Finansrapport Januari-December

Relevanta dokument
Finansrapport Januari-December

Finansrapport 2017 Januari-Augusti

Finansrapport 2018 Januari-Augusti

Finansrapport Januari-April

Finansrapport 2019 Januari-Mars

Fördjupad finansrapportering

Fördjupad finansrapportering

Finansrapport Januari-April

Finansrapport Januari-December

Fördjupad finansrapportering

Finansrapport Januari-Augusti

Finansrapport 2012 Januari-augusti

Finansrapport Januari-April

Finansrapport Januari-December

Finansrapport Januari-Augusti

Finansrapport Januari-Augusti

Finansrapport Januari-December

Finansrapport Januari-December

RS Ärende 6.12 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI Finansrapport Januari - Augusti

FINANSRAPPORT JANUARI - APRIL Finansrapport Januari - April

Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/ Redovisning av finansrapport augusti Ordförandens förslag:

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy

FINANSPOLICY. Simrishamn kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 201X-XX-XX, Y

Finanspolicy - För finansverksamheten i Torsby kommun

Finansrapport augusti 2014

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

Finansrapport augusti 2017

FINANSPOLICY. Hörby kommun. Beslutshistorik. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Finansrapport augusti 2015 med likviditetsrapport. Finansrapport augusti 2015 med likviditetsprognos

Finansrapport april 2015

FINANSPOLICY. Vårgårda Kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 201X-XX-XX, Y

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige,

Finansrapport december 2014

Finanspolicy. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 97

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige , 186 POLICY

Finansrapport Finansrapport 2 1 (7)

Ärendet I finansrapporten redovisas kommunens likviditets- och lånesituation per den 30 april 2015.

Finanspolicy. POSTADRESS HANINGE BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON

FINANSPOLICY. Haninge kommun

Finansrapport Finansrapport 3 1 (7)

POLICY FÖR. Finans. Antaget

Finansiell delårsrapport

Finansrapport Finansrapport 1 1 (7)

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

1. Finanspolicyns syfte Finansverksamhetens mål Organisation och ansvarsfördelning Likviditetsförvaltning 3

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern

Datum FINANSPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige, , 35

Riktlinjer till finanspolicy

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015

FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015

Sammanfattning I finansrapporten redovisas kommunens likviditets- och lånesituation per den 3o september 2013 samt en reviderad likviditetsprognos.

Sammanfattning I finansrapporten redovisas kommunens likviditets- och lånesituation per den 30 april 2014 samt en reviderad likviditetsprognos.

Finansrapport Finansrapport 2 1 (7)

FINANSPOLICY Likviditetsförvaltning Finansiering Leasing

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

Finansrapport Finansrapport 2 1 (7)

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunen följer väl finanspolicyn och nedan presenteras de riktlinjer som kommunen har att rätta sig efter enligt beslutad finanspolicy.

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Finansiell Årsrapport -2018

3.1. FINANSIELL RAPPORT PER Dnr: LKS

Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag

FINANSRAPPORT JUNI 2015

FINANSRAPPORT MARS 2015

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi KSN Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013

FINANSRAPPORT SEPTEMBER 2015

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 147

Riktlinjer för medelsförvaltningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007

Finansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader (kapitalbindning) 39,5 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter

FINANSPOLICY. Färgelanda kommun. Fastställd av Kommunfullmäktige, 148, , Diarienummer

Uppföljning finansiella placeringar per den 30 november 2016

Förslag till revidering. Finanspolicy. för Tyresö kommun och dess helägda företag. Antagen av kommunfullmäktige

Finansrapport

POLICY. Finanspolicy

Finansrapport april 2014

Finanspolicy. Vara kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Dokumentbeteckning. Bestämmelser för Trollhättans Stads finansiella verksamhet. Handläggare/Förvaltning Kent Isbrand/KS-förvaltning

Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting

FINANSPOLICY FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer

FINANSRAPPORT avseende Februari 2019

Kommunen följer väl finanspolicyn och nedan presenteras de riktlinjer som kommunen har att rätta sig efter enligt beslutad finanspolicy.

Finansrapport Finansrapport 3 1 (9)

FINANSRAPPORT. Region Jämtland Härjedalen

Finansrapport Finansrapport 3 1 (9)

FINANSPOLICY Öckerö kommunkoncern

Finansrapport Finansrapport 2 1 (9)

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2006

FINANSRAPPORT avseende Juni 2019, tom

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 mars 2019

Kommunen följer väl finanspolicyn och nedan presenteras de riktlinjer som kommunen har att rätta sig efter enligt beslutad finanspolicy.

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.

Västerviks Kommunkoncern. Finansrapport. För perioden januari-juli 2016

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen

FINANSRAPPORT avseende Maj 2019

Finansiella riktlinjer i Flens kommun

Finansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader (kapitalbindning) 36 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring

Transkript:

Finansrapport 2018 Januari-December

Innehåll Sammanfattning 3 Räntebärande nettoskuld 2018 4 Räntebärande tillgångar 5 Räntebärande skulder 5 Prognos räntebärande nettoskuld 2019 5 Resultat 6 Räntenetto 6 Placeringar 6 Låneskuld 7 Riskhantering 8 Ränterisk 8 Finansieringsrisk 9 Valutarisk 10 Likviditets- och kreditrisk 10 Bilagor Bilaga1: Räntebärande tillgångar och skulder 2018-12-31 11 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt 13 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt 13 Bilaga 4: Ordlista 15 Bilaga 5: Investerarrapport 2

Sammanfattning Den räntebärande nettoskulden har under 2018 ökat med 1 231 miljoner kronor och uppgår till 5 208 miljoner kronor. Under 2018 har både kort- och långfristig upplåning skett, via emission av certifikat och gröna obligationer samt via upptagande av lån hos Europeiska Investeringsbanken. Räntenettot har under året utvecklats bättre än budget. Totalt utestående terminskontrakt för tåg uppgår till 13 miljoner EUR motsvarande 134 miljoner SEK. Inga nya ränteswapavtal har tecknats under året. Under 2019 förväntas den räntebärande nettoskulden öka med 1 488 miljoner kronor till 6 696 miljoner kronor varav likviditeten minskar med 762 miljoner kronor Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter fastställda i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Om inget annat anges avser samtliga belopp i rapporten ställningen per 31 december 2018 eller perioden januari-december 2018. 3

Miljoner kronor Räntebärande nettoskuld 2018 Den räntebärande nettoskulden uppgår till 5 208 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 1 231 miljoner kronor sedan årsskiftet. De räntebärande tillgångarna har ökat med 230 miljoner kronor till 1 817 miljoner kronor och skulderna med 1 460 miljoner kronor till 7 025 miljoner kronor. 2018-12-31 2017-12-31 Förändring Låne- och leasingskuld 6 738 5 214 1 523 Inlåning från bolagen 288 351-63 Summa räntebärande skulder 7 025 5 565 1 460 Likviditet 1 762 1 503 258 Utlåning till bolagen 13 42-29 Utlåning övrigt 42 42 0 Räntebärande tillgångar 1 817 1 588 230 Räntebärande nettoskuld 5 208 3 977 1 231 Ökningen av den räntebärande nettoskulden beror på att medel som genererats av den löpande verksamheten om 2 841 miljoner kronor, d v s resultat och andra ej kassflödespåverkande poster såsom avskrivningar och pensionsavsättningar, inte räckt till att för att finansiera investeringarna om 4 244 miljoner kronor. Mellanskillnaden har täckts med upplåning vilket medfört att låneskulden ökat från 5 214 till 6 738 miljoner kronor. I jämförelse med budget och de likviditetsprognoser som upprättats under året kan konstateras avvikelser. Budgeten förutsatte en nettoupplåning om 1 932 miljoner kronor medan utfallet blev 1 523 miljoner kronor. Avvikelserna består på den negativa sidan framför allt av att resultatet inte nått upp till budgeterat resultat, -485 miljoner kronor, och på den positiva sidan av att investeringarna inte genomförts i förväntad omfattning, + 851 miljoner kronor. Samtidigt är likviditeten 258 miljoner kronor bättre än budgeterat. 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000-5 000-6 000-7 000-8 000-9 000 Utfall och prognos räntebärande tillgångar och skulder 2018 Räntebärande tillgångar prognos Räntebärande skulder prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande tillgångar utfall Räntebärande skulder utfall Nettolåneskuld utfall 4

Räntebärande tillgångar Hela likviditeten om 1 762 miljoner kronor är placerade på bankkonton med en inlåningsränta på noll procent. Utöver likviditeten finns räntebärande utlåning till bolagen om 13 miljoner kronor, räntebärande utlåning till stiftelsen Skånska Landskap om 38 miljoner kronor samt reverslån gentemot Business Region Skåne om 4 miljoner kronor vilket medför en räntebärande tillgång om 1 817 miljoner kronor. Utöver de räntebärande tillgångarna har Region Skåne räntefri utlåning om sammanlagt 171 miljoner kronor i huvudsak i form av förskottering till Trafikverket avseende Pågatåg Nordost. Räntebärande skulder Tillfällig kortfristig certifikatsupplåning ersattes av långfristig upplåning i början av sommaren genom två emissioner av gröna obligationer om sammanlagt 1 000 miljoner kronor. På samma sätt ersattes certifikatsupplåning under hösten med upptagande av långfristigt lån om 400 miljoner kronor i Europeiska Investeringsbanken. Lånet, som löper med fast ränta, lyftes i mitten av november genom utnyttjande av befintlig låneram avseende ombyggnad av Helsingborgs lasarett. I november genomfördes ny kortfristig certifikatsupplåning om 600 miljoner kronor. Lånet löper till räntan -0,63 % och förfaller i början av februari 2019. Under året har leasingskulden planenligt amorterats med 232 miljoner kronor och uppgår till 1 010 Miljoner kronor. Den totala låneskulden, inklusive kortfristig upplåning, uppgår till 6 738 miljoner kronor. Under 2019 beräknas leasingskulden amorteras med 71 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor avser slutamortering av leasingavtal i SEB. Låneskulden beräknas under 2019 amorteras med 600 miljoner kronor, MTN-lån 101 förfaller till betalning i november 2019. I bilaga redovisas fullständig placerings- och skuldportfölj samt gällande ränteswappar och valutaterminer. Beslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället redovisas i särskilt delegationsärende. Prognos räntebärande nettoskuld 2019 En ny likviditetsprognos för 2019 har upprättats vilken utgår från budget 2019 justerat med hittills kända avvikelser. Budgeten 2019 förutsatte en upplåning om 1 845 miljoner kronor med en likviditet om 1 000 miljoner kronor kvar vid årets slut. Den nya prognosen pekar på att upplåningen nu kan begränsas till 1 368 miljoner kronor, vilket innebär att den nya prognosen förbättrats med knappt 500 miljoner kronor jämfört med budget. Den huvudsakliga anledningen till att prognosen för 2019 är uppjusterad är det förbättrade ingångsläget från 2018. Som nämnts ovan är likviditeten 762 miljoner kronor bättre vid årsskiftet än förväntat, en likviditet som med 477 miljoner kronor kan användas till att minska upplåningen för investeringsutgifter 2019 och ändå ha 1 000 miljoner kronor kvar i likviditet vid årets slut. En del av den förbättrade 5

Miljoner kronor ingångslikviditeten, 285 miljoner kronor, har redan förbrukats i januari som en kapitalbindningseffekt. Eftersom det inte föreligger några nya prognoser från förvaltningarna avseende resultat och investeringar är dessa poster oförändrade jämfört med budget. Därigenom förväntas den räntebärande nettoskulden totalt öka med 1 488 miljoner kronor från 5 208 till 6 696 miljoner kronor varav likviditeten minskar med 762 miljoner kronor från 1 762 till 1 000 miljoner kronor. Huvudorsaken att nettoskulden ändå ökar är densamma som under 2018, det vill säga att medel genererade av verksamheten inte räcker till att för att finansiera investeringsverksamheten. 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000-5 000-6 000-7 000-8 000-9 000 Prognos räntebärande tillgångar och skulder 2019 Räntebärande tillgångar prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande skulder prognos Resultat Räntenetto Miljoner kronor Årsbudget Utfall Avvikelse Räntekostnader 67,9 50,1 17,8 Ränteintäkter 1,1 0,0 1,1 Räntenetto 66,8 50,1 16,7 Räntenettot uppgår till -50,5 miljoner kronor vilket är 16,3 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen mellan budget och prognos ligger på skuldsidan Placeringar Några placeringar i penningmarknaden har inte förekommit, eftersom räntor för kortfristiga placeringar varit negativa hela året. De flesta banker tar betalt för inlåning i form av minusränta men på grund av avtal om finansiella tjänster med Swedbank erbjuder banken fortfarande en inlåningsränta på noll procent. Överskottslikviditet har därför behållits på bankkonto till noll procents ränta. 6

Låneskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 51,6 miljoner kronor, vilket är 16,3 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror på att genomförd nyupplåning under året utfallit drygt en miljard lägre än jämfört med budget, att marknadsräntorna stigit i en lägre takt än förväntat, men också att tillfällig kortfristig upplåning kunnat genomföras till negativ ränta vilket minskat räntekostnaderna med 2,4 miljoner kronor. Genomsnittsräntan för den totala låneskulden har under året uppgått till 0,98 %. 2018-12-31 Räntekostnad lån, % 0,14 Räntekostnad leasing, % -0,21 Räntekostnad netto swapkontrakt, % 2,17 Räntekostnad total skuld inkl. ränteswapkontrakt, % 0,98 Avkastning placeringar och bank, % 0,00 Finansnettot har också påverkats på grund av gällande redovisningsregler för swapavtal, den så kallade säkringsredovisningen. På grund av att det i några låneavtal finns räntegolv, d v s att räntan aldrig kan bli negativ och att Region Skåne därigenom skulle få pengar för att låna, medan det i swapavtalen inte finns några sådana räntegolv, matchas inte betalningsströmmarna från swapparna gentemot lånen. Den del av swapportföljen som inte matchar andelen lån med räntegolv har därför marknadsvärderats vilket inneburit en kostnad då det samtidigt finns orealiserade förluster i swapportföljen. På grund av stigande räntor under 2018 har 25,8 miljoner kronor, vilka kostnadsförts tidigare år, kunnat återföras och genererat minskade kostnader i resultatet. Kvarstående skuld att återföra uppgår till 7 miljoner kronor, vilket kommer att ske i takt med att räntorna återgår till ett normalläge. Ränteswapkontrakten, som förlänger den genomsnittliga löptiden i låneportföljen, har medfört utökade räntekostnader under 2018 med 48 miljoner kronor då de långa räntorna varit högre än de korta. Eftersom Region Skåne hade hela likviditeten på konton i bank vid årsskiftet har inte någon värdering till verkligt värde för placeringsportföljen påverkat resultatet. Bokfört värde Bokfört värde inkl upplupen ränta Verkligt värde Övervärden / undervärden Låneskuld 5 727 5 731 5 741-10 Leasingskuld 1 010 1 009 1 016-6 Swapkontrakt 0 1 72-71 Total låneportfölj 6 738 6 741 6 829-87 Placeringsportfölj 1 762 1 762 1 762 0 Netto 4 976 4 979 5 067-87 7

Miljoner kronor Riskhantering Ränterisk All likviditet finns på bankkonto och är omedelbart tillgänglig. För låneskulden gäller ett riktvärde om 2 år i genomsnittlig räntelöptid med en tillåten avvikelse inom intervallet 1 till 3 år samt att högst 50 procent av låneskulden får exponeras mot ränteförändringar det kommande året. Finansiell leasing jämställs med övrig upplåning och omfattas av samma limiter som låneskulden. De faktiska värdena vid tertialskiftet framgår av tabell nedan. 2018-12-31 Räntebindningstid lån och leasing, år 1,84 Räntebindningstid swapkontrakt, år 0,77 Räntebindningstid lån inkl. ränteswapkontrakt, år 2,61 Räntebindningstid likviditet, år 0 Räntebindningstid nettoskuld, år 3,77 Exponering mot ränteförändring inom 1 år % 24,5 Andel av låne- och leasingskuld som förfaller inom en och 27,6 samma 12-månaders period % Totalt har ränteswapkontrakt tecknats om 2 050 miljoner kronor i avsikt att uppnå rätt ränteförfalloprofil och genomsnittlig återstående löptid. Ränteswapkontrakten förlänger den genomsnittliga räntelöptiden i låneskulden med 0,77 år till 2,61 år. Av årets nyupplåning om 1 400 miljoner kronor har 1 100 miljoner kronor lånats upp till fast ränta, under året har därför inga nya ränteswapkontrakt ingåtts. Fördelning räntebindning i låneskulden, inkl. swapavtal 1000 750 500 250 0-250 -500-750 -1000-1250 -1500-1750 -2000 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Exkl. leasingavtal CRC då större delen av leasingavgiften vidarefaktureras. 8

Miljoner kronor Räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring påverkar finansnettot. Med ovanstående räntebindning påverkar en höjning av räntan med en procentenhet på balansdagen finansnettot med nedanstående belopp Kommande året, Mkr Certifikat -4,5 Låneskuld -22,4 Leasingskuld -5,8 Ränteswapkontrakt +12,4 Total låneportfölj -20,3 Placeringar, konton +13,1 Nettoskuld -7,2 Finansieringsrisk Förfallostrukturen för låne- och leasingportfölj samt placeringsportföljen/ kassalikviditeten framgår nedan. 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250-250 0-500 -750-1000 -1250-1500 -1750-2000 Förfallostruktur för lån och placeringar Placeringar & kassalikviditet Långfristiga lån Finansiell leasing Per december uppgick andelen förfallande låneskulder inom en och samma 12- månaderperiod till 27,6 procent vilket ligger inom limiten 30 procent i riktlinjerna. Förfalloprofilen för låneskuld och placeringar framgår av diagram ovan. Per december uppgick kapitalbindningen för låneskulden till 3,9 år. Tillgängliga likvida medel, som ska uppgå till minst 3 000 miljoner kronor, uppgick till 4 862 miljoner kronor. Förutom redovisad likviditet inkluderas i tillgänglig likviditet även outnyttjad checkräkningskredit om 1 000 miljoner kronor samt outnyttjad del av tecknat låneavtal med Europeiska Investeringsbanken om 2 100 miljoner kronor med ny- och ombyggnationen på Helsingborgs sjukhusområde som underlag. Region Skåne kan klara sina betalningsåtaganden, trots ett stort negativt rörelsekapital, på grund av ett jämnt inflöde av säkra intäkter och outnyttjade bekräftade krediter om 3 100 miljoner kronor. 9

Valutarisk Alla lån i låneportföljen är upptagna i svenska kronor. Identifierade större avtal inom koncernen i utländsk valuta har valutasäkrats. Identifierade avtal är bland annat anskaffningen, genom utnyttjande av option, av ytterligare 30 pågatåg där valuta säkrats för betalnings- och leveransplanen från slutet av 2016 till början av 2019. 30 procent av investeringsutgiften har erlagts i förskott under 2014/2015 för samtliga 30 tåg. I december 2016 levererades och betalades de två första tågen och fram till årets utgång har totalt 27 tåg för 166 miljoner euro betalats. Kvarvarande terminer för de tre sista tågen uppgår till 13 miljoner EUR motsvarande 134 miljoner SEK. Övriga valutasäkringar avser köp av medicinteknisk utrustning samt köp av utrustning hos Skånetrafiken. Då kronan försvagats mot både USD och EUR sedan säkringstillfället finns ett orealiserat övervärde i valutaterminerna om 2 miljoner kronor. Säkringsvärde Marknadsvärde Övervärde / terminspris terminspris undervärde 154 152 +2 Ingångna, ej utnyttjade valutaterminskontrakt framgår av bilaga 2. Likviditets- och Kreditrisk Likviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Vid årsskiftet fanns endast placeringar på bankkonton. Specifikation återfinns i bilaga 1. Vid årsskiftet hade samtliga motparter i ingångna derivatavtal en kreditvärdighet om A eller högre (Standard & Poor s). 10

Bilagor Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder 2018-12-31 RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR 2018-12-31 Kategori Emittent Rating Belopp Ränta Förfall Placeringar 0 SUMMA PLACERINGAR 0 Bankkonton mm Specialinlåning konto Swedbank A1 1 751 477 975 0,00 Bankkonton övrigt 10 377 221 0,00 Summa bankkonto mm 1 761 855 196 SUMMA LIKVIDA MEDEL 1 761 855 196 Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto 13 226 810 Utlämnade lån 42 157 937 Summa räntebärande fordringar 55 384 747 SUMMA RÄNTEBÄRANDE 1 817 239 943 TILLGÅNGAR 11

RÄNTEBÄRANDE SKULDER 2018-12-31 Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Banklån European Investment Bank 400 000 000 0,08 2023-06-15 European Investment Bank 400 000 000 0,97 2028-11-16 Nordic Investment Bank 1000 000 000 0,49 2022-06-30 Summa banklån 1 800 000 000 Certifikatslån Danske Bank 600 000 000-0,63 2019-02-08 Summa certifikatslån 600 000 000 MTN-lån MTN-lån 101 600 000 000 0,00 2019-11-13 MTN-lån 102 500 000 000 0,36 2020-12-17 MTN-lån 103 790 686 000-0,20 2021-10-18 MTN-lån 104 425 000 000 0,33 2021-10-18 MTN-lån 105 311 475 000-0,13 2023-06-12 MTN-lån 106 700 000 000 0,60 2023-06-12 Summa låneskuld 3 327 161 000 Leasingskuld SEB Finans, P-hus Lund 29 319 066 0,26 2019-06-30 DAL Nordic Finance, CRC 378 568 568 0,95 2026-03-31 SEB Finans, P-hus Helsingborg 84 626 844 1,00 2026-12-31 SEB Finans, Öresundståg 517 852 091-1,08 2024-01-14 Summa leasingskuld 1 010 366 569 SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD 6 737 527 569 Övriga skulder Dotterbolags andel i koncernkonto 287 779 183 Summa övriga skulder 287 779 183 SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER 7 025 306 752 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD 5 208 066 809 12

Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt Nedanstående valutaterminskontrakt har ingåtts för att eliminera valutarisken för Skånetrafikens framtida betalningar av Pågatåg. Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Motbelopp SEK Spotkurs Terminskurs SEB 2018-11-13 2019-01-07 7 119 695 EUR 72 807 425 10,230 10,226 SEB 2018-12-17 2019-01-07 1 621 734 EUR 16 623 080 10,250 10,250 SEB 2018-12-17 2019-01-14 900 481 EUR 9 230 546 10,251 10,251 SEB 2018-12-17 2019-02-05 4 370 000 EUR 44 797 263 10,251 10,251 SEB 2018-12-03 2019-01-11 951 840 USD 8 572 936 9,007 9,007 SEB 2018-12-20 2019-01-11 237 960 USD 2 131 854 8,974 8,959 Summa 154 163 104 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt Nedan redovisas samtliga ingångna och gällande räntederivatkontrakt. Kontrakten har ingåtts i syfte att förlänga räntebindningen så att denna hålls inom det intervall som Regionens finanspolicy föreskriver. Instrument Motpart Regionen erhåller Regionen betalar Belopp, Mkr Startdag Förfall Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,13% 100 2013-03-08 2019-03-15 Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% 100 2009-12-21 2019-12-16 Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,48% 100 2011-11-03 2019-12-16 Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,56% 100 2012-03-16 2020-03-16 Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,65% 100 2011-10-31 2020-09-15 Ränteswap Swedbank Rörlig ränta 0,54% 100 2015-12-15 2020-12-15 Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,76% 100 2011-09-01 2021-06-30 Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,67% 100 2011-10-31 2021-09-15 Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,94% 100 2012-12-12 2021-12-15 Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,07% 100 2012-10-05 2022-09-15 Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,01% 100 2012-12-12 2022-12-15 Ränteswap Nordea Rörlig ränta 0,16% 200 2017-04-27 2022-12-15 Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,51% 100 2013-03-08 2023-03-15 Ränteswap Nordea Rörlig ränta 0,18% 100 2017-04-27 2023-03-15 Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,87% 100 2013-10-07 2023-09-15 Ränteswap SEB Rörlig ränta 1,35% 200 2015-12-15 2024-12-16 Ränteswap SEB Fast ränta -0,19% 250 2017-06-30 2022-06-30 Summa 2 050 13

14

Bilaga 4: Ordlista Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren Kapitalbindning Anger hur lång tid till exempel ett lån är bundet enligt avtal. I syfte att begränsa eventuella svårigheter att uppta lån i framtiden (refinansieringsrisk) anges limiter för kapitalbindningen, till exempel hur stor andel av låneportföljen som får förfalla inom en viss tidsperiod. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper (t.ex. kommuncertifikat, obligationer) Räntebindningstid Den genomsnittliga räntelöptiden i samtliga lån, finansiella leasingavtal och derivatkontrakt eller placeringar. Ju längre räntebindning, desto mindre känsliga är räntekostnaderna (eller ränteintäkterna på tillgångssidan) för förändringar i marknadsräntorna. Räntebärande tillgångar Summan av placeringar, bankinlåning, dotterbolagsfordringar samt räntebärande utlämnade lån. Räntebärande skulder Summan av långfristiga lån, finansiella leasingavtal, dotterbolagsskulder samt utnyttjad checkkredit. Pensionsskuld ingår inte i räntebärande skulder. Räntenetto I räntenettot medräknas endast Region Skånes ränteintäkter och räntekostnader. I finansnettot medtas även bl.a. rearesultat vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, avskrivningar på finansiella anläggningstillgångar samt kreditivränta. Ränteswap Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Ett swapavtal kan innebära att en part med ett rörligt kassaflöde byter till ett fast kassaflöde med en annan part. Genom att ingå swapavtal förändras portföljens räntebindning utan att underliggande lån eller leasingavtal behöver förändras. STIBOR STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra på olika löptider. STIBOR Fixing är den räntesats som utgör genomsnittet av de räntesatser som noteras dagligen av utvalda banker i Sverige. STIBOR används ofta som referensränta i lån, leasingavtal eller placeringar med rörlig ränta. Valutasäkring Valutakurser fluktuerar ständigt. En valutasäkring innebär att man redan då skuld/fordran uppstår i utländsk valuta låser in valutakursen som används vid den framtida betalningen. Syftet att göra valutasäkringar är att skapa förutsägbarhet. 15

16