Nationella bedömningskriterier för kvalitet och rättssäkerhet inom socialtjänstens omsorg om äldre 2012-11-08

Nationella bedömningskriterier för kvalitet och rättssäkerhet inom socialtjänstens omsorg om äldre 2012-11-08

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2012 2

Innehållsförteckning Bakgrund... 5 ANSVARSOMRÅDE: Planering och styrning... 11 1. Den som bedriver socialtjänst inriktar arbetet på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande... 14 2. Den som bedriver socialtjänst har ett ledningssystem som säkerställer ett systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen... 16 3. Nämnden planerar sina insatser för äldre utifrån nutida och framtida behov... 19 4. Den som bedriver socialtjänst har den bemanning som behövs för att tillgodose god kvalitet i äldreomsorgen... 21 5. Den som bedriver socialtjänst gör riskanalyser för att säkra god kvalitet i äldreomsorgen... 24 6. Den som bedriver socialtjänst utför egenkontroll för att säkra god kvalitet i äldreomsorgen... 26 7. Den som bedriver socialtjänst har rutiner för information om och hantering av rapporter och anmälningar om missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden (lex Sarah)... 29 8. Den som bedriver socialtjänst tar hand om klagomål och synpunkter för att säkra god kvalitet i verksamheten... 32 9. Kommunen följer upp att genomförandet av insatser inom äldreomsorgen, vilka kommunen genom avtal överlåtit till annan, är av god kvalitet... 34 10. Verksamheten inriktar arbetet på att de äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 36 11. Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten... 38 12. Verksamheten har den bemanning som behövs för att tillgodose god kvalitet i äldreomsorgen... 40 13. Personalen tillämpar huvudmannens rutiner för hantering av rapporter om missförhållanden och risk för missförhållanden (lex Sarah)... 43 14. Personalen medverkar i huvudmannens arbete med att ta emot och utreda klagomål och synpunkter i syfte att utveckla kvaliteten i verksamheten... 45 ANSVARSOMRÅDE: Personalens kompetens... 47 1. Den som bedriver socialtjänst säkerställer att personalen inom äldreomsorgen har lämplig utbildning och erfarenhet... 48 2. Den som bedriver socialtjänst ger förutsättningar för personalens fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov... 51 3. Personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs för att utföra uppgifterna... 53 4. Personalen får den kompetensutveckling som verksamheten har behov av... 56 ANSVARSOMRÅDE: Intern och extern samverkan... 58 1. Den som bedriver socialtjänst har fastställt de processer där samverkan behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten och har utifrån dessa de rutiner som krävs... 59 3

2. Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner rörande samverkan utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten... 62 ANSVARSOMRÅDE: Handläggning och dokumentation... 64 1. Den som bedriver socialtjänst har fastställt de processer och rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i handläggning och dokumentation... 66 2. Kommunala riktlinjer om biståndsprövning grundas på socialtjänstlagen och dess intentioner... 69 3. Socialnämnden säkerställer att den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor upprättar en genomförandeplan för personen... 71 4. Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner rörande handläggning och dokumentation utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten... 73 5. Ansökningsprocessen är rättssäker... 76 6. Beslutsunderlaget bygger på en helhetssyn utifrån den enskildes behov och önskemål... 78 7. Beslutet är rättssäkert... 81 8. Verkställighet av beslut dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt... 84 9. Beslut om bistånd följs upp... 86 10. Genomförandet av en planerad insats dokumenteras fortlöpande... 89 11. Genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och den enskildes önskemål... 91 12. Genomförandeplanen konkretiserar hur beslutade insatser ska genomföras... 94 13. Dokumentation i samband med handläggning av biståndsbedömda insatser och genomförande av insatser garanterar den enskildes rättssäkerhet... 97 ANSVARSOMRÅDE: Omsorgens innehåll... 99 1. Den enskilde har inflytande över omsorgens innehåll... 101 2. Den enskildes integritet och privatliv respekteras... 104 3. Den enskildes behov av meningsfull tillvaro beaktas... 106 4. Den enskildes behov av trygghet beaktas... 109 5. Den fysiska miljön i särskilt boende ger förutsättningar för att den enskilde ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande... 112 6. Den enskildes rätt till rörelsefrihet är tryggad... 116 7. Den enskilde har inflytande över sin måltidssituation... 119 4

Bakgrund Socialstyrelsen utvecklade på regeringens uppdrag under 2008 nationella bedömningskriterier (NBK) för tillsyn inom äldreområdet. Syftet med kriterierna är att den operativa tillsynen ska bedrivas strukturerat, samordnat och enhetligt. Nationella bedömningskriterier kan bidra till att göra tillsynen förutsägbar för brukare och tillsynsobjekt. Revideringen av kriterierna under år 2012 har genomförts av en projektgrupp bestående av Katarina Bone, inspektör, region mitt, Lillemor Johansson som efterhand ersatts av Ulf Prahl, inspektörer, region sydväst och Kajsa Eliasson, projektledare, Tillsynsutveckling. Det reviderade materialet har granskats av Monica Malmqvist, jurist, Nationell samordning. Val av nationella bedömningskriterier Utgångspunkten för de nationella bedömningskriterierna är lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd på området. Forskning inom äldreområdet samt iakttagelser som Socialstyrelsen gjort i sin tillsyn kan utgöra ytterligare utgångspunkter. Omsorgens kvalitet och den enskildes rättssäkerhet är grundläggande i socialtjänstlagen. Kommunens politiska nämnd ansvarar för att tillhandahålla resurser i form av insatser för att uppfylla socialtjänstlagens målsättningar och svara mot de rättighetsanspråk som finns och efterfrågas av den enskilde. Den som bedriver socialtjänst inom äldreomsorgen (såväl inom kommunala som enskilda verksamheter) har ansvar för att insatserna utförs med god kvalitet och på ett rättssäkert sätt för den enskilde. De är också ansvariga för att det finns ett fungerande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer detta. Det är därför nödvändigt att kvalitets- och rättssäkerhetsfaktorer granskas på samtliga nivåer inom socialtjänstens ansvarsområde. För att äldre personer ska kunna ta tillvara sina rättigheter krävs att de informeras om rätten till bistånd. Det är inte ovanligt att äldre personer i behov av särskilt boende har nedsatt beslutsförmåga och inte själva kan föra sin talan. I den tillsyn som genomfördes under 2011 framkom att informationen till de äldre är bristfällig och att det ibland förekommer otydligheter i besluten från socialnämnden vilket kan medföra rättsförlust för den enskilde. Vid föranmälda inspektioner under både 2010 och 2011 har Socialstyrelsen uppmärksammat att många äldre får s.k. rambeslut, dvs. beslut om särskilt boende där insatserna vid boendet inte beskrivs utan överlämnas till verksamheten att bestämma. Insatserna löper under lång tid utan uppföljning eller omprövning av besluten. Vid intervjuer med de äldre eller deras närstående är det vanligt att de uppger att de inte har fått information om hur de ska gå tillväga för att framföra klagomål och synpunkter. Insatserna inom socialtjänstens omsorg av äldre ska vara av god kvalitet. Viktiga kvalitetsfrågor är respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Detta förutsätter att biståndsbedömning samt omsorgs- och vårdinsatser utformas utifrån den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål. Allt arbete i socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och 5

känna välbefinnande. Vid tillsyn 2011 framkom att det fanns äldre människor som mot sin vilja delade rum och hygienutrymmen vid särskilda boenden, främst vid korttidsboenden. Det kan inte anses vara förenligt med socialtjänstlagens krav på god kvalitet att äldre som uttryckligen inte vill bo tillsammans med någon måste dela rum med någon annan. Brister i verksamheten vad gäller integritet, trygghet och självbestämmanderätt kan utgöra brister i kvalitet och därmed även utgöra missförhållanden. Bedöms missförhållanden vara av allvarlig art kan den som bedriver socialtjänst komma att föreläggas att genomföra de förändringar som krävs för att säkerställa att verksamheten tillgodoser lagens krav på god kvalitet. Ett stort antal av de äldre som intervjuades i samband med tillsyn 2011 upplever att tillvaron inte känns meningsfull. Många verksamheter ordnar förvisso med gruppaktiviteter, men äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov orkar inte alltid delta. De efterfrågar istället mer av individuellt anpassade sysselsättningar. Vid tillsynen uppmärksammades att många äldre måste äta, duscha eller lägga sig efter ett schema som är anpassat till bemanningen istället för att hänsyn tas till de äldres individuella behov, dygnsrytm och vanor. Brist på personal gör att de äldre inte får möjlighet att vara utomhus i den utsträckning de önskar och har behov av. Det finns också äldre som inte får tillräcklig hjälp med regelbunden fysisk aktivitet och rehabilitering. Tillsynen under 2011 visar att många äldre begränsas i sin rörelsefrihet och att de inte känner sig trygga. De kan inte låsa eller öppna sin egen dörr. Det dröjer innan larm besvaras av personal och enheter kan särskilt under delar av natten vara obemannade. Socialstyrelsen anser att detta inte är förenligt med kraven på god kvalitet i omsorgen eller den lagstadgade värdegrunden om äldres rätt till välbefinnande och ett värdigt liv. Andelen enskilt drivna verksamheter inom äldreomsorgen ökar vilket innebär att ansvarsfrågorna kan behöva förtydligas. Det är alltid den ansvariga nämnden som har ansvar för att insatserna håller god kvalitet, även om genomförandet har överlåtits till annan via avtal. Detta kräver att kommunen arbetar aktivt med uppföljning av även denna verksamhet. Nationella bedömningskriterier för tillsyn av kvalitet och rättssäkerhet har utarbetats för följande ansvarsområden; planering och styrning, personalens kompetens, intern och extern samverkan, handläggning och dokumentation samt omsorgens innehåll. Närmare motiveringar till val av bedömningskriterier finns nedan samt mer utvecklat i inledningen till varje ansvarsområde. Bedömningskriterier för tillsyn av kvalitet och rättsäkerhet inom äldreomsorgen Ansvarsområden Bedömningskriterierna är uppdelade i fem ansvarsområden: Planering och styrning (Övergripande- och verksamhetsnivå) Personalens kompetens (Övergripande- och verksamhetsnivå) Intern och extern samverkan (Övergripande- och verksamhetsnivå) Handläggning och dokumentation (Övergripande-, verksamhetsnivå och individnivå) Omsorgens innehåll (Individnivå) Ansvarsområdena omfattar i olika utsträckning kriterier på övergripande- verksamhets - och individnivå. 6

Med övergripande nivå avses styrnings- och ledningsnivå som t.ex. fokuserar på övergripande beslut, olika typer av styrdokument och ledningssystem för kvalitet. Övergripande nivå kan alltså både gälla kommunen och enskilda utförare. I de fall något enbart åligger kommunen framgår det av bedömningskriteriet i och med att kommunen eller nämnden anges som ansvarig aktör. Verksamhetsnivån avser t.ex. det specifika särskilda boendet eller den specifika hemtjänstenheten oavsett driftsform och omfattar kvalitet, eventuella lokala rutiner eller motsvarande och innehåll i de olika verksamheterna. Individnivån fokuserar på ärendehandläggning, dokumentation, insatserna för den enskilde och hur kvalitén i insatserna ser ut. Planering och styrning Ansvarsområdet omfattar den som bedriver socialtjänsts ansvar att bedriva verksamhet utifrån värdegrunden för socialtjänstens omsorg om äldre. Det handlar även om ansvaret för ett fungerande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Här finns kriterier om att kommunen planerar sina insatser för äldre och att kommunen följer upp när kommunen genom avtal lämnar över genomförandet av en insats till en enskild utförare. Ytterligare kriterium handlar bl.a. om bemanning och lex Sarah. Personalens kompetens Ansvarsområdet omfattar att den som bedriver socialtjänst har säkerställt att personalen har lämplig utbildning och kompetens för att utföra socialtjänstens uppdrag och att det finns en planering för kompetensutveckling. På verksamhetsnivå finns kriterier kring om personalen har den utbildning och kompetens som behövs och att de får den kompetensutveckling som verksamheten har behov av. Intern och extern samverkan Området omfattar att den som bedriver socialtjänst har identifierat och tagit fram de processer och rutiner där samverkan internt och externt behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. Här finns även kriterier kring om verksamheten utifrån huvudmannens processer och rutiner rörande samverkan har utarbetat de rutiner som behövs. Handläggning och dokumentation Här finns på övergripande nivå kriterium om att den som bedriver socialtjänst har identifierat och fastställt de processer och rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i handläggning och dokumentation. Området omfattar även lokala riktlinjer för biståndsbedömning. Från och med 1 januari 2014 gäller även kriterier kring kommunens skyldighet att säkerställa att den som bedriver socialtjänst upprättar genomförandeplaner för personer med demenssjukdom boende i särskilt boende 1. På verksamhetsnivå finns kriterier för om verksamheten utifrån huvudmannens processer och rutiner rörande handläggning och dokumentation har utarbetat de rutiner som behövs. På individnivå omfattar kriterierna bl.a. att ansökningsprocessen garanterar den enskildes rättsäkerhet, att beslutsunderlaget bygger på en helhetssyn utifrån den enskildes behov, att beslut verkställs och följs upp, att genomförandet planeras och 1 Föreskriften kring ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden träder inte i kraft förrän 1 januari 2014 och det är först då detta kriterium blir gällande. 7

dokumenteras samt att om genomförandeplan används så konkretiserar den hur beslutade insatser ska genomföras. Detta ansvarsområde omfattar kriterier som gäller både dokumentation under handläggning av biståndsbedömda insatser och dokumentation under genomförande av insatser. De delar av kriterierna som handlar om handläggning kan endast användas vid tillsyn av socialtjänsten och dess ärendehandläggning. Omsorgens innehåll Här finns bl.a. kriterium för att den enskilde har inflytande över omsorgens innehåll, att den enskildes integritet och privatliv respekteras, att den enskildes behov av en meningsfull tillvaro beaktas och att den enskildes behov av trygghet och rörelsefrihet tryggas. Här finns även kriterium om att den fysiska miljön i särskilt boende ger förutsättningar för den enskildes integritet, trygghet, inflytande och för en meningsfull tillvaro. Dessutom rymmer området ett kriterium om den enskilde har inflytande över sin måltidssituation. Samtliga kriterier är på individnivå. Bedömningskriterierna ska kunna användas för tillsyn inom hela äldreomsorgen I genomförandet av insatser består äldreomsorgen av flera olika typer av verksamhet. Det är hemtjänst i ordinärt boende, dagverksamhet, korttidsboende, särskilt boende och insatser i permanent särskilt boende. Bedömningskriterierna ska kunna användas inom samtliga dessa verksamhetsområden. Begreppsförklaringar och författningsregister De nationella bedömningskriterierna för tillsyn av kvalitet och rättsäkerhet inom äldreomsorgen gäller endast för det arbete som bedrivs enligt socialtjänsten. Det arbete som utförs enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen ingår inte i dessa kriterier. SOSFS 2012:12 finns med i kriterierna trots att föreskriften inte träder i kraft förrän 1 januari 2014. Skälen till detta är de redan idag finns färdiga och att ett utelämnande av föreskriften skulle innebära att ett stort revideringsarbete skulle behöva göras redan 2013. Tanken med författningen är att skapa ett system som säkrar att personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende ska få sina behov tillgodosedda och en insats av god kvalitet. Detta i sig är inget nytt och något som vi redan idag har att granska i tillsynen. De delar som rör SOSFS 2012:12 kan dock inte hänvisas till i beslut förrän tidigast 1 januari 2014. Den som bedriver socialtjänst - begreppet innefattar socialnämnd eller motsvarande kommunal nämnd i fråga om sådan socialtjänst som kommunen har ansvar för, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst. Huvudmannen - samma som den som bedriver socialtjänst, se ovan. Verksamheten (i de kriterier som används på verksamhetsnivå) - begreppet verksamheter i de bedömningskriterier som används på verksamhetsnivån syftar på själva verksamheten, dvs. det enskilda äldreboendet eller den enskilda enheten för hemtjänst etc. 8

Ledningen för verksamheten (i de kriterier som används på verksamhetsnivå)- begreppet syftar på den direkta ledningen av t.ex. det specifika äldreboendet eller den särskilda enheten för boendestöd. Rambeslut (i hela dokumentet)- bestämmelsen i 5 kap. 5 tredje stycket SoL om möjligheten till s.k. rambeslut innebär att biståndsbeslut för hemtjänst och särskilt boende utformas efter en samlad tidsram för de insatser som beslutas, grundade på redovisade behov samt en bedömning av skälig levnadsnivå. Rambeslutet innebär att beslutet inte behöver lägga fast exakt vilka insatser som ska utföras vid vissa bestämt angivna tider. Den enskilde bör ha möjlighet att välja att en viss insats ska utföras vid ett senare tillfälle. Det handlar om en avvägning mellan rättsäkerhet och tydligt å ena sidan och möjlighet till flexibilitet och valfrihet för den enskilde å andra sidan. Författningsregister Förvaltningslagen (1986:223) Kommunallag (1991:900) Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Alkohollagen (2010:1622) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2007:17) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden 2 De nationella bedömningskriteriernas status och tillämpning i tillsynen De nationella bedömningskriterierna ska betraktas som ett bedömningsverktyg för Socialstyrelsens tillsyn som används som underlag för att identifiera brister och förbättringsområden. Bedömningskriterierna har ingen juridisk status utan är ett verktyg för tillsynen. Utgångspunkt för utformningen av bedömningskriterierna är de rättsliga grunderna kompletterat med systematiserad kunskap om metoder och tillvägagångssätt, i den mån sådan finns tillgänglig. Bedömningskriterierna pekar ut vad som ska bedömas i tillsynen och ger vägledning för hur bedömningarna ska göras. Användningen förutsätter dock professionella bedömningar som utförs av inspektörer. Bedömningarna görs utifrån kunskap, kompetens och erfarenhet. Inspektörerna ansvarar för att samla in information, värdera informationen och att göra bedömningar utifrån en helhetssyn och mot bakgrund av tidigare erfarenheter från tillsyn, samt utifrån kunskaper om det aktuella tillsynsområdet. Bedömningskriterierna ger således underlag och vägledning för bedömningarna men anger inte explicit om ett bedömningskriterium som inte är uppfyllt hos ett specifikt tillsynsobjekt, ska utmynna i en brist eller i ett förslag till förbättringsområde. Denna bedömning måste alltid göras i relation 2 OBS! Träder i kraft 1/1-2014 9

till det specifika tillsynsobjektet, den specifika tillsynssituationen och utifrån en professionell kunskap och erfarenhet. Mer information om nationella bedömningskriterier finns i dokumentet Nationella bedömningskriterier. Ett bedömningsverktyg för Socialstyrelsens tillsyn. Dokumentet finns på Socialstyrelsens intranät. Informationskällor Under rubriken informationskällor finns förslag på vilka informationskällor som kan användas för att samla in underlag för bedömning. Det kan således finnas ytterligare informationskällor. 10

Ansvarsområde: Planering och styrning ANSVARSOMRÅDE: Planering och styrning Bedömningskriterier på övergripande nivå 1. Den som bedriver socialtjänst inriktar arbetet på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande 2. Den som bedriver socialtjänst har ett ledningssystem för kvalitet som säkerställer ett systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen 3. Nämnden planerar sina insatser för äldre utifrån nutida och framtida behov 4. Den som bedriver socialtjänst har den bemanning som behövs för att tillgodose god kvalitet i äldreomsorgen 5. Den som bedriver socialtjänst gör riskanalyser för att säkra god kvalitet i äldreomsorgen 6. Den som bedriver socialtjänst utför egenkontroll för att säkra god kvalitet i äldreomsorgen 7. Den som bedriver socialtjänst har rutiner för information om och hantering av rapporter och anmälningar om missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden (lex Sarah) 8. Den som bedriver socialtjänst tar hand om klagomål och synpunkter för att säkra god kvalitet i verksamheten 9. Kommunen följer upp att genomförandet av insatser inom äldreomsorgen, vilka kommunen genom avtal överlåtit till annan, är av god kvalitet Bedömningskriterier på verksamhetsnivå 10. Verksamheten inriktar arbetet på att de äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande 11. Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten 12. Verksamheten har den bemanning som behövs för att tillgodose god kvalitet i äldreomsorgen 13. Personalen tillämpar huvudmannens rutiner för hantering av rapporter om missförhållanden och risk för missförhållanden (lex Sarah) 14. Personalen medverkar i huvudmannens arbete med att ta emot och utreda klagomål och synpunkter i syfte att utveckla kvaliteten i verksamheten Motiv för val av bedömningskriterier Den som bedriver socialtjänst ska inrikta arbetet på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Denna värdegrund bör vara en utgångspunkt för alla som arbetar inom äldreomsorgen. Den som bedriver socialtjänst bör därför ha en fastställd plan för hur äldreomsorgens arbete utifrån värdegrunden ska bedrivas. Socialnämndens verksamhet för äldre personer regleras genom ramlagstiftning som anger målen för verksamheten snarare än mer detaljerade bestämmelser för kommunens handlande. 11

Ansvarsområde: Planering och styrning Utifrån gällande lagar och föreskrifter ska den som bedriver socialtjänst identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre bör vara en viktig beståndsdel i det ledningssystem som den som bedriver socialtjänst måste ha. I varje process ska de aktiviteter som ingår beskrivas och utifrån dessa ska de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet tas fram. Mer specifika rutiner kan sedan behöva tas fram utifrån dessa i olika delar av verksamheten. I ledningssystemet ingår också att den som bedriver socialtjänst ska göra riskanalyser, egenkontroller och hantera avvikelser 3 för att kunna följa upp och utveckla kvaliteten i verksamheten. Visar det sig genom detta att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga ska detta åtgärdas. Socialtjänstlagen anger specifikt kommunens ansvar att planera sina insatser för äldre. Detta gäller både avseende aktuella förhållanden och inför framtiden. Kommunen har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som behöver särskilt stöd. En hög andel ej verkställda beslut i kommunen kan tyda på att planeringen inte fungerar som den ska. En viktig del i äldrepolitiken är att underlätta för äldre personer att leva ett självständigt liv och bo som andra. I förarbetena till socialtjänstlagen (SoL) 4 lyfts principen om normalisering fram. Inom äldreomsorgen innebär det att samhällets insatser ska underlätta för äldre att bo i sin vanliga miljö. Det ställer krav på kommunen. För att kvarboende ska fungera krävs bostäder med god tillgänglighet och en välfungerande hemtjänst. Det handlar också om att skapa mötesplatser där den enskilde kan fungera i ett socialt sammanhang. Den enskilde ska inte heller behöva flytta mellan olika boenden då behoven ökar eller förändras. Resurserna ska kunna flyttas mellan olika enheter/boenden då behov uppstår. Den som bedriver socialtjänst ska ha den bemanning som krävs för att säkra god kvalitet i verksamheten. Detta kräver planering och uppföljning. Vid tillsynen har uppmärksammats att kommunernas riktlinjer ibland innehåller begränsningar som styr utbudet av insatser. Riktlinjerna, som är avsedda att ge vägledning om kommunens generella uttolkning av begreppet skälig levnadsnivå, används alltför ofta som norm vid biståndsbedömning istället för att fungera som stöd för en individuell bedömning utifrån den enskildes behov. Det betyder att den enskilde inte alltid ges stöd i att ansöka om just det han eller hon behöver. Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och bygga på respekt för människors självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Insatserna ska främja människors trygghet och ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. Det är därför viktigt att den enskilde och dennes närstående har möjlighet att på ett lättillgängligt sätt ge sina synpunkter på hur vården och omsorgen genomförs och lämna klagomål och synpunkter om man inte är nöjd med genomförandet. Många äldre har till följd av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller av rädsla för att stöta sig med personalen eller annan inom socialtjänsten, svårt att framföra och få gehör för konkreta klagomål på vården. 5 Av denna anledning finns lagbestämmelser om att var och en som fullgör uppgifter enligt socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs är av god kvalitet. Den som uppmärksammar eller får kännedom om allvarliga missförhållanden ska rapportera detta (lex Sarah). Rapporteringsskyldigheten gäller både kommunal socialtjänst och enskild verksamhet. 3 I den bemärkelsen begreppet fått i och med SOSFS 2011:9 4 Prop. 1979/80:1 s. 212 ff 5 Prop. 1997/98:113 s. 87 12

Ansvarsområde: Planering och styrning Det har blivit vanligare med enskilda utförare inom äldreomsorgen. Det är alltid den beslutande nämnden som har ansvaret för att den enskilde verkligen får det bistånd som har beviljats, oavsett vem den beslutande nämnden själv, en annan nämnd eller en enskild verksamhet som verkställer det beslutade biståndet. Med detta ansvar följer självklart en skyldighet att dokumentera att beslutet har verkställts samt att följa upp det beviljade biståndet. Det innebär att kommunen vid upphandling måste tillförsäkra sig om att möjligheterna att fortsatt följa och granska verksamheten finns kvar. 13

Ansvarsområde: Planering och styrning Bedömningskriterium 1 Fastställt/reviderat: 2012-11-08 1. Den som bedriver socialtjänst inriktar arbetet på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande Motivering med källhänvisning Enligt 1 kap. 1 SoL ska verksamheten bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Enligt 5 kap. 4 SoL ska socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Värdegrunden beskrivs även i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Den som bedriver socialtjänst måste ha ett medvetet förhållningssätt som tar hänsyn till den enskildes behov att få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Denna värdegrund ska gälla för både offentlig och enskilt bedriven verksamhet och den bör vara en utgångspunkt för alla som arbetar inom äldreomsorgen. Värdegrunden omfattar såväl handläggning av ärenden som utförande av insatser. Den ska vara vägledande för äldreomsorgens verksamheter bl.a. vad det gäller personalens bemötande. För att öka fokus på äldre personers välbefinnande bör biståndsbedömningen i större utsträckning uppmärksamma den enskildes behov av socialt innehåll. Begreppet värdigt liv kan innebära sådant som privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning, insatser av god kvalitet och gott bemötande av den äldre personen och hennes eller hans närstående. Detta är således något som är genomgående i samtliga delar av omsorgen om äldre människor. Begreppet välbefinnande handlar här om den subjektiva upplevelsen av att uppleva välbefinnande, det kan handla om trygghet och en meningsfull tillvaro. Det bör vara en central uppgift för äldreomsorgen att uppmärksamma och försöka förstärka välbefinnandet. Till en persons välbefinnande kan höra sådant som en känsla av trygghet och meningsfullhet och verksamheten har ett ansvar för att alla insatser genomförs på ett sådant sätt. 6 Kommentar Den som bedriver socialtjänst bör ha en fastställd plan för hur äldreomsorgens arbete utifrån värdegrunden ska bedrivas. Planen bör beakta sådana aspekter som privatliv och integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning, gott bemötande, trygghet samt meningsfull tillvaro. Kommunen kan ha en lokal värdighetsgaranti som beskriver hur man arbetar i kommunen. En lokal värdighetsgaranti bör vara en konkret beskrivning av vad äldre personer, deras anhöriga och övriga kommuninvånare kan förvänta sig av de insatser som kommunen erbjuder. Det kan till exempel gälla specifika insatser, vilken kompetens personalen har eller hur man arbetar 6 Prop 2009/2010:116: Värdigt liv i äldreomsorgen, s. 24-27, 30. 14

Ansvarsområde: Planering och styrning för att enskilda äldre personer med insatser ska få inflytande över hur och när insatserna utförs. Genom lokala värdighetsgarantier kan den äldre, närstående och medborgare få en bättre bild av vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen. 7 Den lokala värdighetsgarantin bör dokumenteras, t.ex. i en plan för äldreomsorgen. Variabel 1 Den som bedriver socialtjänst har en fastställd plan för hur äldreomsorgens arbete utifrån värdegrunden ska bedrivas Variabel 2 Planen utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre 8 Variabel 3 Den som bedriver socialtjänst följer upp att arbetet i verksamheten sker i enlighet med planen Informationskällor Dokumentation (plan för arbete utifrån värdegrunden, uppföljningsrutiner, kvalitetsdokumentation, kvalitetsberättelse m.m.) Förvaltningschef eller motsvarande Personal och övriga chefer Inkomna synpunkter, klagomål och rapporter 7 Regeringsbeslut 2010/2664/ST 8 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre 15

Ansvarsområde: Planering och styrning Bedömningskriterium 2 Fastställt/reviderat: 2012-11-08 2. Den som bedriver socialtjänst har ett ledningssystem som säkerställer ett systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen Motivering med källhänvisning Enligt 3 kap. 1 och 2 samt 4 kap. 1 SOSFS 2011:9 9, ska den som bedriver socialtjänst ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, och vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Enligt samma föreskrifter, 7 kap. 1, ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Enligt 4 kap. 2 och 3 SOSFS 2011:9 ska den som bedriver socialtjänst identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras, och dessa aktiviteters inbördes ordning bestämmas. Den som bedriver socialtjänst ska, enligt samma föreskrifter, 4 kap. 4, för varje aktivitet utarbeta och fastställa rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, och ange hur ansvaret är fördelat i verksamheten. Enligt 3 kap. 3 SOSFS 2011:9 ska den som bedriver socialtjänst ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Av 14 kap. 2 SoL följer att var och en som fullgör uppgift inom socialtjänsten är skyldig att medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Enligt 6 kap. 1 SOSFS 2011:9 ska den som bedriver socialtjänst säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Enligt allmänna råd till 7 kap. 1 SOSFS 2011:9 bör den som bedriver socialtjänst upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika 9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 16

Ansvarsområde: Planering och styrning delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Kommentar Med hjälp av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete ska den som bedriver socialtjänst planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Definitionen av kvalitet utgör både grunden för hur ledningssystemet ska byggas upp samt det som ska uppnås med hjälp av ledningssystemet. Enligt SOSFS 2011:9 definieras kvalitet som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om socialtjänst och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Kvalitetsdefinitionen kan beskrivas som en ram som ska fyllas med det innehåll som finns i de lagar och föreskrifter eller beslut som gäller för verksamheten. 10 Varje huvudman bör utifrån en förteckning över gällande lagar och föreskrifter samt gällande beslut för äldreområdet bedöma vilka processer som ska fastställas för att kvalitet ska uppnås i verksamheten. Utifrån detta identifieras de aktiviteter som ingår i processerna och vilka rutiner som behöver fastställas. Den som bedriver socialtjänst avgör hur processerna definieras och benämns. Processerna och rutinerna är ledningssystemets grundläggande delar. En verksamhet som är särskilt riskfylld eller komplicerad kan behöva mer styrning i form av fler processer och rutiner. Verksamheter som innefattar många olika delar av socialtjänsten kan behöva arbeta fram fler processer och rutiner än en verksamhet som är av mer begränsad karaktär. Vad som är ändamålsenligt beror på vilken sorts verksamhet huvudmannen bedriver. Den som bedriver socialtjänst kan välja att ställa ytterligare krav och mål utöver de som anges i författningar och beslut. Det kan t.ex. handla om kommunala riktlinjer eller andra prioriteringar gjorda av kommunfullmäktige. Sådana krav kan då också ingå i ledningssystemet. 11 Det är alltid den som bedriver socialtjänst som har ansvar för att det finns ett ledningssystem. Ansvaret kan inte överlåtas. Däremot är det möjligt att internt uppdra åt någon eller några i verksamhetens organisation att utföra olika uppgifter som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Enligt SOSFS 2011:9 ska det då framgå hur uppgifterna är fördelade i verksamheten. Ansvaret ligger trots eventuell intern fördelning fortfarande hos den som bedriver socialtjänst. 12 Huvudmannen bör använda dokumentationen av kvalitetsarbetet till att årligen upprätta en samlad kvalitetsberättelse. Denna kan vara en bra källa för tillsynen kring hur ledningssystemet ser ut och fungerar. Riskanalys, egenkontroll och hantering av rapporter om missförhållanden och klagomål och synpunkter ska vara delar av ledningssystemet. Bedömningskriterierna 5, 6, 7 och 8 under ansvarsområdet Planering och styrning täcker detta och innebär därmed en närmare granskning av de delarna av ledningssystemet. 10 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, s. 9, 12 11 Ibid, s. 15, 20 12 Ibid, s. 16 17

Ansvarsområde: Planering och styrning Variabel 1 Det finns dokumentation som visar att den som bedriver socialtjänst har identifierat, beskrivit och fastställt de processer som behövs för att säkra kvaliteten i äldreomsorgen Variabel 2 För varje fastställd process har den som bedriver socialtjänst identifierat de aktiviteter som ingår, och bestämt dess inbördes ordning Variabel 3 Det finns dokumentation som visar att den som bedriver socialtjänst har fastställt de rutiner som behövs med utgångspunkt i de fastställda processerna och dess aktiviteter Variabel 4 Rutinerna beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, och anger hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten Variabel 5 Processerna och rutinerna är ändamålsenliga i förhållande till verksamhetens inriktning och till gällande bestämmelser för området Variabel 6 Den som bedriver socialtjänst säkerställer att personalen arbetar i enlighet med de fastställda processerna och rutinerna Informationskällor Dokumentation (process- och rutinbeskrivningar, uppföljningsdokumentation, kvalitetsrapporter och kvalitetsberättelser, inkomna klagomål och synpunkter samt rapporter m.m.) Förvaltningschef eller motsvarande Verksamhetsansvarig Biståndshandläggare Omsorgspersonal 18

Ansvarsområde: Planering och styrning Bedömningskriterium 3 Fastställt/reviderat: 2012-11-08 3. Nämnden planerar sina insatser för äldre utifrån nutida och framtida behov Motivering med källhänvisning Enligt 4 kap. 2 och 3 SOSFS 2011:9 ska den som bedriver socialtjänst identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras, och dessa aktiviteters inbördes ordning bestämmas. Den som bedriver socialtjänst ska, enligt samma föreskrifter, 4 kap. 4, för varje aktivitet utarbeta och fastställa rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, och ange hur ansvaret är fördelat i verksamheten. Kriterium för ledningssystemet finns under bedömningskriterium 2. I 3 kap. 1 SoL anges att socialnämnden ska svara för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård till den enskilde som behöver det. Enligt 3 kap. 4 SoL ska socialnämnden i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Nämnden ska också, enligt 5 kap. 5 SoL, verka för att äldre personer får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. För äldre personer som behöver särskilt stöd ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad. Av 3 kap. 2 SoL framgår att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla samt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för en god samhällsmiljö och goda förhållanden för äldre. I 5 kap. 6 SoL finns bestämmelser om att kommunen 13 ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Nämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden för äldre människor i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommentar För att säkerställa att resurser och behov överensstämmer måste nämnden göra sig förtrogen med levnadsförhållandena för de äldre i kommunen. Detta kan bland annat göras genom kartläggningar samt uppsökande verksamhet och ger förutsättningar för en välfungerande äldreomsorg nu och i framtiden. Eftersom detta är en del av säkerställandet av kvalitet i verksamheten så är det angeläget att det finns med i det ledningssystem som nämnden har. Det kan vara beskrivet i en eller flera processer, aktiviteter eller rutiner. Nämnden får fritt 13 I detta bedömningskriterium används omväxlande nämnden och kommunen som aktörer utifrån de begrepp som används i lagtexten. 19

Ansvarsområde: Planering och styrning bestämma hur ledningssystemet ska se ut i de delar som inte regleras på annat ställe. Nämnden ska medverka i samhällsplaneringen. Planeringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter från t.ex. uppsökande och faktiskt bedriven verksamhet. Kommunen ska planera sina insatser för äldre tillsammans med t.ex. de samhällsorgan och organisationer som berörs. Det kan handla om landstinget, pensionärsorganisationer eller andra intresseorganisationer. Nämnden bör kontinuerligt få uppgift om det aktuella läget i verksamheterna, både på övergripande nivå och på mer detaljerad nivå. En fortlöpande dialog mellan nämnden och underliggande verksamheter är väsentlig för att nämnden ska kunna hålla sig underrättad om förhållandena inom äldreomsorgen. Exempelvis måste nämnden hålla sig informerad om tillgången på dagverksamheter, korttidsverksamheter och platser i särskilt boende för att säkerställa att antalet platser och kvalitet motsvarar behovet 14. Dialogen behövs också för att nämnden ska kunna säkerställa att personalbemanning, och kompetens motsvarar målgruppens behov. Variabel 1 Nämnden är förtrogen med levnadsförhållandena för de äldre i kommunen Variabel 2 Nämnden bedriver uppsökande verksamhet bland äldre Variabel 3 Nämnden deltar i samhällsplaneringen Variabel 4 Kommunen planerar sina insatser för äldre tillsammans med de samhällsorgan och organisationer som berörs Variabel 5 Nämnden säkerställer att tillgången till hemtjänst, dag- och korttidsverksamhet m.m. och särskilt boende överensstämmer med målgruppens behov Informationskällor Dokument (strategiska planeringsdokument, genomförandeplaner, ej verkställda beslut, uppföljningsdokumentation) Socialnämnden eller motsvarande Förvaltningschef eller motsvarande Verksamhetsansvarig Biståndshandläggare 14 Att titta på ej verkställda beslut kan vara ett sätt att få en bild av hur detta fungerar. 20

Ansvarsområde: Planering och styrning Bedömningskriterium 4 Fastställt/reviderat: 2012-11-08 4. Den som bedriver socialtjänst har den bemanning som behövs för att tillgodose god kvalitet i äldreomsorgen Motivering med källhänvisning I 3 kap. 3 SoL anges att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. En av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå god kvalitet i omsorgen om äldre är att det finns tillgång till personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt ett tydligt och engagerat ledarskap. 15 Av 5 kap. 5 tredje stycket SoL framgår att den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. SOSFS 2012:3 16 ges rekommendationen att personalen bör arbeta på ett sätt som säkerställer kontinuitet i insatsen och som säkerställer att det är enkelt för den äldre personen att komma i kontakt med ansvarig personal. Enligt samma allmänna råd bör arbetet organiseras så att personalen får tillräcklig tid att lyssna till och samtala med den äldre personen. Enligt 4 kap. 2 3 SOSFS 2011:9 ska den som bedriver socialtjänst identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras, och dessa aktiviteters inbördes ordning bestämmas. Den som bedriver socialtjänst ska, enligt samma föreskrifter, 4 kap. 4, för varje aktivitet utarbeta och fastställa rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, och ange hur ansvaret är fördelat i verksamheten. Av 5 kap. 1 SOSFS 2011:9 framgår att den som bedriver socialtjänst fortlöpande ska bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Från och med första januari 2014 gäller enligt 3 kap. 1 SOSFS 2012:12 17 att socialnämnden ska säkerställa att varje särskilt boende där en person med demenssjukdom bor är bemannat på ett sådant sätt 1. Att personen får de hemtjänstinsatser som har beviljats och 2. att hemtjänstinsatserna kan genomföras i enlighet med den genomförandeplan som ska ha upprättats. Enligt samma föreskrift, 3 kap. 2, ska socialnämnden säkerställa att ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om personen är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge personen sådant 15 Prop. 1996/97:124 s. 54 16 Socialstyrelsens allmänna råd (2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre 17 Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Träder i kraft 1 januari 2014. 21

Ansvarsområde: Planering och styrning stöd och sådan hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Enligt de allmänna råden till 2 bör omsorgspersonalen i ett demensboende dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter i syfte att tillgodose nya eller förändrade behov av insatser hos en person med demenssjukdom. Enligt de allmänna råden till 4 kap. 2 bör bl. a. följande beaktas vid den bedömning som ska göras av hur ett särskilt boende ska vara bemannat: hur lokalerna är utformade, vilken kompetens personalen har och vilka möjligheter omsorgspersonalen har att se och höra att en person med demenssjukdom behöver stöd och hjälp. Behov av stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa kan föranledas av att en person med demenssjukdom riskerar att lida fysisk eller psykisk skada eller orsaka fysiskt eller psykisk skada hos andra. Enligt de allmänna råden till 4 kap. 6 bör, med utgångspunkt i det samlade behovet av hemtjänstinsatser, en analys göras av tillgången till omsorgspersonal och ställning tas till hur det särskilda boendet ska bemannas för att säkerställa att behoven hos varje person med demenssjukdom tillgodoses i enligt den genomförandeplan som har upprättats. Om det samlade behovet av hemtjänstinsatser förändras, bör den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende bedöma hur bemanningen behöver ändras för att varje person med demenssjukdom ska få sina behov av hemtjänstinsatser tillgodosedda dygnet runt och veckans alla dagar. I analysen och bedömningen bör den som bedriver socialtjänst ta hänsyn till om omsorgspersonalen utför hälso- och sjukvårdsuppgifter som har delegerats. Övriga arbetsuppgifter som t.ex. dokumentation, köksarbete, förrådsarbete, städning av allmänna utrymmen och personalmöten bör även beaktas. Kommentar För att den enskilde ska kunna få sina behov tillgodosedda krävs att det finns bemanning som gör att insatser kan ges vid olika tider på dygnet. Den som bedriver socialtjänst bör ha en metod för att mäta vilken bemanning som krävs. Mätningen bör utgå från de äldres individuella behov av insatser och en utgångspunkt kan vara att titta på genomförandeplanerna. Att metoden finns beskriven i en rutin eller motsvarande är viktigt och en förutsättning för att den ska kunna anses vara en del av kvalitets- och ledningssystemet. Verksamheten bör regelbundet mäta att bemanningen motsvarar verksamhetens uppdrag. Resultatet av mätningen bör användas i den fortlöpande bedömningen av bemanningsbehovet. Den som bedriver socialtjänst bör fortlöpande informeras om resultatet av mätningarna. 18 I särskilda boendeformer är närheten till personal dygnet runt viktig för att de äldre ska få trygghet och säkerhet. Bemanningen måste vara sådan att personal kan ha uppsikt över och finnas lätt tillgänglig för de boende. En boendeenhet för personer med demenssjukdom bör vara bemannad dygnet runt för att kravet på god vård och omsorg ska uppfyllas. Från 1 januari 2014 är detta ett ska-krav. Arbetsledaren ansvarar för att medarbetarna ges möjlighet att utföra sitt arbete med god kvalitet och har en nyckelroll när det gäller att stimulera inlevelseförmåga och engagemang hos personalen. Det är viktigt att arbetsledaren är tillgänglig och finns till hands när personalen behöver stöd och hjälp med problematiska frågor i arbetet. 18 Det är viktigt att den som bedriver socialtjänst kontinuerligt säkerställer att mätmetoder och rutiner för detta är adekvata. 22