Dnr 806-295-2014 2015-2017

Dnr 806-295-2014 2015-2017 1

Innehåll: Bakgrund s 3 Kompetensråd s 4 Översiktsbild s 4 Utbildning Gymnasiekompetens s 5 Vuxenutbildning s 6 Folkhögskola s 7 YH s 8 Högskoleutbildning s 9 Arbetsmarknadsutbildning s 10 Studie och yrkesvägledning s 11 Utbildning till anställda s 12 Arbetsmarknad Kompetensbehov s 13 Fler till arbete s 13-14 Inflöde av kompetens s 15 Validering s 16 Branscher/Branschråd - Teknik s 17 - Vård/omsorg s 18 - Service och tjänster s 18 - Försvarsmakten s 19 - Branscharbete s 20 Övergripande områden Skola/arbetsliv s 21 Lärcenter s 21 Jämställdhetsintegrering s 21 Entreprenörskap s 22 Arbetsmetoder Omvärldsbevakning s 23 Handlingsplaner s 23 Lärande s 23 Analys s 23 Översikt av utvecklingsområden 2015-2017 s 24-25 2

Bakgrund Kompetensplattform Regeringen anser att det är viktigt att stärka samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken och gav år 2010 aktörer med regionalt utvecklingsansvar i länen i uppdrag att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan när det gäller kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Blekingestrategin Blekingestrategin togs fram under 2012-2013 i en bred dialog med många olika aktörer. Den fastställdes av Regionstyrelsen under 2013. Under rubrik Arbetsliv beskrivs kompetensförsörjning. Mål: 2020 har näringslivet och de offentliga organisationerna god tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som många går vidare till högre utbildning och en hög andel av befolkningen är sysselsatt. Antal utbildningsplatser på eftergymnasiala utbildningar Kompetensförsörjningsstrategin ska komplettera Blekingestrategin med tydliga mål inom kompetensförsörjningsområdet. EU-2020 EU-målen som rör kompetensförsörjning är att sysselsättning ska öka till 75 % av befolkningen, antalet elever utan gymnasiebetyg ska vara mindre än 10 % och att antal 30-34 åringar som har eftergymnasial utbildning ska vara 40 %. Varje nation kan besluta om högre mål och Sverige har beslutat: Betydligt mer än 80 % av 20 64-åringar är sysselsatta. Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 % Minst 40-45 % av 30 34-åringarna ska ha högre utbildning Ungdomskraft Under 2013 tog Region Blekinge i samverkan med länets kommuner, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge, Blekinge tekniska högskola m.fl. fram en utvecklingsplan i syfte att halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till år 2017. Utvecklingsplanen har lett till en bred samsyn kring att utveckla samverkan. Indikatorer: Andel arbetsgivare som upplever god tillgång på rätt kompetens Andel 18 till 24-åringar som avslutat gymnasiet Andel 30 till 34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning 3

Kompetensförsörjning Blekinge har en hög arbetslöshet jämfört med riket. Många företag/arbetsgivare har mycket svårt att hitta arbetskraft, avhoppen från gymnasieskolan är höga samtidigt som utbildningsaktörer har svårt att rekrytera studerande. Sammantaget gör detta att samverkan på olika sätt är nödvändig för att utveckla arbetsmarknaden i Blekinge. Vision: I Blekinge samarbetar hela arbetslivet, skolor och utbildare och för en bra regional kompetensförsörjning Syfte: Kompetensförsörjningsstrategin är en gemensam strategi för aktörer och skapar en tydlig riktning på vart vi är på väg och hur vi avser att samverka. Kompetensråd I Blekinge samordnas kompetensstrategiska frågor av Kompetensrådet. Kompetensrådet är sammansatt av olika funktioner som är kopplade till de utvecklingsområden som beskrivs i strategin och varje person representerar ett ansvarsområde i Blekinge. Med bredden från många områden får de olika utvecklingsområdena i strategin och i handlingsplanerna bred förankring och ett brett spektra av erfarenheter och roller i utvecklingsarbetet. Funktionerna eller varje område utser själva sin representant. Rådet ansvarar för att handlingsplaner upprättas, att uppföljning och återförande av erfarenheter sker. Strategin gäller tom. 2017. Revideras 2017. EU 2020 Blekingestrategin 2014-2020 Kompetensförsörjningsstrategi 2015-2017 2013-20 Handlingsplaner kopplade till kompetensförsörjningsstrategin Exempel. Analyser för utbildningsplanering Förebygga skolavhopp Vård och omsorg, samordnad utbildningsplanering 4

ARBETSMETODER Det strategiska arbetet bygger på samverkan och fokus på utveckling av metoder inom några områden. Omvärldsbevakning Inom området kompetensförsörjning och kompetensplattformar sker mycket inom många områden. Ett arbete med att omvärldsbevaka, sprida och dela med sig av hur andra gör, rapporter mm. ska utvecklas under tiden fram till 2017. Handlingsplaner För att konkretisera strategin kommer det under varje område skapas konkreta handlingsplaner. Dessa görs i samverkan med det regionala kompetensrådet. Handlingsplanerna beskriver: Aktiviteter Uppdraget/uppdragen Koppling till regionala mål Mätbara mål Ansvariga Tidsplan Återrapportering när och hur Här uppmuntras aktiviteter där flera aktörer samverkar. Lärande Den återrapportering som görs i respektive handlingsplan redovisas på lämpligt sätt via webb och möten. Kompetensrådet ansvarar för handlingsplaner görs, att återrapportering och uppföljningen görs. Kompetensforum skapas som en tydlig yta där aktörer inom plattformen 2 gånger per år träffas och delar erfarenheter och skapar lärande. Analys En regional struktur skapas och modeller där vi regelbundet samlar och redovisar statistik och resultat inom området kompetensförsörjning. Exempelvis kan olika modeller för analys testas, struktur för att samla in och redovisa framgångsrika metoder utöver statistik och resultat, att analysera framgångsrika metoder ger ett lärande och nycklar till nya framgångsrika aktiviteter mm. Det görs ett stort antal undersökningar av kompetensbehov av olika aktörer. Sedan 2010 har det på regional nivå gjorts tre olika större genomlysningar 2010, 2012 och 2014. Som ett underlag för utbildningsaktörer behöver detta göras minst årligen och med en avstämning med arbetslivet så att man får fram vad arbetsmarknaden vill och behöver. 5

UTBILDNING Gymnasiekompetens Av de unga arbetslösa i Blekinge saknar var fjärde gymnasiekompetens. (AF 2013) Unga utan gymnasiekompetens och ungdomar med invandrarbakgrund har generellt svårare att få jobb. Räknar man hur många ungdomar som är arbetslösa och inte studerar eller inte har någon form av stödåtgärd är det cirka 7 %. (AF 2013) Många arbetsgivare kräver att man genomgått gymnasieutbildning och det blir ett hinder för att få ett arbete. Det är viktigt att alla elever under sin utbildning ges en möjlighet att få inblick i olika yrken och i arbetslivet. För arbetsgivare är kontakter med gymnasieelever viktig för att skapa intresse för en verksamhet. Programråd Programråden med företrädare för arbetslivet är viktiga att ha på alla gymnasieprogram. Skolavhopp I Blekinge gick 2013 5016 elever folkbokförda i Blekinge i gymnasieskolan. 83 % av de som gick ut 2013 fullföljde utbildningen. Detta varierar mellan kommunerna. I de kommunala skolorna hade 90 % av de som gick ut gymnasieskolan, grundläggande behörighet. Av alla 20-åringar 2013 hade 64 % grundläggande behörighet. För att nå målen i EU-2020 så behöver vi utveckla arbetssätt som gör att fler går ut gymnasieskolan med examensbevis. Under 2014 påbörjades en förstudie i alla kommuner i Blekinge för att kartlägga hur gymnasieskolorna arbetar för att förebygga skolavhopp. 2015-2016 Ett gemensamt arbete startar för att öka antalet som går ut gymnasieskolan med examensbevis. Modeller för att minska avhopp har utvecklats och testats. 2017 Fler än 90 % går ut gymnasieskolan i Blekinge med examensbevis 6

Kommunal vuxenutbildning Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av tre skolformer; kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Utgångspunkten för vuxenutbildningen ska vara elevens behov och förutsättningar. Utvecklingen av Vuxenutbildningen har resulterat i flexibla organisationer som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål av olika utbildningsalternativ i tid och rum. Som vuxenstuderande är det elevens behov som skall stå i centrum. Eleven kan välja att studera på heltid eller deltid, enstaka kurser eller ett egenvalt kurspaket. Eleven kan studera i grupp, på distans eller efter ett flexibelt upplägg som man själv är med och väljer. Yrkesutbildning för vuxna Yrkesvux kallas den satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning som regeringen första gången aviserade i budgetpropositionen för 2009. Det rör sig om en satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Satsningen på yrkesvux riktar sig till de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har behov av att ändra yrkesbana. Även nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i yrkesvux. Bestämmelser om urval enligt 3 förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning fastställer att företräde ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden. 2015-2017 Lärlingsutbildning för vuxna Lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska omfatta minst 400 och maximalt 1 600 gymnasiepoäng. Minst 70 procent av lärlingsutbildningen skall genomföras på en arbetsplats. Utbildningen planeras i samråd med Arbetsförmedlingen, företag och organisationer som är verksamma inom de branscher utbildningen är avsedd för. För varje lärlingsutbildning för vuxna skall det finnas ett lärlingsråd eller annan liknande funktion för samråd mellan utbildningens företrädare och arbetsmarknadens organisationer. Statistik i Blekinge I Komvux erbjuds studier för vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan. Antalet elever i Komvux har varierat kraftigt över de senaste tjugo åren, mycket till följd av olika statliga satsningar på vuxenutbildningen. År 2013 studerade omkring 2800 elever från Blekinge på Komvux. Kommun eller landsting kan vara huvudman för Komvux, men kan uppdra åt andra att anordna utbildningen. År 2013 studerade 15 procent av kursdeltagarna hos en annan anordnare. Av de 3100 kursdeltagare som studerade en kurs i Komvux 2013 fullföljde nästan hälften den kurs de hade påbörjat. Kopplingen mellan de regionala kompetensbehoven och yrkesutbildningarna är mycket viktig. Kommunerna i Blekinge har en bra samverkan mellan aktörer inom vuxenutbildning. Antal utbildade inom Komvux ökar. Samordning mellan kommuner ökar Utbildningar inom yrkesvux och lärling vux startar som bygger på de behov som arbetslivet i Blekinge har ökat. 7

Folkhögskola Studieform Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. De allmänna kurserna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden: Allmän kurs (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller Komvux på olika nivåer profilkurser, yrkesutbildningar, distanskurser, kortkurser, framför allt sommarkurser. Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som skolform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter egna verksamhetsplaner. Genom överenskommelse med Universitets- och högskolerådet kan Allmän kurs ge behörighet till högre studier. Källa: Folkbildningsrådet Folkbildningens styrka är att se till hela människan och genom att integrera individens livsvärld stimulera till ett livslångt lärande. Studiemotiverande utbildning på folkhögskola Under 2013 har 5 167 personer i landet deltagit i en Studiemotiverande folkhögskolekurs som genomförs i samverkan med AF. 84 procent bestod av ungdomar mellan 16 och 24 år. Kurserna har bedrivits på 121 folkhögskolor. Ett år efter avslutad studiemotiverande kurs har 38 procent studerat vidare. 14 procent har fått arbete sex månader efter avslutad studiemotiverande kurs. Källa: Folkbildningsrådet 2015-2017 8 I Blekinge gick 79 personer studiemotiverande utbildning 2013. Totalt fanns 180 platser till förfogande för Blekinge. Undersökningen visar att 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier och att 51 procent har fått ökat självförtroende. Källa: Folkbildningsrådet I Blekinge finns 4 folkhögskolor. Litorina folkhögskola har cirka 150 studerande. Skolan ligger i Gullberna Park i Karlskrona. Huvudmän för skolan är Karlskrona kommun, Karlskrona hantverkarförening, Föreningen Norden och Region Blekinge. Blekinge folkhögskola ligger i Bräkne-Hoby. Här samlas människor från hela Sverige, en mötesplats för kunskap och kultur. Huvudman för skolan är Landstinget Blekinge. Skolan har cirka 250 studerande. Jämshögs folkhögskola har cirka 150 studerade inom långa kurser, dagkurser, studiemotiverande kurser och etableringskurser. Lunds stift är huvudman för skolan. Valjevikens folkhögskola ligger mellan Blekinge och Skåne. Det är både folkhögskola, rehabiliterings-, kurscenter samt sport- och friskvårdsanläggning som ger möjligheter till specifika kunskaper inom flera olika intresseområden. Valjeviken betraktas ofta som handikapprörelsens skola men här finns kursdeltagare både med och utan funktionsnedsättningar. Huvudman är Svenska Neuroförbundet. Under 2013 gick 12566 (ej unika) personer på någon av Blekinges fyra folkhögskolor. Av dessa gick 408 på den allmänna linjen för att få gymnasiekompetens. Öka antalet utbildade från Blekinge som får gymnasiekompetens på folkhögskola Utveckla utbildningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden Öka antalet personer som går studiemotiverade utbildningar Öka antalet utbildningar för personer inom etableringsprocessen

Yrkeshögskolor i Blekinge Blekinge är ett län med många tillverkande industriföretag och teknikområdet är den grupp som har flest anställda. Länet har en högskola som fokuserar på IT och teknik, och yrkeshögskola är ett alternativ till utbildningsväg. Blekinge har långa traditioner inom bland annat teknik och vård och andra för länet viktiga områden och för att fylla på med kompetens behöver dessa traditioner och erfarenheter omvandlas till moderna utbildningar. Yrkeshögskolorna i Blekinge arbetar för livslångt lärande och utgår ifrån de kompetensbehov vi har i länet. Företagen vill ha utbildningar i länet för att de studerande ska kunna läsa här och arbeta här efter utbildningen. Arbetslivet lägger ett stort engagemang i utbildningarna och de studerande behövs i Blekinges arbetsliv. I YH-utbildningarna yrkesskolor samverkar arbetsgivarna med utbildningsanordnaren i utbildningen och det innebär för sysselsättning och tillväxt för länet, och att befolkningen kan bo kvar och verka i länet. Arbetsgivarna leder och driver utbildningarna samt tar emot studenter studeranden på praktik, så kallad LiA. Företag är YH:s kvalitetssäkrare och Lärande i arbete. LIA är företagens samhällsansvar, vilket betyder att nära samarbete med arbetslivet är avgörande. Arbetslivet har en viktig roll för att identifiera kompetensbehov och att medverka till YHutbildningar för att skapa tillväxt i Blekinge. YHformen passar väldigt bra för Blekinges småföretag där utbytet ger stor effekt. Mellanstora företag har stor utbyte av LIA som en provanställning. arbetslivet. Det kan ske genom fler utbildningar, fler aktörer och genom fler platser på respektive utbildning. 2013 beviljades 6 nya utbildningar till Blekinge och 2014 beviljades 4. Yrkeshögskolorna är en viktig del av Blekinges kompetensförsörjning som bidrar med framtida yrkeskompetenser och roller. Ett gemensamt arbete krävs för att hitta fler strategiska utbildningsområden. 2014 fanns ett antal utbildningsanordnare i Blekinge av yrkeshögskoleutbildningar, Hermods, ECutbildning, Hyper Island, Yrkeshögskolan Syd och kunskapskällan i Ronneby. 2015-2016 En gemensam marknadsföringsaktivitet per år genomförs. Samverkan startar kring kompetensbehov och behov av ansökningar. 2017 Antal utbildningsplatser i Blekinge har ökat. Samverkan mellan företag och YHaktörer har ökat Minst en gemensam marknadsföringsaktivitet per år genomförs. Samverkan kring kompetensbehov och behov av ansökningar är etablerat. Yrkeshögskolans varumärke känt i Blekinge. Det krävs större kunskap och kännedom om yrkesutbildningar. Idag finns det 4 regionala utbildningsanordnare som verkar i Blekinge. Att öka antal utbildningsplatser är viktigt för 9

Högskoleutbildning Enligt statistik från SCB (2013) hade 37 % av Blekinges invånare i åldern 25-64 år en eftergymnasial utbildning Detta kan jämföras med riksgenomsnittet på 36,5 %. När det gäller invånare med minst 3-års högskolestudier varierar andelen mellan kommunerna, från 11-26 % av befolkningen i denna åldersgrupp. Rikssnittet är 19,4 %. Skillnaderna mellan kommunerna beror i hög grad på vilket behov de lokala företagen har av medarbetare med minst tre års högskolekompetens. Många av Blekinges företag och organisationer lägger ner ett stort arbete på rekrytering av individer med rätt högskolekompetens. Att hitta rätt utbildning som också ger arbete är mycket viktigt för unga personer med även för de som vill omskola sig. Kunskaper om företagen, yrken och kompetenser är viktigt inför dessa val. Individer som väljer att läsa på högskolenivå eller väljer att omskola sig av olika skäl behöver därför tydlig information och vägledning om vilken kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Blekinge har en starkt profilerad högskola, Blekinge Tekniska Högskola (BTH), med rekryteringsbas såväl nationellt som internationellt. För Blekinges näringsliv och samhälle är högskolan en viktig aktör för kompetensförsörjning i regionen inom områdena tillämpad IT, innovation för hållbar tillväxt samt inom disciplinerna ekonomi, design, hälsa och vård. I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Högskolans verksamhet attraherar studenter, företag och organisationer och bidrar på så vis till nya investeringar och kompetens i regionen. Vid Blekinge Tekniska Högskola finns möjlighet att komplettera förkunskaper för högskoleutbildningar inom teknikområdet. Tekniskt basår är en ettårig förutbildning som ger studenter kunskaper om och behörighet i ämnesområdena matematik, fysik och kemi. Dessutom innefattar förutbildningen en orienterande kurs inom ingenjörsvetenskap. 2015-17 Andel av befolkningen i Blekinge som har högskoleutbildning 3 år eller mer ökar med 0,5 % årligen. BTH s utbildningar integrerar tydligt teori och praktik som är relevanta på och för arbetsmarknaden. Anställningsbarheten ökar för BTH s studenter, såväl nationella som internationella. 10

Arbetsmarknadsutbildningar Arbetsmarknadsutbildning ska vara kort och tydligt inriktad mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar av olika utbildningsanordnare. Utbildningen ska leda till arbete och vara yrkesinriktad. Arbetsmarknadsutbildningen kännetecknas av snabb rörlighet mellan olika områden i takt med förändringar på arbetsmarknaden. Under senare år har utbildningar inom tillverkningsindustri, vård/omsorg samt transport dominerat i Blekinge. Utbildningstiden är helt individuell och beror på den arbetssökandes bakgrund och utbildningens art. En anvisning till en arbetsmarknadsutbildning bör ej omfatta mer än sex månader. Om en enskild deltagare behöver längre utbildningstid för att uppfylla utbildningsmålet kan anvisningen sträcka sig längre än sex månader. Målgrupp Tjänsten är till för arbetssökande som behöver skaffa sig ny kompetens, eller bredda eller höja sin nuvarande yrkeskompetens, för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildning kan erbjudas till person som är arbetslös eller riskerar bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen som från den dag han eller hon fyller 25 år. Kravet att den som anvisas ska ha fyllt 25 år gäller inte för unga med funktionshinder eller vissa andra skäl. Arbetsmarknadsutbildning ska erbjudas arbetssökande med störst behov, det vill säga långtidsarbetslösa och de som riskerar långtidsarbetslöshet. Under 2013 blev 499 personer klara med en arbetsmarknadsutbildning i Blekinge. 2015-2017 Ökad samverkan för att fler får arbetsmarknadsutbildning. Ökad samverkan så att utbildningarna matchar de regionala arbetsgivarnas behov av kompetens 11

Studie och yrkesvägledning Att det finns en koppling till arbetslivet genom hela skolan, grund-, gymnasie- och högskola, är betydelsefull både för att kunna göra väl underbyggda val men för att förstå den praktiska användningen av den teori man läser. Att redan som ung känna till yrkesroller och koppla det man lär sig i skolan till yrkesroller och arbetslivet är viktigt. Studie och yrkesvägledning är en viktig del av hela skolans ansvar inte bara rollen studie och yrkesvägledare. Uppdraget är hela skolans och all personal är delaktig. Studie och yrkesvägledaren har en nyckelroll i detta arbete. Det är viktigt att samverka kring det strategiska arbetet, att det gemensamt ordnas aktiviteter för att uppdatera SYV med lokala yrkesroller och att jobba med gemensamma aktiviteter. Metoder för att utveckla SYV:s arbete med studenter/elever i att se vilka kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. 2015-2016 2017 Alla grund- och gymnasieskolor i Blekinge påbörjar utveckling eller fortsätter utvecklingen mot en strategi för hela skolan när det gäller studie och yrkesvägledning. Medvetandegöra och tydliggöra studievägledningens roll inom högskoleutbildning. Alla åk 1-9 skolor jobbar efter Skolverkets allmänna råd för studie-& yrkesvägledning samt har en egen plan hur råden lokalt skall omsättas. Alla gymnasieskolor har en struktur för arbetet med yrkesvägledning och personalen är delaktig. Utveckla SYV:s arbete med studenter/elever i att se vilka kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. 12

Samordning av utbildning till anställda Blekinges företag och andra arbetsgivare har ett stort behov av att kontinuerligt kompetensutveckla personalen. Att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, där kompetensutveckling är en tungt vägande del, är en viktig fråga då tillgång på rätt kompetens är en alltmer avgörande konkurrensfaktor för arbetsgivare. Ett antal olika projekt har genomförts under de senaste åren, där man kunnat se ett tydligt samband mellan kompetensutvecklingsinsatser och en mer effektiv produktion. Exempelvis finns Blutsam, Blekinge utveckling i samverkan och START 11 där företag gemensamt har genom utbildning för anställda. Genom samverkan mellan olika aktörer kan kompetensutvecklingsinsatser i större utsträckning bedrivas i regionalt. Detta kan ske genom s.k. Kompetensmäkling där kluster eller liknande upphandlar utbildning till flera företag. Samarbete mellan kommuner finns idag när det gäller utbildning inom ledarutveckling och ledarförsörjning. Detta kan utvecklas till fler grupper/områden. 2015 Lämplig modell för Kompetensmäkling är identifierad och testad. Arbetsgivare i regionen har ökat sin kunskap om strategisk kompetensförsörjning. Samverkan mellan kommuner har ökat för utbildning av kommunalt anställda. 2017 Kompetensmäkling via modellen är igång och en långsiktig strategi är sanktionerad. Fler företag/arbetsgivare i regionen har en plan för sin egna strategiska kompetensförsörjning. Samverkan mellan kommuner är etablerad för utbildning av kommunalt anställda. 13

ARBETSMARKNAD Kompetensbehov På en väl fungerande och dynamisk arbetsmarknad ligger antal utbildade och utbildningarnas innehåll i paritet med företag och arbetsplatsernas behov. För att matcha arbetsgivares behov behövs en närmare samverkan mellan utbildare och arbetsgivare samt en sammanställning av kompetensbehov. Exempelvis är fokusdialoger med arbetsgivare och sammanställning av analyser som görs sätt att utveckla detta arbete. För att vara strategiskt i framkant mot framtida kompetensbehov behövs en omvärldsbevakning för att kunna vara förberedda. 2015-2017 Modeller för omvärldsbevakning och strategisk matchning av kompetensbehov tas fram. Antal företag som beskriver att man inte hittar personal att anställa har minskat Fler i arbete Den höga ungdomsarbetslösheten i Europa är en av de stora utmaningarna för Europas framtid och är därför ett gemensamt problem för flera av medlemsstaterna. I Blekinge har vi bland den lägsta sysselsättningen i landet när det gäller unga kvinnor och män. Ungdomsarbetslösheten var i september 2014 25,4%. Arbetsmarknaden i Blekinge erbjuder få ingångsjobb. Industrin, som är den bransch som dominerar i Blekinge har också få ingångsjobb, vilket då gör att det blir svårare för ungdomar och personer med låg utbildning att komma in på arbetsmarknaden. Dagens höga nivå beror i stor utsträckning på att ungdomsarbetslösheten var hög redan innan finanskrisen 2008, vilket gjorde att situationen förvärrades. Med anledning av att det finns ca 2200 ungdomar som idag är arbetslösa eller i program, finns det en risk att flera av dessa hamnar i en bestående arbetslöshet. Källa: Arbetsförmedlingen statistik Arbetsmarknaden i Bleking har en efterfrågan på kompetens som inte stämmer med den kompetens som de anmälda på arbetsförmedlingen har. Blekinges kommuner, Region Blekinge, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen Blekinge, BTH, Almi och Arbetsförmedlingen har gemensamt antagit utmaningen att halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till år 2017. Metoden för att nå målet är fördjupad och intensifierad samverkan mellan aktörer i Blekinge. Enligt OECD-analysen av Småland Blekinge som genomfördes under 2011 så kan unga kvinnor och mäns livssituation vara en god indikation på vart en region är på väg. 14

Analysen visar också på att Blekinge har en relativt lågutbildad befolkning, vilket enligt rapporten begränsar utvecklingen i länet och det uppstår en matchnings-problematik. Det är uppenbart att krafttag behövs göras i länet för att skapa en mer löftesrik framtid för unga. För att arbeta med förändring behöver det utvecklas modeller för att stödja målgruppen. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats i Blekinge under de senaste månaderna. Förnärvarande ligger arbetslöshetssiffrorna på 10,5 % (september månad). Källa: AF avser 16-64år Efterfrågan på arbetskraft stiger och personer med utbildning och god kompetens får en allt starkare ställning på arbetsmarknaden när konjunkturen förstärks. Mot bakgrund av detta riskerar bristen på arbetskraft att öka inom allt fler yrken i regionen. Samtidigt har vi även en stor andel människor som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden och en uppgift blir att rusta dessa för att kunna ta del av konjunkturuppgången. De flesta arbetsgivare kräver t.ex. lägst gymnasiekompetens, så att motverka 2015-2016 avhopp från gymnasiet samt motivera till studier har hög prioritet. Positivt är att vi ser att arbetslösheten stadigt sjunker inom alla grupper. Vi ser en minskning både hos ungdomar, personer med funktionsnedsättning samt utrikesfödda. För att även fortsättningsvis ha en positiv utveckling av sysselsättningen i regionen är en utmaning fler arbetssökande som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden och fler arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Detta innebär en stor utmaning och ställer krav på god samverkan med näringslivet. Ungdomsarbetslösheten minskar Sysselsättningen ökar i åldern 16-64 Modeller utvecklas för en effektivare matchning mellan tillgänglig och efterfrågad arbetskraft för att korta både vakans och arbetslöshetstider. 2017 Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Region Blekinge, Utbildningsanordnare, Kommuner, Landsting och Näringsliv i Blekinge har ökat och utvecklats. - Nya metoder för att matcha arbetslösa mot arbetsmarknaden finns. 15

Inflöde av kompetens Fler flyttar in Blekinges befolkning minskar sakta och behovet av kompetens för att anställa personal ökar. Vi har ett behov av att utveckla arbetet med att både intressera fler för att jobba och bo Blekinge men också att de som har den kompetens eller håller på att skaffa sig den kompetens som efterfrågas i Blekinge får veta att de efterfrågas. Här behövs dels marknadsföring av attraktiva Blekinge och Blekinges behov av kompetens inom olika områden - ett bra arbete på vuxenutbildningar, YHutbildningar, högskoleutbildningar och inom försvaret för att intressera fler att jobba och bo i Blekinge De kommunala medflyttargruppernas arbete är viktigt och medverkar till att fler kan rekryteras då jobb ordnas till medföljande. - Ta vara på den kompetens som flyttar in Vi har många som flyttar till Blekinge från andra länder. Några har kompetens som efterfrågas och andra behöver få information om vilka behov som finns i Blekinge för att kunna utbilda sig. I augusti 2014 är 1068 nyanlända arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen i Blekinge och 770 av dem ingår i etableringsuppdraget. Av dessa 770 hade 138 gymnasial utbildning, 30 eftergymnasial utbildning (mindre än 2 år) och 162 eftergymnasial utbildning (mer än 2 år), resterande hade mindre än 9årig skola och kortare förgymnasial utbildning. Enligt prognoser ifrån Arbetsförmedlingen kommer befolkningen i arbetsför ålder att minska i Blekinge de kommande 10 åren. Den stora nettoinvandringen under de senaste åren väntas bestå vilket innebär att den negativa trenden i befolkningsutvecklingen minskar. Samtidigt är andelen av Blekinges befolkning över 65 år högre än rikssnittet. I gruppen utrikesfödda är andel i arbetsför ålder större än hos den infödda delen av befolkningen. Därför är den viktigaste faktorn för regionens befolknings- och arbetskraftstillväxt inslaget av utrikes födda. Det är viktigt att Blekinge kan ta vara på den kompetens som invandrar. En väl fungerande samverkan mellan myndigheter, kommuner och näringsliv är centralt för att lyckas etablera nyanlända i på arbetsmarknaden och i vårt samhälle. Källa: Rapporten: Sveriges framtida befolkning ett regionalt perspektiv 2015-2016 Arbetet startar med samverka för att fler arbetar i och flyttar till Blekinge. Arbetet med att samverka för att fler nya svenskar kommer in i arbete eller utbildning startar. Metodutveckling för samverkan sker på båda dessa områden. 2017 Fler pendlar in och fler flyttar in till Blekinge. Samverkan med olika aktörer har ökat och fler nya svenskar får arbete, startar företag eller påbörjar en utbildning med mål att arbeta hos en arbetsgivare i Blekinge. 16

Validering Validering av kompetens är ett begrepp som använts i Sverige sedan 1990-talet i betydelsen strukturerad bedömning, värdering och erkännande av kunskaper och kompetens som en person har, oavsett om kunskapen erhållits inom eller utanför det formella utbildningsväsendet. Genom validering kan innehållet i en utbildning anpassas efter vad den enskilde redan kan och därmed förkortas studietiden. Validering kan också användas för inplacering på rätt utbildningsnivå och gör det till exempel möjligt för en person att påbörja högskolestudier utan att ha den formella behörigheten i fall där den reella kompetensen finns. Validering används även för att bana väg till anställning, till exempel för personer som har yrkeskunskaper från andra länder men saknar svenska utbildningsbevis och erfarenhet från svensk arbetsmarknad. Slutligen kan validering användas som ett redskap för att utveckla arbetsorganisationer och produktionsprocesser genom att inventera och bättre tillvarata de reella kompetenser som finns inom en befintlig personalgrupp. Många regioner arbetar med validering och nationellt har YH-myndigheten ett ansvar att arbeta med frågan. 2015-2017 Att följa det arbete som sker nationellt och att starta en samverkan inom området så att fler valideras. 17

BRANSCHER Branscher Blekinge har en arbetsmarknad där de största arbetsområdena är teknik samt vård och omsorg. De utgör 19 % respektive 18 % av arbetsmarknaden i Blekinge. Försvarsmakten har en relativt stor arbetsmarknad i Blekinge med två stora arbetsplatser. Kommunerna är stora arbetsgivare och inom service och tjänster där besöksnäring ingår finns stora kompetensbehov. Därför är det viktigt i ett kompetensförsörjningsperspektiv att lyfta det strategiska arbetet inom dessa områden som mycket viktiga för arbetsmarknadens tillväxt i Blekinge. Teknik Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen är i behov av skickliga medarbetare som har kvalificerad utbildning, både på gymnasial- och eftergymnasial nivå. I Blekinge finns både industriföretag med högteknologisk kompetens, företag med mer verkstadsteknisk inriktning och dessutom blir områden inom bl.a. vård mer teknikintensiva. För att planera utbildning för detta behövs ett nätverk som fångar upp behov av kompetens och där start av utbildningar kan ske så snabbt som möjligt. För att vara i framkant när det gäller framtida teknikområden inom exv. säkerhet och teknik inom förnybar energi bygger detta på samverkan och omvärldskunskap Teknikcollege För att öka andelen sökande till tekniskt inriktade utbildningar på olika nivåer, har 2015-2017 Industrirådet tillsammans engagerat sig för att utveckla Teknikcollege Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar den regionala arbetsmarknadens framtida behov. I Blekinge finns sedan 2009 samverkan mellan kommunerna under Teknikcollege Sydost. Varje kommun har ett samverkansarbete mellan skola och företag i lokala grupper och tillsammans drivs utvecklingsarbete, där företagen är i majoritet. Fortsatt utveckling av samarbetsformer och arbetsmodeller för att medverka till att kompetetensförsörja företag inom teknik Ökad avstämning av kompetensbehov inom området 18

Vård och Omsorg Kompetensbehovet av utbildad personal inom vård och omsorgsområdet i Blekinge är mycket stort. Arbetsgivarna har svårt att rekrytera personal och under sommaren innebär det stora problem att lösa verksamheten. I Blekinge finns utbildningsaktörer på gymnasienivå, vuxenutbildning, YH och högskola. De olika arbetsgivarna har tillsammans för tiden 2014-2017 bedömt behovet till ca 350 sjuksköterskor och 600 undersköterskor. Till det kommer andra kompetenser inom vården som skötare inom psykiatri mm. För att klara de framtida utmaningarna behöver området beskrivas tydligare och en samverkan starta så att fler utbildas och att arbetsgivarnas behov kan till tillgodoses. Tjänste- och servicesektorn Sektorn för tjänster, service och besöksnäring ökar i Blekinge. Idag finns gymnasial utbildning inom många delar av servicesektorn som hotell och restaurang. Besöksnäringen är en viktig bransch för Blekinge. En tät samverkan är viktig för att stämma av de behov som finns och kommer i framtiden. Det är också viktigt med samverkan för att utbilda de som arbetar inom branschen, för att bredda och utveckla verksamheten. I kommunal vuxenutbildning finns utbildning inom besöksnäringen. 2015-2016 Samverkan mellan landsting, kommuner och utbildningsaktörer startar för att öka antalet utbildningar och utbildningsplatser samt att matcha dessa med arbetsgivarnas krav. Modeller för samverkan skapas. Undersöka möjligheter för att starta Vård och omsorgscollege. Arbete med gemensam marknadsföring startar. 2017 Samverkan mellan vårdarbetsgivare och utbildningsaktörer fungerar fullt ut och arbetsgivarna hittar kompetens att anställa både antalsmässigt och med rätt kompetens. Den gemensamma marknadsföringen gör att sökande till vårdutbildningarna ökat. 2015-2016 Samverkansmodeller tas fram av aktörer inom tjänster, service och besöksnäring så att fler utbildas och vidareutbildas inom området 2017 Fler har utbildats inom sektorn och branschen hittar kompetens att anställa 19

Försvarssamverkan Det är få regioner i landet som har starkare anknytning till Försvarsmakten (FM) än Blekinge län. De marina inslagen i Karlskrona och flygets påverkan på Ronneby går inte att bortse från vid en beskrivning av regionens framväxt och utveckling. Goda relationer och samverkan har historiskt sett varit viktigt när det handlar att tillvarata såväl civila som militära intressen. En fungerande symbios skapar förutsättningar för regional tillväxt, etablering av nya verksamheter och tillgång till efterfrågade kompetenser. Övergången från ett pliktförsvar till ett system som bygger på frivillighet ställer nya krav på FM. Ett frivilligt försvar betyder till exempel att FM måste konkurrera med andra arbetsgivare om de nya medarbetare som behöver anställas varje år. FM behöver därför utveckla de metoder och samarbeten som används för att rekrytera nya hel- och deltidssoldater. Som ett led i detta har arbetet med att undersöka och utveckla förutsättningarna för en hållbar personal- och kompetensförsörjningskedja inletts. I regionen har dialoger med kommuner och näringsliv samt myndigheter som Arbetsförmedlingen och högskolan påbörjats med ambitionen att stärka samverkan och skapa positiva synergieffekter för såväl FM som det civila samhället. Centrala punkter i detta arbete är bland annat att stärka soldaternas civila meritvärde, skapa förutsättningar för utbildning och vidareutveckling, underlätta boende- och fritidssituationen samt skapa förutsättningar för karriärväxling när anställningstiden går mot sitt slut. Viktigt i sammanhanget är även att öka samhällets kunskapsnivå om FM samt FM som arbetsgivare. Till de positiva effekterna för civilsamhället hör till exempel tillgång till kvalitetssäkrad arbetskraft, förutsättningar för regional tillväxt, samverkan avseende civil krisberedskap samt gemensam destinationsmarknadsföring. Etableringen av samarbetsorganisationen FÖRSAM Blekinge pågår där kommuner, försvarsmakten, Länsstyrelsen och Region Blekinge ingår, skapar förutsättningar för en strukturerarad samverkan kring dessa frågor. 2015 Utveckla goda och hållbara relationer mellan FM och regionala arbetsgivare. Utveckla samverkan med högskolan och andra utbildningsaktörer. Öka allmänhetens kunskap om FM som organisation och arbetsgivare. 2016-2017 Befästa och utveckla ovanstående målsättningar. FMs arbetsgivarvarumärke stärks och positiva synergieffekter i det omgivande samhället kan skönjas 20

Branschråd branschkluster Att ha kunskaper om branscher och yrken på regional-och lokal nivå är nödvändigt för att tillgodose arbetsmarknadens behov. De är viktiga och utgör ett underlag för framtida utbildningar så att de överensstämmer med arbetsmarknadens behov både på lokal- och regional nivå. Arbetsförmedlingen arbetar med regionala bransch- och yrkesråd. Dessa bidrar till ökad kunskap mellan olika intressenter på arbetsmarknaden. Följande branschråd finns och varje branschråd sammanträder två ggr/år. Handel/Service/Besöksnäring Vård och Omsorg Skola Transport/Trafik/Rep. /Underhåll Industri IT I dessa branschråd finns representanter från de olika branschorganisationerna samt de fackliga parterna. Fokus ligger på arbetsgivarens behov utifrån: Rekryteringsbehov Ev. flaskhalsar Utveckling i branschen Tillgång på arbetskraft Omvärldsfaktorer Kompetens och framtida utbildningsbehov 2015-2017 Öka branschernas medverkan när det gäller val av yrke och utbildning samt för planering av utbildningsinsatser mm. Strukturer för medverkan och samverkan utvecklas. 21

ÖVERGRIPANDE OMRÅDEN Skola/arbetsliv För att skapa intresse för ämnet i skolan och för koppling skola, arbetsliv och jobb behöver samverkan öka mellan skola och arbetsliv. Rapporter framtagna av Företagarna visar att en låg del av småföretagen (ca 8 %) har haft regelbunden kontakt med högskolan/universitet i regionen under det senaste året. Totalt har 21 procent av småföretagen haft någon kontakt med högskola/universitet över huvud taget det senaste året. Man kan också konstatera att småföretagen önskar att deras kontakter med högskolan förbättrades. Skolan uttrycker också att samverkan Lärcenter I Blekinge finns kommunala lärcentra i Ronneby (Ronneby Kunskapskälla), Karlshamn (Karlshamns lärcentrum), Sölvesborg (Sölvesborgs lärcentrum)och Olofström (Studiecentrum Olofström). Gemensamt är att de erbjuder vuxna personer en möjlighet att få tillgång till studiemiljö, teknik och support för eftergymnasiala studier. Det finns också möjlighet att tentera och få vägledning, samt i vissa fall tillgång till referenslitteratur. I Ronneby finns också ett uttalat fokus på att stötta näringslivet med kompetenshöjande insatser, exempelvis i form av uppdragsutbildning, seminarier och workshops. Lärcentra erbjuder möjlighet att studera på hemmaplan och lockar främst personer som av en eller annan anledning inte har möjlighet att pendla/alternativt flytta för att få tillgång till högre utbildning. De utbildningar som erbjuds på lärcentra är efterfrågade i regionen och ges i samverkan med Jämställdhetsintegrering Forskning visar att mer jämställda arbetsplatser(40-60) är mer effektiva, har högre produktivitet och därmed högre lönsamhet än de som inte har en jämställd fördelning. Olika aktiviteter är viktiga att genomföra, som inspiration till yrken som har en ojämn fördelning som vård och teknik men även utbildning om detta är viktigt. 22 behöver öka. Både grundskolan, gymnasieskolan, Folkhögskolorna, Yrkeshögskolan och högskolan behöver utveckla detta. Inom området skola/arbetsliv arbetar Kreativum med att synliggöra forskning direkt och indirekt med olika aktiviteter. 2015-2017 Samverkan mellan skola och arbetsliv ökar. Flera modeller för samverkan utvecklas. olika lärosäten och utbildningsanordnare runt om i landet. Det handlar om kommunal vuxenutbildning, högskoleprogram och kurser, yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Karlshamns lärcentrum erbjuder även ett par egna utbildningar. För att arbeta mot ett livslångt lärande är det viktigt att det finns lärcenter i hela Blekinge och att de utvecklas och anpassar sin verksamhet efter de behov som finns. Samverkan regionalt är viktig 2015-2017 Fler personer deltar i kompetenshöjande insatser via lärcentra. Fler personer får en kompetens som bättre motsvarar näringslivets behov och näringslivet får en ökad konkurrenskraft genom högre kompetens hos de redan anställda. De handlingsplaner som kommer att bygga på strategin, kommer att kopplas till Länsstyrelsens länsstrategi Jämställt Blekinge 2015-2018 och jämställdhetsintegrering är en viktig del. 2015-2017 Metoder utvecklas för att bättre jämställintegrera utbildningar och att utveckla metoder för inspiration till yrken med ojämn könsfördelning.

Entreprenörskap Sverige är ett land med förhållandevis få företagare. Endast 6,9 % av befolkningen i arbetsför ålder är heltidsföretagare. Dessutom är de en åldrande grupp. Var fjärde företagare anger att han/hon tänker trappa ner inom en 5- årsperiod. Här pekar Företagarna på att en satsning på entreprenörskap i skolan måste prioriteras. Entreprenörskap handlar om ett förhållningssätt till det arbete man utför oavsett om man är företagare, anställd eller student/elev Med regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet har skolans roll vad gäller att främja unga människors företagsamhet och entreprenöriella kompetenser stärkts. Skolan har ett tydligt uppdrag i Läroplanen 2011 att bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap ses som en baskompetens för den enskilde individen och dennes personliga utveckling och som en nyckel till ökad tillväxt och sysselsättning. Enligt strategin ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Skolverkets rapport avslutas med sammanfattningen: Arbetet med att främja entreprenörskap har hittills i hög grad präglats av enskilda aktiviteter och tidsbegränsade projekt. När entreprenörskap nu etableras i hela utbildningssystemet leder detta till en långsiktig förändring av skolans förhållningssätt och pedagogik. Genom att entreprenörskap skrivs fram i styrdokumenten för både grund- och gymnasieskolan ges förutsättningar för att stimulera entreprenörskap genom hela utbildningssystemet och utveckla en progression i lärandet. Entreprenörskapsarbetet integreras i skolans vardag och återfinns på olika nivåer. Blekinge har ett bra arbete inom detta område enligt Skolverkets rapport, Entreprenörskap i skolan en kartläggning. 2010. Rapporten visar dock att Blekinge har låg andel utbildning för personal i ämnet. I Blekinge finns Kreativum Science Center som arbetar med entreprenörskap och samverkar med kommuner för att kompetensutveckla lärare och tar emot 10 15000 elever varje år för att inspirera och entusiasmera till entreprenörskap. Ung Företagsamhet finns i Blekinge och är en ideell och obunden organisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Ung Företagsamhet ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Organisationen tillhandahåller läromedel till skolan och erbjuder utbildning. Under 2013/14 startade 239 UF-företag i Blekinge, det är 14 % av alla elever i åk 2 och 3/2 på gymnasiet 2015-2016 Pedagoger och elever är förtrogna med vad entreprenöriellt lärande innebär och vilket mervärde för individ och samhälle det ger. Metoder tas fram för att stödja arbete med entreprenörskap. 2017 Det entreprenöriella lärandet har fått spridning i utbildningsystem och arbetsliv såväl privat som offentligt. 23

Översikt över utvecklingsområden Områden Mål 2015-16 Mål 2017 Ett gemensamt arbete startar för att öka Gymnasiekompetens med examensbevis Fler än 90 % går ut gymnasieskolan i Blekinge antalet som går ut gymnasieskolan med examensbevis. Modeller för att minska avhopp har utvecklats och testats. Antal utbildade inom Komvux ökar. Vuxenutbildning Samordning mellan kommuner ökar Utbildningar inom yrkesvux och lärling vux startar som bygger på de behov som arbetslivet i Blekinge har ökat. Öka antalet utbildade från Blekinge som får gymnasiekompetens på folkhögskola Folkhögskola Utveckla utbildningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden Öka antalet personer som går studiemotiverade utbildningar Öka antalet utbildningar för personer inom etableringsprocessen YH Högskola Arbetsmarknadsutbildning Studie och yrkesvägledning Utbildning till anställda Kompetensbehov En gemensam marknadsföringsaktivitet per år genomförs. Samverkan startar kring kompetensbehov och behov av ansökningar. 24 Antal utbildningsplatser i Blekinge har ökat. Samverkan mellan företag och YH-aktörer har ökat Minst en gemensam marknadsföringsaktivitet per år genomförs. Samverkan kring kompetensbehov och behov av ansökningar är etablerat. Yrkeshögskolans varumärke känt i Blekinge. Andel av befolkningen i Blekinge som har högskoleutbildning 3 år eller mer ökar med 0,5 % årligen. BTH s utbildningar integrerar tydligt teori och praktik som är relevanta på och för arbetsmarknaden. Anställningsbarheten ökar för BTH s studenter, såväl nationella som internationella. Ökad samverkan för att fler får arbetsmarknadsutbildning. Ökad samverkan så att utbildningarna matchar de regionala arbetsgivarnas behov av kompetens Alla grund- och gymnasieskolor i Blekinge påbörjar utveckling eller fortsätter utvecklingen mot en strategi för hela skolan när det gäller studie och yrkesvägledning. Medvetandegöra och tydliggöra studievägledningens roll inom högskoleutbildning. Lämplig modell för Kompetensmäkling är identifierad och testad. Arbetsgivare i regionen har ökat sin kunskap om strategisk kompetensförsörjning. Samverkan mellan kommuner har ökat för utbildning av kommunalt anställda. Alla åk 1-9 skolor jobbar efter Skolverkets allmänna råd för studie-& yrkesvägledning samt har en egen plan hur råden lokalt skall omsättas. Alla gymnasieskolor har en struktur för arbetet med yrkesvägledning och personalen är delaktig. Utveckla SYV:s arbete mot studenter/elever i att se vilka kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. Kompetensmäkling via modellen är igång och en långsiktig strategi är sanktionerad. Fler företag/arbetsgivare i regionen har en plan för sin egna strategiska kompetensförsörjning. Samverkan mellan kommuner är etablerad för utbildning av kommunalt anställda. Modeller för omvärldsbevakning och strategisk matchning av kompetensbehov tas fram. Antal företag som beskriver att man inte hittar personal att anställa har minskat

Fler i arbete Inflöde av kompetens Validering Teknik Vård och omsorg Tjänste- och service Försvarssamverkan Branscharbete Arbetsliv/skola Lärcenter Jämställdhetsintegrering Entreprenörskap Ungdomsarbetslösheten minskar Sysselsättningen ökar i åldern 16-64 Modeller utvecklas för en effektivare matchning mellan tillgänglig och efterfrågad arbetskraft för att korta både vakans och arbetslöshetstider Arbetet startar med samverka för att fler arbetar i och flyttar till Blekinge. Arbetet med att samverka för att fler nya svenskar kommer in i arbete eller utbildning startar. Metodutveckling sker på båda dessa områden. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Region Blekinge, Utbildningsanordnare, Kommuner, Landsting och Näringsliv i Blekinge har ökat och utvecklats. Nya metoder för att matcha arbetslösa mot arbetsmarknaden finns. Fler pendlar in och fler flyttar in till Blekinge. Samverkan med olika aktörer har ökat och fler nya svenskar får arbete eller startar en utbildning med mål att arbeta hos en arbetsgivare i Blekinge Att följa det arbete som sker nationellt och undersöka möjligheter för ett gemensamt arbete i Blekinge Fortsatt utveckling av samarbetsformer och arbetsmodeller för att medverka till att kompetetensförsörja företag inom teknik Ökad avstämning av kompetensbehov inom området Samverkan mellan landsting, kommuner och utbildningsaktörer startar för att öka antalet utbildningar och utbildningsplatser samt att matcha dessa med arbetsgivarnas krav. Modeller för samverkan skapas. Arbete med gemensam marknadsföring startar. Samverkansmodeller tas fram av aktörer inom tjänster, service och besöksnäring så att fler utbildas och vidareutbildas inom området Utveckla goda och hållbara relationer mellan FM och regionala arbetsgivare. Utveckla samverkan med högskolan och andra utbildningsaktörer. Öka allmänhetens kunskap om FM som organisation och arbetsgivare. Samverkan mellan vårdarbetsgivare och utbildningsaktörer fungerar fullt ut och arbetsgivarna hittar kompetens att anställa både antalsmässigt och med rätt kompetens. Den gemensamma marknadsföringen gör att sökande till vårdutbildningarna ökat. Fler har utbildats inom sektorn och branschen hittar kompetens att anställa Befästa och utveckla ovanstående målsättningar. FMs arbetsgivarvarumärke stärks och positiva synergieffekter i det omgivande samhället kan skönjas Öka branschernas medverkan när det gäller val av yrke och utbildning samt för planering av utbildningsinsatser mm. Strukturer för medverkan och samverkan utvecklas. Samverkan mellan skola och arbetsliv ökar. Flera modeller för samverkan utvecklas. Fler personer deltar i kompetenshöjande insatser via lärcentra. Fler personer får en kompetens som bättre motsvarar näringslivets behov och näringslivet får en ökad konkurrenskraft genom högre kompetens hos de redan anställda. Metoder utvecklas för att bättre jämställintegrera utbildning och att utveckla metoder för inspiration till yrken med ojämn könsfördelning. Pedagoger och elever är förtrogna med vad Det entreprenöriella lärandet har fått entreprenöriella lärandet innebär och vilket spridning i utbildningsystem och arbetsliv mervärde för individ och samhälle det ger. såväl privat som offentligt Metoder tas fram för att stödja arbete med entreprenörskap 25