Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland



Relevanta dokument
Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Streptokockinfektioner

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Virusorsakad gastroenterit

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Nya städrutiner vid Clostridium

VRE - hygienrekommendationer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Influensa A och B samt RS-virus

Fastställd

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Clostridium Difficile

Tipspromenad - Calici

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Influensa och vinterkräksjuka

Basala hygienrutiner

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Om infektioner och smitta i förskolan

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Utredning av utlandsresenär

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Lokal anvisning

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och facit. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga att skrivas ut.

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Tarminfektioner, inledning

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Smittspårningsutbildning 2011

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Ny faecesdiagnostik med PCR

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Hygienombudsmöte December 2018

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Hygienombudsträff HT- 2012

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Vårdhygien - basala kunskaper

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Transkript:

Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska

Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2

Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt då tarmen innehåller enorma mängder bakterier. Tarminnehåll som sprids i omgivningen kan plockas upp av andra personer. Vanligaste sättet är via händer och toaletter eller mat och vatten. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Vilka smittämnen? Virus: Adenovirus Astrovirus Norovirus Rotavirus Sapovirus Bakterier: Clostridium difficile Campylobacter EHEC Salmonella Shigella ESBL Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Tarmsmitta Akut påkommen diarré ska alltid betraktas som smittsam tills motsatsen är bevisad. Ha stor respekt för diarré hos både patient och personal. Personal med misstänkta infektiös diarré ska inte arbeta. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Handläggning Agera på symtom, inte på provsvar. Isolera patient med akut påkommen diarré. Negativt provsvar innebär inte nödvändigtvis att det inte är smittsamt. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Salmonella, shigella, EHEC, campylobacter Bakterier som smittar via mat och vatten. Behövs oftast stora mängder smittämnen för att bli sjuk. Ovanligt med person till person-smitta. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Salmonella, shigella, EHEC, campylobacter Personer med diarré ska inte vara i arbete. Är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen. Ska anmälas via Smi-Net av behandlande Informationsblad finns för både vårdpersonal och patient: http://www.liv.se/for-vardgivare-ochsamarbeten/smittskydd/smittskydd/smittskyddsblad/ Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Restriktioner Personer som vårdar immunnedsatta personer. Personer som hanterar oförpackade livsmedel. Barn inom förskola, framför allt blöjbarn. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Salmonella, shigella, EHEC, campylobacter Vid vård på sjukhus: - eget rum och egen toalett (shigella, EHEC) - vid diarré (salmonella, campylobacter). Vid pågående diarréer, slutstädning med Virkon 1 %. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Adeno-, astro- och rota-virus Adeno - kan ge symtom från luftvägar, ögon och tarm. - blir lätt kvar i miljön, motståndskraftig mot desinfektionsmedel. Rota, astro - magsjuka ffa hos barn, även hos personer med nedsatt immunförsvar. - blir lätt kvar i miljön. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Clostridium difficile Sporbildande bakterie. Finns normalt i tarmen i små mängder. Vid antibiotikabehandling kan den växa till och orsaka diarré. Orsakar sjukdom hos personer med antibiotikabehandling. Symtomen börjar vanligen under pågående kur men kan även debutera efter avslutad kur. Den bildar ett toxin (gift), som irriterar tarmslemhinnan och kan ger svåra diarrésymtom. http://www.bioquellus.com Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Clostridium difficile Smittar framför allt till personer med nedsatt immunförsvar och samtidig antibiotikabehandling. Bakterien kan bli kvar i omgivningen och smitta medpatienter eller återsmitta samma patient. Finns aggressiva, resistenta stammar (subtyp 027, 017). Kan leda till dödsfall. Personal smittas inte när hygienrutiner följs. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Behandling Hos ett flertal räcker det med att avsluta antibiotikabehandlingen. Antibiotikabehandling ( metronidazol, vancomycin). Faeceslavemang. (Akut colectomi.) Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Hygienrutiner Eget rum och toalett. Ej vistas i gemensamma utrymmen under pågående diarréer. Behandling. Punktdesinfektion och slutstädning med Wetwipe klorduk eller annan klorprodukt. Slutstäda rummet när magen varit stabil 1-2 dygn, även om patienten inte skrivs ut. Inga kontrollodlingar efter behandling. http://www.mediplast.se Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Källa: Folkhälsomyndigheten Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Källa: Folkhälsomyndigheten Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Källa: Folkhälsomyndigheten Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Källa: Folkhälsomyndigheten Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Källa: Folkhälsomyndigheten Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Calicivirus (vinterkräksjukan) Heter officiellt norovirus. En släkting till viruset heter sapovirus, ger liknande symtom framför allt hos barn och gamla. Finns året runt men mest på vinterhalvåret. Smittar både friska och sjuka. Människan är enda reservoir för viruset. Mellanårsvariation topp vartannat år. Regionala skillnader. Norovirus. http://www.bode-science-center.com Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Smittspridning Kontakt-, dropp- och aerosolsmitta (framför allt kräkning). Extremt smittsam, behövs bara 10-100 viruspartiklar för att bli sjuk. (En droppe avföring innehåller 5 miljarder virus.) Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Norovirus Finns två typer: norovirus 1: vanlig vid vatten-/matutbrott, även inom förskola norovirus 2: vanligare inom vården Noro 2 verkar vara mer smittsam, vanligare med kräkningar (smittar mer?), högre virusnivåer i avföring. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Calicivirus - sjukdomen Symtom: Illamående, kräkningar Diarré Buksmärtor Feber, frossa Muskelvärk Inkubationstid: 12-24 timmar. Duration: 12-72 timmar. Det är viktigt att tänka på andra diagnoser. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Smittsamhet och spridning Friska, symtomfria personer kan utsöndra virus 4-6 veckor efter sjukdom. Barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar har längre bärarskap. Asymtomatisk personal, liten risk för smittspridning vid följsamhet till hygienrutiner. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Varför bli inte alla sjuka? Caliciviruset fäster på ett enzym som behöver genen FUT 2 för att föras in i tarmslemhinnan. Om FUT 2 är inaktivt kan inte viruset tränga in i slemhinnan ingen sjukdom. Ca 20% av befolkningen har inaktiva FUT 2. OBS! Vissa calicivirus tar sig in utan FUT 2. Blodgrupp AB och B- har mer sällan calici än blodgrupp 0. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Sjukdomen Sjukhusvårdade, äldre Personal Medelålder 81 år 39 år Sjukdomstid (medel) 3 dygn 2 dygn 75 % återställda Inom 5 dygn Inom 3 dygn Kräkningar 56 % 69 % Diarré 85 % 68 % Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Caliciviruset Viruset är mycket resistent mot yttre påverkan: tål upphettning till 72 grader överlever i kallt kranvatten överlever i kylda livsmedel i minst 10 dagar överlever en tid i fryst tillstånd tål viss klorering överlever på ytor i rumstemperatur i 12-28 dagar (rostfria ytor, mattor) Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Hygienrutiner Inför avdelad personal, även nattetid. Informera all personal, även externa. Personal som sköter patient med calici ska inte hantera mat. Om utbrott, ta bort bufféservering. Undvik att förflytta patient till annan enhet eller inom enheten om det inte underlättar att hantera smittspridning. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Hygienrutiner Isolering/avstängning 48 timmar efter sista symtomet. På patient hellre 50 än 46 timmar! När man inför hygienrutiner för calici, t ex stängd avdelning, tar det 1-3 dagar innan effekten märks. Följ checklistan så långt som möjligt varje avsteg fördröjer effekten. Daglig avtorkning av kontaktytor och städning med Virkon (utom golv rengöringsmedel). Slutstädning med Virkon. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Hygienrutiner Basala hygienrutiner. Långärmad plastförkläde om det behövs (risk för stänk). Munskydd är inte rutinåtgärd. Kan öka risken för smittspridning! Vid risk för stänk, använd hellre visir. Uppmana patienten och anhöriga att tvätta händerna! Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

TIPS Tänk på att tarmen är känslig för laktos, som ingår i mjölkprodukter, efter magsjuka (upp till 2 v). Det kan ge diarréer. Svårt att veta om det är magsjukan som fortfarande pågår. Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21

Tack för uppmärksamheten! Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 2014-11-21