Samverkan förutsättningar och fallgropar Tidiga och samordnade insatser för barn och unga Skolverket och Socialstyrelsen Per Germundsson Stockholm 2018-12-05
Ur inbjudan: Heldagskonferens på temat samverkan mellan skola/elevhälsa, hälso- och sjukvård och socialtjänst så att barn och unga ska få tidiga och samordnade insatser. Barn ska bara vara trygga och få hjälp i tid. Enkelt att skriva under på, men något som kräver långt utvecklad samverkan. Det i sin tur kräver samsyn, mod och inte minst uthållighet. Förutsättningar och fallgropar?
Five common shortcomings of health-care delivery Fragmented and fragmenting care. The excessive specialization of health-care providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to the individuals and the families they deal with and do not appreciate the need for continuity in care. (WHO, World Health Report, 2008) Trend mot ökad funktionell specialisering Tydligast är specialiseringstrenden inom barnavården och missbruksområdet, där åtta av tio klienter idag kommer i kontakt med specialiserade enheter. (Bergmark et al. Socialtjänsten i blickfånget, 2008)
Psykiatri Polis Skola Försäkringskassan Socialtjänsten Rehabiliteringscenter Frivilligorganisation Vårdcentral Arbetsförmedlingen Sjukhus
Motkrafter Kunskapsområdet Helhetssyn Ett biopsykosocialt synsätt Administrativt/organisatoriskt Interprofessionell samverkan Interorganisatorisk samverkan
Samverkan medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danermark) any situation in wich people are working across organizational boundaries towards some positive end (Huxham & Vangen) en process där någon eller några tillför sina specifika resurser kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att utföra (Boklund)
Samverkan there are seemingly 101 definitions of collaboration (O Leary & Vij) Vänd på ordet: att samverka består i att verka samman med andra genom att åstadkomma eller uträtta något gemensamt Samverkan kan endast uppnås om ett visst mått av gränsöverskridande sker över professions-, organisations-, sektors- eller disciplinära gränser (Axelsson & Bihari Axelsson)
Integrering? Socialtjänst Elevhälsan Socialtjänst Elevhälsan Socialtjänst Elevhälsan Samverkan är en interaktion mellan individer och grupper där olika strukturer, kulturer och professioner skall balanseras. (Peter Karlsson)
Varför samverka? Tillgång till varandras resurser Riskspridning Effektivitet - ekonomi - koordination, sömlöshet Lärande Moralisk plikt det finns inget annat sätt Lagstiftning
Varför inte samverka? Resurskrävande - tid - pengar Osäkerhet - organisatoriskt - vad blir resultatet? Vem ska bestämma vad? - makt
Olika perspektiv olika förväntningar Ovanifrån-perspektiv Effektivare Bättre Billigare Kompetensutveckling Tidsbrist Oklara uppgifter och mandat Underifrån-perspektiv Förändring mot det okända
Tre förhållanden av central betydelse för samverkansprocessen Regelverk - Det regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation - Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat - Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt - Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen
Regelverk Regelverk Delegation - gå igenom regelverket för att identifiera motstridiga och hindrande regler - förändra eller ge tydliga instruktioner - delegera så att beslut i samverkansprocessen underlättas (inom ramen för regelverket)
Organisation Målformulering Resurser Kommunikation - formulera övergripande och mätbara mål - förankra målen (verksamhets-, ledningsoch politisk nivå) - identifiera resursflödet (ekonomistyrningen) och de delar som kan verka hämmande på samverkan - avsätt resurser för kommunikation mellan aktörerna - skapa naturliga mötesplatser
Organisation Engagemang och motivation - planera för kontinuitet (långsiktighet) - utveckla relevanta belöningssystem Organisationsmodell Uppföljning - gå igenom olika organisationsmodellers styrkor och svagheter - välj en lämplig organisationsmodell - skapa mätbara kriterier - följ och dokumentera löpande
Synsätt (kunskap) Helhetssyn Samverkanskompetens Tillit - definiera grundläggande begrepp - tydliggör varje aktörs syn på samverkansobjektet - betrakta samverkan som ett specifikt kunskapsområde - förbered genom kompetensutveckling - uppdatera nytillkommen personal - skapa ett klimat som stödjer medarbetare i utvecklingen av nya arbetsformer
Jozef Sedmak Dreamstime.com Jason Stitt Dreamstime.com Sociala representationer
Martin Applegate Dreamstime.com Erik Reis Dreamstime.com Modellstark möter modellsvag?
Expertkunskap Överlägsen och ska därför dominera över alla andra sociala representationer.
Lärare, socialsekreterare och barn som far illa Om sociala representationer och interprofessionell samverkan
Syfte Att utifrån teoribildningen sociala representationer fördjupa kunskaperna kring mötet mellan yrkesgrupperna socialsekreterare och lärare vid samverkan kring målgruppen barn som far illa eller riskerar att fara illa. Avhandlingen avser fånga parternas uppfattningar om varandra och det man samverkar kring samt diskutera möjliga konsekvenser av dessa uppfattningar i kontexten interprofessionell samverkan kring barn som far illa.
Figur 1. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=442) som ingår i respektive kategori då socialsekreterare tänker på barn som far illa. Figur 2. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=474) som ingår i respektive kategori då lärare tänker på barn som far illa.
Figur 3. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=385) som ingår i respektive kategori då socialsekreterare tänker på lärare. Figur 4. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=429) som ingår i respektive kategori då lärare tänker på socialsekreterare.
Socialsekreterarnas representationer om lärarna är huvudsakligen positivt värdeladdade. Lärarna uppfattas i många fall sakna kunskap kring socialsekreterarna och deras arbetsfält. De flesta associationerna är individrelaterade och handlar om lärarnas personliga egenskaper. Lärarnas representationer om socialsekreterarna är i betydligt större utsträckning färgade av negativt laddade associationer. Den negativa bilden är främst relaterad till socialtjänsten som organisation, inte till socialsekreteraren som individ. De lagar och regler, inte minst sekretessen, som styr socialtjänstens verksamhet upplevs som negativa och hindrande i arbetet kring barn som far illa.
Vi talar ofta om: Egenmakt Brukarmakt Empowerment Dialog Delaktighet En samverkanspart till Hur blir det i praktiken när vi ska samverka med barn och föräldrar? Sekretess Myndighetsutövning Delegation vem kan ta beslut? Ansvar Ekonomi
Samverkanskompetens Kunskap om processen och varandras villkor Kunskap om hindrande och främjande faktorer inom: Regelverk Organisation Synsätt Exempel: - Att arbeta med mål - Uppföljning/utvärdering - Hantera gränsdragningsproblem - Kulturella skillnader - Makthierarkier - Olika förklaringsmodeller - Sekretess/integritet
Konklusion Samverkan är en process över tid Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa respekt och förståelse