätt bevarat mässarna. Och vem skulle drömma om att tömma den lilla 1700-talsmässen Trianon i Eksjö, bara för att regementet lagts ner? Varför ska man då bevara en gammal mäss? Bara för att glädja officerarna, som en herrklubb från det förgågna? Nej, vår tro är att mässen KA 3, förutom att vara ett levande minne av en viktig epok i Fårösunds historia, skulle kunna vara en verklig tillgång för hela samhället, om bara chansen gavs. Som en trevlig samlingslokal för fårösundsbor att hyra och fira sina högtidsdagar i,och som en bra och representativ lokal för de kommande företagen på KA 3-området vilket höjer områdets attraktionskraft (vilket gudarna ska veta inte är någon nackdel). Vitsen med det senaste försvarsbeslutet var väl att få en smidig och flexibel organisation? Visa prov på det och återställ mässen nu än är det inte för sent! Hampe Klein Kongress 2001 Årets kongress går av stapeln i Sollentuna Star Hotell den 29 31 maj Ledordet är Officeren och framtiden En paneldebatt kommer att genomföras 38 motioner har inkommit inför kongressen de behandlar bl.a. stadgar, löner, anställning och pensioner. 89 kongressombud deltar av 101 möjliga. 34 OfficersTidningen 2001:4

Tejpa här Anmälan om inplacering i ny sjukförsäkringsnivå från 1 oktober 2001 I anslutning till att försäkringsbeskeden 2001 sändes ut i april blev Du informerad om en förändring av sjukförsäkringen. Denna förändring införs från den 1 oktober 2001 och kan tecknas av yrkesverksam medlem som är fullt arbetsför. Medförsäkrad och äldremedlemmar kan inte teckna denna försäkring. Ersättning utbetalas från 91:a sjukdagen fram till den dag då den försäkrade beviljats förtidspension eller sjukbidrag. Ersättningen är skattefri och betalas ut med så stor del som svarar mot graden av sjukskrivning (minst 50 %). Slutålder är 60 år eller vid tidpunkt för pensionering. Yrkesverksam medlem som var fullt arbetsför 2000-01-01 eller blev det vid en senare tidpunkt, är ansluten till Förbundets nuvarande sjukförsäkring på ersättningsnivå 1000 kr/mån. Vid övergången till den nya sjukförsäkringen kommer Du att stå kvar i denna nivå, eller i den nivå du själv tidigare valt. I och med införande av den nya sjukförsäkringen upphör förbundets subventionering vilket betyder att Du påförs en premie om 15 kr/månad från 2001-10-01. Önskar Du ändra ersättningsnivån i sjukförsäkringen eller vill avsäga dig sjukförsäkringen ska detta anmälas skriftligen på här publicerad blankett. Vid ändring av ersättningsnivå ska hälsodeklarationen fyllas i. Anmälningar om ändringar av sjukförsäkringen skall vara kansliet tillhanda senast den 17 augusti 2001. Frankeras ej mottagaren betalar portot Officersförbundet Svarspost Kundnummer 121011900 110 05 Stockholm OfficersTidningen 2001:4 Tejpa här 35

POSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM * * Posten: Vänligen ange medlemsnummer här ovan i höger hörn på rapportkort Anmälan av ny nivå i sjukförsäkringen från 2001-10-01 Månadslön (I-lön) Ersättningsbelopp Månadspremie upp till 15099 1 000 15 kr 15100-18099 1 200 18 kr 18100-21099 1 400 21 kr 21100-25099 1 600 24 kr 25100-29099 1 800 27 kr 29100-34099 2 000 30 kr 34100-2 200 33 kr Jag önskar inte ansluta mig till den nya sjukförsäkringen 36 OfficersTidningen 2001:4