Vårdval Halland. Uppföljning av regionfullmäktiges mål,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdval Halland. Uppföljning av regionfullmäktiges mål,"

Transkript

1 Vårdval Halland Uppföljning av regionfullmäktiges mål, 2011

2 Kvoter för läkemedelsföreskrivning Kungsbacka Varberg Falkenberg

3 Årsuppföljning av Vårdval Halland i närsjukvård 2011 Sammanfattning Under 2011 ingick 48 vårdenheter i Vårdval Halland, hälften av vårdenheterna bedrivs av privata leverantörer och hälften bedrivs av Region Halland. Då 2 vårdenheter bedriver verksamhet på fler än ett ställe omfattade uppföljningsenkäten 46 vårdleverantörer. Nöjda och engagerade invånare Tillgängligheten i närsjukvården är mycket god. 98 % av patienterna får ett läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar och 94 % av patienterna får kontakt per telefon samma dag som man ringer vårdenheten. Patienternas upplevelse av tillgängligheten varierar och har inget samband med faktiska tillgängligheten. Även tillgängligheten till sjuksköterska och sjukgymnast i närsjukvården är god. Samtliga vårdenheter uppger att de kan nås via e-post eller webblösning. Vårdenheternas anslutning till e-tjänsterna som erbjuds inom ramen för Mina vårdenheter varierar över länet. God vård Samverkan med andra vårdgivare är god. Vilka specialister man samverkar med har förändrats något sedan 2010 och indikerar att samverkan med specialister utvecklas och förändras utifrån patienternas behov och lokala förutsättningar. Dock når inte alla vårdenheter de fokuserade målen för vårdenheter uppnår målet om att säkerställa tillgång till multimodalt rehabteam för patienter med långvarig smärta från rygg, nacke och axlar enligt rehabiliteringsgarantin. 3 vårdenheter uppger att de inte har patienter med behov av insatsen. Drygt hälften av vårdenheterna når målet om att ha tydliga riktlinjer för samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan. Förbättringsarbetet fortsätter under Patienterna upplever att kvaliteten och delaktigheten i den vård man erhåller är god. I Nationella patientenkäten får kvaliteten i läkarbesöket 76 kvalitetspoäng och delaktigheten i egen behandling får 83 kvalitetspoäng (100 är max). Detta är högre än riksgenomsnittet som är 71 respektive 83 kvalitetspoäng. Vårdkvaliteten i närsjukvården är generellt god och utvecklas ständigt. Hälsofrämjande och sjudomsförebyggande insatser blir allt mer integrerade i den vård som erbjuds vid vårdenheten, både för patienter som har risk för att insjukna eller som redan har insjuknat. Drygt hälften av vårdenheterna har beredskap att arbeta efter Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som kom ut i slutet på året. Följsamheten gentemot fastställda rutiner för journaldokumentation av levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder är låg. Endast 22 vårdenheter dokumenterar enligt rutinerna. Förbättringsarbete pågår och kommer att fortsätta under De flesta vårdenheter är medvetna om vad som behöver göras, men några enheter påpekar att man inte kan förbättra ytterligare utan tillkommande resurser. Tillgången till logopedi är ojämlikt fördelad över regionen och 2011 startade en utredning med uppdraget att säkerställa likvärdig tillgång till logopedi. 1

4 För patienter med stroke utvecklas vårdkedjan sakta men säkert och förbättringsarbetet fortsätter. Målet om att alla strokepatienter efter sjukhusvistelse ska få ett uppföljande läkarbesök i närsjukvården nås inte. Cirka 61 % av de patienter som vårdats på Hallands sjukhus var på uppföljande läkarbesök i närsjukvården. Andelen patienter som efter sjukhusvistelsen fick sitt rehabbehov bedömt och rehabinsatser av närsjukvårdens neurorehabteam är lågt (28 %). Troligtvis är andelen något högre i verkligheten då 7 vårdenheter inte besvarat frågan. Det är inte möjligt att analysera om närsjukvården har nått rätt nivå för strokerehab då det inte går att få fram statistik över hur många patienter som kommunerna har rehabiliteringsansvar för enligt hemsjukvårdsavtalet. Diabetesvården utvecklas, alla vårdenheter utom 2 har rutiner för att säkerställa god följsamhet mot Nationella riktlinjer för diabetes. Antalet patienter som registreras i NDR ökar sakta var närsjukvårdens täckningsgrad i NDR ca 45 % och resultaten för 2011 indikerar en ökning av täckningsgraden till ca 60 %, om man utgår ifrån att Halland har drygt invånare med Diabetes typ 2. Målet om att kvaliteten inom primärvårdsdiabetes ska vara bland de 10 bästa nås inte. I Öppna jämförelser 2011 nåddes målet för 1 av de 3 indikatorer som används (andel patienter som ligger under målvärdet för blodsockernivå). Det finns utrymme för att förbättra förebyggande insatser bland diabetiker i närsjukvården. Bland de patienter som finns registrerade i Nationella diabetesregistret är 80 % icke rökare och 70 % motionerar regelbundet. 6 vårdenheter har inte rapporterat. Säker vård För de fokuserade målen är resultaten för 2011 positiva. Vårdenheternas grad av diagnossatta besök enligt ICD-10 har inte förändrats mellan 2010 och vårdenheter diagnossätter % av patientbesöken och 8 vårdenheter diagnossätter %. 2 vårdenheter i Laholms kommun diagnossätter endast 1-20 % av besöken, vilket kan anses vara för lågt. Samtliga vårdenheter, utom 1, har deltagit i regionens utbildningar om hygien och mätning av följsamhet mot basala hygienrutiner. Nationella och regionala mätningarna startar Effektiv vård Generellt är vården i närsjukvården effektiv, antalet besök är bland de högsta i Sverige och kostnaden per vårdkontakt är lägre än riksgenomsnittet (ÖJ 2011). Täckningsgraden har för helår 2011 ökat med 0,5 % jämfört med 2010 och är 69,8 %. För 3:e tertialet är täckningsgraden 70,9 %, en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med samma period förra året. Produktionen ökar för varje år, både inom närsjukvården och inom den öppna specialiserade vården. Den ökade vårdproduktion som genererades av den nationella satsningen på ökad tillgänglighet och kortare vårdköer i öppen specialiserad vård, kan ses ha påverkat täckningsgraden negativt och försvårat möjligheten att nå målet på 80 % under Följsamheten mot Läkemedelskommittén Hallands fastställda kvoter har ökat under året. Resultatet för 3:e tertialet visar att samtliga vårdenheter har 100 % följsamhet mot läkemedelskvoten för förskrivning av svaga opioider. I kvoterna kostnad per dygnsdos respektive blodtryckssänkande medel är det 1 vårdenhet som får ekonomiskt avdrag för bristande följsamhet. 3 enheter får avdrag för bristande följsamhet mot kvoten för antibiotika till barn 0-6 år och 5 enheter får avdrag för bristande följsamhet mot kvoten för blodfettsänkande medel. 11 enheter får avdrag för bristande följsamhet mot kvoten för antihistaminer. Se även omslagets insidor. 2

5 Hälso-och sjukvården fortsätter att utvecklas. Under 2011 fokuserades riskbedömning av fall, undernäring och trycksår hos patienter äldre än 80 år. 41 vårdenheter har deltagit i utbildning om registrering av riskbedömningarna i kvalitetsregistret Senior Alert. Vid årsskiftet fanns 592 bedömningar registrerade. 5 vårdenheter har inte påbörjat registrering. Deltagandet i Läkemedelskommittén Hallands utbildningar är högt. Personal från alla vårdenheter utom 1, i Halmstads kommun, deltog. Vårdenheterna deltar i stor utsträckning i det regiongemensamma utvecklingsarbetet, 32 vårdenheter rapporterar att deras personal har medverkat och totalt har 58 personer varit engagerade. 13 vårdenheter har inte besvarat frågan. Undvikbar sluten vård är ett mått som används för att följa om patienter med kroniska sjukdomstillstånd omhändertas på ett bra sätt i den öppna vården. Då de flesta av dessa patienter behandlas inom närsjukvården ger det ett mått på vårdens effektivitet. Öppna Jämförelser 2011 visar att Halland når målet om att vara en av de regioner i riket som har lägst andel undvikbara slutenvårdstillfällen för män. Men målet nås inte för kvinnor. Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i Hälso- och sjukvården Inom ramen för Rehabiliteringsgarantin har andelen patienter med kroniska smärttillstånd som erhöll multimodal rehabilitering ökat med 24 % jämfört med Antalet patienter med lätt eller medelsvår depression som erhöll kognitiv beteendeterapi minskade från 236 patienter 2010 till 215 patienter Vårdenheter i privat regi stod för 47 % av insatserna och vårdenheter i offentlig regi stod för 53 %. 30 % av insatserna har gått till män och 70 % har gått till kvinnor. 42 av vårdenheterna har tillgång till rehabiliteringssamordnare. Under året har 40 vårdenheter analyserat om det finns omotiverade skillnader i sjukskrivning och behandling en av män och kvinnor. Då resultatet visar att det förekommer skillnader i föreställningar om och val av behandling beroende på kön, har man börjat arbeta mer systematiskt för att minska dessa. Särskilt boende för äldre 35 vårdenheter har särskilt uppdrag för särskilt boende. Vårdenheterna besöker boendena 1-2 gånger per vecka och därutöver vid behov. Cirka 88 % av de boende väljer att lista sig på den vårdenhet som har det särskilda uppdraget. Det är vanligt att läkaren samtidigt med sitt besök hos personalen på boendet också gör hembesök hos sina patienter. Korttidsboende för äldre 14 vårdenheter har särskilt uppdrag för korttidsboende. Uppföljningen visar att insatserna på korttidsboende har förändrats. Flera vårdenheter beskriver att behovet av läkarinsatser ökar på grund av att vårdtyngden blir allt mer omfattande. Detta leder även till fler akutbesök och telefonkonsultationer och ökad tidsåtgång för att inhämta information om patienterna från deras valda vårdenhet etc. Den ökande vårdtyngden innebär också att anhöriga har tilltagande behov av och krav på samtal med ansvarig läkare. Samtliga vårdenheter besöker korttidsboendet varje vecka och har läkare tillgänglig för akutbesök och telefonkonsultation dagligen. 3

6 Innehåll ÅRSUPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND I NÄRSJUKVÅRD Sammanfattning... 1 Särskilt boende för äldre... 3 Korttidsboende för äldre... 3 ÅRSUPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND I NÄRSJUKVÅRD Inledning... 6 Resultat, Region Halland... 6 Tillgänglighet... 7 Samverkan... 8 Kvalitet Säker vård Effektiv vård Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Särskilda uppdrag Särskilt boende för äldre Korttidsboende för äldre Måluppföljning kommunvis och per vårdenhet Kungsbacka kommun Tillgänglighet Samverkan Kvalitet Säker vård Effektiv vård Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Varbergs kommun Tillgänglighet Samverkan Kvalitet Säker vård Effektiv vård Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Falkenbergs kommun Tillgänglighet Samverkan Kvalitet Säker vård Effektiv vård

7 Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Halmstad kommun Tillgänglighet Samverkan Kvalitet Säker vård Effektiv vård Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Hylte kommun Tillgänglighet Samverkan Kvalitet Säker vård Effektiv vård Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Laholms kommun Tillgänglighet Samverkan Kvalitet Säker vård Effektiv vård Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Särskilt uppdrag för läkarinsatser i särskilt boende för äldre Kungsbacka Kommun Varbergs kommun Falkenbergs kommun Halmstad kommun Hylte kommun Laholms kommun

8 Årsuppföljning av Vårdval Halland i närsjukvård 2011 Inledning Landstinget Halland införde 2007, som första landsting i Sverige, en vårdvalsmodell för närsjukvården. Nationellt fick modellen stor uppmärksamhet och flera landsting införde snarlika modeller efter att ha följt arbetet i Halland. Vårdval Halland var en förebild i arbetet med Lag om valfrihetssystem (2008:962), som trädde i kraft januari I de utvärderingar som hittills presenterats konstateras att Region Halland är på rätt väg med sin vårdvalsmodell. Landstingets syften med införandet av vårdval var flera. De viktigaste bland dem var att göra närsjukvården till ett naturligt förstahandsval för invånaren och att skapa förtroende för närsjukvården. Man ville därmed få en rörelse från den specialiserade vården till den nära vården med tidiga insatser och säkerställa rätt vård på rätt ställe för effektivitet. Vårdval Halland utgår från invånarnas val av vårdenhet och kvalitativ konkurrens. Fokus ligger på hallänningen inte på vem som äger och driver verksamhet. Invånaren väljer den vårdenhet han eller hon vill vända sig till några andra val görs inte. Navet i vårdvalsmodellen är bandet mellan invånare och vårdenhet. Det är sedan vårdenhetens uppgift att ta hand om så mycket som möjligt av invånarens behov av hälso- och sjukvård på bästa sätt. Finns inte den kompetens som behövs är det vårdenhetens ansvar att lotsa vidare. En vårdenhet kan aldrig säga nej till en invånare som gjort sitt val. Sedan Vårdval Halland infördes har invånarnas valfrihet ökat, flera nya vårdenheter har tillkommit och många nya kompetenser finns tillgängliga på vårdenheterna i närsjukvården. Region Halland styr Vårdval Halland utifrån regionens övergripande mål men det sker ingen detaljstyrning. Regionfullmäktige beslutar om målen för närsjukvården som sedan följs upp tre gånger om året. Målen har sedan starten 2007 förändrats och utvecklats med avsikten att ytterligare öka vårdens kvalitet. I denna rapport redovisas resultatet av årsuppföljningen för Resultaten redovisas utifrån de mål som Regionfullmäktige fastställt för verksamhetsåret (se Modellbeskrivning för Vårdval Halland 2011) och de redovisas dels för Region Halland som helhet och dels för varje kommun. I resultatredovisningen på kommunnivå framgår varje enskild vårdenhets resultat. Resultat, Region Halland Under 2011 ingick 48 vårdenheter i Vårdval Halland, hälften av vårdenheterna (24 stycken) drivs av Region Halland och hälften av vårdenheterna (24 stycken) drivs av privata leverantörer. Uppföljningen baseras på vårdenheternas inrapporterade resultat för de mål som Regionfullmäktige beslutat om. 2 privata vårdaktörer bedriver verksamhet på fler än en plats och har därför slagit samman sina enkäter, totalt har 46 enkäter lämnats in. De leverantörer som slagit ihop sina resultat är Viktoriakliniken Eldsberga och Viktoriakliniken Kungsgatan samt Amadeuskliniken Söndrum och Amadeuskliniken Fyllinge. Resultatet i denna rapport kan delvis skilja sig från det resultat som 6

9 redovisades i Region Hallands årsrapport för Detta beror på att även försenade inrapporteringar från vårdenheterna inkluderats här. Kommun Totalt antal vårdenheter Antal vårdenheter drivna av privata leverantörer Antal vårdenheter drivna av Region Halland Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Tillgänglighet Patienterna upplever att tillgängligheten i närsjukvården är mycket god och det finns inga större skillnader över länet. I nationella patientenkäten ger patienterna väntetiden till läkarbesök 87 kvalitetspoäng (100 är max). Högst kvalitetspoäng får vårdenheterna i Hylte kommun medan enheterna i Kungsbacka kommun får lägst. Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Sverige Patientupplevd kvalitet i väntetid för läkarbesök Vårdval Halland Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som varit på läkarbesök vid vårdenheterna under en 5-veckors period hösten % av patienterna får ett läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar, vilket är högre än riksgenomsnittet på 93 %. I Varbergs och Falkenbergs kommuner är tillgängligheten 100 % medan den är 96 % i Kungsbacka kommun, vilket är lägst i länet. Tillgängligheten på telefon är också god, i genomsnitt besvarar vårdenheterna 94 % av inkommande telefonsamtal samma dag. Andel läkarbesök och andel besvarade telefonsamtal inom ramen för den nationella vårdgarantin, Vårdval Halland 2011 Halland Hylte Falkenberg Kungsbacka Telefonsamtal Läkarbesök

10 Även tillgängligheten till sjuksköterska och sjukgymnast i närsjukvården är god. De allra flesta patienter får träffa en sjuksköterska inom ett par dagar och det rapporteras inga köer till sjukgymnast. Även den digitala tillgängligheten är god, samtliga vårdenheter uppger att de kan nås via e-post eller webblösning. Antal vårdenheter i kommunen som erbjuder patienterna e-tjänster genom Mina vårdkontakter 2011 Kommun (antal vårdenheter) Kungsbacka (9) Varberg (8) Falkenberg (8) Halmstad (13) Hylte (2) Laholm (6) Rådgivning Avboka, omboka tid Beställa tid för besök Beställa journalkopia Förnya hjälpmedel Förnya recept Svar på röntgen och provtagning Besvara hälsofrågor inför vaccination vid utlandsresa Meddela att man vill bli kontaktad av vårdenheten Samverkan Närsjukvårdens samverkan med andra vårdgivare utvecklas och som målen fastställer sker samverkan utifrån lokala förutsättningar och patienternas behov. Vårdenheterna samverkar med ett flertal specialister antingen genom egen anställd personal eller genom samverkansöverenskommelser med andra vårdgivare. Jämfört med 2010, ökade under 2011 antalet vårdenheter som samverkar med dietist (+9) medan antalet vårdenheter som har tillgång till distriktssjuksköterska specialiserad mot övervikt minskade (-4). Antalet vårdenheter som samverkar med psykolog minskade också (-4) medan antalet som samverkar med psykoterapeut ökade (+5). Även antalet vårdenheter som samverkar med specialist i invärtesmedicin ökade, från 8 (2010) till 12 (2011). Vårdval Halland, antal vårdenheter som har samverkan med kompetenser under 2011 Kompetens Helår 2010 Helår 2011 Förändr. sen 2007 Distriktssköterska Distriktssköterska, specialiserad på astma och KOL Distriktssköterska specialiserad på beroende av alkohol och droger Distriktssköterska specialiserad på diabetes Distriktssköterska specialiserad på högt blodtryck

11 Distriktssköterska specialiserad på övervikt Specialist i allmänmedicin Specialist i barnmedicin Specialist i gynekologi Specialist i handkirurgi Specialist i hjärtsjukdomar Specialist i hudsjukdomar Specialist i idrottsmedicin Specialist i invärtes sjukdomar Specialist i ortopedi Specialist i psykiatri Specialist i reumatologi Specialist i åldrandets sjukdomar Specialist i öron, näsa och hals Kurator Psykolog Psykoterapeut Samtalsterapeut Arbetsterapeut Dietist Logoped Medicinsk fotvård Sjukgymnast Företagsläkare Uroterapeut Undersköterska Barnsjuksköterska Biomedicinsk analytiker KBT-terapeut Naprapat Sjuksköterska Rehabsamordnare Annan kompetens Frågan ställdes inte Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan Under 2011 fokuserades samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och elevhälsan för att säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får grundläggande insatser inom närsjukvården. Drygt hälften av vårdenheterna (27 stycken) nådde målet om att ha riktlinjer för samverkan. Under 2011 har samverkan bland annat inneburit att BUP har arrangerat utbildningsdagar där man också diskuterat hur samverkan ska se ut. Längst har utvecklingen hunnit i Falkenbergs och Hylte kommuner. Förbättringsarbetet fortsätter under

12 Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Antal vårdenheter som har riktlinjer för samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan, Vårdval Halland Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta 43 vårdenheter uppfyller målet om att säkerställa tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta från rygg, nacke och axlar enligt rehabiliteringsgarantin. 35 av enheterna har tillgång till teamen inom ramen för den egna verksamheten, 8 stycken samverkar med andra vårdenheter. I Halmstad uppger 2 vårdenheter att de inte samverkar med något team. I Kungsbacka kommun uppger 1 vårdenhet att de inte har samverkan med rehabteam, men upplever inte att det är problem utifrån de patienter man har. Kvalitet Patienterna upplever kvaliteten i den vård man erhåller i närsjukvården som god och det finns inga större skillnader över länet. Nationella patientenkäten visar att hallänningen skattar kvaliteten i närsjukvården till 76 kvalitetspoäng. Det är något högre än riksgenomsnittet på 71 poäng (100 är max). Patienterna upplever en mycket hög delaktighet i beslut som fattas om deras vård och behandling och även i detta avseende är genomsnittet för Halland högre än för riket, 83 respektive 78 kvalitetspoäng. Mest delaktighet upplever patienterna i Hylte kommun. Patientupplevd kvalitet i erhållen vård och delaktighet i behandlingen, Vårdval Halland 2011 Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Sverige Delaktighet Kvalitet Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten

13 Sjukdomsförebyggande metoder Arbetet med sjukdomsförebyggande metoder ska vara en integrerad del av vårdenhetens verksamheter. 26 vårdenheter uppger att de har beredskap att införa de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder som utkom för första gången i december Övriga 20 vårdenheter har inte påbörjat arbetet och de flesta av dessa vårdenheter finns i Hylte, Laholms och Falkenbergs kommuner. Halland Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Antal vårdenheter med beredskap att införa rutiner utifrån Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, vårdenhet i Halmstad kommun har inte besvarat frågan. 22 vårdenheter uppger att de har god följsamhet gentemot Region Hallands fastställda rutiner för journaldokumentation av levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder och 1 vårdenhet i Laholms kommun uppger att de inte har det. Övriga vårdenheter, utom 1, har påbörjat arbetet för att öka följsamheten. Målet om att 100 % av de patienter som upplever behov av särskilt stöd för hälsosamma levnadsvanor ska få det, kan inte besvaras då frågorna i Nationell patientenkät ändrats sedan målet beslutades. I 2011 års enkät frågades enbart om läkaren eller någon annan i personalen diskuterade levnadsvanor. Generellt visar resultatet att cirka en fjärdedel av patienterna i Halland tillfrågas om matvanor och tobaksbruk vid läkarbesöket. Runt 30 % tillfrågas om motionsvanor medan % tillfrågas om alkoholvanor. Andel patienter som tillfrågas om levnadsvanor i samband med läkarbesök på vårdenheten, Nationell patientenkät 2011 Matvanor Motionsvanor Tobaksvanor Alkoholvanor Totalt antal svar Kungsbacka (9) Varberg (8) Falkenberg (8) Halmstad (13) Hylte (2) Laholm (6) Halland (46) Enkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten Logopedi 11

14 Under 2011 har 802 patienter fått insatser av logoped. Andelen i befolkningen som erhållit logopedinsatser är liten, ca 0,3 % i regionen. Tillgången till logopediska insatser på basal nivå har varierat över regionen och därmed har närsjukvården haft svårt att både uppskatta och tillgodose behovet. Under året startade en utredning med uppdrag att säkerställa att tillgången till logopedi blir likvärdig över hela regionen. Utredningen presenterar sitt förslag till lösning under våren Andel patienter som fått insatser av logoped inom närsjukvården, fördelat på antal invånare som valt vårdenheten 2011 Kungsbacka (9) 0,2 Varberg (8) 0,2 Falkenberg (8) 0,7 Halmstad (13) 0,07 Hylte (2) 1,6 Laholm (6) 0,3 Halland (46) 0,3 8 vårdenheter har inte besvarat frågan: Kungsbacka 2; Varberg 1; Falkenberg 1; Halmstad 4. Samverkan med övriga vårdgivare för att säkerställa tidiga sjukdomsförebyggande och behandlande insatser för patienter med psykisk ohälsa eller sjukdom Regionens förbättringsarbete för att säkerställa tidiga insatser för patientgruppen har påbörjats genom att analysera regionala data. Arbetet sker inom ramen för det nationella projektet om jämlik vård och kunskapsstyrning som kommer att delrapporteras under Inga resultat fanns att tillgå vid årsuppföljningen. Följsamhet mot nationella riktlinjer för beroendevård Inget regionalt utvecklingsarbete riktat mot närsjukvården har bedrivits och indikatorn följs därför inte upp. Stroke Vårdkedjan för patienter som insjuknar i stroke utvecklas. I Halland vårdades cirka 741 patienter för stroke på sjukhusen under Drygt 61 % av patienterna får ett läkarbesök i närsjukvården efter sjukhusvistelsen. Troligtvis är andelen högre då 5 vårdenheter i Halmstad kommun och 2 vårdenheter i Laholms kommun inte rapporterat in data. Totalt 29 vårdenheter har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam för patienter med stroke och andra neurologiska sjukdomar. Av dessa har 10 vårdenheter tillgång till neurorehabteam inom vårdenheten och 19 vårdenheter samverkar med neurorehabteam på annan vårdenhet. 16 vårdenheter uppger att de inte har tillgång till multimodalt neurorehabteam. 1 vårdenhet i Halmstad har inte besvarat frågan. 12

15 Antal patienter som fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården efter vård på sjukhus för stroke, 2011 Halland Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Cirka 28 % (210 stycken) av de patienter som vårdats på sjukhus för stroke fick sitt rehabiliteringsbehov bedömt av de neurorehabiliteringsteam som finns i närsjukvården och 337 patienter har under året fått rehabiliteringsinsatser. Rehabilitering av patienter med stroke i närsjukvården, antal patienter, 2011 Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Rehabinsatser (pågående eller genomförda) Rehabbedömning Data om rehabiliteringsbedömning från Hylte har ej medräknats pga. av osäkerhet i tillförlitlighet. Troligtvis är antalet patienter för båda indikatorerna högre då 7 vårdenheter i Halmstad kommun och 3 vårdenheter i Laholms kommun inte rapporterat in data för bedömning av rehabiliteringsbehov. Motsvarande för rehabiliteringsinsatser är 5 respektive 3 vårdenheter i samma kommuner. Det är inte möjligt att analysera om närsjukvården har nått rätt nivå för strokerehabiliteringen då det inte går att få fram statistik över hur många strokepatienter som kommunerna har rehabiliteringsansvar för. Enligt hemsjukvårdsavtalet är kommunen ansvarig för rehabilitering av invånare med stroke som har bistånd för personlig omvårdnad, vistas på korttidsvård eller bor i särskilt boende. Diabetesvård För att minska risken att diabetiker ska insjukna i andra sjukdomar är det av vikt att ha en hög kvalitet i vården av dessa. Alla vårdenheter utom 2 (1 i Laholms kommun och 1 i Halmstad kommun) har rutiner för att säkerställa att den vård man ger har god följsamhet mot Nationella riktlinjer för diabetes. 13

16 Hög registrering av diabetespatienter i Nationella diabetesregistret (NDR) är av vikt för att kunna följa och värdera kvaliteten i den vård som patienterna erhåller. Nästan alla typ-2 diabetiker behandlas i närsjukvården. Man brukar beräkna att ca 4 % av befolkningen har diabetes och av dessa har % typ-2 diabetes. I Halland skulle detta motsvaras av drygt invånare. Antalet patienter som registreras i NDR ökar sakta var närsjukvårdens täckningsgrad i NDR ca 45 % och resultaten för 2011 indikerar en ökning av täckningsgraden till ca 60 %. Slutlig täckningsgrad fastställs av NDR vars årsrapport för 2011 beräknas publiceras under hösten. Kommun Antal patienter som vårdenheterna har registrerade i NDR 2011* Andel av de invånare som valt vårdenheten som är registrerade NDR, helår 2011 Kungsbacka ,7 Varberg ,8 Falkenberg 976 2,8 Halmstad ,9 Hylte 480 3,1 Laholm 340 1,6 Halland ,2 * 1 vårdenhet i Halmstad kommun och 1 vårdenhet i Laholms kommun har inte besvarat frågan. Nedan kvalitetsindikatorer är baserade på inrapporterad data till NDR under 2010 och redovisar därmed kvalitet i vården för knappt hälften av patienterna, vilket medför att de är svåra att värdera. Halland når inte målet om att kvaliteten inom diabetesvården ska vara bland de 10 bästa i riket. I Öppna jämförelser (ÖJ) 2011 redovisas 3 kvalitetsindikatorer och endast för 1 av dem, andel patienter som når mål för blodsockervärde (HbA1c<52mmol/mol), är Hallands resultat bland de 10 bästa. I Halland är det 49 % av patienterna i närsjukvården som når målet om blodsockernivå och riksgenomsnittet är 50 %. Målet om blodsockervärdet är omdiskuterat att ha som kvalitetsindikator då det finns forskning som ifrågasätter om den målnivå som mäts i ÖJ är den bästa för alla patienter. Andelen patienter som når mål för blodtryck (<130/80 mm Hg) är i Halland 20 % vilket är det 13:e bästa i riket och lägre än riksgenomsnittet på 22 %. Andelen patienter som når mål för blodfetter (LDL-kolesterol <2,5mmol/l) är 45 %, vilket är lägre än riksgenomsnittet på 50 % och det 14:e bästa resultatet i riket. Ett sätt att mäta utfallet av sjukdomsförebyggande insatser för patienter med diabetes är att mäta rök- och motionsvanor. Bland hallänningar registrerade i Nationella diabetesregistret är 80 % icke rökare och 70 % motionerar regelbundet. Hylte och Halmstads kommuner har störst andel rökfria och motionerande diabetiker. 6 vårdenheter besvarade inte frågorna. 14

17 Andel patienter med diabetes typ 2 som utövar fysisk aktivitet eller är icke rökare fördelat på kommun enligt rapportering till NDR 2011 Halland Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Icke rökare Fysisk aktivitet Totalt har 6 vårdenheter rapporterat data från NDR om rökning och motion till uppföljningen: Halmstad 4 vårdenheter; Laholm 2 vårdenheter. I Falkenberg saknas rapport om motion från 1 vårdenhet. Säker vård Diagnossättning Hög diagnossättning är en viktig del för säker vård, men alla besök bör inte diagnossättas då patienterna söker sig till närsjukvården även för hälsorelaterade problem som inte är medicinska och ej heller ska diagnossättas. Dock kan man anse att en diagnossättning mindre än hälften inte är tillräcklig. Vårdenheternas grad av diagnossatta besök enligt ICD-10 har inte förändrats mellan 2010 och vårdenheter diagnossätter % av patientbesöken och 8 vårdenheter diagnossätter %. 2 vårdenheter i Laholms kommun diagnossätter endast 1-20 % av besöken. Basala hygienrutiner och klädregler Åtgärder som förebygger uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner är ett nationellt såväl som regionalt påbörjat förbättringsarbete. Målen för 2011 fastställer att vårdenheten ska ha basala hygienrutiner och klädregler i enlighet med Region Hallands fastställda riktlinjer. Samtliga vårdenheter, utom 1 i Halmstad, har deltagit i regionens utbildningar om hygien och mätning av följsamhet mot basala hygienrutiner. Nationella och regionala mätningarna startar Effektiv vård Generellt är vården i närsjukvården effektiv, antalet besök är bland de högsta i Sverige och kostnaden per vårdkontakt är lägre än riksgenomsnittet (ÖJ 2011). Täckningsgrad Täckningsgraden är ett mått på hur stor andel av alla besök i öppenvård som vårdenhetens patienter utför på närsjukvårdsnivå. Ju högre andel av konsumtionen som har gjorts inom närsjukvården, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna eller hos övriga vårdenheter inom närsjukvården, desto högre blir täckningsgraden. Målet är att 80 % av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten. 15

18 Täckningsgraden har för helår 2011 ökat med 0,5 % jämfört med 2010 och är 69,8 %. För 3:e tertialet är täckningsgraden 70,9 %, en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med samma period förra året. Produktionen ökar för varje år, både inom närsjukvården och inom den öppna specialiserade vården. Kod Kommun Utgångs läge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Totalt har nästan 1,9 miljoner öppenvårdsbesök skett som ingår i beräkningen av täckningsgrad för helåret Produktionen har ökat år efter år, både inom primärvård/närsjukvård, men också inom den öppna specialiserade vården (2011) där ambitionen att nå målen för tillgänglighet och hålla tidsgränserna för vårdgarantin varit hög. Den ökade vårdproduktion som genererades av den nationella satsningen på ökad tillgänglighet och kortare vårdköer i öppen specialiserad vård, kan ses ha påverkat täckningsgraden negativt och försvårat möjligheten att nå målet på 80 %. under Läkemedel Läkemedelsförskrivning inom Vårdval Halland ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige på vårdenheten ska ha övergripande ansvar för enhetens förskrivning av läkemedel. Målet är att vårdenheterna ska ha 100 % följsamhet till de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland fastställt. Om vårdenheten avviker med mer än % från angiven kvot sker ekonomiskt avdrag. Resultatet för 3:e tertialet 2011 visar att samtliga vårdenheter har 100 % följsamhet till läkemedelskvoten för förskrivning av svaga opioider. 1 vårdenhet får ekonomiskt avdrag för bristande följsamhet mot läkemedelskvoten för kostnad per dygnsdos och 1 vårdenhet får avdrag för bristande följsamhet mot kvoten för blodtryckssänkande medel. 3 vårdenheter får avdrag för bristande följsamhet mot läkemedelskvoten för antibiotika till barn 0-6 år, 5 enheter får avdrag för bristande följsamhet mot kvoten för 16 Helår 2010 Helår 2011 Tert Tert Jmf år Jmf tert Hylte 74% 73% 74% 76% 75% 76% 74% 77% 0,5% 3,2% 1380 Halmstad 66% 68% 71% 71% 70% 71% 70% 72% 0,0% 1,7% 1381 Laholm 68% 68% 70% 70% 70% 71% 69% 72% 1,2% 2,4% 1382 Falkenberg 68% 68% 68% 69% 68% 70% 68% 71% 1,4% 3,2% 1383 Varberg 66% 66% 66% 67% 66% 68% 66% 69% 1,8% 2,4% 1384 Kungsbacka 65% 65% 67% 70% 70% 69% 70% 71% -0,5% 0,4% 13 Halland 67% 67% 69% 70% 69% 70% 69% 71% 0,49% 1,72%

19 blodfettsänkande medel och 11 vårdenheter får ekonomiskt avdrag för avvikelse mot kvoten för antihistaminer. Endast 3 vårdenheter fick avdrag för bristande följsamhet mot 2 eller flera läkemedelskvoter. För detaljerad redovisning för varje kvot per vårdenhet, se omslagets insidor. Hälso- och sjukvårdens utveckling Förbättringsarbetet med riskbedömningar av fall, undernäring och trycksår hos äldre patienter vid hembesök har pågått under hela året och fortsätter under Samtliga vårdenheter utom 5, har personal som genomgått utbildning för att kunna registrera riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert. 2 vårdenheter i Halmstad, 2 vårdenheter i Laholm och 1 vårdenhet i Varberg har ännu inte påbörjat registrering. Vid årsskiftet fanns totalt 592 riskbedömningar registrerade i Senior Alert och för 176 av dessa fanns även åtgärder registrerade. Riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert 2011 Kommun (antal vårdenheter) Antal vårdenheter som påbörjat registrering Antal registrerade riskbedömningar Andel av registreringar i Halland Kungsbacka (9) % Varberg (8)* % Falkenberg (8) % Halmstad (13)** % Hylte (2) % Laholm (6)*** % Halland (46) % Antal vårdenheter som inte påbörjat registrering: * 1; ** 2; *** 2. Under 2011 deltog totalt 214 läkare och 96 sjuksköterskor i Läkemedelskommittén Hallands utbildningar. Personal från alla vårdenheter utom 1 i Halmstads kommun deltog. Vårdenheterna deltar i det regiongemensamma utvecklings- arbetet, 32 vårdenheter rapporterar att deras personal har medverkat. Totalt är det 58 personer som bidragit. Övriga 14 vårdenheter har inte besvarat frågan. Deltagande i regiongemensamt utvecklingsarbete 2011 Antal vårdenheter som Antal vårdenheter som bidragit med personal fördelat på personal grupp Kommun deltagit Läkare Distr. sköt/ sjuksköt Arbetsterapeut Sjukgymnast Övrig personal Totalt Kungsbacka (9) Varberg (8) Falkenberg (8) Halmstad (13) Hylte (2) Laholm (6) Halland(46) Antal vårdenheter som inte besvarat frågan: Kungsbacka 2; Varberg 1; Falkenberg 5; Halmstad 3; Laholm 3. 17

20 Undvikbar slutenvård Undvikbar sluten vård är ett mått som används för att följa om patienter med kroniska sjukdomstillstånd som anemi, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, kronisk obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp omhändertas på ett bra sätt i den öppna vården. Då de flesta av dessa patienter behandlas inom närsjukvården ger det ett mått på vårdens effektivitet. Målet är att Halland ska vara en av de regioner som har lägst andel undvikbara slutenvårdstillfällen i Sverige. Öppna Jämförelser 2011 visar att Halland når målet för män men inte för kvinnor. Bland männen är antalet personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare 1 214, vilket är 4:e lägsta i riket och lägre än riksgenomsnittet på Motsvarande för kvinnor är vårdtillfällen vilket är 10:e lägsta i riket och något lägre än riksgenomsnittet på Lägsta andelen undvikbara vårdtillfällen för män har Jämtland (1 139) och för kvinnor Östergötland (907). Generellt ligger männen högre, vilket troligen beror på att fler män drabbas av några av de större sjukdomsgrupperna snarare än att männen ges sämre insatser i öppen vård. Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvården Rehabiliteringsgarantin De senaste årens arbete med Rehabiliteringsgarantin har resulterat i att vårdenheterna har säkrat tillgången till multimodal rehabilitering för patienter med kroniska smärttillstånd och kognitiv beteendeterapi (KBT) till patienter med lätt eller medelsvår depression. 42 av vårdenheterna har tillgång till rehabiliteringssamordnare. Under 2011 erhöll patienter med kroniska smärttillstånd rehabilitering. Det är en ökning med 243 patienter jämfört med Antalet patienter som erhöll KBT är 236, vilket är en minskning med 21 patienter jämfört med Minskningen beror troligen på ett något minskat behov. Vårdenheter i privat regi stod för 47 % av insatserna och vårdenheter i offentlig regi stod för 53 %. Varberg Laholm Antal behandlingar inom Rehabgarantin (MMR & KBT) fördelat på kommun 2011 Kungsbacka Hyltebruk Halmstad Falkenberg

21 Jämställd sjukskrivning Arbetet med att få en jämställd sjukskrivningsprocess fortsätter. 40 vårdenheter har under året analyserat om det finns omotiverade skillnader i behandlingen av män och kvinnor. Resultatet visar att det förekommer skillnader i föreställningar om och val av behandling beroende på kön. Vårdenheterna har därför börjat arbeta mer systematiskt: Genom att ställa samma frågor till både män och kvinnor säkerställer man att patientens symtom, besvär och sociala situation uppmärksammas mer jämställt. De 8 vårdenheter som inte analyserat omotiverade skillnader i sjukskrivningsprocessen finns i Kungsbacka (1), Varbergs (1) Halmstads (4) och Laholms (2) kommuner. 19

22 Särskilda uppdrag Särskilt boende för äldre Uppdraget innebär att vårdenheten ska ge ett konstruktivt stöd och utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form av exempelvis övergripande råd i medicinska frågor samt att delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte. Under 2011 fanns i regionens 6 kommuner totalt platser i särskilt boende och 35 vårdenheter har särskilt uppdrag. Vårdenheterna besöker boendena 1-2 gånger per vecka och därutöver när behov finns. Cirka 88 % av de boende väljer att lista sig på den vårdenhet som har det särskilda uppdraget. Det är vanligt att läkaren samtidigt med sitt besök hos personalen på boendet också gör hembesök hos sina patienter. Särskilt uppdrag i särskilt boende för de äldre Kommun (antal vårdenheter) Antal platser Ansvariga vårdenheter (antal platser) Kungsbacka (9) 716 Husläkarna i Kungsbacka (71) Vc Fjärås (81) Vc Kungsbacka (207) Vc Onsala (152) Vc Särö (93) Vc Åsa (112) Varberg (8) 541 Läjesklinken (51) Neptunuskliniken (39) Vc Håsten (24) Vc Tvååker Tandemkliniken (66) Vc Veddige (138) Vc Västra Vall (223) Falkenberg (8) 437 Familjeläkarna Söderbro (41) Laurentiuskliniken (60) Vc Gruebäck (105) Vc Hjortsberg (98) Vc Slöinge (31) Vc Ullared (80) Halmstad (13) 1064 Amadeuskliniken (30) Viktoriakliniken Eldsberga (23) Viktoriakliniken Kungsgatan (136) Vc Andersberg (64) Vc Bäckagård (48) Vc Getinge (110) Vc Hertig Knut (134) Vc Nyhem (269) Vc Oskarström (154) Vc Vallås (60) Hylte (2) 123 Vc Hyltebruk (81) Vc Torup (42) Laholm (6) 267 Familjeläkarna i Laholm (34) Familjeläkarna vid Torget (32) Hälsoringen Glänninge (48) Hälsoringen Knäred (41) Vc Laholm (112) Halland (46)

23 Korttidsboende för äldre Under vistelsen i korttidsboende för äldre bistår regionen med läkarinsatser för de boende. Vistelsen på korttidsplats ska föregås av en samordnad vårdplanering. Den vårdenhet som har uppdraget har läkaransvaret för patienterna under vistelsetiden om ingen annan överenskommelse görs med den vårdenhet som individen valt. Man ansvarar också för sjukvårdande behandling av patienter vid behov av mer brådskande karaktär. Konsultativt stöd och utbildande insatser i form av övergripande råd i medicinska frågor till boendets personal ingår också. Under 2011 fanns i regionens kommuner 277 platser i korttidsboende och 14 vårdenheter har särskilt uppdrag för dessa. Särskilt uppdrag, läkarinsatser i kommunens korttidsboende för äldre Kommun (antal vårdenheter) Antal platser Ansvariga vårdenheter (antal platser) Kungsbacka (9) 74 Vc Fjärås (2) Vc Kungsbacka (32) Vc Onsala (10) Vc Åsa (30) Varberg (8) 42 Vc Veddige (3) Vc Västra Vall (39) Falkenberg (8) 30 Vc Hjortsberg (30) Halmstad (13) 63 Vc Bäckagård (58) Vc Hertig Knut (5) Hylte (2) 10 Vc Hyltebruk (10) Laholm (6) 26 Familjeläkarna i Laholm (1) Hälsoringen Knäred (24) Vc Centrum Laholm (1) Halland (46) Under november 2011 gjordes en fördjupad uppföljning av det särskilda uppdraget i korttidsboende. Resultatet i detta avsnitt baseras på den enkät som skickades ut till verksamhetscheferna för vårdenheter som var ansvariga för särskilda boende med fler än 10 platser (se ovan). Då det inte skiljer så mycket i svaren mellan vårdenheterna redovisas resultatet endast på länsövergripande nivå. Samtliga vårdenheter beskriver att insatserna på korttidsboende har förändrats. Patienterna skrivs ut allt tidigare från sjukhuset och är då inte i stabilt skick. Man har också många patienter med demensproblematik som lider av oro och beteendestörningar vilket kräver ökade insatser för bedömning och medicinering. En stor del av patienterna på korttidsboende är döende och kräver palliativa insatser. Flera vårdenheter, särskilt vid de stora boendena, beskriver att vårdtyngden blir alltmer omfattande och att behovet av läkarinsatser ökar. Detta innebär också att kraven på insatser från kommunens personal på korttidsboendet ökar. Vid alla vårdenheter utom 1 besöker läkaren det korttidsboende man ansvarar för 1-2 gånger i veckan. Läkaren vid Vc Bäckagård i Halmstad besöker korttidsboendet varje dag. Detta boende är ett av de största i regionen. Samtliga vårdenheter har läkare tillgänglig för akutbesök och telefonkonsultation dagligen. Samtliga vårdenheter har läkare närvarande på boendet den tid som man enligt modellbeskrivningen ersätts för. Några vårdenheter påpekar att akutbesök och 21

24 telefonkonsultationer och merarbete som att inhämta information om patienterna från deras valda vårdenhet etc., hantering av labprover och andra administrativa insatser ofta görs utöver denna tid. Vid de största boendena lyfter man att det ökande antalet sjukare patienter också innebär att anhöriga har betydligt ökat behov av samtal med ansvarig läkare. Man påtalar också att trycket från kommunernas biståndshandläggare på olika intyg ökar. Några vårdenheter tar upp att läkarna som ansvarar för korttidsboende ställs inför flera etiska dilemman när man ska sätta gränser för sitt uppdrag. Ett exempel är att man ofta tillfrågas om konsultation för patienter som har ett serviceboende i samma hus som korttidsboendet. Om man ser att en konsultation är till patientens bästa har man etiskt svårt att neka personalen detta. 22

25 Måluppföljning kommunvis och per vårdenhet Nedanstående resultat redovisas inte kommunvis då de antingen inte finns att tillgå eller för att patientgruppen blir för liten för att redovisa fördelat på respektive vård/vårdenhet. Andel patienter som tillfrågas om levnadsvanor av läkare eller annan personal i samband med läkarbesök på vårdenheten Diabetes, blodsockervärde och blodtryck Undvikbar slutenvård/ invånare Antal patienter som erhållit multimodal rehabilitering eller Kognitiv beteendeterapi inom ramen för Rehabiliteringsgarantin Kungsbacka kommun I kommunen finns 9 vårdenheter i Vårdval Halland, varav 4 drivs i privat regi: Carema Husläkarna i Vc Kungsbacka Kungsbacka Vc Onsala Carema Husläkarna i Vallda Vc Särö Stenblommans Vc Vc Åsa Säröledens Familjeläkare Vc Fjärås Tillgänglighet Tillgängligheten i Kungsbacka kommun är mycket god % av patienterna erhåller ett läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar och får telefonkontakt med vårdenheten samma dag som de ringer. Det finns inga samband mellan den faktiska väntetiden och hur patienterna upplever väntetiden till läkarbesök. Bland de 4 vårdenheter som hade 100 % faktisk tillgänglighet för läkarbesök varierade patienternas upplevelse av väntetiden mellan 69 och 94 kvalitetspoäng (100=max). Vc Särö med 100 kvalitetspoäng deltog inte i väntetidsmätningen. Den nationella vårdgarantin, andel läkarbesök och besvarade telefonsamtal i närsjukvården i Kungsbacka kommun 2011 Halland Kungsbacka kommun Vc Åsa Vc Onsala Vc Kungsbacka Vc Fjärås Säröledens Familjeläkare Stenblommans Vc Husläkarna i Vallda Husläkarna i Kungsbacka Telefonsamtal Läkarbesök Vc Särö deltog inte i någon av mätningarna; Husläkarna i Kungsbacka och Säröledens Familjeläkare deltog ej i telefonmätning då man inte har automatiserat telesystem. 23

26 Halland Kungsbacka kommun Vc Åsa Vc Onsala Vc Kungsbacka Vc Fjärås Säröledens Familjeläkare Stenblommans Vc Husläkarna i Vallda Husläkarna i Kungsbacka Patientupplevd kvalitet i väntetid för läkarbesök, Kungsbacka kommun Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten Tillgängligheten till sjuksköterska och sjukgymnast är god. Samtliga vårdenheter uppger att de kan nås via e-post eller webblösning. Vårdenheterna erbjuder i stor utsträckning de tjänster som ingår i e-tjänsten Mina vårdkontakter. Antal vårdenheter i kommunen som erbjuder patienterna e-tjänster genom Mina vårdkontakter

27 Samverkan Vårdenheterna samverkar med ett flertal olika specialister genom egen anställd personal eller överenskommelser med andra. Från 2010 till 2011 ökade tillgången till bland annat sjuksköterska specialiserad på högt blodtryck (+3) och rehabsamordnare (+2). Tillgången till psykoterapeut ökade (+2) medan tillgången till specialist i psykiatri minskade (-2). Vårdval Halland, antal vårdenheter som har samverkan med kompetenser under 2011 Vc Särö Vc Onsala Vc Fjärås Vc Åsa Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Helår 2007 Helår 2011 Kompetenser som vårdenheten har tillgång till Carema Husläkarna Kungsbacka Carema Husläkarna Vallda Stenblommans Vårdcentral Säröledens Familjeläkare Vc Kungsbacka Förändring sen 2007 Distriktssköterska X X X X X X X X X Distriktssköterska specialiserad på astma och KOL X X X X X X X Distriktssköterska specialiserad på beroende av alkohol och droger X X X X X Distriktssköterska specialiserad på diabetes X X X X X X X X X Distriktssköterska specialiserad på högt blodtryck X X X X X Distriktssköterska specialiserad på övervikt X X X Specialist i allmänmedicin X X X X X X X X X Specialist i barnmedicin X Specialist i hudsjukdomar X Specialist i idrottsmedicin X Specialist i invärtes sjukdomar X X Specialist i ortopedi Specialist i psykiatri X X Specialist i reumatologi X X Kurator X X X X Psykolog X X X X X X Psykoterapeut X X X X Samtalsterapeut X X Arbetsterapeut X X X X X X X X X Dietist X X X X X X X X X Logoped X X X X X X X X Medicinsk fotvård X X X X X X X X X Sjukgymnast X X X X X X X X X Företagsläkare X X Uroterapeut X X X X X X X X X Undersköterska X X X X X X X Barnsjuksköterska X X X Biomedicinsk analytiker X X X X KBT-terapeut X X X X X X X X X Sjuksköterska X X X X X X X X X Rehabsamordnare X X X X X X X X X Annan kompetens X X X X Frågan ställdes inte vid föregående mätningar. Annan kompetens: Specialist i onkologi, sjuksköterska med specialistkompetens i KOL, astma, rökavvänjning, hjärtsvikt, undersköterska med specialistkompetens i livsstilssjukdomar, viktnedgång m.m., sjuksköterska med specialistkompetens i beroendesjukdomar, allergolog, specialist inom infektionssjukdomar. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och elevhälsan Arbetet med att säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får tillgång till grundläggande insatser inom närsjukvården har påbörjats. Av kommunens 9 25

28 vårdenheter har 2 (Husläkarna Vallda och Säröledens Familjeläkare) utarbetat riktlinjer och rutiner för samverkan BUP och elevhälsan. 1 enhet (Husläkarna Kungsbacka) uppger att de har bra rutiner med elevhälsan och att rutiner med BUP är under uppstart. 1 enhet (Vc Åsa) uppger att samarbete med BUP har inletts men att de inte har riktlinjer och rutiner för samverkan med elevhälsan. Övriga 5 vårdenheter (Stenblommans Vc, Vc Fjärås, Vc Kungsbacka, Vc Onsala och Vc Särö) har inga rutiner och riktlinjer för samverkan. Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta Samtliga vårdenheter utom Säröledens Familjeläkare har tillgång till multimodalt neurorehabteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Kvalitet Nationella patientenkäten visar att vid 3 vårdenheter rapporterade patienterna högre kvalitetspoäng än länsgenomsnittet för kvalitet och delaktighet i erhållen behandling. Vid 3 vårdenheter är kvalitetspoängen lägre än länsgenomsnittet (100 är max). Patientupplevd kvalitet i erhållen vård och delaktighet i behandlingen, Kungsbacka kommun 2011 Halland Kungsbacka kommun Vc Åsa Vc Särö Vc Onsala Vc Kungsbacka Vc Fjärås Säröledens Familjeläkare Stenblommans Vc Husläkarna i Vallda Husläkarna i Kungsbacka Delaktighet Kvalitet Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten Sjukdomsförebyggande metoder 3 vårdenheter, Husläkarna i Kungsbacka, Husläkarna Vallda och Säröledens Familjeläkare har beredskap för att införa tydliga riktlinjer och rutiner utifrån de nya Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Övriga 6 enheter uppger att kunskap finns men att man saknar resurser. 2 vårdenheter, Husläkarna Vallda och Stenblommans Vc uppger att de har god följsamhet gentemot Region Hallands fastställda rutiner för journaldokumentation av levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Övriga 6 vårdenheter uppger att de har påbörjat arbetet för att uppnå följsamhet. Logopedi I Kungsbacka är det en liten andel av de patienter som valt vårdenheten som erhållit insatser från logoped. Andelen varierar mellan 0,14 och 0,5 %. 26

29 Andel av patienter som fått insatser av logoped inom närsjukvården i Kungsbacka kommun, fördelat på antal invånare som valt vårdenheten 2011 Carema Husläkarna i Kungsbacka 0,27 Carema Husläkarna i Vallda 0,14 Stenblommans Vc 0,50 Säröledens Familjeläkare 0,16 Vc Fjärås 0,22 Vc Kungsbacka 0,24 Vc Onsala 0,24 Vc Särö* - Vc Åsa 0,24 * Har ej besvarat frågan Stroke Antalet patienter som får ett uppföljande läkarbesök efter sjukhusvård för stroke är ganska stabilt och var 86 stycken. Antal patienter i Kungsbacka som fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården efter vård på sjukhus för stroke 2011 Vc Åsa Vc Särö Vc Onsala Vc Kungsbacka Vc Fjärås Säröledens Familjeläkare Stenblommans Vc Husläkarna i Vallda Husläkarna i Kungsbacka Stenblommans Vc startade i september Samtliga vårdenheter har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam för patienter med stroke och andra neurologiska sjukdomar. Ingen av vårdenheterna har tillgång till teamet inom egen verksamhet, 8 enheter samverkar med Hälsa och rehab i Kungsbacka och1 enhet samverkar med Hallands sjukhus Kungsbacka (HSK). Av de patienter som var på uppföljande läkarbesök i närsjukvården erhöll 68 personer bedömning av sitt rehabiliteringsbehov. Husläkarna i Kungsbacka och Husläkarna i Vallda uppger att de oftast inte får kännedom om sina patienter innan Hallands sjukhus genomfört rehabbedömning trots att de har resurser att göra den själv. Under 2011 erhöll 77 strokepatienter rehabiliteringsinsatser i närsjukvården. 27

30 Rehabilitering av patienter med stroke i närsjukvården, Kungsbacka kommun 2011 Vc Åsa Vc Särö Vc Onsala Vc Kungsbacka Vc Fjärås Säröledens Familjeläkare Stenblommans Vc Husläkarna i Vallda Husläkarna i Kungsbacka Rehabinsatser (pågående eller genomförda) Rehabbedömning Vc Åsa har inte besvarat frågan om rehabiliteringsinsatser. Stenblommans Vc uppger att neurorehab initierats från sjukhusen de kan därför inte uppge säkra siffor. Vc Särö har inte besvarat frågan. Diabetesvård Samtliga vårdenheter har rutiner för att säkerställa god följsamhet mot Nationella riktlinjer för diabetes. Man brukar utgå ifrån att 4 % av befolkningen har diabetes och att % av dessa har diabetes typ-2. I Kungsbacka kommun skulle detta innebära att cirka är typ-2 diabetiker. Dessa patienter behandlas vanligen i närsjukvården och resultatet visar att vårdenheterna har cirka hälften registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Antal patienter som vårdenheterna har registrerade i NDR 2011 Andel av de invånare som valt vårdenheten som är registrerade NDR, helår 2011 Carema Husläkarna i Kungsbacka 80 0,73 Carema Husläkarna i Vallda 83 1,25 Stenblommans Vc 31 1,40 Säröledens Familjeläkare 47 1,25 Vc Fjärås 32 0,46 Vc Kungsbacka 272 1,88 Vc Onsala 250 1,95 Vc Särö 121 1,45 Vc Åsa 261 2,80 Kungsbacka kommun Andelen diabetiker som inte röker och utövar regelbunden fysisk aktivitet varierar mellan vårdenheterna. Patienter som behandlas vid Husläkarna i Kungsbacka röker inte alls och Vc Onsala har flest diabetiker som utövar regelbunden fysisk aktivitet. 28

31 Andel patienter med diabetes typ 2 som utövar fysisk aktivitet eller är icke rökare enligt rappportering till NDR 2011 Vc Åsa Vc Särö Vc Onsala Vc Kungsbacka Vc Fjärås Säröledens Familjeläkare Stenblommans Vc Husläkarna i Vallda Husläkarna i Kungsbacka Icke rökare Fysisk aktivitet Säker vård Hög diagnossättning är en viktig del för säker vård och de allra flesta vårdenheter diagnossätter % av patientbesöken. 7 vårdenheter diagnossätter över 81 % av besöken och 2 vårdenheter diagnossätter %. Samtliga vårdenheter har deltagit i utbildning för mätning av följsamhet mot basala hygienrutiner och klädkoder. Effektiv vård Täckningsgrad Regionens mål är att alla vårdenheter ska ha 80 % täckningsgrad. Täckningsgraden för helår 2011 är 69 %, en minskning med 1 % jämfört med helår % Kungsbacka 75% 70% 65% 60% Utgångsläge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Tert Tert vårdenheter har ökat sin täckningsgrad några % medan övriga enheters täckningsgrad har minskat något. 29

32 Kungsbacka kommun, täckningsgrad i % fördelat på vårdenhet Vårdenhet Carema Husläkarna i Kungsbacka Carema Husläkarna i Vallda Stenblommans Vc * * * * Säröledens Familjeläkare * * Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Kungsbacka kommun *Verksamheten startade under 2008 respektive 2010 Läkemedel Vc Kungsbacka är den enda vårdenheten som har 100 % följsamhet mot samtliga läkemedelskvoter, alla de övriga avviker från kvoten för något läkemedel. Säröledens Familjeläkare har negativ avvikelse på mer än 10 % i kvoterna antibiotika till barn och blodfettsänkande läkemedel och får ekonomiskt avdrag för dessa. Husläkarna i Kungsbacka, Säröledens Familjeläkare och Vc Fjärås avviker mer än 20 % från kvoten för antihistaminer och får ekonomiskt avdrag för dessa. Mer detaljerad information återfinns på omslagets insidor. Hälso- och sjukvårdens utveckling Personal från samtliga vårdenheter har deltagit i utbildning om kvalitetsregistret Senior Alert för att kunna registrera riskbedömningar av fall, undernäring och trycksår hos äldre. Under 2011 registrerade vårdenheterna i kommunen 156 patienter, vilket motsvarar 30 % av riskbedömningarna i Halland. Riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert 2011 Vårdenheter Antal registrerade Carema Husläkarna i Kungsbacka 60 Carema Husläkarna i Vallda 0 Stenblommans Vc 7 Säröledens Familjeläkare 1 Vc Fjärås 0 Vc Kungsbacka 6 Vc Onsala 31 Vc Särö 51 Vc Åsa 0 Kungsbacka kommun 156 Personal från samtliga vårdenheter har deltagit i Läkemedelskommittén Hallands utbildningar, 70 läkare och 24 sjuksköterskor. 30

33 Personal från samtliga vårdenheter har deltagit i regiongemensamt utvecklingsarbete. Deltagande i regiongemensamt utvecklingsarbete 2011 Vårdenhet Läkare Distr. sköt/ sjuksköt Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped Övrig personal Carema Husläkarna i X X Kungsbacka Carema Husläkarna i Vallda X X X X Säröledens Familjeläkare X Vc Kungsbacka X X X Vc Onsala X Vc Särö X Vc Åsa X X Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvården Rehabiliteringsgarantin Samtliga vårdenheter har rehabiliteringssamordnare. Jämställd sjukskrivning Samtliga vårdenheter utom Stenblommans Vc har deltagit i analys av jämställd sjukskrivning under

34 Varbergs kommun I kommunen finns 8 vårdenheter, varav 4 bedrivs i privat regi: Husläkarna Varmbadhuset (startade 18 oktober 2010) Läjeskliniken Navets Vc Neptunuskliniken Vc Håsten Vc Tvååker, Tandemkliniken Vc Veddige Vc Västra Vall och Breared Tillgänglighet Cirka 98 % av patienterna får ett läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar och över 90 % av telefonsamtalen besvarades samma dag. Neptunuskliniken, Navets Vc, Läjeskliniken och Husläkarna Varmbadhuset deltog inte i mätningen då man inte har automatiserat telefonsystem. Det finns inga samband mellan den faktiska väntetiden och patienternas upplevelse av den. Endast 1 vårdenhet som har 100 % faktisk tillgänglighet får 100 kvalitetspoäng (max) i den nationella patientenkäten. Patientupplevd kvalitet i väntetid för läkarbesök Varbergs kommun 2011 Halland Varbergs kommun Vc Västra Vall o Breared Vc Veddige Vc Tvååker Vc Håsten Neptunuskliniken Navets vc Läjeskliniken Husläkarna varmbadhuset Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten Antal läkarbesök och besvarade telefonsamtal inom ramen för den nationella vårdgarantin Varbergs kommun 2011 Halland Varbergs kommun Vc Västra Vall o Breared Vc Veddige Vc Tvååker Vc Håsten Neptunuskliniken Navets vc Läjeskliniken Husläkarna Varmbadhuset Telefonsamtal Läkarbesök

35 Tillgängligheten till sjuksköterska och sjukgymnast är god. Samtliga vårdenheter kan nås via e-post eller webblösning och alla vårdenheterna utom Neptunuskliniken erbjuder i stor utsträckning de tjänster som ingår i e-tjänsten Mina vårdkontakter. Antal vårdenheter i kommunen som erbjuder patienterna e-tjänster genom Mina vårdkontakter 2011 Samverkan Vårdenheterna samverkar med ett flertal olika specialister genom egen anställd personal eller överenskommelser med andra. Från 2010 till 2011 ökade tillgången till sjuksköterska specialiserad på övervikt (+2) och specialist i hjärtsjukdomar (+2). Tillgång till psykoterapeut minskade (-2) medan tillgång till KBT-terapeut ökade (+2). Tillgången till barnsjuksköterska minskade också (-3). Se vidare tabell nästa sida. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och elevhälsan Arbetet med att säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får tillgång till grundläggande insatser inom närsjukvården har påbörjats. 5 vårdenheter i Varbergs kommun har rutiner och riktlinjer för samverkan med BUP och elevhälsan. Navets Vc samarbetar enbart med BUP. Vc Tvååker och Vc Veddige har påbörjat förbättringsarbete. Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta 7 vårdenheter har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin inom vårdenheten. Läjeskliniken samverkar med Varbergs kurort och Friskvågen AB. 33

36 Vårdval Halland, antal vårdenheter som har samverkan med kompetenser under 2011 Annan kompetens: Sjuksköterska specialiserad i akutmedicin, företagshälsovård Kvalitet Nationella patientenkäten visar att patienterna ger delaktigheten i sin behandling högre kvalitetspoäng än kvaliteten i erhållen vård. Vid 3 vårdenheter rapporterade patienterna att kvaliteten i erhållen vård är något högre än länsgenomsnittet. 34

37 Patientupplevd kvalitet i erhållen vård och delaktighet, Varbergs kommun 2011 Halland Varbergs kommun Vc Västra Vall o Breared Vc Veddige Vc Tvååker Vc Håsten Neptunuskliniken Navets vc Läjeskliniken Husläkarna varmbadhuset Delaktighet Kvalitet Sjukdomsförebyggande metoder 6 vårdenheter, Husläkarna Varmbadhuset, Läjeskliniken, Navets Vc, Neptunuskliniken, Vc Håsten och Vc Västra Vall har beredskap för att införa riktlinjer och rutiner utifrån de nya Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Vc Tvååker uppger att kompetens finns men att man saknar resurser. Vc Veddige uppger att man gör detta i det löpande arbetet men att de inte har tydliga riktlinjer. De har även haft kampanjer och liknande. 5 vårdenheten, Läjeskliniken, Navets Vc, Neptunuskliniken, Vc Håsten och Vc Västra Vall har följsamhet mot Region Hallands rutiner för journaldokumentation av levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Husläkarna Varmbadhuset, Vc Tvååker och Vc Veddige har påbörjat arbetet med att uppnå följsamhet. Logopedi Precis som regionen i stort är det i Varberg en liten andel av de patienter som valt vårdenheten som erhållit insatser från logoped, andelen varierar mellan 0 och 0,85 %. Andel av patienter som fått insatser av logoped inom närsjukvården i Varbergs kommun, fördelat på antal invånare som valt vårdenheten 2011 Husläkarna Varmbadhuset 0,26 Läjeskliniken 0,85 Navets Vc 0,00 Neptunuskliniken 0,23 Vc Håsten 0,23 Vc Tvååker 0,20 Vc Veddige * Vc Västra Vall 0,24 * Har inte besvarat frågan. Stroke Antalet patienter som får uppföljande läkarbesök på vårdenheten efter sjukhusvård för stroke är ganska stabilt och var totalt 103 stycken

38 Antal patienter som fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården efter vård på sjukhus för stroke Vc Västra Vall Vc Veddige Vc Tvååker Vc Håsten Neptunuskliniken Navets Vc Läjeskliniken Husläkarna Varmbadhuset Samtliga vårdenheter har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam för patienter med stroke och andra neurologiska sjukdomar. Neptunuskliniken, Vc Håsten och Vc Västra Vall har det inom vårdenheten. Övriga vårdenheter samverkar med neurorehabiliteringsteam Varberg och Skanslidens Rehab. Under året fick 89 strokepatienter rehabbedömning och totalt 114 patienter erhöll rehabinsatser. Rehabilitering av patienter med stroke i närsjukvården, antal patienter i Varbergs kommun 2011 Vc Västra Vall Vc Veddige Vc Tvååker Vc Håsten Neptunuskliniken Navets Vc Läjeskliniken Husläkarna Varmbadhuset Rehabinsatser (pågående eller genomförda) Rehabbedömning Diabetesvård Samtliga vårdenheter har rutiner för att säkerställa god följsamhet mot Nationella riktlinjer för diabetes. Man brukar utgå ifrån att 4 % av befolkningen har diabetes och att % av dessa har diabetes typ-2. I Varbergs kommun skulle detta innebära att cirka är typ-2 diabetiker. Dessa patienter behandlas vanligen i närsjukvården och resultatet visar att vårdenheterna har cirka 75 % registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). 36

39 Antal patienter som vårdenheten har registrerat i Nationella Diabetesregistret 2011 Vårdenhet Antal patienter som vårdenheterna har registrerade i NDR 2011 Andel av invånare som valt vårdenheten som är registrerade NDR, helår 2011 Husläkarna Varmbadhuset 50 2,15 Läjeskliniken 72 2,27 Navets Vc 45 3,16 Neptunuskliniken 140 1,31 Vc Håsten 213 2,57 Vc Tvååker, Tandemkliniken 194 2,54 Vc Veddige 267 2,69 Vc Västra Vall 503 3,52 Varbergs kommun Andelen diabetiker som inte röker och utövar regelbunden fysisk aktivitet varierar mycket mellan vårdenheterna. Patienter som behandlas vid Neptunuskliniken, Läjeskliniken och Husläkarna Varmbadhuset röker i minst utsträckning och utövar fysisk aktivitet i störst utsträckning. Andel patienter med diabetes typ 2 som utövar fysisk aktivitet eller är icke rökare enligt rapportering till NDR 2011 Vc Västra Vall Vc Veddige Vc Tvååker, Tandemkliniken Vc Håsten Neptunuskliniken Navets vc Läjeskliniken Husläkarna Varmbadhuset Icke rökare Fysisk aktivitet Säker vård Hög diagnossättning är en viktig del för säker vård, 6 vårdenheter diagnossätter % av patientbesöken och 2 diagnossätter %. Inga förändringar har skett sedan Effektiv vård Täckningsgrad Regionens mål är att alla vårdenheter ska ha 80 % täckningsgrad. Täckningsgraden för helår 2011 är 68 %, en ökning med 2 % jämfört med

40 80% Varberg 75% 70% 65% 60% Utgångsläge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Tert Tert Täckningsgrad i % fördelat på vårdenhet Vårdenhet Husläkarna Varmbadhuset * * * * 68 Läjeskliniken Navets Vc ** Neptunuskliniken Vc Håsten Vc Tvååker Vc Veddige Vc Västra Vall Varbergs kommun * Vårdenheten startade 18 okt 2010 ** Vårdenheten startade 1 maj Läkemedel Samtliga vårdenheter har 100 % följsamhet mot kvoten för diabetesmedel. Husläkarna Varmbadhuset och Neptunuskliniken har negativ avvikelse på mer än 10 % i kvoten för blodfettsänkande läkemedel och får ekonomiskt avdrag. Husläkarna Varmbadhuset och Vc Tvååker avviker med mer än10 % från kvoten för antihistaminer och får ekonomiskt avdrag för detta. Ingen av vårdenheterna har negativ avvikelse på 20 % eller mer i någon av läkemedelskvoterna. Mer detaljerad information återfinns på omslagets insidor. Hälso- och sjukvårdens utveckling Samtliga vårdenheter har deltagit i utbildning om kvalitetsregistret Senior Alert och påbörjat registrering. Riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert 2011 Vårdenhet Antal registrerade riskbedömningar Husläkarna Varmbadhuset 4 Läjeskliniken 0 Navets Vc 0 Neptunuskliniken 4 Vc Håsten 42 Vc Tvååker 22 Vc Veddige 0 Vc Västra Vall 19 Varbergs kommun 91 38

41 Personal från samtliga vårdenheter deltog i Läkemedelskommittén Hallands utbildningar, under 2011 deltog totalt 30 läkare och 15 sjuksköterskor. Personal från samtliga vårdenheter har deltagit i regiongemensamt utvecklingsarbete. Deltagande i regiongemensamt utvecklingsarbete 2011 Vårdenhet Läkare Distr. sköt/ Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped Övrig personal sjuksköt Husläkarna Varmbadhuset X X Läjeskliniken X X Navets Vc X X Neptunuskliniken X X X Vc Tvååker X Vc Veddige X Vc Västra Vall X X Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvården Rehabilitering Vården fortsätter att utvecklas vid vårdenheterna och det senaste årets fokus på rehabilitering har lett till att samtliga vårdenheter har rehabiliteringssamordnare. Jämställd sjukskrivning Samtliga vårdenheter utom Navets Vc har deltagit i analys av jämställd sjukskrivning

42 Falkenbergs kommun I Falkenbergs kommun finns 8 vårdenheter i Vårdval Halland, varav 3 drivs i privat regi. Familjeläkarna Skrea Familjeläkarna Söderbro Laurentiuskliniken Vc Gruebäck Vc Hjortsberg Vc Slöinge Vc Ullared Vc Vessigebro Tillgänglighet Tillgängligheten i Falkenbergs kommun är mycket god och alla patienter erhåller ett läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Trots den goda faktiska tillgängligheten upplever patienterna inte alltid tillgängligheten som lika god. Tillgängligheten till sjuksköterska och sjukgymnast är god. Den nationella vårdgarantin, andel läkarbesök och besvarade telefonsamtal, närsjukvården Falkenbergs kommun 2011 Halland Falkenbergs kommun Vc Vessigebro Vc Ullared Vc Slöinge Vc Hjortsberg Vc Gruebäck Laurentiuskliniken Familjeläkarna Söderbro Familjeläkarna Skrea Telefonsamtal Läkarbesök Familjeläkarna Skrea, Familjeläkarna Söderbro, Laurentiuskliniken och Vc Vessigebro deltog inte i telefonmätningen. Patientupplevd kvalitet i väntetid för läkarbesök, Falkenbergs kommun 2011 Halland Falkenbergs kommun Vc Vessigebro Vc Ullared Vc Slöinge Vc Hjortsberg Vc Gruebäck Laurentiuskliniken Familjeläkarna Söderbro Familjeläkarna Skrea Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten

43 Samtliga vårdenheter uppger att de kan nås via e-post eller webblösning. Alla vårdenheter utom 2 erbjuder alla de tjänster som ingår i e-tjänsten Mina vårdkontakter. Antal vårdenheter i kommunen som erbjuder patienterna e-tjänster genom Mina vårdkontakter 2011 Samverkan Vårdenheten samverkar med ett flertal olika specialister genom egen anställd personal eller överenskommelser med andra. Från 2010 till 2011 ökade vårdenheternas tillgång till sjuksköterska specialiserad mot högt blodtryck (+4), barnsjuksköterska (+3) och sjuksköterska (+4). Även tillgången till specialist i invärtesmedicin (+2) och sjukgymnast (+2) ökar. Tillgången till personal med psykosocial kompetens minskar, kurator (-2), samtalsterapeut (-2), och kognitivbeteende terapeut (-3). Vårdenheternas samverkan med uroterapeut minskar mest (-5). Se tabell nästa sida. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och elevhälsan Samtliga av kommunens vårdenheter har rutiner och riktlinjer för samverkan med BUP och elevhälsan. Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta Samtliga vårdenheter har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Familjeläkarna Skrea och Familjeläkarna Söderbro har team inom den egna verksamheten, övriga vårdenheter samverkar med Hälsa och Rehab i Falkenberg. 41

44 Vårdval Halland, antal vårdenheter som har samverkan med kompetenser under Frågan ställdes inte vid föregående mätningar. Övrig kompetens: Hälsoprofilbedömare, distriktssköterska specialiserad på hjärtsvikt, distriktssköterska med ökad kunskap i vaccination och reseprofylax, distriktssköterska med ökad kunskap i telefonrådgivning och bedömning, specialist på infektionssjukdomar samt narkosläkare. Kvalitet Nationella patientenkäten visar att vid 3 vårdenheter rapporterar patienterna högre kvalitetspoäng än länsgenomsnittet, för kvalitet i erhållen vård. Vid 6 vårdenheter upplever man högre delaktighet i sin behandling än länsgenomsnittet. Vid 2 vårdenheter är kvalitetspoängen för båda indikatorerna lägre än länsgenomsnittet (100 är max). 42

45 Patientupplevd kvalitet i erhållen vård och delaktighet, Falkenbergs kommun 2011 Halland Falkenbergs kommun Vc Vessigebro Vc Ullared Vc Slöinge Vc Hjortsberg Vc Gruebäck Laurentiuskliniken Familjeläkarna Söderbro Familjeläkarna Skrea Delaktighet Kvalitet Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten Sjukdomsförebyggande metoder Alla vårdenheter utom Vc Slöinge har beredskap för att införa tydliga riktlinjer och rutiner utifrån de nya Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Vc Slöinge uppger att de redan idag utför en hel del hälsofrämjande insatser men att de inte har resurser att göra det fullt ut så som det beskrivs i riktlinjerna. 4 vårdenheter, Familjeläkarna Söderbro, Familjeläkarna Skrea, Laurentiuskliniken och Vc Ullared uppger att de har god följsamhet gentemot Region Hallands fastställda rutiner för journaldokumentation av levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Övriga 4 vårdenheter uppger att de har påbörjat förbättringsarbetet. Logopedi Precis som regionen i stort är det i Falkenberg en liten andel av de patienter som valt vårdenheten som erhållit insatser från logoped, andelen varierar ganska mycket mellan 0,38 2,32 %. 3 vårdenheter har inte besvarat frågan. Andel av patienter som fått insatser av logoped inom närsjukvården i Falkenbergs kommun, fördelat på antal invånare som valt vårdenheten 2011 Familjeläkarna Skrea 2,32 Familjeläkarna Söderbro 1,10 Laurentiuskliniken 0,83 Vc Gruebäck * Vc Hjortsberg * Vc Slöinge 0,30 Vc Ullared 0,11 Vc Vessigebro * * Har inte besvarat frågan Stroke Antalet patienter som får ett uppföljande läkarbesök i närsjukvården efter sjukhusvård för stroke är stabilt, totalt 67 stycken

46 Antal patienter i Falkenbergs kommun som fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården, efter vård på sjukhus för stroke, 2011 Vc Vessigebro Vc Ullared Vc Slöinge Vc Gruebäck, Hjortsberg Laurentiuskliniken Familjeläkarna Skrea Familjeläkarna Söderbro Laurentiuskliniken har inte besvarat frågan Samtliga vårdenheter har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam för patienter med stroke och andra neurologiska sjukdomar. Familjeläkarna Skrea och Familjeläkarna Söderbro, har tillgång till teamet inom den egna verksamheten, övriga vårdenheter samverkar med Hälsa och Rehab i Falkenberg. Under året fick 57 strokepatienter rehabbedömning och totalt 53 patienter erhöll rehabinsatser. Rehabilitering av patienter med stroke i närsjukvården, antal patienter i Falkenbergs kommun, 2011 Vc Vessigebro Vc Ullared Vc Slöinge Vc Hjortsberg Vc Gruebäck Laurentiuskliniken Familjeläkarna Skrea Familjeläkarna Söderbro Rehabinsatser (pågående eller genomförda) Rehabbedömning Diabetesvård Samtliga vårdenheter har rutiner för att säkerställa god följsamhet mot Nationella riktlinjer för diabetes. Man brukar utgå ifrån att 4 % av befolkningen har diabetes och att % av dessa har diabetes typ-2. I Falkenbergs kommun skulle detta innebära att cirka är typ-2 diabetiker. Dessa patienter behandlas vanligen i närsjukvården och resultatet visar att vårdenheterna har cirka 70 % registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). 44

47 Vårdenhet Antal patienter som vårdenheterna har registrerade i NDR 2011 Andel av invånare som valt vårdenheten som är registrerade i NDR, helår 2011 Familjeläkarna Söderbro 114 2,00 Familjeläkarna Skrea * 2,78 Laurentiuskliniken 82 0,86 Vc Gruebäck, Vc Hjortsberg 521 5,41 Vc Slöinge 54 2,10 Vc Ullared 146 3,28 Vc Vessigebro 59 2,80 Falkenbergs kommun * Inget svar Andelen patienter som utövar fysisk aktivitet varierar mellan vårdenheterna. Familjeläkarna Skrea och Famljeläkarna Söderbro har störst andel fysiskt aktiva patienter och icke rökande patienter. Andel patienter med diabetes typ 2 som utövar fysisk aktivitet eller är icke rökare enligt rapportering till NDR 2011 Vc Vessigebro Vc Ullared Vc Slöinge Vc Hjortsberg Vc Gruebäck Laurentiuskliniken Familjeläkarna Skrea Familjeläkarna Söderbro Icke rökare Fysisk aktivitet Laurentiuskliniken har inte besvarat frågan avseende fysisk aktivitet Säker vård Samtliga vårdenheter diagnossätter % av patientbesöken. Effektiv vård Täckningsgrad Regionens mål är att alla vårdenheter ska ha 80 % täckningsgrad. Täckningsgraden för helår 2011 är 69 % en minskning med 1 % jämfört med

48 80% Falkenberg 75% 70% 65% 60% Utgångsläge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Tert Tert Täckningsgrad i % fördelat på vårdenhet Vårdenhet Familjeläkarna Söderbro Familjeläkarna Skrea Laurentiuskliniken Vc Gruebäck Vc Hjortsberg Vc Slöinge Vc Ullared Vc Vessigebro Falkenbergs kommun Läkemedel Samtliga vårdenheter har 100 % följsamhet mot kvoten för kronor/dygnsdos. För alla andra läkemedelskvoter avviker några vårdenheter negativt, dock inte så mycket att man får ekonomiskt avdrag. Mer detaljerad information finns på omslagets insidor. Hälso- och sjukvårdens utveckling Samtliga vårdenheter har deltagit i utbildning om kvalitetsregistret Senior Alert och 4 enheter har påbörjat registrering. Riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert 2011 Vårdenhet Antal registrerade riskbedömningar Familjeläkarna Söderbro 0 Familjeläkarna Skrea 0 Laurentiuskliniken 0 Vc Gruebäck och Vc Hjortsberg 7 Vc Slöinge 4 Vc Ullared 18 Vc Vessigebro 29 Falkenbergs kommun 58 Personal från samtliga vårdenheter deltog i Läkemedelskommittén Hallands utbildningar, under 2011 deltog totalt 31 läkare och 11 sjuksköterskor. 46

49 Bland de 3 enheter som besvarat frågan har personal från alla personalgrupper utom logopeder deltagit i arbetsgrupper för regiongemensamt utvecklingsarbete. Deltagande i regiongemensamt utvecklingsarbete 2011 Vårdenhet Läkare Distr. sköt/ sjuksköt Arbetsterapeut Sjukgymnast Laurentiuskliniken X X X Vc Gruebäck Vc Hjortsberg X Logoped Övrig personal X Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvården Rehabilitering Vården fortsätter att utvecklas vid vårdenheterna och det senaste årets fokus på rehabilitering har lett till att samtliga vårdenheter har rehabiliteringssamordnare. Jämställd sjukskrivning Samtliga vårdenheter har deltagit i analys av jämställd sjukskrivning

50 Halmstad kommun I Halmstads kommun finns 13 vårdenheter, varav 6 bedrivs i privat regi: Amadeuskliniken Vc Bäckagård Capio Citykliniken Vc Getinge Läkargruppen Tre Hjärtan Vc Hertig Knut Söndrumskliniken Vc Nyhem Tudorkliniken Vc Oskarström Viktoriakliniken Vc Vallås Vc Andersberg Tillgänglighet Generellt är tillgängligheten i Halmstads kommun god, men den varierar mellan vårdenheterna. Vid 6 vårdenheter får alla patienter som behöver ha det ett läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. 5 vårdenheter har 100 % tillgänglighet per telefon. Vid 1 vårdenhet är tillgängligheten lägre än regiongenomsnittet. Antal läkarbesök och andel besvarade telefonsamtal inom ramen för den nationella vårdgarantin Halmstad kommun Vårdval Halland 2011 Halland Halmstads kommun Vc Vallås Vc Nyhem Vc Hertig Knut Vc Getinge Vc Bäckagård Vc Andersberg Viktoriakliniken Eldsberga Viktoriakliniken Kungsgatan Tudorkliniken Söndrumskliniken Läkargruppen Tre Hjärtan Capio Citykliniken Amadeuskliniken Fyllinge Amadeuskliniken Söndrum Telefonsamtal Läkarbesök Vid de 2 vårdenheterna som har 100 % faktisk tillgänglighet upplevde patienterna också att den var det och skattade den till 100 kvalitetspoäng (max). För de övriga vårdenheterna är inte sambandet lika tydligt. 48

51 Patientupplevd kvalitet i väntetid för läkarbesök, Halmstad kommun 2011 Halland Halmstad kommun Vc Vallås Vc Nyhem Vc Hertig Knut Vc Getinge Vc Bäckagård Vc Andersberg Viktoriakliniken Eldsberga Viktoriakliniken Kungsgatan Tudorkliniken Söndrumskliniken Läkargruppen Tre Hjärtan Capio Citykliniken Amadeuskliniken Fyllinge Amadeuskliniken Söndrum Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten Tillgängligheten till sjuksköterska och sjukgymnast är god. Samtliga vårdenheter uppger att de kan nås via e-post eller webblösning och alla vårdenheter utom Viktoriakliniken erbjuder i stor utsträckning de tjänster som ingår i e-tjänsten Mina vårdkontakter. Antal vårdenheter i kommunen som erbjuder patienterna e-tjänster genom Mina vårdkontakter

52 Samverkan Vårdenheten samverkar med ett flertal olika specialister genom egen anställd personal eller överenskommelser med andra. Mellan 2010 och 2011 har inga större förändringar skett avseende de specialister som man har tillgång till. Vårdval Halland, antal vårdenheter som har samverkan med kompetenser under Frågan ställdes inte vid föregående mätningar. Övrig kompetens: Barnsjukgymnast, barnaudionom, vaccinationsmottagning, allmänkirurg med gastroscopimottagning, plastikkirurg, mottagning för rökavvänjning, homeopat, psykiatrisjuksköterska, hörselvårdsassistent, distriktssköterska med tobaksavvänjning samt ortopedteknisk ingenjör. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och elevhälsan Arbetet med att säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får tillgång till grundläggande insatser inom närsjukvården har påbörjats. 7 vårdenheter (Amadeuskliniken, Läkargruppen Tre Hjärtan, Tudorkliniken, Viktoriakliniken, Vc Andersberg, Vc Hertig Knut och Vc Vallås) har riktlinjer för samverkan BUP och elevhälsan. Capio Citykliniken uppger att de har påbörjat ett samarbete med utbildning och dialogmöten med BUP och närsjukvården där psykosociala team, läkare och sjuksköterskor deltagit. Vc Bäckagård och Vc Nyhem uppger att arbete pågår med utbildningsinsatser. Söndrumskliniken och Vc Getinge uppger att de inte har riktlinjer ännu. 50

53 Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta Samtliga vårdenheter utom Läkargruppen Tre Hjärtan och Söndrumskliniken uppger att de har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Kvalitet Nationella patientenkäten visar att vid alla vårdenheterna utom 1, ger patienterna högre kvalitetspoäng för delaktigheten i sin behandling än kvaliteten i erhållen vård. Vid Söndrumskliniken var förhållandet det omvända. Patientupplevd kvalitet i erhållen vård och delaktighet i behandlingen, Halmstad kommun 2011 Halland Halmstad kommun Vc Vallås Vc Oskarström Vc Nyhem Vc Hertig Knut Vc Getinge Vc Bäckagård Vc Andersberg Viktoriakliniken Eldsberga Viktoriakliniken Kungsgatan Tudorkliniken Söndrumskliniken Läkargruppen Tre Hjärtan Capio Citykliniken Amadeuskliniken Fyllinge Amadeuskliniken Söndrum Delaktighet Kvalitet Sjukdomsförebyggande metoder 4 vårdenheter (Tudorkliniken, Vc Andersberg, Vc Bäckagård och Vc Getinge) har beredskap för att införa rutiner utifrån de nya Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Amadeuskliniken uppger att de inte har börjat arbeta med detta fullt ut och Vc Hertig Knut uppger att arbete pågår. Vc Nyhem och Vc Vallås uppger att kompetens finns men inte resurser. Läkargruppen Tre Hjärtan, Viktoriakliniken och Vc Oskarström uppger att de inte har beredskap för att införa tydliga riktlinjer. Capio Citykliniken har inte besvarat frågan. 51

54 Logopedi Precis som regionen i stort är det i Halmstad en liten andel av de patienter som valt vårdenheten som erhållit insatser från logoped, andelen varierar mellan 0 till 0,18 %. Andel av patienter som fått insatser av logoped inom närsjukvården i Halmstad kommun, fördelat på antal invånare som valt vårdenheten 2011 Amadeuskliniken 0,16 Capio Citykliniken 0,06 Läkargruppen Tre Hjärtan 0,00 Söndrumskliniken 0,06 Tudorkliniken * Viktoriakliniken * Vc Andersberg * Vc Bäckagård 0,00 Vc Getinge 0,18 Vc Hertig Knut 0,00 Vc Nyhem * Vc Oskarström 0,15 Vc Vallås 0,14 * Tudorkliniken, Viktoriakliniken, Vc Andersberg och Vc Nyhem har inte besvarat frågan. Stroke Det är svårt att värdera hur antalet patienter som fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården efter att ha vårdats på sjukhus för stroke har förändrats. Vårdenheternas svarsfrekvens varierar för både 2010 och Bland de vårdenheter som har besvarat frågan ser man att antalet patienter varierar mellan åren. Antal patienter i Halmstad kommun som fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården efter vård på sjukhus för stroke, 2011 Vc Vallås Vc Oskarström Vc Nyhem Vc Hertig Knut Vc Getinge Vc Bäckagård Söndrumskliniken Läkargruppen Tre Hjärtan Amadeuskliniken Capio Citykliniken, Tudorkliniken, Viktoriakliniken och Vc Andersberg har inte besvarat frågan 2 vårdenheter, Vc Bäckagård och Vc Getinge, har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam. Övriga vårdenheter uppger att de inte har någon tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam. Amadeuskliniken har inte besvarat frågan. Under 2011 erhöll totalt 6 strokepatienter rehabbedömning och 47 erhöll rehabinsatser. 52

55 Rehabilitering av patienter med stroke i närsjukvården, antal patienter i Halmstad kommun, 2011 Vc Vallås Vc Oskarström Vc Hertig Knut Vc Getinge Vc Bäckagård Söndrumskliniken Läkargruppen Tre Hjärtan Capio Citykliniken Amadeuskliniken Rehabinsatser (pågående eller genomförda) Rehabbedömning Tudorkliniken, Viktoriakliniken, Vc Andersberg och Vc Nyhem har inte besvarat frågan Diabetesvård Samtliga vårdenheter utom Amadeuskliniken har rutiner för att säkerställa god följsamhet mot Nationella riktlinjer för diabetes. Man brukar utgå ifrån att 4 % av befolkningen har diabetes och att % av dessa har diabetes typ-2 och dessa patienter behandlas vanligen i närsjukvården. I Halmstad kommun skulle detta innebära att cirka invånare är typ-2 diabetiker. Resultatet för 2011 visar att cirka 52 % av patienterna är registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Vårdenhet Antal patienter som vårdenheterna har registrerade i NDR, Andel av invånare som valt vårdenheten som är registrerade i NDR, helår 2011 Amadeuskliniken 263 1,94 Capio Citykliniken 132 1,01 Läkargruppen Tre Hjärtan 57 6,69 Söndrumskliniken 25 1,57 Tudorkliniken 143 3,57 Viktoriakliniken * * Vc Andersberg 127 2,87 Vc Bäckagård 99 2,19 Vc Getinge 118 1,77 Vc Hertig Knut 150 1,65 Vc Nyhem 157 1,74 Vc Oskarström 194 2,95 Vc Vallås 164 2,29 Halmstad *Har inte besvarat frågan Capio Citykliniken, Söndrumskliniken och Vc Vallås är de vårdenheter där diabetiker utövar fysisk aktivitet och är icke rökare i störst utsträckning.

56 Söndrumskliniken Capio Citykliniken Amadeuskliniken Andel patienter med diabetes typ 2 som utövar fysisk aktivitet eller är icke rökare enligt rapportering till NDR 2011 Vc Vallås Vc Oskarström Vc Nyhem Vc Hertig Knut Vc Bäckagård Vc Andersberg Icke rökare Fysisk aktivitet Vc Getinge, Viktoriakliniken, Tudorkliniken och Läkargruppen Tre Hjärtan har inte besvarat frågan. Säker vård Hög diagnossättning är en viktig del för säker vård, 10 vårdenheter diagnossätter % och 3 diagnossätter % av patientbesöken. Effektiv vård Täckningsgrad Regionens mål är att alla vårdenheter ska ha 80 % täckningsgrad. Resultatet för helår 2011 är 71 % vilket är en ökning med 1 %-enhet jämfört med % Halmstad 75% 70% 65% 60% Utgångs läge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Tert Tert

57 Täckningsgrad i % fördelat på vårdenhet Vårdenhet Amadeuskliniken Söndrum Amadeuskliniken Fyllinge Capio Citykliniken Läkargruppen Tre Hjärtan Söndrumskliniken Tudorkliniken Viktoriakliniken Kungsgatan Viktoriakliniken Eldsberga Vc Andersberg Vc Bäckagård Vc Getinge Vc Hertig Knut Vc Nyhem Vc Oskarström Vc Vallås Halmstads kommun Läkemedel Ingen av vårdenheterna har följsamhet gentemot alla läkemedelskvoter. Vid tertial 3 får Amadeuskliniken ekonomiskt avdrag för bristande följsamhet gentemot kvoten för antibiotika till barn. Capio Citykliniken får avdrag för bristande följsamhet mot kvoterna för antibiotika till barn och kvoten för histaminer. Söndrumskliniken får också ekonomiskt avdrag för dessa kvoter men får även avdrag för bristande följsamhet mot kvoterna för blodfettsänkande och blodtrycksänkande medel. Detaljerat resultat finns på omslagets insidor. Hälso- och sjukvårdens utveckling Samtliga vårdenheter utom Söndrumskliniken och Viktoriakliniken har deltagit i utbildning om kvalitetsregistret Senior Alert samt påbörjat registrering av patienter. Riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert 2011 Vårdenhet Antal registrerade riskbedömningar Amadeuskliniken 10 Capio Citykliniken 40 Läkargruppen Tre Hjärtan 0 Söndrumskliniken * Tudorkliniken 10 Viktoriakliniken Eldsberga * Vc Andersberg 7 Vc Bäckagård 4 Vc Getinge 5 Vc Hertig Knut 2 Vc Nyhem 28 Vc Oskarström 3 Vc Vallås 23 Halmstad kommun 132 *Har inte besvarat frågan 55

58 Antalet vårdenheter vars personal deltog i Läkemedelskommittén Hallands utbildningar är stort. Under 2011 deltog totalt 60 läkare och 31 sjuksköterskor från vårdenheterna i Halmstad i de olika utbildningarna. Personal från samtliga vårdenheter har deltagit i regiongemensamt utvecklingsarbete. Deltagande i regiongemensamt utvecklingsarbete 2011 Vårdenhet Läkare Distr. sköt/ sjuksköt Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped Amadeuskliniken X X X Capio Citykliniken X Söndrumskliniken X Viktoriakliniken X X Vc Bäckagård X Vc Getinge X Vc Hertig Knut X X Vc Nyhem X X Vc Oskarström X X Vc Vallås X X Övrig personal Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvården Rehabilitering Vården fortsätter att utvecklas vid vårdenheterna och det senaste årets fokus på rehabilitering har lett till att samtliga vårdenheter utom Läkargruppen Tre Hjärtan och Söndrumskliniken har rehabiliteringssamordnare. Jämställd sjukskrivning Samtliga vårdenheter utom Capio Citykliniken, Viktoriakliniken Kungsgatan, Söndrumskliniken och Läkargruppen Tre Hjärtan har deltagit i analys av jämställd sjukskrivning

59 Hylte kommun I Hylte kommun finns 2 vårdenheter, båda drivs i Region Hallands regi. Vc Hyltebruk Vc Torup Tillgänglighet Tillgängligheten i Hylte kommun är mycket god, så gott som alla patienter erhåller ett läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Vid Vc Hyltebruk får 85 % av patienterna kontakt med vårdenheten samma dag som de ringer. I Nationella patientenkäten upplevdes tillgängligheten också som god, cirka 95 kvalitetspoäng (100 max). Patientupplevd kvalitet i väntetid för läkarbesök i Hylte kommun 2011, antal kvalitetspoäng Halland Hylte kommun Vc Torup Vc Hyltebruk Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten Den nationella vårdgarantin, andel läkarbesök och besvarade telefonsamtal i Hylte kommun 2011 Halland Hylte kommun Vc Torup Telefonsamtal Läkarbesök Vc Hyltebruk Tillgängligheten till sjuksköterska och sjukgymnast är god. Samtliga vårdenheter uppger att de kan nås via e-post eller webblösning och samtliga tjänster som finns i Mina vårdkontakter erbjuds. 57

60 Antal vårdenheter i kommunen som erbjuder patienterna e-tjänster genom Mina vårdkontakter 2011 Samverkan Vårdenheten samverkar med ett flertal olika specialister genom egen anställd personal eller överenskommelser med andra. Från 2010 till 2011 minskade vårdenheternas samverkan med specialist i hjärtsjukdomar (-1) men ökade för specialist i invärtesmedicin (+1). Samverkan med dietist ökade (+2) medan samverkan med psykolog minskade (-2). Vårdval Halland, antal vårdenheter som har samverkan med komptenser under 2011 Kompetenser som vårdenheten har tillgång till Vc Hyltebruk Vc Torup Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Förändring sen 2007 Distriktssköterska X X Distriktssköterska specialiserad på astma och KOL X X Distriktssköterska specialiserad på beroende av alkohol och droger X X Distriktssköterska specialiserad på diabetes X X Distriktssköterska specialiserad på högt blodtryck X X Distriktssköterska specialiserad på övervikt X X Specialist i allmänmedicin X X Specialist i hjärtsjukdomar Specialist invärtes sjukdomar X Specialist i ortopedi Kurator X X Psykolog Arbetsterapeut X X Dietist X X Logoped X X Medicinsk fotvård X X Sjukgymnast X X Företagsläkare Undersköterska X X KBT-terapeut X X Sjuksköterska X Rehabsamordnare X Annan kompetens X X Frågan ställdes inte vid föregående mätningar. Annan kompetens: Audionom 58

61 Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och elevhälsan Båda vårdenheterna i Hylte kommun har rutiner för samverkan BUP och elevhälsan för att säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får grundläggande insatser på vårdenheten. Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta Vc Hyltebruk har inom vårdenheten tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta enligt rehabgarantin och Vc Torup samverkar med dem. Kvalitet Resultatet från Nationella patientenkäten visar att patienterna ger fler kvalitetspoäng för delaktighet i egen behandling än till kvaliteten i vården. Patientupplevd kvalitet i erhållen vård och delaktighet i behandlingen i Hylte kommun 2011, antal kvalitetspoäng Halland Hylte kommun Vc Torup Vc Hyltebruk Delaktighet Kvalitet Sjukdomsförebyggande metoder Båda Vc i Hylte kommun uppger att de har kunskap men att mer resurser behövs för att införa tydliga riktlinjer och rutiner utifrån de nya nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Logopedi Precis som regionen i stort är det i Hylte en liten andel av de patienter som valt vårdenheten som erhållit insatser från logoped, andelen varierar mellan 0,36 % vid Vc Torup till 2,06 % vid Vc Hyltebruk. Stroke Totalt har 25 patienter fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården efter vård på sjukhus för stroke. Samma antal har fått rehabiliteringsinsatser av neurorehabteam. Vc Hyltebruk har tillgång till multimodalt neurorehabiliteringsteam för patienter med stroke och andra neurologiska sjukdomar och Vc Torup samverkar med dem. 59

62 2011 Antal patienter i Hylte kommun som fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården efter vård på sjukhus för stroke, Vc Torup Vc Hyltebruk Rehabilitering av patienter med stroke i närsjukvården, antal patienter i Hylte kommun, 2011 Rehabinsatser Rehabbedömning Vc Torup Vc Hyltebruk Diabetes Båda vårdenheterna i Hylte kommun har rutiner för att säkerställa god följsamhet mot Nationella riktlinjer för diabetes, vilket är positivt då det är en förutsättning för att säkerställa en god vård till alla patienter. Man brukar utgå ifrån att 4 % av befolkningen har diabetes och att % av dessa har diabetes typ-2. I Hylte kommun skulle detta innebära att cirka 400 är typ-2 diabetiker. Dessa patienter behandlas vanligen i närsjukvården och resultatet visar att cirka 73 % av patienterna är registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Vårdenhet Antal patienter som vårdenheten har registrerat i NDR 2011 Andel invånare som valt vårdenheten som är registrerade NDR 2011 Vc Hyltebruk 186 2,59 Vc Torup 108 3,84 Hylte kommun Vid båda vårdenheterna utövar nästan 90 procent av patienterna regelbunden fysisk aktivitet och nästan 90 % av patienterna vid Vc Torup är icke rökare. Icke rökare Fysisk aktivitet Andel patienter med diabetes typ 2 som utövar fysisk aktivitet eller är icke rökare enligt rapportering till NDR Vc Torup Vc Hyltebruk 60

63 Säker vård Hög diagnossättning är en viktig del för säker vård och båda vårdenheterna i Hylte kommun diagnossätter % av patientbesöken. Inga förändringar har skett jämfört med Effektiv vård Täckningsgrad Regionens mål är att alla vårdenheter ska ha 80 % täckningsgrad. Resultatet för helår 2011 är 76 %, en ökning med 2 % enheter jämfört med % Hylte 75% 70% 65% 60% Utgångsläge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Tert Tert Täckningsgrad i % fördelat på vårdenhet Vårdenhet Vc Hyltebruk Vc Torup Hylte kommun Läkemedel Båda vårdenheterna i Hylte kommun har 100 % följsamhet mot fastställda läkemedelskvoter. Mer detaljerad information finns på omslagets insidor. Hälso- och sjukvårdens utveckling Båda enheterna i Hylte kommun har deltagit i utbildning om kvalitetsregistret Senior Alert samt påbörjat registrering. Riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert 2011 Vårdenheter Antal registrerade riskbedömningar Vc Hyltebruk 22 Vc Torup 12 Hylte kommun 36 Under 2011 deltog totalt 8 läkare och 10 sjuksköterskor från vårdenheterna i Hylte kommun i Läkemedelskommittén Hallands utbildningar. Personal från båda vårdenheterna har deltagit i regiongemensamt utvecklingsarbete. 61

64 Deltagande i regiongemensamt utvecklingsarbete 2011 Vårdenhet Läkare Distr. sköt/ sjuksköt Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped Övrig personal Vc Hyltebruk X X Vc Torup X X X Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvården Rehabilitering Vården fortsätter att utvecklas vid vårdenheterna och båda vårdenheterna har rehabiliteringssamordnare. Jämställd sjukskrivning Båda vårdenheterna har deltagit i analys av jämställd sjukskrivning

65 Laholms kommun I Laholms kommun finns 6 vårdenheter, varav 5 bedrivs i privat regi: Familjeläkarna i Laholm Hälsoringen Glänninge Familjeläkarna vid Torget Hälsoringen Knäred Göran Svenssons Husläkarmottagning Vc Centrum Tillgänglighet Den faktiska tillgängligheten i Laholms kommun är mycket god, så gott som alla patienter som behöver, får ett läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Patienternas uppfattning om tillgänglighet varierar mellan 73 och 98 kvalitetspoäng. Patientupplevd kvalitet i väntetid för läkarbesök, Laholms kommun 2011, antal kvalitetspoäng Halland Laholms kommun Vc Centrum Hälsoringen Knäred Hälsoringen Glänninge Göran Svenssons Husläkarmottagning Familjeläkarna vid Torget Familjeläkarna i Laholm Nationella patientenkäten skickades ut till ett urval patienter som gjort läkarbesök under en 5-veckors period hösten Andel läkarbesök och besvarade telefonsamtal inom ramen för den nationella vårdgarantin, Laholms kommun 2011 Halland Laholms kommun Vc Centrum Hälsoringen Knäred Hälsoringen Glänninge Göran Svenssons Familjeläkarna vid Torget Familjeläkarna i Laholm Telefonsamtal Läkarbesök Tillgängligheten till sjuksköterska och sjukgymnast är god. Samtliga vårdenheter uppger att de kan nås via e-post eller webblösning. Hälsoringen Glänninge, Hälsoringen Knäred och Vc Centrum erbjuder alla tjänsterna som ingår i Mina vårdkontakter. Övriga 3 vårdenheter erbjuder endast 3 eller 2 tjänster. 63

66 Antal vårdenheter i kommunen som erbjuder patienterna e-tjänster genom Mina vårdkontakter 2011 Samverkan Vårdenheten samverkar med ett flertal olika specialister genom egen anställd personal eller överenskommelser med andra. Från 2010 till 2011 ökade samverkan med psykoterapeut (+3) och KBT- terapeut (+1) medan samverkan med psykolog (-1) och samtalsterapeut (-1) minskade. Tillgången till barnsjuksköterska ökade (+2). Samverkan med medicinsk fotvård minskade (-2). 64

67 Vårdval Halland, antal vårdenheter som har samverkan med kompetenser under Frågan ställdes inte vid föregående mätningar Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och elevhälsan Arbetet med att säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får tillgång till grundläggande insatser inom närsjukvården har påbörjats. Alla vårdenheter utom Familjeläkarna i Laholm och Hälsoringen Glänninge har utarbetat rutiner och riktlinjer för samverkan med BUP och elevhälsan. Hälsoringen Glänninge har påbörjat arbetet. Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med långvarig smärta Samtliga vårdenheter uppger att de har tillgång till multimodalt neurorehabteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Kvalitet Nationella patientenkäten visar att patienterna ger delaktigheten i sin behandling högre kvalitetspoäng än kvaliteten i erhållen vård. Endast 1 vårdenhet, Göran Svenssons Husläkarmottagning har kvalitetspoäng som ligger över genomsnittet för regionen. 65

INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6. Inledning... 6

INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6. Inledning... 6 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Helår 2010 Innehåll INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6 Inledning... 6 MÅLUPPFÖLJNING

Läs mer

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Måluppföljning 2009. Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för 2009. Mars 2010

Måluppföljning 2009. Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för 2009. Mars 2010 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för Mars 2010 2008 Måluppföljning Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 ÅRSUPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND... 3

Läs mer

Terapeutiska kvoter för antibiotika i Halland 2010

Terapeutiska kvoter för antibiotika i Halland 2010 Terapeutiska kvoter för antibiotika i Halland 2010 Antibiotikaförskrivningen 2009 Bilder lånade av smittskyddsläk Mats Erntell Antibiotika till olika åldersgrupper 1987-2009, recept/1000 invånare 1 400

Läs mer

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Hälsa Sjukvård Tandvård Uppföljning april 2008 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Vårdvalsmodellen i nationellt perspektiv

Vårdvalsmodellen i nationellt perspektiv Innehåll Inledning... 2 Vårdvalsmodellen i nationellt perspektiv... 2 Verksamhetsområden i vårdvalsmodellen... 2 Ersättningsmodell... 2 Kostnadsansvar... 3 Vårdenheterna / vårdutbud... 3 Befolkningsunderlag...

Läs mer

Vårdval Halland 2012 mål, måluppfyllelse och avdrag

Vårdval Halland 2012 mål, måluppfyllelse och avdrag TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2011-10-05 HSS110100 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vårdval Halland 2012 mål, måluppfyllelse och avdrag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår

Läs mer

Akut eller inte. patientflödet från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningar

Akut eller inte. patientflödet från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningar Datum Diarienummer Regionkontoret 2017-03-30 RS170262 Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys 072-171 53 58 Akut eller inte patientflödet från vårdcentralerna i Halland

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 2 Hälsa Sjukvård Tandvård Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm

Läs mer

Information om årets influensavaccinering

Information om årets influensavaccinering Information om årets influensavaccinering Välkommen till information om influensavaccination 2017/2018 Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Mats Erntell, smittskyddsläkare Anna Wallrud, kommunikationskoordinator

Läs mer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2 Sammanfattande kommentarer God

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland fakta om modellen Möjlighet att välja vårdenhet, en hälso- och sjukvårdspeng som följer varje invånare och lika arbetsvillkor oavsett driftsform är grundtankar

Läs mer

Stramas allmänläkarmöte 28 sept 2010 Exemplet Halland Uppgång och fall

Stramas allmänläkarmöte 28 sept 2010 Exemplet Halland Uppgång och fall Stramas allmänläkarmöte 28 sept 2010 Exemplet Halland Uppgång och fall Anders Hernborg Allmänläkare och informationsläkare Läkemedelskommittén Halland Recept / 1000 inv / år Antibiotikaförskrivning Riket

Läs mer

Generella ma l och avdrag fo r Va rdval Halland.

Generella ma l och avdrag fo r Va rdval Halland. Generella ma l och avdrag fo r Va rdval Halland. Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård. Samtliga vårdenheter ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande på ett sådant

Läs mer

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Kartläggning av behov ska underlätta planering PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten

Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten Uppföljningen av uppdraget för Hälsoval Västerbotten följer den uppföljningsplan som landstingsstyrelsen fastställt för 2015 Det samlade resultatet som redovisas omfattar

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan Mätplan Inledning Mätplan för utgår strikt från Landstingsplan och avser uppföljningen till Landstingsfullmäktige. Så långt det är möjligt föreslås i första hand resultatmått, d.v.s. mått som visar resultatet

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012 Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov underlag mars 2012 Läsanvisning och rapportens upplägg Denna rapport är en fortsättning på arbetet

Läs mer

Uppföljning Smeden Eskilstuna

Uppföljning Smeden Eskilstuna Uppföljning 2016 Smeden Eskilstuna Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Granskning av styrningen av närsjukvårdens ansvar avseende psykisk ohälsa

Granskning av styrningen av närsjukvårdens ansvar avseende psykisk ohälsa www.pwc.se Revisionsrapport Anders Törnqvist Granskning av styrningen av närsjukvårdens ansvar avseende psykisk ohälsa Region Hallands revisorer Granskning av styrningen av närsjukvårdens ansvar avseende

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Mäster Olof Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Gnesta Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-02 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016 Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016 PLAN FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN 2016 Landstingsstyrelsens är verksamhetsansvarig myndighet och beställare av Hälsoval Västerbotten. Inom

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer. Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

På rätt väg i Halland

På rätt väg i Halland På rätt väg i Halland Utvecklingen i Halland är gynnsam och den ekonomiska utvecklingen är mycket god. Befolkningen ökar mest i Sverige och länet är numera det sjunde största. Halland är på rätt väg. Hälso-

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning HSN 116-594 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att uppfyller sitt Åtagande och vidmakthåller

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Sweden: is it reasonable and possible to further lower antibiotic exposure of outpatients? Dr Mats Erntell

Sweden: is it reasonable and possible to further lower antibiotic exposure of outpatients? Dr Mats Erntell Sweden: is it reasonable and possible to further lower antibiotic exposure of outpatients? Dr Mats Erntell Swedish Strategic Programme against Antibiotic Resistance (Strama) County Medical officer, County

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET 1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan: Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Uppföljning av Vårdcentralen Oxelösund

Uppföljning av Vårdcentralen Oxelösund Uppföljning av 2017 Vårdcentralen Oxelösund Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017 Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017 PLAN FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN 2017 Landstingsstyrelsens är verksamhetsansvarig myndighet och beställare av Hälsoval Västerbotten. Inom

Läs mer

En god vård? SoS 2018

En god vård? SoS 2018 En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss

Läs mer

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. Landstingsfullmäktige

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Första linjens vård till barn och unga med psykisk ohälsa med måttliga symtom och funktionsnedsättningaruppdrag åt Driftnämnden Närsjukvård

Första linjens vård till barn och unga med psykisk ohälsa med måttliga symtom och funktionsnedsättningaruppdrag åt Driftnämnden Närsjukvård TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Regionkontoret Hälso- och sjukvård Karin Ingvarsson Utvecklare Datum Diarienummer 2016-02-10 RS150369, RS150370 Regionstyrelsen Första linjens vård till barn och unga med psykisk

Läs mer

Uppföljning Centrum Flen

Uppföljning Centrum Flen Uppföljning 2016 Centrum Flen Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam

Läs mer

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Bakgrund Landstingets styr- och planeringsprocess innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer

Läs mer