- Elevers attityder till matematikundervisning i årskurs 7 och 8

Matematik blir roligare om man arbetar laborativt? - Elevers attityder till matematikundervisning i årskurs 7 och 8 VT 2007 1

Innehållsförteckning 1 Inledning/bakgrund... 3 1.1 Varför behövs skolutveckling?... 3 1.2 Hur väcker man elevernas lust att lära?... 3 2 Syfte och frågeställning... 4 3 Metod... 5 3.1 Urval... 5 3.2 Genomförande... 5 4 Resultat... 6 4.1 Enkät om matematik... 6 4.2 Intervjuer... 6 4.2.1 Intervju med pojke... 6 4.2.2 Intervju med flicka nr 1... 7 4.2.3 Elevintervjuer kontra enkätsvaren... 7 4.3 Laborativa lektioner... 7 4.3.1 Luftgevärskulor... 8 4.3.2 Pappskivorna... 8 4.3.3 Barbiedockan... 9 4.3.4 Leksaksbilen... 9 4.3.5 Klassrummets volym... 10 4.3.6 Sammanfattning... 10 4.4 Enkät om laborativ matematik... 10 4.5 Intervjuer... 10 4.5.1 Intervju med flicka nr 2... 11 4.5.2 Intervju med flicka nr 3... 11 4.5.3 Intervju med flicka nr 4... 11 4.5.4 Elevintervjuer kontra enkätsvaren... 12 5 Diskussion... 13 5.1 Allmänt om matematik... 13 5.2 Laborativ matematik... 13 5.3 Kommunicera mera... 14 5.4 Från unga år... 14 5.5 Felkällor... 14 5.6 Slutsats... 14 6 Litteraturförteckning... 15 7 Bilagor... 22 2

1 Inledning/bakgrund 1.1 Varför behövs skolutveckling? Vi lever i en ny tid, och den nya tiden kräver en ny skola. (Tiller, 2002, sid. 187) I dagens samhälle krävs att skolan ska ha kompetens att utveckla den egna verksamheten. Därför måste den enskilda skolan kunna identifiera och åtgärda de utvecklingsbehov den har. Det betyder att utvecklingsarbetet ska vara långsiktigt, målinriktat och systematiskt. I skolan behövs både en driftsorganisation och en organisation för utveckling. Drifts-organisationen står för det löpande, det förväntade, rutinerna och tryggheten. Vardagen måste fungera. Men utvecklingsorganisationen står för det föränderliga, rörelsen och processen framåt. Det ska inte vara styrt och pålagt uppifrån. Istället ska utvecklingsarbetet bedrivas underifrån. (Björn, m.fl. 2002) 1.2 Hur väcker man elevernas lust att lära? Det vanliga arbetssättet i årskurs 7-9 i grundskolan är enskilt arbete i boken. (Skolverket, 2003, sid. 20) Läraren har genomgångar ibland, dock sällan och går annars runt och hjälper eleverna enskilt. Prov genomförs regelbundet. Det blir en monoton undervisning med liten variation och främjar inte lusten att lära. Därför är det viktigt att ha en varierad undervisning (sid. 30, 40). I kursplanen för matematik (Skolverket, 1996, sid. 52) står det att karaktären för matematik är ord som skapande och utforskande verksamhet. Matematik ska vara kreativt och undersökande. Ett sätt att höja utbildningens kvalitet är genom ett varierat arbetssätt där laborativa metoder ingår (Skolverket, 2003, sid. 55-56). Ju mer varierad undervisning vi har desto större chans är det att så många som möjligt av eleverna har chans att lära sig. Olika människor lär sig på olika sätt. I samtal med lärargruppen i matematik kom vi fram till att vi vill undersöka elevernas attityder till matematik och undersöka hur vi kan höja intresset. Vi ville använda oss av laborativa och praktiska uppgifter för att variera undervisningen och om möjligt kunna höja intresset för matematik. En kollega förklarade svårigheter inom matematikundervisningen: Det är svårt att motivera att det är viktigt, även fastän jag visar vardagliga exempel. T.ex. Du behöver kunna detta för att inte bli lurad på pengar när du är i affären och det är rea. När jag försöker ändra arbetssätt och göra något annat, något roligt, vill de tillbaka till boken. Boken, som de tycker är tråkig. Elevernas intresse och attityder till ett skolämne är så viktigt för vilka resultat de gör. Det tror vi är en nyckel till att höja resultaten i ämnet matematik. Vi vill undersöka hur vi kan öka elevernas intresse till matematik och få positivare attityder till ämnet. 3

2 Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas attityder till matematik och undersöka om vi kan höja intresset med laborativt arbete i matematik. Följande frågeställningar har valts: Vad tycker skolans elever i stort om ämnet matematik. Hur kan man variera undervisningen och visa saker på flera sätt. Kan man öka och utveckla elevernas kommunikation med varandra? 4

3 Metod Jag har använt mig av enkäter, intervjuer och undervisningsförsök. Enkät som insamlingsmetod ger en bred överblick och fungerar som en kvantitativ insamlingsmetod där det utifrån frågor är lätt att formulera fasta svarsalternativ. Intervjuerna ger en djupgående men smal information om elevernas uppfattningar om matematikundervisning och laborationer och fungerar som en kvalitativ insamlingsmetod. (Johansson och Svedner, 2004, sid. 24-29) I det undervisningsförsök som jag gjorde om laborativ matematik skulle ett förändringsarbete initieras och utvärderas. 3.1 Urval Jag har gjort denna rapport utifrån mitt arbete som lärare i matematik. Skolan ligger på landet och de flesta av eleverna har lång bussväg till skolan. De samlas upp från ett stort område. Skolan har ungefär 160 elever i årskurserna 7-9. Jag arbetade i början med mina mattekollegor på skolan, av vilka enbart jag går kursen. Men ju längre tiden gick arbetade jag mer och mer ensamt. Jag gjorde undersökningarna i årskurs 7 och 8. 3.2 Genomförande Vi genomförde en enkätundersökning (se bilaga 1) om elevernas attityder till ämnet matematik i årskurs 7 och 8. Ca 90 elever i årskurs 7 och 8 svarade på enkäten i maj 2006. Enkäten har jag konstruerat själv med mina kollegors inblick. Jag har tittat på PISAs enkät med liknande frågor men inte följt den mycket. Vi ville i arbetslaget ha vidare frågor och tyckte att PISAs frågor var för styrande. Jag gick in i en kollegas matematikgrupp i åk 7 i maj och juni 2006 och genomförde laborationer under tre veckor. Ur denna matematikgrupp valde jag ut två elever, en pojke och en flicka, som inte tycker om ämnet matematik. Jag intervjuade dem utifrån deras svar i enkäten. I intervjuerna undersökte jag vad och hur eleven känner och upplever ämnet matematik. Enkätfrågorna finns i bilaga 3 under rubrikerna Intervjufrågor till pojke och Intervjufrågor till flicka nr 1. I januari 2007 genomförde jag fem laborativa lektioner i min matematikgrupp med årskurs 8:or. Laborationerna finns beskrivna i resultatdelen. Jag hade en intensiv period för att efteråt se vad de tyckte om det med en enkät och efterföljande intervjuer. Laboration 1, 2 och 3 är hämtade och delvis omgjorda från 111 laborativa matematikuppgifter, Hans Heikne, Krister Larsson. I ordning är det LabMa 101, LabMa 103 och LabMa 105. Laboration 4 och 5 har arbetslaget gemensamt arbetat fram. Efter lektionerna får eleverna fylla i en enkät (se bilaga 2) om laborativ matematik nitton elever svarade på denna och två elever väljs ut att intervjuas. Den ena eleven är mycket positiv till laborativ matematik och den andra eleven är negativt inställd till laborativ matematik. Tyvärr svarade den andra eleven mycket knapphändigt på mina frågor. Därför valde jag ut en tredje elev att intervjua som är negativ till laborativ matematik. Alla tre är flickor. I intervjuerna undersökte jag elevernas inställning till matematik allmänt, men även hur de upplevt de praktiska inslagen. Har förståelsen ökat, vilket eventuellt i sig även ökar intresset? Jag går djupare in på vad eleverna tänker utifrån frågorna i enkäten. Intervjufrågorna finns att läsa i bilaga 3 under rubrikerna Intervjufrågor till flicka nr 2, 3 och 4. 5

4 Resultat Nedan följer resultatet av de undersökningar som gjorts. Först kommer enkäten om synen på matematik och efter det följdintervjuerna av en pojke och en flicka. Sedan följer enkäten om laborativ matematik och efterföljande intervjuer av tre flickor. 4.1 Enkät om matematik Enkäten besvarades av ca. 90 elever i årskurs 7 och 8. Den genomfördes i maj 2006. Nästan alla svarade jakande på att matematik är ett viktigt ämne. Enbart tre elever tyckte inte det. Däremot var det fler elever (63%) som inte tyckte att matematik är intressant än de som tyckte det. Det var samma sak med hur eleverna ser på om matematik är ett roligt ämne. Nejsägarna dominerar en aning (57%). En större andel (60%) tycker inte att matematik är ett lätt ämne. Många elever tycker att matematik är viktigt för betygens skull (74%), men ännu mer övervägande är att de tycker matematik är viktigt i vardagen (89%). De flesta ser inte ämnet som viktigt p.g.a. att vuxna skulle säga det. På fråga 3 skulle eleverna välja olika alternativ för hur de tycker att lektionerna i matematik är. Det utmärkande där är att många tycker att matematik är ibland lätt och ibland svårt. På nästa fråga skulle eleverna tycka till om att jobba i boken, göra praktiska övningar och om genomgångar. 56% av eleverna gillar mest att räkna i boken och 54% tycker om praktiska övningar. 26% vill ha fler genomgångar men ca 20% hade inte svarat på frågan. Bara 14% tycker att genomgångar är onödigt mot 80% som inte tycker det. 26% tycker att genomgångar är jobbiga mot 73% som inte tycker det. Så gott som alla vill förstå för att en matematiklektion ska vara bra. Vidare är det även viktigt att ha räknat många tal, tycker många (84%). Drygt hälften av eleverna tycker att en matematiklektion är bra när de haft roligt snack med kompisar. Men bara 13% tycker att det är viktigt med intressanta matematiksamtal med kompisar. På den frågan var dock bortfallet stort (20%). 74% tycker att de klarar sig ganska bra i matematik och 88% är nöjda med undervisningen i matematik. 4.2 Intervjuer Jag valde ut två elever, en pojke och en flicka, som angav i enkäten att de inte tycker om matematikämnet. Båda två var ur samma matematikgrupp, årskurs 7 och hade haft en period med laborativa lektioner. Allt skedde i maj och juni 2006 4.2.1 Intervju med pojke Pojken tycker att matematik är viktigt för att det är ett grundämne man måste ha betyg i, beroende på vilket arbete man har och det är även viktigt i vardagen. Han säger att ämnet inte är intressant då han har andra intressen. Han lägger också skuld på läroboken som han säger är konstig och förklarar hur man ska räkna långt i efterhand. Om laborativ matematik vet han inte riktigt vad han ska säga men är försiktigt positiv. Det kan påminna om problemlösning hemma och blir ett bra avbrott från boken. Man kan kanske lära sig bättre med hjälp av laborationer, funderar han. Matematik ska vara svårt så att man får tänka. Det blir inte roligt om det är för lätt. Addition är lättare än multiplikation och nya saker känns svårt bara för att det är nytt fastän det kanske inte är svårare än något man redan kan. Därför är det viktigt att det förklaras noggrant när det kommer något nytt. Det är bra med en ruta i boken som förklarar något först. Det saknar han i vår lärobok Möte med matte. 6

Pojken får sammanfatta hur en bra matematiklektion ska vara: Det behövs genomgångar så att man förstår och praktiska övningar kan nog vara bra. Sedan är det viktigt att det är låg ljudnivå i klassrummet, men lite prat bör vara acceptabelt för att man ska hålla ut och orka igenom lektionen. 4.2.2 Intervju med flicka nr 1 Med stor övertygelse förklarar flickan att matematik är viktigt då man behöver det överallt, både i skolan och hemma. Det går åt helsike om man inte kan det, säger hon. Varför hon inte är intresserad av ämnet ligger mycket i förståelsen. Hon är van vid att hon inte förstår men har i alla fall lärt sig lite detta läsår. Varför matematik inte är roligt beror på att det är jobbigt och blir tråkigt när det är upprepning av samma tal. Sedan är det antingen för lätt eller för svårt. Det som är lätt är addition och subtraktion, lästal och ibland division. Multiplikation är svårt då hon inte kan tabellerna och glömmer dem snabbt. Även skala är svårt, tycker hon. När hon ska sammanfatta hur en bra matematiklektion ska vara svarar hon inte direkt på frågan men ger några omdömen om olika saker; Hon tycker inte om praktisk matte utan vill hellre räkna i boken. Boken ska förklara hur man ska räkna. Under genomgångarna svarar de som är duktiga snabbt, innan hon har hunnit tänka efter. Över huvud taget har hon slutat bry sig om ifall hon förstår eller ej. Hon pratar med kompisar i stället. Hon går på extra lektioner vilka hon tycker är bra. Där är alla lika dåliga och man vågar ställa frågor utan att vara rädd för att säga fel. 4.2.3 Elevintervjuer kontra enkätsvaren Båda eleverna speglar enkätens resultat med synen på matematik som ett viktigt ämne. Vi får även bakgrund till varför eleverna inte ser ämnet som intressant eller roligt. Det berörs t.ex. om balansgången mellan lätt och svårt som även kom upp i enkäten i fråga 3. Eleverna står för olika synpunkter om laborativ matematik som även enkäten visar. Pojken tror att laborativ matematik kan vara ett bra inslag men flickan tycker inte om det och vill hålla sig till boken. I enkäten såg många att genomgångar är viktiga och det tycker även pojken. Flickan däremot har erfarenheten att inte förstå vid genomgångar, men uppskattar när de är på hennes nivå. Många elever uppskattar sina klasskompisar under lektionerna och för pojken är prat med kompisar viktigt för att orka hela lektionen. Flickan verkar ha tappat hoppet om att klara matematiken och pratar med kompisar istället. 4.3 Laborativa lektioner Under två veckor i januari 2007 genomförde jag fem laborativa lektioner med min grupp i 8:an. 7

4.3.1 Luftgevärskulor Labb 1 Luftgevärskulor Uppgift: 1) Vilken massa har en kula? Du har tre burkar med luftgevärskulor. En är tom och en är full. 2) Vilken massa har en burk med 150 hagel? 3) Hur många hagel är det i den tredje burken? Materiel: Tre burkar med luftgevärskulor och en våg. Två grupper och en enskild elev gjorde denna laboration. Burkarna angav att en full burk innehåller 500 kulor. Den första gruppen, pojkgruppen, löste först uppgifterna utan att ta med i beräkningen att själva burken väger något och måste räknas bort. Jag förde samtal med dem och de insåg att burkens vikt måste tas i beaktande. Efter det löste de uppgifterna korrekt och visade även sina uträkningar utförligt och korrekt. Den andra gruppen, flickgruppen, löste uppgift 1 och 2 korrekt och visade det med tydliga uträkningar. Dock gjorde de det för lätt för sig på den sista uppgiften och antog att den tredje burken var fylld precis till hälften. Det var inte det rätta svaret. Den enskilda eleven, en flicka, löste alla tre uppgifterna utan att ta med i beräkningarna hur mycket själva burken i sig väger. Annars hade hon bra uträkningar som stämde. Denna uppgift kräver en del tankeverksamhet av eleverna även om den ser ut att vara ganska enkel. Men det var inte självklart att räkna in burkens vikt för alla elever trots att alla var ganska högpresterande elever. 4.3.2 Pappskivorna Labb 2 Pappskivorna Uppgift: 1) Pappskivorna kostar 25 kr/m 2. Beräkna priset. 2) Hur många kvadratiska pappskivor med sidan 25 cm kan du få för 100 kr? Materiel: En rektangulär pappskiva. En linjal. Fyra grupper försökte sig på denna uppgift. Pappskivorna hade storleken 10 14 cm. Den första gruppen hade ritat bilder till båda uppgifterna och fått ut att det ryms ca 10 7 pappskivor på en m 2, vilket är rätt. Hur de kom fram till att pappskivan skulle kosta osannolika 10kr visade de inte. På uppgift 2 visade de att det går 4 4=16 kvadratiska pappskivor per m 2. Sedan multiplicerade de 16 med 4 och fick det rätta svaret 64 men skrev 56 i svaret. Varför vet jag inte. Den andra gruppen räknade med min hjälp ut arean på pappskivan i cm 2 och tog det som en del av 1 m 2 =10 000cm 2. Gruppen löste även den andra uppgiften. Den tredje gruppen räknade ut pappskivans area och skrev sedan som svar att den kostar 35kr. Det rätta svaret blev 35öre. Möjligtvis att de skrivit fel enhet men de hade ingen ytterligare uträkning annat än pappskivans area. Uppgift 2 hade de inte försökt att lösa. 8

Den sista gruppen angav bara: Vi orkar inte räkna idag. Grupperna lyckades lösa uppgiften med olika resultat. Ingen grupp var i närheten att lösa uppgift 1 utan min hjälp. Därför drar jag slutsatsen att den var för svår för deras nivå. 4.3.3 Barbiedockan Labb 3 Barbiedockan Uppgift: 1) I vilken skala kan dockan vara tillverkad, om hon är en förminskning av en människa? 2) Hur stora ska hennes ögon då vara i verkligheten? 3) Vilket är hennes midjemått i verkligheten? 4) Hur lång är hennes hals i verkligheten? Materiel: Barbiedocka Linjal Några elever fick mäta vilka mått dockan hade först och alla elever fick del av måtten. De andra fick titta på dockan om de ville. Vi bestämde även gemensamt att räkna på en människa som är 170cm lång. Sedan löste de uppgiften i grupp. Det gick bra för eleverna att lösa uppgifterna. Skala 1:6 är en mer greppbar skala än när det är exempelvis skala 1:1 000 000. Bara en grupp vände på skalan och angav att dockan var gjord i skala 6:1 istället för skala 1:6. 4.3.4 Leksaksbilen Labb 4 Leksaksbilen Uppgift: 1) I vilken skala kan bilen vara tillverkad, om den är en förminskning av en riktig bil? Materiel: Leksaksbil Linjal 2) Vilka mått har bilen i verkligheten (längd, bredd och höjd)? 3) Hur stora ska däcken då vara i verkligheten? Även här löste eleverna uppgifterna med stor framgång. Denna uppgift liknar ju den med barbiedockan, så det gick ganska smärtfritt. 9

4.3.5 Klassrummets volym Labb 5 Klassrummet volym Uppgift: Materiel: 1) Beräkna klassrummets volym. 2) Hur många m 3 är den? 3) Hur många liter är den? Ett mäthjul och meterlinjal eller annan längre stav. Här gjorde vi laborationen gemensamt i helklass. En elev mätte längden, en annan mätte bredden, båda med mäthjul och två elever hjälptes åt att med meterlinjal mäta höjden på klassrummet. Taket lutar så vi tog för enkelhetens skull måttet mitt på väggen och tog det som ett medelvärde. Att beräkna klassrummets volym var självklart för eleverna att man skulle ta längden bredden höjden. Vi diskuterade fram att det går 1000 liter på en m 2 då en liter är en dm 2. Jag blev glatt förvånad att uppgiften verkade vara så enkel för eleverna. 4.3.6 Sammanfattning Det var svårt att få alla elever att göra uppgifterna. Några elever som har stora svårigheter i ämnet fick inget gjort när vi gjorde de första uppgifterna. När jag vid senare tillfälle frågade ville de inte alls göra uppgifterna. Men det var stor variation i hur de andra grupperna fungerade också. Eleverna engagerade sig olika mycket i laborationerna från att sitta och titta på till att lösa och skriva ner uppgifterna själv. Det fanns även grupper som fungerade bättre. 4.4 Enkät om laborativ matematik Enkäten besvarades av 19 elever i den grupp i årskurs 8 som gjorde laborationerna. Den genomfördes direkt efter laborationerna i januari 2007. Alla svarade jakande på att matematik är ett viktigt ämne, men bara ca. en tredjedel tycker att matematik är intressant. Samma fördelning gäller för om matematik är roligt och lätt; en tredjedel är jasägare och två tredjedelar är nejsägare. En stark majoritet, ca 4/5, gillar mest att räkna i matematikboken. Ändå tycker knappt hälften, nio elever, om laborativ matematik. Endast en elev tycker att laborativ matematik är bättre än att räkna i boken. Dock har tre elever angett att de inte vet vad de tycker. Åtta elever tror att man har chans att förstå bättre när man jobbar praktiskt och i grupp och nio elever svarade nekande. Mer än hälften, elva elever tror att man kan lära sig matematik genom att arbeta laborativt. Man kan få bra matematiksamtal med kompisarna när man arbetar laborativt tror nio elever och nio elever tror inte det. Några elever vet inte. Tio elever tycker inte att matematiken blev intressant då de arbetade laborativt men åtta elever tycker det om än med viss tvekan. 4.5 Intervjuer I mina intervjufrågor har jag utgått från elevernas svar i enkäten. Flicka nr 2 valde jag ut för att hon utmärkte sig med att ensam tycka om laborativ matematik och föredra det framför att räkna i boken. Flicka nr 3 hade tvärtom en mycket negativ inställning till laborativ matematik enligt enkäten hon fyllt i. Tyvärr svarade hon mycket knapphändigt på enkäten varför jag intervjuade flicka nr 4 som inte heller hon tyckte om laborativ matematik. 10

4.5.1 Intervju med flicka nr 2 Flickan tycker matematik är viktigt både för framtiden och i vardagen om man t.ex. ska räkna ut jämförpris. Matematik är ganska intressant men kan vara jobbigt om man bara jobbar i boken. Roligare blir det om man jobbar laborativt och jämför med verkligheten. Matematik är inte roligt då man blir trött av att jobba med de svårare uppgifterna. Det är upprepningar och långa kapitel i boken. Matematik är lätt beroende på om man gått igenom det man jobbar med eller inte. Boken kan förklara långt efteråt hur man ska göra, kommenterar hon. Eleven vill jobba i boken då hon har en planering att jobba efter. Hon blir stressad av hur hon ska hinna om det läggs in en praktisk uppgift. Annars tror hon att hon skulle vilja ha fler praktiska uppgifter. Hon tycker om laborativ matematik för att man får se och jämföra med verkligheten och kan leva sig in bättre. Ibland kan laborativ matematik vara bättre än att arbeta i boken. Fördelar med att jobba praktiskt och i grupp är att det kanske är bra att fler kan förklara i gruppen så att fler kan förstå. Man kan också förstå bättre för att uppgiften var praktisk. Tyvärr händer det att några får göra jobbet och andra sitter oengagerade. Men man kan lära sig matematik då man arbetar laborativt. Det är nästan likvärdigt som att jobba i boken fast man får se och känna på uppgiften. Om alla är med och hjälps åt kan man få bra matematiksamtal då man jobbar laborativt genom att diskutera när man löser uppgifterna. Då hittar man det bästa sättet att lösa uppgiften på. Ett laborativt arbetssätt gör matematiken intressant då det blir annorlunda än att bara sitta med boken. Det är inte bara ord i en bok utan man får hålla i det man jobbar med. Den intervjuade flickan var den enda som skrev att hon tycker om laborativ matematik och att det är bättre än att jobba i boken. Hon tror att de andra inte tycker om det för att de blir stressade. Det borde vara inskrivet i planeringen så att det inte blir läxa, vilket är det värsta eleverna vet, säger hon. Andra orsaker kan vara att man inte är delaktig och inte förstår, inte tar tag i det eller förväntar sig att alla andra ska göra det. Men, säger hon, man jobbar bättre i boken om man byter lite grand, då man kan bli döless på kapitlet. Som på NO:n; Först skriver vi av från tavlan, skriver och skriver. Men när vi får börja labba blir alla glada! 4.5.2 Intervju med flicka nr 3 Flickan svarade inte mycket på mina frågor. Hon vet inte varför matematik är viktigt eller roligt, som hon angett i enkäten. Matematik är inte intressant men inte heller tråkigt. Ämnet är mest svårt och hon gillar att räkna i boken då hon tycker att det är lättare. Hon tycker inte att laborativ matematik är roligt och ser risken att om någon är jättebra så kommer den personen att göra allting för gruppen. Men det kan hända att någon kan ha lättare att förstå då man arbetar laborativt. 4.5.3 Intervju med flicka nr 4 Den sista intervjuade flickan tycker att matematik är viktigt i dagens läge för att man ska kunna få något arbete. Det är matematik i alla arbeten. Men matematik är inte så intressant. Man sitter bara och räknar ut några tal. Matematik är inte roligt men istället tråkigt och det beror på att man har olika intressen, säger flickan. Matematik är inte lätt men det beror på vad det är för sorts matematik och vilken bok man räknar i. Flickan tycker om att räkna i boken och förstår inte varför man ska räkna i grupp. Boken är snäll, säger hon. Man måste räkna snabbt, när man jobbar i grupp, tycker hon. När man räknar i boken kan man tänka efter. Hon tycker det är tråkigt att arbeta laborativt och tycker inte om att jobba i grupp. Men när man jobbar i grupp är man fler som tänker och då kan de rätta en om man har fel. Då har man chans att förstå bättre. Samtidigt blir det högljutt och störigt. Flickan tycker inte att man kan lära sig matte med laborativ matematik. Hon tycker det verkar som om 11

eleverna vill ha roligt men inte lär sig något. Hon säger att de var två som jobbade och de andra lekte med grejorna. Hon lärde sig inte själv något av det. Hon kunde det redan. Hon och den andra eleven som arbetade hade inget bra matematiksamtal. De tänkte var för sig. Det beror också kanske på vem man är med, sa hon. Matematiken blev inte intressant när de arbetade laborativt utan snarare tråkigare. I boken har man något att se fram emot - att hinna klart. Att arbeta laborativt då vet man ju inte om man hinner klar matteboken. Man blir stressad när det inte är inskrivet i planeringen att man ska arbeta laborativt. 4.5.4 Elevintervjuer kontra enkätsvaren Vi får i intervjuerna lite bakgrund till varför matematikämnet är viktigt som alla angett i enkäten. Både för framtida möjligheter till arbete men även i vardagen. Matematik kan vara intressant tycker flicka nr 2 men det blir ganska tråkigt och inte så roligt att bara räkna och räkna säger både hon och flicka nr 4. Flicka 3 och 4 får symbolisera majoriteten som föredrar matematikboken framför att arbeta med laborativ matematik. Flickorna tycker inte alls om laborativ matematik och flicka nr 4 förklarar det med att hon inte tycker om att arbeta i grupp och tycker sig inte ha lärt sig något av det. Flicka nr 2 är mest positiv av alla till laborativ matematik och hon förklara ingående varför. De tre intervjuade eleverna berörde alla problematiken med någon eller några som engagerar sig vid grupparbete och resterande som inte gör något för att lösa uppgiften. Det framkom inte i enkäten. Flicka nr 2 står som representant för de som tror att man kan förstå bättre, lära sig matematik, få bra samtal med laborativ matematik och som tycker att matematiken blir mer intressant när vi arbetar laborativt. Flicka nr 4 står för dem som tycker tvärtemot, att laborativ matematik inte främjar inlärning i matematik. 12

5 Diskussion 5.1 Allmänt om matematik Matematik är ett viktigt ämne. Det tycker eleverna väldigt entydigt både i enkätsvaren och i intervjuerna. Men intresset för ämnet är desto lägre och likaså tycker en majoritet inte att ämnet är roligt. Beror det bara på att eleverna har andra intressen eller att matematik inte är deras grej, som kom fram i intervjuer? Jag tror inte det. Flera elever tar upp läroböckerna som en viktig och tongivande del i undervisningen. Kanske för viktig och för tongivande. Den förklarar dåligt och det blir tråkigt med ensidigt arbetande ur boken. Att hitta rätt nivå i svårighetsgrad är även viktigt. Det ska inte vara för svårt eller för lätt för att hålla intresset uppe. När flicka nr 1 fick arbeta i en mindre grupp på extra lektioner kunde hon äntligen känna att hon var på samma nivå som övriga i gruppen och kunde hänga med i resonemangen. Så förståelsen är viktig. Annars tappar eleverna intresset. Det framkommer även tydligt i den första enkätens fråga om hur en bra matematiklektion ska vara. Något att uppmärksamma är att eleverna i stort uppskattar genomgångar. Det är en viktig del i undervisningen som hjälper eleverna att just förstå. 5.2 Laborativ matematik Mer än hälften av eleverna angav i den första enkäten att de tycker om praktiska övningar. Men i den andra enkäten tycker alla utom en att laborativa lektioner inte är bättre än att arbeta i boken. De flesta vill helst räkna i boken. Varför är det så? Jag tror det ligger mycket i det som flicka nr 2 sa om detta. Eleverna blir stressade när de arbetar laborativt av att de ska hinna räkna klart i boken också. Sedan är det många som kanske inte känner sig delaktiga eller inte förstår och väntar att andra ska lösa uppgifterna. Jag tror det är viktigt att göra laborativa inslag som en del i matematikundervisningen. Det behöver inarbetas bättre så att eleverna vet vad som gäller. Nu lägger vi undan det vanliga arbetet och alla hjälps åt i gruppen. Men det behövs god planering och att man talar med eleverna om varför man gör laborationer. Ja, varför ska man arbeta laborativt på matematiklektioner? Matematikämnets karaktär ska vara undersökande och utforskande. (Skolverket, 1996, sid. 52) Det klarar man inte genom att enbart arbeta i läroboken. Att arbeta laborativt är ett perfekt arbetssätt om man ska undersöka och utforska. Matematikutbildning ska vara till för alla, men det betyder inte att alla ska få samma undervisning. Istället kräver det en varierad undervisning som uppmärksammar både elever med svårigheter och de som visar särskilt intresse och fallenhet för ämnet. (Utbildningsdepartementet, 2004, sid. 82-83) Att variera undervisningen med laborativa material är ett steg på vägen. Flicka nr 2, som var mycket positiv till laborativa inslag i undervisningen, sa att det blir roligare om man arbetar laborativt. Det är en sak vi vill nå med laborativa uppgifter. Man får jämföra med verkligheten och får se och känna på uppgiften, sa hon. Vi vill att matematiken ska bli levande för eleverna och här har vi ett exempel på att det kan bli så. Det blir även ett välbehövt avbrott för henne till det monotona arbetet med läroboken. Det är viktigt att motarbeta att ämnet blir trist och långtråkigt. Utbildningens kvalité kan höjas om vi som matematiklärare bryter lärobokens nästan totalt dominerande plats i klassrummen i Sverige. (Skolverket, 2003, sid. 56) Det är viktigt att laborativa material används integrerat i undervisningen och inte isolerat. Annars kan de ställa till skada eller inte tillföra något. (Utbildningsdepartementet, 2004, Sid. 73) Att variera undervisningen med t.ex. laborativt material har ett värde i sig men får endast hög kvalitet om den är väl genomtänkt och relaterad till matematikinnehåll och genomförs av välutbildade lärare. (Sid. 88) 13

5.3 Kommunicera mera Kan man öka och utveckla elevernas kommunikation med varandra? var en av mina frågeställningar. Till viss del har jag fått svar på frågan men mycket återstår att göra för att utveckla det. Få elever ser det som en viktig del i en bra matematiklektion att ha intressanta samtal om matematik med sina kompisar framgår det i den första enkäten. Flicka nr 2 var positiv till att det går att skapa bra miljöer för samtal då man arbetar laborativt. Då är det viktigt att alla är delaktiga och då kan man hitta bra sätt att lösa uppgiften på tillsammans. Jag tror det är viktigt att lyfta fram både vikten av att alla är med och hjälps åt och att samtalet runt uppgiften är viktigt och en del i elevernas lärande. Flicka nr 4 var inte positiv till grupparbete överhuvudtaget och hade inte erfarit bra matematiksamtal. Men hon kunde se vitsen i att vara flera som tänker tillsammans och då öka förståelsen i gruppen. Trenden i svensk skola är att eleverna arbetar enskilt i läroboken. Då eleverna är på olika ställen blir det svårt att genomföra diskussioner eller genomgångar. Allt tyder på att detta är skadligt och motverkar elevernas lust för att vilja lära sig. Kunskaperna i matematik har minskat de senaste tio åren. I stället är det viktigt med diskussioner och samtal i matematikundervisningen och även att läraren aktivt leder och varierar undervisningen. (Utbildningsdepartementet, 2004, sid. 89-90) 5.4 Från unga år Denna undersökning är gjord i årskurserna 7 och 8 men de tidigare skolåren är mycket viktig för attityder och skolframgångar i de senare skolåren. Därför är det viktigt hur det satsas i förskola och i de tidiga skolåren. Både forskning och erfarenheter visar på vikten av mer varierad matematikundervisning. Det gör att lusten och fascinationen till ämnet kan bibehållas upp i åldrarna. (Sid. 88) Laborativa inslag och andra sätt att variera matematikundervisningen är därför viktiga även utanför min undersöknings åldersgrupp, om inte ännu viktigare. Eleverna kommer till årskurs 7 med ett bagage som innehåller lust eller olust till ämnet. Det byggs upp under åren i förskola och skola. 5.5 Felkällor En orsak till felkällor hittas i vilket antal elever som ingått i mina undersökningar. Den första enkäten svarades av en relativt stor mängd elever och är därför tillförlitlig. Den andra enkäten, som besvarades efter ett antal lektioner med laborationer, svarades av desto färre elever. Den är därför mindre tillförlitlig men skulle kanske ha fått ett positivare resultat om eleverna varit vana med laborativa inslag med jämna mellanrum i undervisningen. De intervjuade eleverna verkade bekväma i sin situation som intervjuad. Jag bedömer deras svar som sanningsenliga. 5.6 Slutsats Ett tydligt mönster kan urskiljas i undersökningen. Matematik är för eleverna ett ämne av stor betydelse i både ett kort och ett långt perspektiv. Tyvärr är det högst ointressant för alltför många. Jag kan ännu inte säga att jag kunnat höja intresset för ämnet med laborativa uppgifter. Det krävs en längre tid av invänjning av arbetssättet. Eventuellt måste eleverna lära sig se möjliga fördelar med laborativt arbete. Att bryta den negativa trenden i svensk matematikundervisning är en utmaning. Trenden av tyst räkning i läroboken som ger en utbredd tristess och alltjämt sjunkande kunskaper i ämnet. Jag tror på en god blandning av undervisning ur läroboken och laborativa och praktiska uppgifter. Det är i alla lägen viktigt att uppmuntra och utmana eleverna att tala matematik. 14

6 Litteraturförteckning Björn, C., Ekman Philips, M. & Svensson, L (2002). Organisera för utveckling och lärande, Om skolprojekt i nätverksform. Lund: Studentlitteratur. Heikne, H. & Larsson, K. 111 laborativa matematikuppgifter, Hans Heikne & Krister Larsson Johansson, B. & Svedner, P.O. (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel och utbildning Skolverket, (1996). Grundskolan, Kursplaner, Betygskriterier. Stockholm: Skolverket Skolverket, (2003).Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002 Lusten att lära- med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket Tiller, T. (2002). Aktionslärande. Forskande partnerskap i skolan. Stockholm: Runa förlag. Utbildningsdepartementet (2004) Att lyfta matematiken intresse, lärande, kompetens SOU 2004:97 Stockholm: Fritzes 15

Bilaga 1 ENKÄT OM MATEMATIK TILL XSKOLANS ELEVER Namn(frivilligt): Vi behöver ditt namn då vi vill göra en intervju med några elever. Även om du skriver ditt namn får du tacka nej till att vara med på intervjun. Inledning Vi mattelärare är intresserad av vad DU tycker om ämnet matematik och om lektionerna i matte. Svarar så ärligt du kan. Den här enkäten påverkar absolut inte ditt betyg! Flicka Pojke Klass 7A Klass 7B Klass 8A Klass 8B Klass 9A Klass 9B Klass 9C Nu till våra frågor 1. Hur väl stämmer de här påståendena in på vad du tycker? Ja! Jo, men Nja Nej! Vet inte a. Matematik är viktigt b. Matematik är intressant c. Matematik är roligt d. Matematik är lätt 2. Matematik är viktigt a. mest för betygets skull b. då jag behöver kunna det i min vardag. c. för att vuxna säger det 3. Matematiklektionerna är till största delen RINGA IN de alternativ som passar för dig! NUMRERA de alternativ du ringat in. 1 för det som är mest typiskt för vad du tycker, 2 för det som kommer på andra plats osv. roligt utmanande lätt att förstå ibland lätt och ibland svårt svårt att förstå ett ämne jag är säker på hokus pokus med siffror för mig jag känner mig osäker i frustrerande obehagligt jobbigt tråkigt (en känsla man får när man skulle vilja slita av sig sitt hår och skrika högt) 16

Du har väl numrerat dina alternativ du ringat in? 4. På mattelektionerna brukar vi sitta och jobba i boken eller räkna uppkopierade övningsuppgifter. Annars testas saker i verkligheten eller vi får någon praktisk uppgift. Ja! Jo, men Nja Nej! Vet inte a. Jag gillar mest att räkna i boken b. Jag tycker om praktiska övningar c. Jag vill ha fler genomgångar d. Genomgång är onödig (jag lär mig bättre själv) e. Genomgång är jobbig (jag förstår inte ändå) 5. När tycker du att en mattelektion är bra? Var ärlig! a. När jag förstår b. När jag räknat många tal c. När jag haft roligt snack med kompisar d. När jag haft intressanta matematiksamtal med mina kompisar 6. Håller du med påståendet nedan? Ja! Jo, men Nja Nej! Vet inte a. Jag tycker jag klarar mig ganska bra i matte! b. Jag är nöjd med undervisningen i matematik! 7. Har du någon övrig kommentar? 17

Bilaga 2 ENKÄT OM LABORATIV MATEMATIK Namn(frivilligt): Jag behöver ditt namn då jag eventuellt vill göra en intervju med några elever. Även om du skriver ditt namn får du tacka nej till att vara med på intervjun. Inledning Jag är intresserad av vad DU tycker om laborativ matematik som ett komplement till lektionerna i matte. Svarar så ärligt du kan. Den här enkäten påverkar absolut inte ditt betyg! /Cecilia Flicka Pojke 1. Hur väl stämmer de här påståendena in på vad du tycker? Ja! Jo, men Nja Nej! Vet inte a. Matematik är viktigt b. Matematik är intressant c. Matematik är roligt d. Matematik är lätt 2. På mattelektionerna brukar vi sitta och jobba i boken eller jobba laborativt. Då testar vi saker i verkligheten eller löser någon praktisk uppgift. Ja! Jo, men Nja Nej! Vet inte a. Jag gillar mest att räkna i boken. b. Jag tycker om laborativ matematik. c. Laborativ matematik är bättre än att räkna i boken. d. Har man chans att förstå bättre när man jobbar praktiskt och i grupp? e. Kan man lära sig matte med laborativ matematik? f. Kan man få bra matte- samtal med kompisarna när man jobbar laborativt? g. Blev matten intressant när vi jobbade laborativt? 18

3. Har du någon övrig kommentar? 19

Bilaga 3 INTERVJUFRÅGOR Intervjufrågor till pojke Vad gör matematik viktigt? Varför är matematik inte intressant? Är laborativ matematik bättre än att räkna i boken? Varför är matematik inte roligt? Vad är lätt/svårt i matte? Hur är en bra matematiklektion? Intervjufrågor till flicka nr 1 Vad gör matematik viktigt? Varför är matematik inte intressant? Varför är matematik inte roligt? Vad är lätt/svårt i matte? Hur är en bra matematiklektion? Intervjufrågor till flicka nr 2 Varför är matematik viktigt? Matematik är ganska intressant. Varför? Varför är matematik inte roligt? Hur är matematik lätt? Du gillar att räkna i boken ganska mycket. Varför? Varför tycker du om laborativ matematik? Är laborativ matematik bättre än att räkna i boken? Varför har man chans att förstå bättre när man jobbar praktiskt och i grupp? Kan man lära sig matte med laborativ matematik? Varför kan man få bra mattesamtal med kompisarna när man jobbar laborativt? Varför blev matten intressant när vi jobbade laborativt? Du var den enda som skrev att du tycker om laborativ matematik och att det är bättre än att jobba i boken. Varför tror du de andra inte tycker om det? Tror du det kan bero på något mer? Intervjufrågor till flicka nr 3 Varför är matematik viktigt? Är matematik inte intressant? Varför är matematik roligt? Men är matematik tråkigt då? Du tycker inte att matematik är lätt? Du gillar att räkna i boken. Varför? Varför tycker du inte om laborativ matematik? Varför är laborativ matematik inte bättre än att räkna i boken? Varför har man inte chans att förstå bättre när man jobbar praktiskt och i grupp? Hur kan man lära sig matte med laborativ matematik? Varför kan man få bra mattesamtal med kompisarna när man jobbar laborativt? Matten blev inte intressant när vi jobbade laborativt? Intervjufrågor till flicka nr 4 20

Varför är matematik viktigt? Är matematik inte intressant? Varför är matematik inte roligt? Du tycker inte att matematik är lätt? Du gillar att räkna i boken. Varför? Varför tycker du inte om laborativ matematik? Varför är laborativ matematik inte bättre än att räkna i boken? Varför har man inte chans att förstå bättre när man jobbar praktiskt och i grupp? Du tycker inte att man kan lära sig matte med laborativ matematik. Varför? Varför kan man inte få bra mattesamtal med kompisarna när man jobbar laborativt? Matten blev inte intressant när vi jobbade laborativt? 21

7 Bilagor Bilaga 1 Enkät om matematik till xskolans elever Bilaga 2 Enkät om laborativ matematik Bilaga 3 Intervjufrågor 22