52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor Helena Hammerström Helena Hammerström, www.alltomart.se 1
Känslor 52 kort för att förstå, uttrycka och bemöta känslor Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.alltomart.se helena@alltomart.se 2
Känslor Att ha ett ordförråd för känslor är en viktig del i att kunna förstå sina känslor, uttrycka sina känslor, förstå andras känslor och kunna bemöta andras känslor. Denna kortlek består av 52 kort med olika känsloord. Med hjälp av kortleken och övningarna kan medvetenheten om egna och andras känslor övas och uppmuntras. Känslokorten kan hjälpa till att identifiera och förklara känslor, de kan hjälpa oss att bli förstådda, men även att förstå andra. Korten kan användas som ett kommunikationsverktyg, utvärderingshjälpmedel eller ett reflekterande verktyg. Korten kan användas i ledningsgrupper, arbetslag, handledningsgrupper, klasser, idrottslag, familjer, enskilt och på fritids. Tillsammans med korten kommer en manual som består av en mängd olika övningar, tips och idéer om hur korten kan användas. Korten blir till störst nytta när användaren använder sina grundkunskaper och låter korten vara pedagogiska hjälpmedel i värdegrundsarbetet eller behandlingen. Rekommendationer Alla pedagogiska verktyg, hur välkonstruerade de än är, kan bli använda på ett felaktigt sätt. Därför bör man stämma av med följande punkter för att få en respektfull praktik: Fundera på om du trivs och känner dig trygg med att använda materialet. Känner du din klient tillräckligt väl för att introducera dem? Är det någonting i materialet som inte stämmer överrens med klientens kultur? Är timingen rätt? Kan korten/materialet bli ett användbart steg i utvecklingen/konversationen, eller kommer det att bli en distraktion? Har klienten ett val att använda materialet? Kan de välja att inte använda materialet? Har du ett tydligt syfte med att använda korten och vilka resultat förväntar du dig? Verktyg har potentialen att låsa upp kraftfulla känslor. Är du redo för konsekvenserna, vilka de än må vara? Är settingen och timingen rätt att hantera sådana känslor om de kommer fram? Författare Helena Hammerström Helena Hammerström är utbildad socionom. Hon är författare till Från aggressivitet till harmoni en introduktion till ART. Hon har erfernhet av arbete inom socialtjänst, sjukhus, högstadieskola, behandlingshem och som föreläsare inom ART. Hon arbetar med ART- kurser, öppenvårdsbehandling, handledning i ART samt att utveckla praktiskt behandlingsmaterial. 3
ÖVNING 1: Generella diskussioner om känslokorten Det här är en övning där man tränar på att identifiera och definiera en grundkänsla i taget. Välj ut en grundkänsla och låt deltagarna skanna av känslokorten och försöka hitta de känslor som hör ihop med grundkänslan. Definiera varje känsloord som deltagarna har plockat ut. I vilka situationer tror de att det är vanligt att man känner respektive känsla? Sätt in känslorna på en känsloskala 1-10. Prata om vilka känsloord som är en beskrivning på starkare respektive svagare känslouttryck. Samtala om hur det känns rent fysiskt i kroppen när man känner de olika känslorna. Rita en figur och sätt in de fysiska känsloreaktionerna för respektive känsla. Arbeta med en känsla i taget. ÖVNING 2: Utvärdera sina känslor Korten kan användas för att summera, utvärdera, bedöma och gradera specifika händelser, minnen, känslotillstånd, en viss period eller en framtid. Vi bär alla med oss ett bagage av känslor. Och det är inte ovanligt att känslorna förs över från en situation till en annan. Det här bagaget kan både ge positiva och negativa konsekvenser. Därför är det viktigt att ge människor tid och utrymme att identifiera vad de har varit med om och identifiera de känslor och tankar som är kopplade till situationen. Det här är ett sätt för människor att hantera deras bra och dåliga bagage. Kom ihåg att samtal om känslor kan vara förlösande för det som vi inte har klarat av att ta fram och hanterat tidigare. Därför kan även mycket starka känsloreaktioner komma fram. Följande frågor kan vara vägledande i samtalen: Vilken känsla känner du idag? Vilket kort passar bäst ihop med det som du känner? På en skala 1-10 hur mycket känner du känslan? Hur känns det i kroppen när du uttrycker den känslan? Vilka tankar är kopplade till denna känsla? Vad har hänt som har fått dig att känna på detta sätt? Vad tror du att känslan vill förmedla till dig i just denna situation? Kommer denna känsla i vägen för andra saker som du behöver göra? Hur kan du hantera denna känsla på bästa sätt genom tankar, ord eller handlingar? ÖVNING 3: Summering av veckan som varit En del i att bli medveten om sina känslor och att kunna uttrycka rätt känsla i rätt situation är att öva upp förmågan att namnge känslorna och koppla dem till situationer som vi har varit med om. 4
Sprid ut samtliga kort på bordet. Ta upp 5-10 känslokort som kan beskriva vad du har varit med om under den gångna veckan. Beskriv hur veckan har varit genom att hålla upp ett känsloord i taget. En snabb summering kan vara att man väljer tre kort som representerar det bästa som har hänt under veckan, det sämsta som har hänt under veckan och en situation som gjorde att jag kände mig lugn och trygg. ÖVNING 4: Gissa känslan Här följer tre förslag på hur man inom gruppen kan träna på att gissa varandras känslor: En berättar för den övriga gruppen en situation där den upplevde flera olika känslor. Fast de berättar inte vilka känslor som de upplevde under situationerna. Sprid ut korten och låt den övriga gruppen titta på känsloorden. De ska sedan välja ut passande känslor så som de tror att berättaren upplevde situationen. Gruppen hjälps åt att identifiera och förklara de olika känslorna. Ett sätt att känna igen känslor utifrån ansiktsuttryck och kroppsspråk är att slumpmässigt ta ett känslokort så att ingen annan ser kortet. Sedan är uppgiften att försöka härma känslan så att de övriga i sin tur kan gissa vilken känsla som förmedlas. Alla får pröva detta i turordning. Inledningsvis plockar ledaren ut de mest centrala känsloorden. En deltagare drar ett kort och håller upp det så att den inte ser vad som står. De övriga i gruppen härmar tillsammans känslan inför den deltagare som drog korten. Den ska nu försöka att gissa känslan. ÖVNING 5: Att samtala om specifika situationer Känslor är mycket komplexa. Man brukar både prata om primära och sekundära känslor i olika situationer. Ett exempel på det är att vara arg (sekundär) för att man blev ledsen (primär). Det kan vara olika känslor både före, under och efter en specifik händelse. Därför är det ibland inte helt lätt att hitta de rätta känslorna som beskriver en viss situation. Att använda flera känsloord för att beskriva situationen underlättar ofta. Vad hände innan den specifika händelsen? Vilka känslor kan beskriva hur du kände före den aktuella situationen? Berätta om den specifika händelsen. Vilka känslor fick du i samband med händelsen? Vilka känslor var de mest framträdande efteråt på kort och lång sikt? Hur tyckte du själva att du hanterade situationen? 5
Kunde du ha hanterat situationen på något annat sätt? Rollspela gärna på den alternativa lösningen. Har du med dig några lärdomar från denna situation? Finns det någonting som är ouppklarat och kvar att hantera från just denna situation? ÖVNING 6: Inre och yttre känslor Olika personer har olika färdigheter i att visa respektive att inte visa de känslor som de känner på insidan. Därför kan man i olika motstridiga situationer känna en känsla inombords, men visa en annan känsla utåt. Vi är olika genomskinliga när det gäller känslor. Därför kan det vara så att det vi ser hos andra inte är det som de egentligen känner. Vid utredning eller samtal med barn, ungdomar eller vuxna kan det vara viktigt att ta upp denna aspekt. För att illustrera detta kan man rita upp en person i ett större format. Där kan man tillsammans med individen plocka fram de känslor som den visar utåt, dvs om den är arg, ledsen, rädd eller glad. Korten sprids ut och individen får vara vägledande i vilka kort som den väljer. Sedan skannar man av korten igen och väljer de känslokort som bäst beskriver hur man känner sig inuti. Samtala om vad känslorna gör med personen och prata även om känslornas funktion. Vad vill känslorna tala om för oss och varför känner vi de känslor som vi känner? Sist samtalar man om hur man kan hantera de motstridiga känslorna och betydelsen av att verkligen få uttrycka det som man känner. ÖVNING 7: Målkonstruktion Man kan även sätta upp mål som är kopplade till olika känslor. Här gäller det att utvärdera vilken känsla som man har överlag och bestämma vilken känsla som man skulle vilja känna mer av. Vilken känsla tycker du att du känner mest i ditt liv just nu? Hur stark är denna känsla på en skala från 1-10? Hur tänker en person som har liknande känslor om sig själv och sitt liv? Vilka känslor skulle du vilja känna mer av i ditt liv? Vilka tankar tror du att en person som känner dessa känslor tänker om sig själv? Vilka handlingar skulle du behöva göra mer av för att kunna känna dessa känslor? Vilka handlingar är möjliga att göra redan under nästa vecka? Vilka skillnader skulle andra människor se hos dig då? Om du gjorde förändringen, vilka effekter skulle dessa skillnader ha på de som står dig nära? 6
ÖVNING 8: Känslodagbok Ett sätt att bli mer medveten om sina känslor är att skriva en dagbok om vilka känslor som man känner varje dag och vilka situationer som känslorna är kopplade till. Att bli medveten och förstå sina egna känslor kan leda till att det blir lättare att uttrycka sina känslor, förstå andras känslor och kunna bemöta andras känslor. I slutet av dagen summeras de olika händelserna. Försök att koppla känslor till respektive situation. Gradera dem från skala 1-10 hur starka känslorna var. Analysera om du kunde hanterat känslorna på andra sätt än vad du gjorde. ÖVNING 9: Jagbudskap Ett nyckelredskap i kommunikation och konflikthantering är att använda sig av jagbudskap. Jagbudskapet leder ofta till att mottagaren av budskapet slipper att gå in i försvar. Eftersom man talar utifrån sina egna känslor och behov kan ingen egentligen neka till det budskapet. I korthet går det ut på följande punkter: 1. Försök att beskriva så objektivt som möjligt hur du uppfattade situationen utan att värdera det du upplevde, dvs berätta vad du såg, hörde och upplevde. 2. Berätta vad du känner inför detta. Berätta de känslor som du har och ta hjälp av känslokorten om du behöver stöd att komma på känslor. 3. Beskriv vilka behov som du har. Här kan du ta hjälp av behovskorten (annan kortlek i samma serie) för att komma på vilka behov som du har i denna situation eller i den aktuella relationen. Om den andre förstår vad du egentligen vill och behöver är det lättare att hitta en lösning. 4. Berätta för den andre vad den kan göra för att du ska må bättre. Du kan inte begära att andra ska tänka och känna som du vill, men du kan be om en konkret handling. Vill den andre inte tillmötesgå den så får du acceptera det. 5. Det är dessutom lika viktigt att intressera sig för den andras uppfattning om situationen, känslor, behov och önskemål. Om du kan bekräfta den andre i detta så är det lättare att hitta en förtroendefull dialog där ni båda kan hjälpas åt att hitta en lösning. ÖVNING 10: Känslornas funktion Känslans funktion svarar på varför vi har känslan och vilket syfte det finns att vi just känner denna känsla. Känslorna gör oss beredda att gå till handling för att uppnå någonting som är viktigt för oss. I stället för att inleda krig mot känslorna för att ta död på dem, blir utmaningen hur vi ska kunna acceptera dem, reglera dem och agera klokt på dem. Gå igenom en känsla i taget. Prata om vad varje känsla ger oss för 7
några impulser att göra samt vilken funktion som den fyller. Känslans funktion kan bland annat handla om att de organiserar oss för action, skyddar oss, ger oss viktig information, motiverar oss, kommunicerar med andra och hjälper oss. Använd känslokorten för att ta ut vilka känslor som ni ska prata kring om funktionen. Skriv upp grundkänslorna på tavlan i en första spalt efter varandra lodrätt, i en andra spalt skriver ni huvudrubriken Impulser att göra och i tredje spalten skriver ni känslornas funktion. Då kan man följa en känsla i taget från vänster till höger och gemensamt prata om en känsla i taget. Ordlista - 52 känslor: Följande känslor finns representerade i kortleken: Glad Nöjd Lycklig Euforisk Belåten Tillit Acceptans Beundran Förtroende Förvånad Förundrad Häpen Chockad Överraskad Nyfiken Intresserad Inspirerad Förväntansfull Entusiastisk Skuld Lust Förtjust Kär Passionerad Upphetsad Älskar Rädsla Oro Skräck Ångest Ledsen Förtvivlad Besviken Nedstämd Sårad Avsky Äcklad Avsmak Uttråkad Hatisk Förakt Arg Irriterad Ilska Rasande Ursinnig Frustrerad Skam Generad Olustig Plågad Skuld 8