Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Helår 2010
Innehåll INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6 Inledning... 6 MÅLUPPFÖLJNING PÅ LANDSTINGSÖVERGRIPANDE NIVÅ... 7 Tillgänglighet... 7 Täckningsgrad... 7 Samverkan... 8 Säker vård... 10 Medicinsk kvalitet... 11 Vårdens utveckling... 12 Hälsofrämjande arbete... 14 Läkemedelsförskrivning... 15 Särskilda uppdrag... 16 MÅLUPPFÖLJNING FÖR KUNGSBACKA KOMMUN... 17 Vårdenheter... 17 Tillgänglighet... 17 Täckningsgrad... 18 Samverkan... 18 Säker vård... 20 Medicinsk kvalitet... 21 Vårdens utveckling... 23 Hälsofrämjande arbete... 25 Läkemedel... 26 1
Särskilt uppdrag... 27 MÅLUPPFÖLJNING FÖR VARBERGS KOMMUN... 30 Vårdenheter... 30 Tillgänglighet... 30 Täckningsgrad... 31 Samverkan... 31 Säker vård... 33 Medicinsk kvalitet... 34 Vårdens utveckling... 36 Hälsofrämjande arbete... 38 Läkemedel... 38 Särskilt uppdrag... 39 MÅLUPPFÖLJNING FÖR FALKENBERGS KOMMUN... 42 Vårdenheter... 42 Tillgänglighet... 42 Täckningsgrad... 42 Samverkan... 43 Säker vård... 45 Medicinsk kvalitet... 46 Vårdens utveckling... 47 Hälsofrämjande arbete... 49 Läkemedel... 50 Särskilt boende... 51 MÅLUPPFÖLJNING FÖR HYLTE KOMMUN... 53 Vårdenheter... 53 Tillgänglighet... 53 2
Täckningsgrad... 53 Samverkan... 54 Säker vård... 55 Medicinsk kvalitet... 55 Vårdens utveckling... 56 Hälsofrämjande arbete... 57 Läkemedel... 57 Särskilt uppdrag... 58 MÅLUPPFÖLJNING FÖR HALMSTADS KOMMUN... 60 Vårdenheter... 60 Tillgänglighet... 60 Täckningsgrad... 61 Samverkan... 62 Säker vård... 64 Medicinsk kvalitet... 65 Vårdens utveckling... 67 Hälsofrämjande arbete... 70 Läkemedel... 71 Särskilt uppdrag... 73 MÅLUPPFÖLJNING FÖR LAHOLMS KOMMUN... 76 Vårdenheter... 76 Tillgänglighet... 76 Täckningsgrad... 76 Samverkan... 77 Säker vård... 79 Medicinsk kvalitet... 80 3
Vårdens utveckling... 81 Hälsofrämjande arbete... 82 Läkemedel... 83 Särskilt boende... 84 4
Sammanfattning Vårdval Halland har fortsatt att röna stort intresse i vårdsverige. Införandet av lagen om valfrihetssystem ledde till många förfrågningar om Vårdval Halland från andra landsting och även från andra länder. I augusti var en grupp från Finland på studiebesök i tre dagar. Under besöket fördjupade de sina kunskaper om hur Vårdval Halland är organiserat och hur modellen utvecklats. Från landstinget deltog ledningsgruppen för Vårdval Halland och företrädare från vårdenheterna. Landstingsstyrelsens ordförande, Mats Eriksson höll den inledande föreläsningen Vårdval Halland fortsätter att utvecklas enligt uppsatta mål. I Kungsbacka öppnade under hösten två nya vårdenheter i privat regi. Under uppföljningsperioden omfattade Vårdval Halland 47 vårdaktörer (varav 25 var privata) som bedrev verksamhet vid 49 vårdenheter. Kvaliteten i vården utvecklas ständigt men det finns utrymme för förbättring. Tillgängligheten till läkarbesök i Vårdval Halland är god i norra delen av länet men har försämrats jämfört med 2009 i den södra delen. Sämst tillgänglighet har Varbergs kommun. Täckningsgraden har minskat jämfört med föregående år. Det kan delvis bero på att antalet öppenvårdsbesök i den specialiserade vården har ökat på grund av att vårdgarantin nyttjas i stor utsträckning. Vårdenheternas samverkan med specialister är fortsatt god och stabil över tid. Antalet vårdenheter som har tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam och KBT behandling inom ramen för den nationella vårdgarantin har ökat över året. December 2010 var det 10 vårdenheter som inte hade tillgång till rehabilitering jämfört med 16 stycken i april. Patienterna upplever hög kvalitet i närsjukvårdens insatser. Högst kvalitet upplevdes för bemötande medan information och delaktighet i sin egen vård var lägre. Utifrån den nationella patientenkäten var Landstinget Halland ett av de landsting i riket som hade högst patientupplevd kvalitet i primärvården. Den medicinska kvaliteten fortsätter att utvecklas. Positivt är att andelen diagnossatta läkarbesök fortsätter att öka. Samtliga vårdenheter deltar nu i Nationella diabetesregistret, men det fortfarande är några få vårdenheter som inte rapporterar in sina patienter. Antalet nyinsjuknade patienter med stroke som varit på nybesök hos läkare i närsjukvården efter sin sjukhusvistelse har ökat betydligt under året. Antalet vårdenheter som har rutiner för konsultation med psykiatrin har ökat men flera vårdenheter är inte nöjda med samarbetet. Inför 2010 skärptes gränsvärdena för terapeutiska kvoter för läkemedel, trots detta är följsamheten mot kvoterna god. Lägst följsamhet har kvoten för blodfettsänkande medel och flera vårdenheter får ekonomiskt avdrag. 5
Uppföljning av Vårdval Halland januari till och med december 2010 Inledning Landstinget Halland införde 2007, som första landsting i Sverige, en vårdvalsmodell. Nationellt har modellen fått stor uppmärksamhet och flera landsting och regioner har infört snarlika modeller efter att ha följt arbetet i Halland. Vårdval Halland har också varit en förebild i arbetet med Lag om valfrihetssystem (2008:962), som trädde i kraft den 1:a januari 2009. I de utvärderingar som gjorts av modellen konstateras att landstinget är på rätt väg med Vårdval Halland. Landstingets syften med införandet var flera. De viktigaste bland dem var att göra närsjukvården till ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård och att skapa förtroende för närsjukvården. Därmed ville man få en rörelse till den nära vården och till insatser i tidigt skede och säkerställa rätt vård på rätt ställe för effektivitet och resultat i vårdprocessen. Ett annat centralt begrepp i utvecklingsarbetet av styrmodeller, nationellt och i Halland, är behov eller behovsstyrning. Landstinget Halland ska tillhandahålla hälso- och sjukvård utifrån invånarnas behov. För att på ett bättre sätt kunna identifiera eller ringa in hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård införde Landstinget Halland från och med 2007 en delvis ny politisk organisation med sex stycken behovsoch befolkningsnämnder. De lokala nämnderna ansvarar för att i varsin kommun i Halland kartlägga befolkningens hälsa och genomföra behovsanalyser för att möjliggöra behovsstyrning i Landstinget Halland. Modellen utgår från invånarnas val av vårdenhet och kvalitativ konkurrens. Fokus ligger på hallänningen inte på vem som äger och driver verksamhet. Invånaren väljer den vårdenhet han eller hon vill vända sig till några andra val görs inte. Navet i vårdvalsmodellen är bandet mellan invånare och vårdenhet. Det är sedan vårdenhetens uppgift att ta hand om så mycket som möjligt av invånarens behov av hälso- och sjukvård på bästa sätt. Finns inte den kompetens som behövs är det vårdenhetens ansvar att lotsa vidare. En vårdenhet kan aldrig säga nej till en invånare som gjort sitt val. Landstinget styr Vårdval Halland utifrån landstingets fem övergripande mål och det sker ingen detaljstyrning. De förtroendevalda antar mål som sedan följs upp tre gånger årligen. Genom Vårdval Halland gavs invånarna i länet makten över hälso- och sjukvårdutbudet. Sedan införandet har deras valfrihet ökat; flera nya vårdenheter har tillkommit. Sedan starten har också vården flyttat närmare hallänningarna och numera finns det många nya kompetenser på vårdenheterna. Modellen utvecklas kontinuerligt, bland annat har flera nya mål har tillkommit, med avsikten att ytterligare öka vårdens kvalitet. 6
Måluppföljning på landstingsövergripande nivå December 2010 bedrevs 49 vårdenheter inom Vårdval Halland. Av dessa är 24 i egen regi och 25 är i privat regi. Under hösten 2010 tillkom två vårdenheter i norra Halland, Stenblomman i Kungsbacka och Husläkarna i Varmbadhuset, Varberg. Uppföljningsenkäten har skickats ut till samtliga 49 vårdenheter. Två vårdaktörer bedriver verksamhet på mer än en plats och har därför slagit samman sina enkäter, totalt har 47 enkäter lämnats in. Tillgänglighet Vårdgarantin innebär att patienten ska kunna få ett läkarbesök i närsjukvården inom sju dagar, samt att man ska få svar när man ringer. 2010 fick 97 procent av hallänningarna tillgång till läkarbesök inom vårdgarantin, vilket var något lägre än 2009. Bäst tillgänglighet har Falkenbergs kommun, den är 100 procent. 100 98 96 94 92 90 88 86 84 Andel (%) läkarbesök inom 7 dagar i närsjukvården 2008-2010 2008 2009 2010 I Halmstads kommun deltog inte en vårdenhet i mätningen. Nittiofem procent av alla telefonsamtal besvarades i Halland vilket är högre än riksgenomsnittet som är 89 procent. Bäst tillgänglighet på telefon har närsjukvården i Varbergs kommun, 99 procent. I Falkenberg besvaras 98 procent av telefonsamtalen, i Kungsbacka 95 procent, i Laholm och Halmstad 93 procent och i Hylte 90 procent. Täckningsgrad Målet är att hallänningen ska kunna få 80 procent av sitt vårdbehov tillgodosett i närsjukvården. Täckningsgraden är ett mått på konsumtion inom närsjukvård i relation till all hälso- och sjukvård i öppna vårdformer. 2010 var täckningsgraden i länet 69 procent, vilket är en minskning med en procent jämfört med 2009. På kommunnivå varierade täckningsgraden mellan 76 procent i Hylte och 67 procent i Varberg. 7
Halland 70% 65% 60% Utgångs läge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Tert 3 2009 Tert 3 2010 Kod Kommun Utgångs läge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Tert 3 2009 Tert 3 2010 Jmf år 09- Jmf tert 10 09-10 1315 Hylte 74% 73% 74% 76% 75% 77% 76% -1,7% -1,2% 1380 Halmstad 66% 68% 71% 71% 70% 71% 70% -0,3% -0,7% 1381 Laholm 68% 68% 70% 70% 70% 71% 70% -0,8% -1,2% 1382 Falkenberg 68% 68% 68% 69% 68% 71% 68% -1,3% -2,1% 1383 Varberg 66% 66% 66% 67% 65% 68% 67% -1,7% -1,5% 1384 Kungsbacka 65% 65% 67% 70% 69% 69% 67% -0,8% -2,5% 13 Halland 67% 67% 69% 70% 69% 70% 69% -0,87% -1,53% Samverkan Vårdenheten ansvarar för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten. Samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Vårdenheternas samverkan med specialister inom olika områden fortsätter att stärkas. Framförallt ökade samverkan med psykologer, psykoterapeuter, samtalsterapeuter och kuratorer. Samverkan med logopeder och dietister har också ökat. 8
Tabell 1. Kompetenser som vårdenheten har tillgång till och i vilken omfattning Kompetens 2007 2008 2009 April 2010 Aug 2010 Helår 2010 Förändring sen 2007 Distriktssköterska 40 42 44 40 44 44 4 Distriktssköterska 30 35 37 33 35 36 6 specialiserad på astma och KOL Distriktssköterska 11 11 9 20 16 18 7 specialiserad på beroende av alkohol och droger Distriktssköterska 36 41 40 38 43 41 5 specialiserad på diabetes Distriktssköterska 9 17 14 21 22 26 17 specialiserad på högt blodtryck Distriktssköterska 0 20 20 23 26 28 28 specialiserad på övervikt Specialist i allmänmedicin - - - - 45 45 0 Specialist i barnmedicin 9 11 11 13 9 11 2 Specialist i gynekologi 2 3 4 5 4 4 2 Specialist i handkirurgi 0 1 0 2 0 0 0 Specialist i hjärtsjukdomar 3 1 1 3 1 3 0 Specialist i hudsjukdomar 0 6 5 5 2 3 3 Specialist i idrottsmedicin 3 2 4 5 4 4 1 Specialist i invärtes sjukdomar 8 12 15 10 13 8 0 Specialist i ortopedi 7 7 10 10 4 3-4 Specialist i psykiatri 3 4 4 9 8 8 5 Specialist i reumatologi 2 4 8 7 7 6 4 Specialist i åldrandets 3 4 3 6 2 3 0 sjukdomar Specialist i öron, näsa och 3 4 4 7 4 4 1 hals Kurator 28 34 37 29 28 32 4 Psykolog 35 38 40 31 36 38 3 Psykoterapeut 8 19 20 11 16 18 8 Samtalsterapeut 7 15 17 10 15 18 11 Arbetsterapeut 33 42 44 39 42 42 9 Dietist 20 21 21 17 27 31 11 Logoped - - 25 20 26 29 4 Medicinsk fotvård - - 39 35 41 43 4 Sjukgymnast 37 43 42 38 43 42 5 Företagsläkare 8 8 14 10 12 11 3 Uroterapeut 10 19 18 11 17 13 3 Undersköterska 35 40 38 35 38 38 3 Barnsjuksköterska 22 24 25 12 13 22 0 Biomedicinsk analytiker 14 14 16 18 13 14 0 KBT-terapeut - - 33 34 33 39 6 Naprapat 2 3 3 4 2 3 1 Sjuksköterska - 29 29 26 33 36 7 Rehabcoach - 15 31 24 28 29 14 Rehabsamordnare - - - 30 34 38 8 Annan kompetens 18 27 25 15 20 17-1 En vårdenhet har inte besvarat enkäten, en vårdenhet har inte besvarat frågan 9
Rehabiliteringsgarantin Alla vårdenheter har tillgång till multimodala rehabiliteringsteam och KBT-inriktad behandling enligt de krav som nationella rehabiliteringsgarantin ställer. Tabell 2. Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin Kommun Ja Ja Nej Multimodalt team finns att tillgå inom vårdenheten Samverkar med multimodalt team Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 2 6 6 1 1 1 1 Varberg 5 6 1 2 1 0 Falkenberg 4 3 4 5 0 0 Hylte 12 1 0 1 2 0 Halmstad 2 12 0 1 0 1 Laholm 1 2 2 0 0 4 3 Halland 31 30 6 10 8 5 1 En vårdenhet har inte besvarat frågan 2 Stenblommans Vårdcentral har inte besvarat frågan, startade 1 september 2010 Tabell 3. Tillgång till KBT-inriktad behandlingskompetens Kommun Ja KBT finns att tillgå inom vårdenheten vårdenheter Ja Samverkar med andra Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 2 8 8 0 0 0 0 Varberg 6 6 1 2 0 0 Falkenberg 4 3 4 5 0 0 Hylte 1 1 1 1 0 0 Halmstad 12 13 0 1 2 0 Laholm 1 3 2 1 1 2 2 Halland 34 33 7 10 4 2 1 En vårdenhet har inte besvarat frågan 2 Stenblommans Vårdcentral har inte besvarat frågan, startade 1 september 2010 Nej Säker vård Landstingsfullmäktiges mål säger att hälso- och sjukvården ska verka för att hallänningen får ett friskt liv, och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. Patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas systematiskt. Kontinuitet är en del i en säker hälso- och sjukvård. Alla vårdenheter deltar i register för labbdiagnostik (EQUALIS) och man har rutiner för avvikelsehantering. Antalet vårdenheter som gör ett dokumenterat ställningstagande om patientens diagnos har inte förändrats nämnvärt under året, 36 vårdenheter diagnossätter minst 80 procent av sina patientbesök. 10
Tabell 4. Andel patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt ICD-10 2008 2009 April 2010 Aug 2010 Helår 2010 1-20 % 3 5 2 1 1 21-50 % 0 0 51 80 % 41 39 42 9 8 81 100 % 35 36 1 En vårdenhet har inte besvarat frågan 2 Stenblommans Vårdcentral har inte besvarat frågan, startade 1 september 2010 Medicinsk kvalitet Landstingsstyrelsens mål säger att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och den medicinska kvaliteten ska relateras till nationellt framtagna mål och mått. Kvaliteten ska kunna följas upp i detalj, rutiner och system ska vara dokumenterade för att möjliggöra extern granskning och medicinsk revision. I denna rapport följs medicinsk kvalitet upp med en rad olika parametrar för olika ohälso-/sjukdomsgrupper. De redovisas nedan under egna underrubriker i alfabetisk ordning. Patientens upplevelse av kvalitet Nationella patientenkäten visar att patienterna är mycket nöjda med den vård man får i närsjukvården. Allra högst kvalitet har bemötande, ca 90 i kvalitetsvärde (100 är max). Information och delaktighet i sin egen vård är de indikatorer som har lägst kvalitetsvärde, genomsnittet ligger vid 80. Tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och om man kan rekommendera vårdenheten till andra har kvalitetsvärden mellan 80 och 90. Landstinget Halland var bland de landsting som utifrån Nationella patientenkäten, hade högst kvalitet i primärvården i Sverige Endast indikatorn tillgänglighet varierade mellan kommunerna. Kungsbacka hade ett kvalitetsvärde under 80. (Nationell patientenkät genomfördes innan den nya vårdenheten öppnade i Kungsbacka.) Diabetes Samtliga vårdenheter deltar i Nationella Diabetesregistret (se vidare nedan), och man rapporterar på alla parametrar som är aktuella för patienten. Täckningsgraden i Nationella diabetesregistret ökar, men är fortfarande låg. Antalet patienter som rapporteras in är omfattande. Endast 13 vårdenheter når målet att rapportera alla parametrar för alla patienter. Tabell 5. Antal patienter som är registrerade i Nationella Diabetesregistret, fram t o m augusti 2010 respektive hela 2010 Kommun Diabetes typ 1 Diabetes typ 2 Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 6 29 706 1 160 Varberg 65 592 585 903 Falkenberg 142 169 495 725 Hylte 17 42 216 322 Halmstad 44 127 835 1 077 Laholm 33 61 168 219 Halland 307 1 020 2 375 4 406 11
Alla vårdenheter har inte kunnat besvara fråga Tabell 6. Antal vårdenheter som registrerar alla parametrar på alla patienter i Nationella diabetesregistret Kommun Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 4 6 Varberg 2 5 Falkenberg 2 5 Hylte 2 2 Halmstad 3 5 Laholm 0 2 Halland 13 25 Alla vårdenheter har inte besvarat frågan Stroke Specialistsjukvården remitterar allt fler strokepatienter till närsjukvården för uppföljande läkarbesök, antalet nybesök ökar. Tabell 7. Antal nyinsjuknade patienter med stroke som varit på nybesök hos läkare vid vårdenheten Kommun April 2010 Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 7 86 127 Varberg 47 70 131 Falkenberg 22 41 62 Hylte 7 15 23 Halmstad 12 93 68 Laholm 22 31 37 Halland 117 336 448 Alla vårdenheter har inte kunnat besvara frågan Vårdens utveckling Samarbete med psykiatrin Samarbetet mellan den nära vården och psykiatrin håller på att förändras och som en del i att följa förbättringen följs nedanstående indikatorer under året. Endast hälften av vårdenheterna (23 stycken) var nöjda med samarbetet med psykiatrin. Tabell 8. Antal vårdenheter som har rutiner för konsultation med psykiatrin Kommun Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 5 8 Varberg 5 6 Falkenberg 8 8 Hylte 2 2 Halmstad 8 12 Laholm 3 4 Halland 31 40 Alla vårdenheter har inte kunnat besvara frågan 12
Tabell 9. Antal patienter som vårdenheten har remitterat till psykiatrin Kommun Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 127 301 Varberg 123 286 Falkenberg 157 292 Hylte 44 56 Halmstad 398 301 Laholm 20 55 Halland 869 1 291 Alla vårdenheter har inte kunnat besvara frågan Deltagande i läkemedelskommitténs utbildningar Vårdenheterna har i hög utsträckning deltagit i läkemedelskommitténs utbildningar. Tabell 10. Läkemedelsutbildningar som har genomförts för läkare inom vårdenheten 2010 Kommun Endokrinologiskt smörgåsbord - få ordning på hormonerna Terapeutiska kvoter En levande palliation Kungsbacka X X X X Varberg X X X X Falkenberg X X X X Hylte X X X X Halmstad X X X X Laholm X X - X ADHD Tabell 11. Läkemedelsutbildningar som har genomförts för sjuksköterskor inom vårdenheten under 2010 Kommun Nätverksträff diabetessköterskor Producentobunden utbildning för sjuksköterskor med förskrivningsrätt En levande palliation Kungsbacka X X X X Varberg X X X X Falkenberg X X - X Hylte X X - X Halmstad X X - X Laholm X X - X Sårvårdsföreläsning Deltagande i landstingsgemensamma utvecklingsuppdrag Övergripande landstingsgemensamt arbete är en viktig faktor för att förbättra hälsooch sjukvården för hallänningen. Varje år bedrivs olika projekt i landstingets regi där företrädare från olika vårdnivåer och organisationer deltar. Att delta i landstingsgemensamt arbete ingår i modellbeskrivningen för vårdval Halland. Vårdenheterna deltar i hög utsträckning i landstingsgemensamt utvecklingsarbete. Från 30 vårdenheter deltog personal med olika kompetenser. 13
Tabell 12. Antal vårdenheter där personal deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete Kommun April 2010 Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 8 7 7 Varberg 7 6 3 Falkenberg 8 8 7 Hylte 14 2 2 Halmstad 2 10 10 Laholm 6 1 1 Halland 45 34 30 Tabell 13. Personalkategorier som deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete Kommun Helår 2010 Läkare Distr sköt/ sjuksköt Sjukgymn Arbetsterapeut Kungsbacka X X X X X Varberg X X X Falkenberg X X X Hylte X X Halmstad X X X X X Laholm X X Övrig personal Tillgång till rehabcoach Tjugotvå vårdenheter har rehabiliteringscoach eller rehabsamordnare i sin verksamhet och de nyttjas när man har patienter i behov av rehabilitering. Hälsofrämjande arbete Landstingets mål är att för 90 procent av patienterna ska man i mötet med patienten ta upp frågor som rör sambanden mellan patientens hälsa och livsstil. Då vårdenheterna inte uppnådde målet vid uppföljning 1 2010, frågades vid efterkommande uppföljningar efter om man hade satt upp egna mål för det hälsofrämjande arbetet. Antalet vårdenheter som har satt upp mål ökade från 31 vårdenheter i augusti till 35 i december. Tabell 14. Har vårdenheten satt upp mål för det hälsofrämjande arbetet? Kommun Aug 2010 Helår 2010 Kungsbacka 5 7 Varberg 5 6 Falkenberg 8 8 Hylte 2 2 Halmstad 8 8 Laholm 3 4 Halland 31 35 14
Läkemedelsförskrivning Läkemedelsförskrivning inom Vårdval Halland ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige på vårdenheten har övergripande ansvar för enhetens förskrivning av läkemedel. Läkemedelskommittén Hallands informationsläkare fortsätter att besöka vårdenheterna och under 2010 genomfördes 64 besök. Tabell 15. Antal besök som läkemedelskommitténs informationsläkare har gjort på vårdenheten under 2010 Kommun Våren 2010 Hösten 2010 Helår 2010 Kungsbacka 5 4 9 Varberg 5 3 8 Falkenberg 6 6 12 Hylte 2 1 3 Halmstad 13 9 22 Laholm 4 6 10 Halland 35 29 64 Följsamhet mot terapeutiska kvoter Läkemedelskommittén i Halland har fastställt rekommenderade terapeutiska kvoter för sju läkemedel. Målet är att läkemedelsförskrivningen ska följa de terapeutiska kvoterna. Om vårdenheten inte når målet för de terapeutiska kvoterna sker ett avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Avdraget görs i relation till de uppnådda kvoterna och till vårdenhetens storlek i vårdpoäng. I Halland som helhet är det god följsamhet mot läkemedelskvoterna utom för kvoten för blodfettsänkande läkemedel. Trettiofyra vårdenheter nådde inte målet för kvoten och elva av dessa fick avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Alla vårdenheter har full följsamhet mot kvoten för sömnmedel och endast en vårdenhet avvek från kvoten för smärtpreparat, svaga opiater. Fem vårdenheter hade så låg följsamhet mot kvoten för blodtryckssänkande medel att de fick avdrag på hälsooch sjukvårdspengen. Tre vårdenheter hade låg följsamhet mot kvoten för diabetesläkemedel och fick ekonomiskt avdrag och tre vårdenheter fick ekonomiskt avdrag för kvoten för antibiotika mot urinvägsinfektioner. Vidare information finns på insidorna av rapportens omslag. 15
Särskilda uppdrag Särskilda boende och korttidsboende för äldre Uppdraget innebär att vårdenheten ska ge ett konsultativt stöd och utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form av exempelvis övergripande råd i medicinska frågor samt delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte. 36 vårdenheter har avtal om särskilt boende för äldre och fjorton vårdenheter särskilt uppdrag om korttidsboende. Trenden är att allt fler av de som bor på det särskilda boendet väljer den vårdenhet som har det särskilda uppdraget som sin vårdenhet. Antalet av vårdenhetens egna patienter som har fått hembesök i samband med läkarens ordinarie tid för råd och stöd och utbildning ökar. 16
Måluppföljning för Kungsbacka kommun Vårdenheter I Kungsbacka kommun ingick nio vårdenheter i Vårdval Halland vid årsuppföljningen: Husläkarna i Kungsbacka Husläkarna i Vallda Stenblommans Vårdcentral (startade 1 september 2010) Säröledens Familjeläkare Vårdcentralen Fjärås Vårdcentralen Kungsbacka Vårdcentralen Onsala Vårdcentralen Särö Vårdcentralen Åsa Stenblommans Vårdcentral har inte deltagit i årsuppföljningen på grund av att de endast har varit verksamma under en kortare tid. Tillgänglighet Vårdgarantin innebär att patienten ska kunna få ett läkarbesök i närsjukvården inom sju dagar, samt att man ska få svar när man ringer. 2010 fick 96 procent av Kungsbackaborna tillgång till läkarbesök inom vårdgarantin, vilket var något lägre än 2009. Fyra vårdenheter har 100 procent tillgänglighet. Nittiofem procent av alla telefonsamtal besvarades i Halland vilket är högre än riksgenomsnittet som är 89 procent. Bäst tillgänglighet på telefon hade vårdcentralen i Särö, 100 procent. En vårdenhet har inte datoriserat system för uppringning och deltog därför inte i mätningen. Samtliga vårdenheter uppger att patienter kan nå vårdenheten via e-post eller webblösning. Tabell 1. Tillgänglighet i procent för läkarbesök och telefonsamtal i närsjukvården 2010 Vårdenhet Andel läkarbesök inom sju dagar Andel besvarade telefonsamtal 2009 2010 2010 Husläkarna i Kungsbacka 88 80 - Husläkarna i Vallda 83 88 90 Stenblommans Vårdcentral - 100 95 Säröledens Familjeläkare 100 100 89 Vc Fjärås 99 100 99 Vc Kungsbacka 99 98 99 Vc Onsala 99 98 93 Vc Särö - 100 100 Vc Åsa 99 100 97 Kungsbacka kommun 98 96 95 - Deltog inte i mätningen 17
Kommentar från Husläkarna Vallda: Mina Vårdkontakter används mycket, dessutom vanliga mail samt möjlighet att lämnad meddelande, frågor, receptönskemål etc på telefonsvarare och sjuksköterska ringer sedan upp. Täckningsgrad Målet är att hallänningen ska kunna få 80 procent av sitt vårdbehov tillgodosett i närsjukvården. Täckningsgraden är ett mått på konsumtion inom närsjukvård i relation till all hälso- och sjukvård i öppna vårdformer. Täckningsgraden minskade jämfört med samma period under föregående år. 80% Kungsbacka 75% 70% 65% 60% Utgångs läge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Tert 3 2009 Tert 3 2010 Tabell 2. Täckningsgrad i procent fördelat på vårdenhet Vårdenhet 2007 2008 2009 April 2010 Aug 2010 Helår 2010 Husläkarna i Kungsbacka 64 66 67 69 67 67 Husläkarna i Vallda 65 68 70 72 70 70 Stenblommans Vårdcentral 1 1 1 1 1 70 Säröledens Familjeläkare 1 69 70 78 75 75 Vc Fjärås 65 68 70 71 71 71 Vc Kungsbacka 63 66 69 67 69 69 Vc Onsala 67 69 71 70 72 72 Vc Särö 66 68 72 74 73 73 Vc Åsa 66 65 70 69 69 69 Kungsbacka kommun 65 67 70 70 70 70 1 Verksamheten hade inte startat Samverkan Mål Vårdenheten ansvarar för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten. Samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Målet för samverkan följs upp genom Beskrivning av de kompetenser som vårdenheten har tillgång till. Vårdenheternas samverkan med specialister inom olika områden fortsätter att stärkas. Framförallt ökade samverkan med psykologer, psykoterapeuter, samtalsterapeuter och kuratorer. Samverkan med logopeder och dietister har också ökat. 18
Tabell 3: Kompetenser som vårdenheten har tillgång till Annan kompetens: Undersköterska med specialistutbildning i livsstilsfrågor, kost och viktminskning Sjuksköterska med specialistutbildning i astma, KOL och rökavvänjning, 24-tim blodtryck, hjärtsvikt, missbruksfrågor, allergolog, vissa kompetenser via avtal, specialist inom infektionssjukdomar, distriktssköterska med kompetens för tobaksavvänjning 1 Frågan har inte ställts tidigare. 2 Stenblommans Vårdcentral har ej besvarat frågan Rehabiliteringsgarantin Sex vårdenheter har tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin (sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom eller psykolog) samt läkare) för diagnosgruppen godartad långvarig smärta från rygg, nacke och axlar. - Husläkarna i Kungsbacka samverkar med Lyra rehab. - En vårdenhet har inte tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam. - En vårdenhet har inte besvarat frågan 19
Samtliga vårdenheter har tillgång till KBT-inriktad behandlingskompetens enligt rehabiliteringsgarantins kompetenskriterier för diagnosgruppen lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. De KBT-kompetenser som finns inom enheterna är: legitimerad sjuksköterska med legitimation och auktorisation för kognitiva och beteendeinriktade terapier; personal med steg 3 utbildning i KBT; sjukgymnast med KBT steg 1 utbildning; psykolog; kurator med psykoterapiutbildning steg 1; socionom med steg 1 inom KBT; psykiater med KBT utbildning; psykoterapeut med KBT utbildning. Fem av vårdenheterna i Kungsbacka har lämnat in mer än en ansökan till Landstinget Halland om ersättning för behandling inom ramen för behandlingsgarantin för multimodal rehabilitering vid kronisk smärta. Säker vård Landstingsfullmäktiges mål säger att hälso- och sjukvården ska verka för att hallänningen får ett friskt liv, och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. Patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas systematiskt. Kontinuitet är en del i en säker hälso- och sjukvård. Måluppföljning Andelen av alla patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt den internationella diagnosstandarden ICD-10 är stabil. En vårdenhet diagnossätter 51 80 procent av besöken och sju vårdenheter diagnossätter 81 100 procent av alla besöken. Tabell 4: Patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt ICD-10 2008 2009 1 April 2010 Aug 2010 Helår 2010 1 20 % 0 1 0 0 0 21 50 % 0 0 51 80 % 8 6 8 1 1 81 100 % 7 7 1 En vårdenhet besvarade inte frågan Samtliga vårdenheter uppger att de använder ett flertal rutiner och system för att dokumentera och följa upp att vården är säker och håller god kvalitet. Nedanstående rutiner och system används: 20
Tabell 5. Rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet Vårdenhet Kvalitets- Nationella Equalis Rikssvikt Avvikelse Skriftliga Fortlöpan Övrigt lednings- system Diabetes registret hantering rutiner de utbildn. av personal Husläkarna i X X X X X X Kungsbacka Husläkarna i Vallda X X X 2 X X X 2 Stenblommans VC 1 - - - - - - - - Säröledens X X X X X X X Familjeläkare VC Fjärås X X X X X VC Kungsbacka X X X X X X X VC Onsala X X X X X X X VC Särö X X X X X VC Åsa X X X X X X X Övrigt: Rikskol, årlig kontroll av medicinskteknisk apparatur, BVC-statistik, årlig uppföljning av läkemedelshantering av apotekare, MTA årliga kontroller 1 Vårdenheten startade 1 september 2010 - Frågan har inte besvarats 2 Rikssvikt ska påbörjas liksom KOL, nyligen avslutad utbildning Ingen av vårdenheterna i Kungsbacka har lämnat in någon Lex Maria anmälan under 2010. Medicinsk kvalitet Diabetes Samtliga vårdenheter deltar i Nationella diabetesregistret (NDR). Antalet patienter som registreras har ökat. Tabell 6: Antal patienter med diagnosen Diabetes typ 1 enligt ICD10 koderna E10.0-E10.9 som vårdenheten registrerade i Nationella Diabetesregistret Vårdenhet Augusti 2010 Helår 2010 Husläkarna i Kungsbacka 0 24 Husläkarna i Vallda 1 1 Stenblommans Vårdcentral 1 - Säröledens Familjeläkare 0 1 Vårdcentralen Fjärås - 0 Vårdcentralen Kungsbacka 3 0 Vårdcentralen Onsala 1 0 Vårdcentralen Särö 0 0 Vårdcentralen Åsa 1 3 - Har inte besvarat frågan 1 Vårdenheten startade 1 september 2010 21
Tabell 7: Antal patienter med diagnosen Diabetes typ 2 enligt ICD10 koderna E11.0-E11.9 som vårdenheten registrerade i Nationella Diabetesregistret Vårdenhet Augusti 2010 Helår 2010 Husläkarna i Kungsbacka 14 127 Husläkarna i Vallda 69 88 Stenblommans Vårdcentral - - Säröledens Familjeläkare 8 19 Vårdcentralen Fjärås 39 49 Vårdcentralen Kungsbacka 170 322 Vårdcentralen Onsala 109 213 Vårdcentralen Särö 117 125 Vårdcentralen Åsa 180 217 - Har inte besvarat frågan 1 Vårdenheten startade 1 september 2010 Tabell 8: Antal patienter med diagnosen Diabetes typ 2 enligt ICD10 koderna E11.0-E11.9 som vårdenheten registrerade alla parametrar på i Nationella Diabetesregistret Vårdenhet Augusti 2010 Helår 2010 Husläkarna i Kungsbacka 14 5 Husläkarna i Vallda - - Stenblommans Vårdcentral 1 - Säröledens Familjeläkare 8 18 Vårdcentralen Fjärås 39 46 Vårdcentralen Kungsbacka 140 274 Vårdcentralen Onsala ca 80 % 180 Vårdcentralen Särö 117 125 Vårdcentralen Åsa 171 11 - Har inte besvarat frågan 1 Vårdenheten startade 1 september 2010 Psykisk ohälsa Åtta vårdenheter i Kungsbacka uppger att de har rutiner för konsultation med psykiatrin, vilket är en förbättring sedan augusti. En vårdenhet har inte besvarat frågan. Andelen remisser som vårdenheterna skickat till psykiatrin ökade under 2010. Tabell 9. Antal patienter som vårdenheten har remitterat till psykiatrin Vårdenhet Augusti 2010 Helår 2010 Husläkarna i Kungsbacka 4 52 Husläkarna i Vallda 4-5 (efter maj) 11 Stenblommans Vårdcentral 1 - Säröledens Familjeläkare 12 23 VC Fjärås 32 45 VC Kungsbacka 38 72 VC Onsala 6 52 VC Särö 14 20 VC Åsa 16 26 1 Vårdenheten startade 1 september 2010 - Har inte besvarat frågan Stroke Antalet nyinsjuknade patienter med stroke som har fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården ökar stadigt vilket är ett tecken på att vårdkedjan fungerar bättre. 22
Tabell 10. Antal nyinsjuknade patienter med stroke, enligt ICD-10 koderna I60-I69P, som varit på nybesök hos läkare vid vårdenheten Vårdenhet Augusti 2010 Helår 2010 Husläkarna i Kungsbacka 28 5 Husläkarna i Vallda 7 9 Stenblommans Vårdcentral 1 - Säröledens Familjeläkare 3 4 VC Fjärås 6 11 VC Kungsbacka 9 10 VC Onsala 12 21 VC Särö 12 11 VC Åsa 9 11 1 Vårdenheten startade 1 september 2010 - Har inte besvarat frågan Kommentar Husläkarna Kungsbacka: Uppgifterna tagna ur VAS som infördes 20 maj 2010. Husläkarna Vallda: VAS sedan slutet av maj. Innan dess ej möjlig statistik. Vårdens utveckling Samarbete med psykiatrin Fem av vårdenheterna i Kungsbacka uppger att de är nöjda med samarbetet med psykiatrin. Tre vårdenheter uppger att de inte är nöjda, och en vårdenhet har inte besvarat frågan. Kommentarerna är många och skiftande och visar på att samarbetet behöver förbättras ytterligare. Kommentar Husläkarna i Kungsbacka: Remisser i retur gör att man försöker finna andra lösningar internt som kanske inte alltid är det mest optimala för den enskilde patienten. Husläkarna Vallda: Nja, sådär! Fungerar oftast bra med telefonförfrågan men mycket svårt att få patienter mottagna per remiss! Har anställt egen konsult på grund av detta! Säröledens Familjeläkare: Det har fungerat bra i de fall vi behövt kontakt med psykiatrin. Vårdcentralen Fjärås: Efter möten med ansvariga inom vuxen- och äldrepsykiatrin har vi utvecklat ett bra samarbete. Vårdcentralen Kungsbacka: Dålig tillgänglighet. När distriktsläkarna remitterar patienter till psykiatrin händer det att man inte tar emot patienten eller att det tar för lång tid innan de kallas. Svårt sjuka patienter har blivit avvisade. Det saknas ett mobilt team med personal som snabbt kan åka ut till akut sjuka patienter. Vårdcentralen Särö: Både ock. På grund av att vårdcentralen har anställt psykiater har vi ibland fått ta hand om fler patienter än vad vi skulle. Gäller till exempel patienter med suicidrisk. Vårdcentralen Åsa: Klart bättre efter att vårdöverenskommelsen blev klar (=HÖKpsykiatri). Telefonnummer för intern konsultation är inte alltid bemannade. Psykiatrin har tolkningsföreträde gällande vad som är primärvårdsfall respektive specialistvård. Utökat samarbete vid vissa sjukskrivningsfall är önskvärt. 23
Deltagande i läkemedelskommitténs utbildningar Vårdenheterna deltar i stor utsträckning i läkemedelskommitténs utbildningar. En vårdenhet har inte deltagit i några utbildningar alls. Tabell 11: Läkemedelsutbildningar som genomförts för läkare inom vårdenheten under 2010 Vårdenhet Endokrinologiskt smörgåsbord - få ordning på hormonerna Terapeutiska kvoter En levande palliation ADHD hos vuxna/önh Husläkarna i X X X X - Kungsbacka Husläkarna i Vallda X X X X X Stenblommans VC 1 Säröledens Familjeläkare - - - - - VC Fjärås X X X X - VC Kungsbacka X X X X - VC Onsala X X - - - VC Särö X X X X - VC Åsa X X X X - 1 Vårdenheten startade 1 september 2010, har inte besvarat frågan. Hur anv vi VAS LM-lista på ett bra sätt? Tabell 12: Läkemedelsutbildningar som genomförts för sjuksköterskor inom vårdenheten 2010 Vårdenhet Nätverksträff diabetessköterskor Procentobunden utbildning för sjuksköterskor med förskrivningsrätt En levande palliation Husläkarna i - X X X Kungsbacka Husläkarna i Vallda X X X X Stenblommans VC 1 - - - - Säröledens - X - - Familjeläkare VC Fjärås - X - X VC Kungsbacka - X - X VC Onsala - X - X VC Särö - X - X VC Åsa - X - X 1 Vårdenheten startade 1 september 2010, har inte besvarat frågan. Sårvårdsföreläsning Deltagande i landstingsgemensamt utvecklingsarbete Samtliga vårdenheter som har varit verksamma under hela 2010 har deltagit i olika gemensamma utvecklingsprojekt. Det är mest läkare och sjuksköterskor som deltagit i arbetsgrupperna. 24
Tabell 13: Har någon av vårdenhetens personal deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete? Helår 2010 Vårdenhet Ja Nej Utvecklingsgrupper Husläkarna i Kungsbacka X Arbetsgrupp för rehabiliteringsfrågor Husläkarna i Vallda X Diabetes, inkontinens, adoptivbarn, BHVråd, BHV-ansvar, LM-kommitténs utbildn för läk och dsk, rehabgrupper, samordning Säröledens Familjeläkare X Läkemedelskommittén, Rätt vård för äldre, delprojekt C 1 ssk Stenblommans Vårdcentral 1 1 1 VC Fjärås X VC Kungsbacka X Läkarråd, STRAMA, DAL/DAS-möten, inkontinenshjälpmedel, styrgrupp nationella riktlinjer, läkemedelskommitténs terapigrupp, barnhälsovårdsråd, referensgrupp BVC-sjuksköterskor VC Onsala X HSU-utredning rehab på lika villkor Riskbruk/missbruk Kungsbacka - utveckling av omhändertagande enl nationella riktlinjer. Lokal samverkansgrupp mellan landsting och kommun och landsting Kungsbacka, s k LOKA VC Särö X HSU-uppdrag neuropsykiatri VC Åsa X Representant för Närsjukvården i PKL. Repr i läkemedelskommitténs terapigrupp Diabetes 1 Vårdenheten startade 1 september 2010 Tabell 14: Personal som deltagit i utvecklingsgruppen/utvecklingsgrupperna Helår 2010 Vårdenhet Läkare Distr sköt/ sjuksköt Sjukgymnast Arbetsterapeut Övrig personal 1 Husläkarna i Kungsbacka X Husläkarna i Vallda X X X X X Säröledens Familjeläkare X X VC Kungsbacka X X X VC Onsala X X VC Särö X X VC Åsa X X X 1 Verksamhetschef, uroterapeut, biomedicinsk analytiker, diabetessjuksköterska, barnsjuksköterska, distriktsläkare, psykolog Hälsofrämjande arbete Landstingets mål är att för 90 procent av patienterna ska man i mötet med patienten ta upp frågor som rör sambanden mellan patientens hälsa och livsstil. Då vårdenheterna inte uppnådde målet vid uppföljning 1 2010, frågades vid efterkommande uppföljningar efter om man hade satt upp egna mål för det hälsofrämjande arbetet. Sju vårdenheter i Kungsbacka uppger att de har satt upp mål för det hälsofrämjande arbetet. En vårdenhet uppger att de inte har satt upp mål och en vårdenhet har inte besvarat frågan. 25
Exempel på mål som vårdenheterna har : Sömn och stress i fokus, livsstilsfrågor tas upp i alla kontakter där det är lämpligt. Fortsätt arbete samt utveckla med rökslutastöd, livsstilsarbete, kostrådgivning, viktgrupper, hälsosamtal, smärthantering, stresshantering. Arbeta förebyggande inom riskbruk och hälsofrågor såväl på vårdcentralen som på BVC, föräldragrupper. Har som övergripande mål att arbeta patientcentrerat dvs i varje möte med individen utgå från hennes/hans förutsättningar/motivation och utifrån det arbeta med hälsa. Det omfattar alla yrkeskategorier och präglar mötet med den vårdsökande. Ta upp livsstilsfrågor vid alla möten. Använda FaR. Erbjuda alla patient hjälp med att ändra sin livsstil avseende kost, motion, rökning, riskbruk och där man kan se ett samband med hälsa och livsstilen. Antal FaR/Fyss. Antal patienter i rökslutarstöd. Utveckla hälsotorget med ett tema per år. Kommentar Husläkarna Kungsbacka: Erbjuder grupper med stöd i frågor kring stress och sömnproblem. Samverkan mellan sjuksköterskor, arbetsterapeut, dietist, läkare och vår stora sjukgymnastik. Läkemedel Läkemedelsförskrivning inom Vårdval Halland ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige på vårdenheten ska ha övergripande ansvar för enhetens förskrivning av läkemedel. Läkemedelskommittén Hallands informationsläkare fortsätter att besöka vårdenheterna och under 2010 genomfördes minst ett besök vid varje vårdenhet. Tabell 15: Antal besök som läkemedelskommitténs informationsläkare har gjort på vårdenheten under våren 2010 Vårdenhet Våren 2010 Hösten 2010 Husläkarna i Kungsbacka 0 1 Husläkarna i Vallda 0 0 Säröledens Familjeläkare 1 0 VC Fjärås 1 0 VC Kungsbacka 1 1 VC Onsala 1 1 VC Särö 0 1 VC Åsa 1 0 Följsamhet mot terapeutiska kvoter Läkemedelskommittén i Halland har fastställt rekommenderade terapeutiska kvoter för sju läkemedel. Målet är att läkemedelsförskrivningen ska följa de terapeutiska kvoterna. Om vårdenheten inte når målet för de terapeutiska kvoterna sker ett avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Avdraget görs i relation till de uppnådda kvoterna och till vårdenhetens storlek i vårdpoäng. 26
Alla vårdenheter har 100 procent följsamhet mot läkemedelskvoterna sömnmedel och smärtpreparat, svaga opiater. Följsamheten mot kvoterna för diabetesmedel och kronor per dygnsdos är också mycket god. En vårdenhet avviker något i vardera kvoten. En vårdenhet har låg följsamhet mot kvoten för medel mot urinvägsinfektion och får ekonomiskt avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Tre vårdenheter får avdrag för låg följsamhet mot kvoten för blodfettsänkande medel och en vårdenhet får avdrag för låg följsamhet mot blodtryckssänkande medel. Vidare information finns i tabellerna på insidorna av rapportens omslag. Tabell 16: Kvoter för läkemedelsförskrivning Diabetesmedel Antibiotika urinvägsinf. UVI-index kvinnor 18 år o äldre Kvot 0,85 Blodfettssänkande Blodtrycks sänkande Sömnmedel Smärtpreparat svaga opiater. Förpackn. strl DDD/rec (ej ApoDos) Metforminindeindex Statin- Period: sept-dec 2010 Kvot Kvot Kvot Vårdenhet 0,7 0,8 3,50 Husläkarna Kungsbacka 0,73 0,89 0,62 0,65 39 22 3,34 Husläkarna Vallda 0,78 0,94 0,68 0,79 44 28 3,31 Säröledens familjeläkare 0,61 0,86 0,66 0,66 34 26 4,06 Vårdcentralen Stenblomman 0,79 0,67 0,51 0,40 30 23 3,27 VC Fjärås 0,86 0,87 0,71 0,73 33 26 3,27 VC Kungsbacka 0,83 0,92 0,68 0,79 50 28 3,28 VC Onsala 0,78 0,82 0,67 0,78 32 23 3,35 VC Särö 0,65 0,92 0,64 0,79 35 17 3,45 VC Åsa 0,82 0,91 0,72 0,76 39 26 2,97 Halland totalt 0,75 0,88 0,69 0,77 41 24 3,33 Index DDD/rec ACE/ARBindex ApoDos) (ej Kvot 0,8 Kvot 50 Kvot < 25 Kronor per dygnsdos baslm index kr/ddd Särskilt uppdrag Särskilt boende för äldre Uppdraget innebär att vårdenheten ska ge ett konsultativt stöd och utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form av exempelvis övergripande råd i medicinska frågor samt delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte för personalen. Vårdenheterna besöker regelbundet de boende man har särskilt uppdrag för. Jämfört med 2009 har några ökat besöken under 2010. 27
Tabell 17: Besök av ansvarig läkare på det särskilda boendet för att ge råd, stöd och utbildning till personalen Vårdenhet 2007 2008 2009 2010 Husläkarna i - 2 gånger/vecka 1 gång/vecka 2 gånger/vecka Kungsbacka Vc Fjärås 1 gång/vecka 2 gånger/vecka 1 gång/vecka 2 gånger/vecka Vc Kungsbacka 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka Vc Onsala 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka Vc Särö 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka 1-2 gånger/vecka Vc Åsa - 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka 1 gång/vecka - Har inte besvarat frågan Kommentar VC Åsa: Under dagtid vardagar kan personal alltid nå läkare för akut konsultation. Trenden är att allt fler av de som bor på det särskilda boendet väljer den vårdenhet som har det särskilda uppdraget som sin vårdenhet. Antalet av vårdenhetens egna patienter som har fått hembesök i samband med läkarens ordinarie tid för råd och stöd och utbildning ökar. Tabell 18: Antal patienter som är bosatta på det särskilda boendet som vårdenheten har avtal med Vårdenhet April 2010 Augusti 2010 Helår 2010 Husläkarna i Kungsbacka 70 största delen av de 71 71 boende Vc Fjärås 74 81 81 Vc Kungsbacka 203 203 207 Vc Onsala 152 1 152 152 Vc Särö 93 93 93 Vc Åsa 138 138 ca 110 1 Tre olika särskilda boenden Kommentar VC Kungsbacka: Vi har fem distriktsläkare som ansvarar för dessa boenden och var och en besöker boendet en dag/vecka. Tabell 19: Antal patienter som är bosatta på det särskilda boendet som har fått hembesök av läkare i samband med läkarens ordinarie tid för råd, stöd och utbildning Vårdenhet 2007 2008 2009 April 2010 Augusti 2010 Husläkarna i Kungsbacka - 75-35 Uppgift 49 saknas Vc Fjärås - 84-41 ca 50 % Samtliga Vc Kungsbacka 3-411 1235 1520 833 1 1600 2 612 Vc Onsala 49 17 041 113 65 2 107 2 142 Vc Särö - 246 - ca 5 per ca 5 per 170 vecka vecka Varierar, i snitt 5/vecka Vc Åsa - 246 180 141 230 337 - Har inte besvarat frågan 1 Hembesök (ej antal patienter). Kan inte få fram antalet patienter som fått hembesök. 2 Går ej att särskilja hembesök i ordinärt boende, särskilt boende och korttidsboende. 3 Anger antalet hembesök som läkarna har gjort och inte antalet patienter som har fått hembesök. 28
Kommentar VC Onsala: Det går inte att särskilja hembesök i ordinärt boende, särskilt boende och korttidsboende. Korttidsboende Ansvarig läkare för korttidsboende besöker boendet olika ofta för att ge råd, stöd och utbildning till personalen. De boendes sjukdomstillstånd styr detta till stor del. Ansvarig läkare på Vårdcentralen Kungsbacka besöker korttidsboendet två gånger i veckan Vårdcentralen Onsala och Vårdcentralen Åsa besöker sina boende en gång i veckan. Arbetet på boendet bedrivs olika utifrån boendets behov: Vårdcentralen Kungsbacka: Har läkaransvaret för sju platser på Signes Hus och för 25 platser på Tölö Smedja. Dessutom har personalen på boendet möjlighet att direkt kontakta läkaren under annan tid. När den ordinarie läkaren är ledig övergår ansvaret för boendet till annan läkare. Sjuksköterskan tar upp medicinska frågor med distriktsläkaren och ibland görs hembesök. Vårdcentralen Onsala: Direkt patientkontakt samt konsultativ roll både på regelbunden basis och vid behov. Medicinjusteringar och hembesök vid behov. Vårdcentralen Åsa: Besök en gång per vecka. Vid behov genomgång av läkemedel för nyinkomna boende. Därutöver finns möjlighet till läkarkonsultation dagtid alla vardagar. 29
Måluppföljning för Varbergs kommun Vårdenheter I Varbergs kommun ingick åtta vårdenheter i Vårdval Halland vid årsuppföljningen: Husläkarna i Varmbadhuset Läjeskliniken Navets Vårdcentral Neptunuskliniken Vårdcentralen Håsten Vårdcentralen Tvååker Vårdcentralen Veddige Vårdcentralen Västra Vall Tillgänglighet Vårdgarantin innebär att patienten ska kunna få ett läkarbesök i närsjukvården inom sju dagar, samt att man ska få svar när man ringer. 2010 var tillgängligheten i kommunen 99 procent, vilket är högre än under 2009. Fyra vårdenheter hade 100 procents tillgänglighet. Nittionio procent av alla telefonsamtal besvarades i Halland vilket är högre än för 2009 då andelen var 95procent. Riksgenomsnittet 2010 är 89 procent. Varbergs kommun har bäst tillgänglighet på telefon i hela regionen, 99 procent. Samtliga vårdenheter uppger att patienter kan nå vårdenheten via e-post eller webblösning. Tabell 1. Tillgänglighet i procent för läkarbesök och telefonsamtal i närsjukvården 2010 Vårdenhet Andel läkarbesök inom 7 dagar Andel besvarade telefonsamtal 2009 2010 2010 Husläkarna i - - - Varmbadhuset Läjeskliniken 100 97 - Navets vårdcentral 97 100 - Neptunuskliniken 100 100 - Vc Håsten 100 100 97 Vc Tvååker 96 100 100 Vc Veddige 99 93 65 Vc Västra Vall 99 99 99 Varbergs kommun 96 99 99 - Deltog ej i mätningen Kommentar Läjeskliniken: Telefonkö - fungerar bra Navets Vårdcentral: Vi har växeltelefon som kopplar till flera personer som svarar direkt. Vi har Mina vårdkontakter i hemsidan. 30
Täckningsgrad Målet är att hallänningen ska kunna få 80 procent av sitt vårdbehov tillgodosett i närsjukvården. Täckningsgraden är ett mått på konsumtion inom närsjukvård i relation till all hälso- och sjukvård i öppna vårdformer. Täckningsgraden minskade jämfört med samma period under föregående år. 80% Varberg 75% 70% 65% 60% Utgångs läge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Tert 3 2009 Tert 3 2010 Tabell 2. Täckningsgrad i procent fördelat på vårdenhet Vårdenhet 2007 2008 2009 Helår 2010 Husläkarna Varmbadhuset 2 2 2 2 Läjeskliniken 81 69 74 70 Navets vårdcentral 1 1 69 70 Neptunuskliniken 68 66 67 67 Vc Håsten 63 64 65 65 Vc Tvååker 67 68 69 68 Vc Veddige 66 67 69 68 Vc Västra Vall 64 65 66 63 Varbergs kommun 66 66 67 66 1 Vårdenheten startade 1 maj 2009 2 Vårdenheten startade 18 okt 2010 Samverkan Mål Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Målet för samverkan följs upp genom Beskrivning av de kompetenser som vårdenheten har tillgång till. 31
Tabell 3: Kompetenser som vårdenheten har tillgång till Husläkarna i Varmbadhuset Vc Västra Vall Navets Vårdcentral Neptunuskliniken Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Helår 2007 Vc Veddige Vc Tvååker Vc Håsten Läjeskliniken Förändring sen 2007 Distriktssköterska X X X X X X X X 6 6 7 8 2 Distriktssköterska specialiserad på astma och KOL X X X X X X 5 5 6 6 1 Distriktssköterska specialiserad på beroende av alkohol och droger X X X X 4 4 3 4 0 Distriktssköterska specialiserad på diabetes X X X X X X X 6 6 6 7 1 Distriktssköterska specialiserad på högt blodtryck X X X X 2 1 3 4 2 Distriktssköterska specialiserad på övervikt X X X X 0 2 2 4 4 Specialist i allmänmedicin X X X X X X X X 7 7 7 8 1 Specialist i barnmedicin X 0 0 0 1 1 Specialist i gynekologi 0 0 0 0 0 Specialist i handkirurugi 0 0 0 0 0 Specialist i hjärtsjukdomar X X 0 0 0 2 2 Specialist i idrottsmedicin X 1 0 1 1 0 Specialist i invärtes sjukdomar X X 0 1 2 2 2 Specialist i psykiatri X 0 0 0 1 1 Specialist i åldrandets sjukdomar X X 0 1 1 2 2 Kurator X X X X X X 6 6 7 6 0 Psykolog X X X X X X X 5 5 7 7 2 Psykoterapeut X X X X 2 2 6 4 2 Samtalsterapeut X X X X X 2 3 5 5 3 Arbetsterapeut X X X X X X X X 6 6 7 8 2 Dietist X X X X X X X 6 5 7 7 1 Logoped X X X X X X 1 1 5 6 1 Medicinsk fotvård X X X X X X X 1 1 4 7 3 Sjukgymnast X X X X X X X X 6 6 7 8 2 Företagsläkare X X 1 2 2 2 1 Uroterapeut X 2 3 2 1-1 Undersköterska X X X X X X X 5 6 7 7 2 Barnsjuksköterska X 3 3 4 1-2 Biomedicinsk analytiker X 1 1 1 1 0 KBT-terapeut X X X X X X X X 1 1 6 8 2 Sjuksköterska X X X X X 0 0 5 5 5 Rehabcoach X X X X X X X X 1 1 7 8 7 Rehabsamordnare X X X X X X 1 1 1 6 6 Annan kompetens X X 4 2 2 2-2 Annan kompetens: Sjuksköterska med specialistutbildning inom akut och ambulanssjukvård. Sjuksköterska som arbetar med egen mottagning för övervikt, astma/kol samt beroendeproblematik. Allmänkirurgi 1 Fråga ställdes inte vid föregående mätningar Rehabiliteringsgarantin Sex vårdenheter har tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin (sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom eller psykolog) samt läkare) för diagnosgruppen godartad långvarig smärta från rygg, nacke och axlar? - En vårdenhet samverkar med Lyra rehab, Comwell Kurorten och Institutet för psykisk hälsa - En vårdenhet uppger att de inte har tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam men har däremot haft möten angående utvecklande av multimodalt rehabteam. 32