Vår uppgift NCFF:s uppgift är att stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, god kosthållning, och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom. 2
Skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet 3
Hur kan man skapa en förändring? 4
Komplexa problem kräver komplexa lösningar Det är nödvändigt med en multisektoriell interventionsstrategi där alla samhällssektorer samverkar. Insatserna bör främst vara befolkningsinriktade och hälsofrämjande. Mer fokus på roligt och smakfullt än nyttigt och hälsosamt. 5
Vad fungerar? Område: Antal studier: Bevis: Breda satsningar med många arenor och aktörer samtidigt 10 Starka bevis Media- och informationskampanj på egen hand 3 Inga bevis/ svaga bevis Fysisk aktivitet i skolan/ämnet idrott och hälsa a hole school approach 16 Starka bevis Motivationsbudskap vid trappor 6 Starka bevis Klassrumsutbildning 13 Otillräckliga bevis, varierande resultat Stöd i lokalsamhället 9 Starka bevis Beteendeförändring 20 Starka bevis Skapa stödjande miljö och policy 12 Starka bevis Kahn et al (2002) The effectiveness of interventions to increase physical activity: A systematic review. Am J Prev Med. 22 (45): 73 107.
Hälsofrämjande strategier (WHO) fem strategier för hälsofrämjande arbete: 1. Utveckla en hälsofrämjande politik 2. Skapa stödjande miljöer i vardagen 3. Stärka det lokala arbetet för hälsa 4. Utveckla personliga färdigheter och kunskaper 5. Omorientera hälso- och sjukvårdens arbete i riktning mot förebyggande insatser
Hälsans bestämningsfaktorer Den social-ekologiska modellen. Fysisk aktivitet och folkhälsa FHI 2007.
Familjen Barn utvecklas och lär inte enbart i en miljö utan i samspel med alla miljöer de möter såväl direkt som indirekt. Kommunen/närmiljön Föreningslivet Fritidshem Förskola/Skola 9
När är barn fysiskt aktiva? STOP - projektet Stockholm Obesity Prevention 2005 10
Barns rörelsefrihet är hotad Allt färre barn cyklar och går, allt fler åker bil Avstånden till skola och fritidsaktiviteter blir allt längre Barn vistas ute allt mindre Spontanidrotten minskar Städerna förtätas och de barnvänliga miljöerna försvinner Mer stillasittande fritidsaktiviteter Allt mer vuxen- och regelstyrda aktiviteter Aktiviteterna är i allt större grad förenade med kostnader 11
Barns rörelsefrihet - upplevda hinder - 2000 gick eller cyklade 77 % av barnen till och från skolan 2006 gick eller cyklade 58 % av barnen till och från skolan 45 % av föräldrarna upplever att deras barn har en osäker väg till och från skolan om de går eller cyklar 59 % av skolbarnen bor mindre än 2 km från skolan 15 % av barnen blir skjutsade till skolan Källa: Vägverket 2006
NCFF utmanar!
Som att välja mellan pizza och spenat! 14
Le Parkour då förvandlas staden till en hinderbana 15
Bland grottor och lianer och regnskog Temalekplatser Betong, Bondgård, Cirkus, Ekologi, Djungel, Djur, Fiske, Frukt, Hav och strand, Magi, Musik, Rymd, Sagor, Skog, Spiral, Tillgänglighet, Vatten www.malmo.se/parkerstrander/lekplatser/temalekplatser
Stapelbäddsparken Bryggeriet Skatepark Skatepark i Västra hamnen Malmö öppen 24 timmar om dygnet alldeles gratis. 17
Ungdomar och idrott 56 % av ungdomar är med i en idrottsförening Pojkar är mer aktiva än flickor Ungdomar som bor i villa är mer aktiva än de som bor i radhus som i sin tur är mer aktiva än de som bor i hyresrätt De ungdomar som bor med båda sina föräldrar idrottar mer än de som bara bor ihop med en förälder. 34 % slutar träna eller tävla i en idrottsförening under tonåren Källa: Riksidrottsförbundet 2005 Bara 4 % börjar efter tolvårsåldern
Handslaget 60 Cirka 8000 idrottsföreningar Alla specialidrottsförbund har deltagit Cirka 23 000 projekt 1000 miljoner kronor 50 40 30 20 10 Öppna dörrarna för fler Samverkan med skolan Satsa på tjejer Hålla tillbaka kostnaderna Kampen mot droger 0 År 1 År 2 År 3 År 4
Skolbaserade interventioner De program som haft störst framgång: involverar hela skolans miljö, whole school approaches innehåller multikomponenta metoder är långsiktiga och involverar föräldrarna
Skolbaserade interventioner Interventionerna bygger på en kombination av olika Insatser: Utveckling av läroplan Utveckling av idrottslektionerna Utbildning av lärare Extra aktivitetspass under lektionstid eller raster Stöd i beteendeförändring Förstärkt hälsoundervisning Involvering av föräldrar Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt SBU 2007
Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att skapa hälsofrämjande miljöer där barn och ungdomar lär för livet. Att trivas och må bra är en förutsättning för att stärka förmågan att lära och utvecklas. 22
Hälsofrämjande skolutveckling Ett hälsofrämjande perspektiv utgår ifrån att stärka barn och ungdomar så att de kan hantera riskerna i livet och själva göra hälsosamma val. Det generella hälsoarbetet i skolan handlar om att skapa en god lärmiljö där elever trivs och mår bra. 23
Livsstilskompetens Livsstilskunskap
Barn och ungas matvanor En samhällsfråga En fråga om engagemang En demokratifråga En miljöfråga En utbildningsfråga En ekonomisk fråga En fråga om skolresultat En hälsofråga 25
Mat kan vara ett levande undervisningsmaterial som bygger broar över ämnesgränser.
Maten i skolan Hem och konsumentkunskap Skollunchen En del av lärandet Matråd Miljön i skolrestaurangen Naturligt inslag i utomhuspedagogiken Integrerat i andra ämnen 27
28
Policy för cafeterior Policyn är framtagen på initiativ av: Sydnärkes folkhälsogrupp, Örebro läns idrottsförbund, Samhällsmedicinska enheten och Folktandvården, Örebro läns landsting (2006) 29
Fysisk aktivitet i skolan Ämnet Idrott och hälsa Skolgården Leken Promenaden Rasten Klasrummet, mikropausen, teman Utomhuslärandet 30
Kvistbergsskolan Torsby Lärande exempel F-9 skola med inriktning på hälsa och livsstil. Varje klass har en timmes friskvård varje dag, speciella satsningar på friluftsliv, dansundervisning för elever i åk 7-9 och ämnesintegrerade tipspromenader. 31
Lärande exempel Stavreskolan, år F-9, Trollhättan Matglädje Lunch en del av lärandet Ett rikt salladsbord Sapere Matforum (matråd) 32
Hur arbetar NCFF? Sprider erfarenheter och lärande exempel Konferenser, fortbildningar, mötesplatser, nätverk Forskning och utvärdering Hemsida, nyhetsbrev, skrifter